Plugg SO - Regeringen PDF

**Regeringen**   *Besvara följande frågor med hjälp av läroboken sidorna 183--190*   1\. Vad innebär det att regeringen har den styrande makten i landet? "Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen" Så bestämmer regeringsformen 1 kap. 6 § det parlamentariska förhållandet mellan riks...

**Regeringen**   *Besvara följande frågor med hjälp av läroboken sidorna 183--190*   1\. Vad innebär det att regeringen har den styrande makten i landet? "Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen" Så bestämmer regeringsformen 1 kap. 6 § det parlamentariska förhållandet mellan riksdagen och regeringen. Regeringen tar politiska initiativ och ser till att riksdagens beslut verkställs.   2\. Vad måste regeringen hela tiden tänka på när de lägger fram sina olika förslag? Regeringens medlemmar, ministrarna eller statsråden har stora möjligheter att påverka politiken. Men statsministern och de övriga statsråden måste hela tiden tänka på att förankra besluten i riksdagen. Parlamentarism innebär att regeringen är beroende av riksdagen, som kan utkräva ansvar av regeringen.     3\. Förklara följande begrepp: *enpartiregering, koalitionsregering, minoritetsregering samt majoritetsregering*   *Enpartiregering: En enpartiregering har statsråd från endast ett parti och där blir regeringsbildningen en intern angelägenhet för statsministern och det regerande partiet.*   *Koalitionsregering: En koalitionsregering består av minst två partier. Innan en koalitionsregering bildas sker intensiva överläggningar mellan partiledarna och en liten krets i de berörda partierna.   Varje parti försöker få så många statsråd som möjligt och så många tunga poster som möjligt. Ex, finansminister och försvars- och utbildningsministerposterna.* *Majoritetsregering: det innebär att det regerande partiet eller partierna har mer än hälften av riksdagens ledamöter.* *Minoritetsregeringar: det innebär att det regerande partiet måste söka stöd av något annat parti i riksdagen. Har mindre en hälften av riksdagens ledamöter.*   4\. Beskriv den regering som styr Sverige idag. Det är en minoritets och koalitionsregering. För att Moderaterna, Kristdemokraterna och liberalerna har en koalition. Men de var en minoritet så de tog in Sverigedemokraterna som stödparti.   5\. Förklara vad ett departement är för något. Departement är i Sverige olika avdelningar med anställda områdesexperter som lyder under regeringen, till exempel utrikesdepartementet. Det mesta av regeringsarbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut.   6\. Vad är Regeringskansliet för något och vilka olika personer som jobbar här? **Regeringskansliet** är den myndighet som stödjer Sveriges regering i dess arbete. Det fungerar som regeringens organisation för att förbereda och genomföra politiska beslut samt att hantera löpande arbete i regeringsärenden.   Den utgörs av departementen och statsministerns kansli, de flesta som jobbar där är tjänstemän som fått tjänster på grund av goda meriter.   7\. Beskriv vad som händer under ett regeringssammanträde. Varje torsdag förmiddag samlas regeringens ledamöter till regeringssammanträde i statsrådsberedningens lokaler i Rosenbad i centrala Stockholm. Statsministern är ordförande. Det som händer är att en tjänsteman från varje departement läser upp numren på ärenden, varefter de klubbas igenom, kanske några hundratals på en halvtimme. Ärendena gäller allt från ändringar i förordningar till utnämningsärenden.   8\. Beskriv vilken makt regeringen har. Regeringen ska styra landet, styrmakten innebär att regeringen har i första hand möjligheten att bestämma inriktningar i den svenska politiken genom att lägga propositioner till riksdagen. Det innebär också att regeringen ska verkställa vad riksdagen beslutar.   Regeringen lämnar budgetförslag till riksdagen i form av budgetpropositioner.   Regeringen lämnar också lagförslag, propositioner, som riksdagen ska besluta om.   Regeringen utfärdar förordningar eller tillämpningsföreskrifter som i detalj föreskriver hur lagar ska tolkas och tillämpas.   Regeringen har huvudansvaret för utrikespolitiken och kan på egen hand skriva under internationella överenskommelser, såvida dessa inte inskränker riksdagens makt.     Regeringen leder Försvarsmakten och får besluta om att sätta in väpnade styrkor för att möta väpnat våld mor riket.   Regeringen styr statsförvaltningen och ser till att de lagar som riksdagen beslutar blir genomförda.   Regeringen får bevilja nåd för en brottsling, det vill säga besluta om att brottslingen släpps fri.   Regeringen beslutar om en utredning, kommitté, ska tillsättas för att utreda en fråga. Regeringen ger även direktiv till utredningen genom att bestämma vad som ska utredas.     9\. Förklara vad det kan finnas för orsaker till att regeringar avgår.   Vid byte av statsminister, nederlag vid en viktig omröstning i riksdagen, interna motsättningar. Detta kan orsakas pga oenighet mellan partierna.     **Riksdagen**   Besvara följande frågor med hjälp av läroboken sidorna 174--180   1.Vilka är riksdagen huvuduppgifter? Eftersom riksdagen företräder folket bestämmer den över regeringen och myndigheterna. Riksdagens uppgifter är att: Utse statminister, att kontrollera regeringen och statsförvaltningen, att stifta lagar och att besluta om statens finanser.   2.Vad är talmannens uppgifter? Han är ordförande i riksdagen och ser till att alla får prata, delar upp taltiden.   3\. Hur går det till när statsministern utses? När en ny regering tillsätts är det riksdagen som utser statsminister. Det går till så att talmannen diskuterar med partiledarna och med vice talmännen för att komma fram till vilken av partiledarna som har förutsättningar att bilda en fungerande regering. Talmannens förslag till statsminister ska sedan avgöras i riksdagen, om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar emot har talmannens förslag fallit och han får börja om igen. Om talmannens förslag får 174 nej-röster har hans förslag gått igenom. Om talmannen skulle misslyckas 4 gånger i rad blir det automatiskt extra val inom 3 månader.     4\. Vad betyder begreppet parlamentarism?¨ Det innebär att regeringen måste accepteras av riksdagens majoritet, annars måste regeringen avgå.   5\. Förklara begreppet statsråd: Ett **statsråd** är en medlem av Sveriges regering. De kallas för **ministrar**. Statsråden utses av **statsministern** och ansvarar för olika politikområden. De leder arbetet inom sina respektive departement och är ansvariga för att förbereda och genomföra regeringens beslut inom dessa områden.   6\. Beskriv och förklara hur riksdagen kan kontrollera regeringen. Skulle riksdagens majoritet vilja göra sig av med ett statsråd finns möjligheten till misstroendeförklaring. Enligt RF 13 kap. 4§ tvingas ett statsråd att avgå om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mor statsrådet. Om misstroendet gäller statsministern faller hela regeringen om inte statsministern utlyser extra val och låter folket avgöra tvisten mellan riksdagen och regeringen.   Riksdagen kan ställa interpellationer eller skriftliga frågor till statsråden och då kontrollera och driva på regeringen. Ett statsråd kan inte svara "jag vet inte" eller "jag bryr mig inte" om en riksdagsledamot ställer frågor.   7\. Förklara skillnaden mellan proposition och motion. Propositioner är lagförslag från regeringen och motioner är lagförslag från enskilda riksdagsledamöter.   8\. Vad är budgetpropositionen för något? Regeringen lämnar senast 20 september in budgetpropositionen, som är förslag till statens inkomster och utgifter inför nästa budgetår.   9\. Förklara vad ett utskott är för något. Ett förslag från regeringen kallas proposition. Innan riksdagen röstar om ett lagförslag förbereds frågan i något av riksdagens utskott. Utskotten är arbetsgrupper med ansvar för olika politikområden där alla riksdagspartierna finns representerade. Exempel på utskott är Finansutskottet och Arbetsmarknadsutskottet.   10\. Hur är utskotten sammansatta? Utskotten ska alltid bestå av ett udda antal ledamöter, och det ska vara minst 15. För närvarande har varje utskott 17 ordinarie ledamöter. Antalet ledamöter i utskotten bestäms av riksdagen efter varje val. Sammansättningen av ledamöterna i utskottet speglar fördelningen av platser i riksdagen.   11\. Förklara hur utskotten arbetar. Utskotten tar ställning till förslag. Mycket av utskottets arbete går ut på att ta ställning till förslag. De flesta förslagen är propositioner från regeringen och motioner från ledamöterna, men ett utskott kan också lägga fram ett eget förslag. Utskotten fattar sedan ett beslut om hur de ska ställa sig.   12\. Varför finns det utskott i riksdagen? Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder riksdagens beslut. När ett utskott presenterat sitt förslag till beslut ska alla riksdagens 349 ledamöter ta ställning till förslaget. I varje utskott sitter 17 ledamöter.   13\. Förklara vad en riksdagsgrupp är för något. En **riksdagsgrupp** är en sammanslutning av de riksdagsledamöter som tillhör samma parti. Varje parti som är representerat i Sveriges riksdag har en egen riksdagsgrupp. Gruppen fungerar som en intern organisation där partiets riksdagsledamöter diskuterar, planerar och beslutar hur de ska agera i olika politiska frågor.   14\. Förklara vad begreppet "**partipiska**" innebär. Begreppet **\"partipiska\"** används för att beskriva när partiledningen eller gruppledningen i ett politiskt parti utövar starkt tryck på sina riksdagsledamöter eller andra politiska representanter för att få dem att rösta eller agera i enlighet med partiets officiella linje, även om det går emot deras egna åsikter eller övertygelser.   **Statsförvaltningen**   Besvara följande frågor med hjälp av läroboken sidorna 194--196.   1\. Beskriv vilken uppgift statsförvaltningen har. De verkställer de lagar regeringen beslutar om och använder de i praktiken.   2\. Ge exempel på statliga myndigheter. Skolverket, Skolinspektionen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen.   3\. Vad innebär myndighetsutövning? Det innebär att myndigheterna fattar beslut som kan påverka en enskild på gott eller ont. De fattar beslut i olika frågor.   4\. Vem utser chefen för en myndighet och vad kallas han/hon? Hen kallas generaldirektör och utses av regeringen.   5\. Vad är ministerstyre? Ministerstyre innebär att en enskild minister eller statsråd direkt styr eller ingriper i ärenden som ska hanteras av självständiga myndigheter. I ett system med starkt ministerstyre kan ministrar ge specifika instruktioner till myndigheterna, inklusive hur enskilda ärenden ska beslutas. I Sverige är ministerstyre förbjudet på statlig nivå eftersom det strider mot principen om myndigheternas självständighet.       6\. Vem kontrollerar att myndigheterna följer de lagar och förordningar som finns? Riksdagen gör de.   7\. Beskriv den regionala statsförvaltningen. Då heter de länsstyrelse och chefen kallas för landshövding. Hen tillsätts av regeringen och länsstyrelsens tjänstemän arbetar alla med förvaltningsmyndigheternas uppgifter, men inom länet/regionen.   8\. Vad kan du göra om en myndighet fattar ett beslut som du tycker är felaktigt? Man kan överklaga och har 3 veckor på sig att göra de. Överklagandet skickas till den myndighet som fattade "fel" beslut. Denna myndighet har chansen att ompröva beslutet om de har gjort fel eller nya omständigheter framkommit. Annars skickas de till förvaltningsrätten.       **Statsvetenskapliga begrepp**   Besvara följande frågor med hjälp av läroboken sidorna 237--250.   Monarki-Republik: Monarki innebär att statschefen ärver sin makt som till exempel kung över Sverige. Republik innebär att statschefen väljs av folket, antingen direkt eller indirekt. Statschefen kallas då president och de har olika mycket makt i olika länder.   Enhetsstater-Unionsstater/Federal stater/Förbundsstater: Enhetsstater betyder att makten till stor del tillhör regeringen och statsförvaltningen i landets huvudstad.   Unionstater betyder att makten mer tillhör regioner och kommunerna i landet. Som i USA där enskilda stater har ganska mycket makt. Federal stater och Förbundsstater är samma sak som Unionstat.   Enkammar-Tvåkammarsystem: I federala länder har man ett tvåkammarsystem där ena kammaren representerar delstaterna och ena som representerar hela unionen. Majoriteten av länderna har ett enkammarsystem där det bara finns en kammare som representerar hela unionen.   Parlamentarism-Presidentstyre: Parlamentarism innebär att regeringen ansvarar för Parlamenten och att en majoritet av parlamenten utser regeringschef. Presidentstyre innebär att folket, utan parlamenten utser en president som sedan utser sina egna rådgivare och ministrar. Presidenten är då både statschef och regeringschef.   Majoritetsval-Proportionella val: Majoritetsval är en metod för att välja representanter i politiska val, och det är en av de vanligaste valmetoderna i världen, särskilt i länder som USA och Storbritannien. Det finns olika varianter av majoritetsval, men grundprincipen är att den kandidat eller det parti som får flest röster i ett valområde vinner, ofta enligt principen **\"vinnaren tar allt\"**   **Proportionella val** är en valmetod som syftar till att fördela mandat (platser i ett parlament eller en församling) i proportion till hur många röster varje parti får. Det innebär att om ett parti får 20 % av rösterna i ett val, bör de också få ungefär 20 % av mandaten. Detta system används i många länder, inklusive Sverige, för att ge en mer rättvis representation av väljarnas åsikter i det politiska systemet.     2\. Vilka titlar kan statschefen i en monarki ha? Kung, drottning, kejsare, Akihito, storhertig eller shejk.   3\. Vad finns det för nackdelar och fördelar med monarki och republik? Monarki och republik är två olika styrelseskick som har både för- och nackdelar beroende på hur de tillämpas och vilket perspektiv man har. Monarki innebär att statschefen, exempelvis en kung eller drottning, ärver sin position, och deras makt kan variera från symbolisk (som i Sverige) till absolut (som i Saudiarabien). En fördel med monarki är att den kan ge stabilitet och kontinuitet, eftersom en monark ofta sitter på livstid och kan vara en samlande symbol för nationen, oberoende av politiska förändringar. Monarkin kan också förstärka den nationella identiteten genom sina ceremonier och traditioner, och i många fall fungerar den som en viktig del av landets kultur och historia. Dessutom kan monarkier bidra till turism och ekonomisk vinning, som i Storbritannien, där kungliga slott och ceremonier lockar miljoner besökare. Samtidigt finns det nackdelar. Monarkin är inte demokratisk eftersom monarken inte är folkvald, vilket kan kännas föråldrat i moderna samhällen som betonar jämlikhet. Dessutom kan systemet bli kostsamt, då underhåll av kungliga familjer och deras ceremonier ofta bekostas av skattepengar. Monarkins framgång beror också på den enskilda monarkens popularitet och moral, och en olämplig monark kan skada institutionens anseende. En annan kritik är att monarkin kan förstärka social ojämlikhet, eftersom den bygger på privilegier som ärvs snarare än förtjänas. I en republik däremot är statschefen, oftast en president, folkvald, vilket gör systemet mer demokratiskt. Presidenten är vald för en begränsad mandatperiod och kan bytas ut om väljarna inte är nöjda, vilket ger flexibilitet och möjlighet att anpassa ledarskapet efter tidens behov. Republiker betonar principen om jämlikhet och ser makt som något som förtjänas, inte ärvs. Ekonomiskt sett är republiker ofta billigare än monarkier eftersom de inte behöver finansiera kungliga familjer. I vissa republiker, som USA, är statschefen också regeringschef, vilket kan effektivisera beslutsfattandet. Men även republiker har sina nackdelar. Presidentval kan skapa polarisering och splittring i samhället, särskilt i länder där partipolitiska motsättningar är starka. En president som också är regeringschef kan få mycket makt, vilket i vissa fall kan hota balansen i systemet. Republiker riskerar också att fokusera på kortsiktiga mål, eftersom presidenter ofta vill säkra återval och därmed kan prioritera populära åtgärder framför långsiktiga lösningar. Vidare kan osäkerhet uppstå vid maktövergångar, eftersom en nyvald president kan medföra drastiska politiska förändringar. I praktiken kan valet mellan monarki och republik påverkas av kulturella, historiska och politiska faktorer. Monarki passar ofta länder som värdesätter tradition och symbolik, medan republiken är mer populär i länder som betonar demokrati och maktdelning. Vilket system som är bäst beror på vilket värde man sätter på stabilitet, tradition och demokratiska principer.       4\. Beskriv vad begreppen federalism/separatism innebär för en del länder i Europa. **Federalism** Federalism innebär en politisk struktur där makten är **delad mellan en central regering och flera självstyrande regioner eller delstater**. Det federala systemet är utformat för att ge de olika regionerna ett betydande självbestämmande inom vissa områden, samtidigt som vissa frågor hanteras gemensamt av den centrala staten. **Kännetecken för federalism:** - Regionerna eller delstaterna har ofta egna parlament, regeringar och lagar för frågor som utbildning, hälsa och lokala skatter. - Den centrala regeringen hanterar övergripande frågor som utrikespolitik, försvar och nationell ekonomi. - Federalism främjar maktdelning och minskar risken för maktkoncentration i den centrala staten. **Exempel på federalism i Europa:** 1. **Tyskland**:\ Tyskland är en federal stat med 16 delstater (**Bundesländer**) som har eget självstyre inom områden som utbildning, kultur och polis. Den federala regeringen i Berlin ansvarar för nationella frågor. 2. **Belgien**:\ Belgien är federalt uppdelat mellan tre regioner (Flandern, Vallonien och Bryssel) och tre språkliga gemenskaper (flamländska, franska och tyska). Detta system skapades för att hantera landets etniska och språkliga mångfald. **Utmaningar med federalism:** - Kan skapa konflikter mellan centralmakten och regionerna om ansvarsfördelningen. - Risk för ojämlikhet mellan regioner beroende på ekonomiska resurser. **Separatism** Separatism handlar om en **strävan från en region eller grupp att bryta sig loss från en centralstat och bilda en egen självständig nation**. Det är en rörelse som ofta grundar sig på kulturella, språkliga, historiska eller ekonomiska skillnader mellan regionen och resten av landet. **Kännetecken för separatism:** - Drivs ofta av nationalism eller regional identitet. - Förespråkar självständighet för att bevara och främja regionens unika kultur, språk eller ekonomiska intressen. - Kan vara fredlig (genom politiska rörelser och folkomröstningar) eller våldsam (genom väpnade konflikter). **Exempel på separatism i Europa:** 1. **Katalonien, Spanien**:\ Katalonien har en stark separatiströrelse som vill att regionen ska bli självständig från Spanien. Rörelsen bygger på kulturell identitet, ekonomisk styrka och en uppfattning om orättvis behandling från centralregeringen i Madrid. 2. **Skottland, Storbritannien**:\ Efter Brexit har den skotska separatiströrelsen fått ny kraft. Skottland röstade för att stanna i EU, och många skottar vill nu lämna Storbritannien för att återgå till EU som en självständig stat. 3. **Nordirland, Storbritannien**:\ Separatistiska rörelser i Nordirland har historiskt varit kopplade till konflikten mellan unionister (som vill stanna kvar i Storbritannien) och republikaner (som vill bli en del av Irland). **Utmaningar med separatism:** - Kan leda till politiska och ekonomiska konflikter mellan regionen och centralregeringen. - Risk för social splittring inom regionen, särskilt om dess invånare är oeniga om självständighet. - Om våld används kan separatism resultera i långvariga och destabiliserande konflikter. **Federalism och separatism i relation** - **Federalism** används ofta som en lösning för att hantera regionala spänningar och separatistiska krav. Genom att ge regioner mer makt och självstyre kan man minska konflikterna mellan regioner och centralmakten. - Om federalism inte uppfattas som tillräckligt för att möta regionala krav på autonomi, kan det istället driva fram **separatism**. **Sammanfattning** - **Federalism** handlar om att dela makt mellan centralregeringen och regioner för att ge dem självstyre inom vissa områden. Länder som Tyskland och Belgien har federala system för att hantera nationell mångfald. - **Separatism** handlar om en regions strävan efter att bli självständig och lämna centralstaten, ofta grundat på kult     5\. Vad finns det för nackdelar och fördelar med enhetsstat och unionsstat? En **enhetsstat** och en **unionsstat** är två olika sätt att organisera makt och styre i en stat, och båda har sina fördelar och nackdelar beroende på de specifika behoven och omständigheterna i ett land. Här är en översikt över fördelarna och nackdelarna med dessa två system: **Enhetsstat** En **enhetsstat** (eller enhetlig stat) innebär att all politisk makt är koncentrerad till den centrala regeringen. Det finns inga självständiga delstater eller regioner med egen lagstiftning eller styrning, även om det kan finnas administrativa regioner som följer den centrala regeringens beslut. **Fördelar med en enhetsstat:** 1. **Enhetlig lagstiftning**:\ Alla delar av landet följer samma lagar och regler, vilket kan skapa större enhetlighet och rättvisa. Det minskar risken för regionala skillnader i tillgång till rättigheter och resurser. 2. **Stark central kontroll**:\ Eftersom all makt är koncentrerad till den centrala regeringen, kan staten snabbt och effektivt reagera på nationella problem och fatta beslut som gäller för hela landet. 3. **Enkel beslutsstruktur**:\ Beslutsfattande sker på en nivå, vilket gör att processen ofta är mer direkt och snabb. Det krävs inte omfattande samordning mellan olika nivåer av regering och administration. 4. **Ekonomisk jämlikhet**:\ En centraliserad ekonomi kan vara mer effektiv i att omfördela resurser och säkerställa att alla delar av landet får en rättvis andel av statens resurser. **Nackdelar med en enhetsstat:** 1. **Brister i regionalt självstyre**:\ Invånare i vissa delar av landet kan känna att deras specifika behov och intressen inte beaktas tillräckligt av den centrala regeringen. Det kan skapa missnöje och ojämlikhet mellan olika regioner. 2. **Minskad lokaldemokrati**:\ Lokala och regionala myndigheter har begränsad makt, vilket kan göra det svårt för invånarna att påverka beslut som direkt rör deras liv. Detta kan minska engagemanget i politiken. 3. **Överbelastning av centralmakten**:\ Eftersom centralregeringen ansvarar för alla delar av landet, kan beslut och resurshantering bli ineffektiva eller överbelastade. Det kan också skapa långsamma beslutprocesser. **Unionsstat** En **unionsstat** (eller föderal stat) innebär att makten är delad mellan en central regering och flera delstater eller regioner, som har en viss grad av självstyre och rätt att fatta beslut inom sina egna områden. **Fördelar med en unionsstat:** 1. **Självstyre för regioner**:\ Delstater eller regioner får större autonomi att fatta beslut om frågor som påverkar deras specifika behov, såsom utbildning, hälsa och lokala skatter. Detta gör att beslut kan anpassas till regionala omständigheter. 2. **Minskad risk för centraliserad maktmissbruk**:\ Genom att makten delas mellan flera nivåer minskar risken för att en enda regering får alltför mycket makt. Detta skapar en form av maktdelning och skyddar mot totalitarism. 3. **Bättre anpassning till mångfald**:\ I länder med stora kulturella, etniska eller språkliga skillnader kan unionsstaten vara ett bra sätt att ge olika grupper självbestämmande och skydda deras rättigheter. Länder som Belgien eller Schweiz är exempel där en unionsstat hjälper till att hantera kulturell mångfald. 4. **Innovation och experiment**:\ Delstater kan prova olika politiska modeller och lösningar på lokala problem, vilket gör att det finns utrymme för innovation och experiment. Om en modell fungerar bra kan den sedan spridas till andra delar av landet. **Nackdelar med en unionsstat:** 1. **Ojämlikhet mellan regioner**:\ Eftersom delstaterna kan ha olika nivåer av självstyre och resurser, kan det leda till ojämlikhet i välfärd och utveckling mellan olika regioner. Större, rikare delstater kan ha mer resurser och inflytande än mindre regioner. 2. **Komplex beslutsprocess**:\ Eftersom makten är delad mellan flera nivåer kan beslutsfattande bli långsamt och komplicerat. Det kan uppstå konflikter mellan centralregeringen och delstaterna om policyer och lagstiftning. 3. **Risk för splittring**:\ Om regionala intressen och identiteter blir för starka kan unionsstaten riskera att bli instabil. Separatistiska rörelser eller regionalt missnöje kan växa, vilket potentiellt leder till politiska spänningar eller till och med självständighetsrörelser. 4. **Dubbel förvaltning**:\ I en unionsstat innebär det ofta att både den centrala regeringen och delstaterna har egna förvaltningssystem, vilket kan skapa dubbelarbete, byråkrati och ineffektivitet. **Sammanfattning:** - **Enhetsstat**: Fördelarna inkluderar enhetlig lagstiftning, stark central kontroll och snabbare beslutsfattande, medan nackdelarna inkluderar brist på regionalt självstyre och risk för ineffektivitet i en överbelastad centralförvaltning. - **Unionsstat**: Fördelarna inkluderar större autonomi för regionerna, bättre anpassning till mångfald och möjligheter för innovation, men nackdelarna är ojämlikhet mellan regioner, komplex beslutsstruktur och risken för politiska konflikter. Valet mellan en enhetsstat och en unionsstat beror på ett lands behov av att balansera central styrning med regionalt självstyre och anpassning till lokala förhållanden.     6\. Vad finns det för nackdelar och fördelar med enkammar-och tvåkammarsystem? **Enkammarsystem** och **tvåkammarsystem** är två olika typer av parlamentariska system där lagstiftande församlingar (parlament) kan vara uppbyggda antingen med en eller två kammare. Båda systemen har sina fördelar och nackdelar beroende på hur ett land vill organisera sin lagstiftning och maktdelning. **Enkammarsystem** Ett **enkammarsystem** innebär att parlamentet endast består av en enda kammare (eller församling), som är den enda lagstiftande enheten i landet. Den fattar alla beslut om lagar, budget och andra viktiga frågor. **Fördelar med enkammarsystem:** 1. **Enkelhet och effektivitet**: - Eftersom det bara finns en kammare, är beslutsprocessen enklare och mer direkt. Det gör att lagstiftning kan gå snabbare, vilket kan vara särskilt viktigt i en tid av snabb förändring och akuta politiska behov. - Det finns en tydlig ansvarsfördelning och det är lättare för medborgarna att förstå hur beslut fattas. 2. **Lägre kostnader**: - Ett enkammarsystem innebär ofta lägre administrativa och ekonomiska kostnader, eftersom det inte behövs en andra kammare, med dess egna ledamöter och administration. 3. **Mindre risk för blockering av beslut**: - I ett enkammarsystem kan lagstiftning genomföras snabbare eftersom det inte finns någon andra kammare som kan stoppa eller ändra beslut. Detta kan vara särskilt viktigt i politiska system där snabba reformer är nödvändiga. 4. **Starkare politiskt mandat**: - Eftersom all makt samlas i en kammare, kan den politiska majoriteten få ett starkare mandat och kan genomföra sina politiska program utan att behöva kompromissa med en andra kammare. **Nackdelar med enkammarsystem:** 1. **Risk för en övercentraliserad makt**: - Ett enkammarsystem kan leda till att den styrande majoriteten får alltför mycket makt, vilket kan hota demokratin och rättssäkerheten. Det finns mindre mekanismer för att kontrollera och balansera makten. 2. **Mindre representativt**: - Ett enkammarsystem kan vara mindre representativt om den valda församlingen inte reflekterar olika samhällsgrupper och intressen tillräckligt väl. I vissa system kan minoriteter lätt förlora inflytande, vilket riskerar att skapa politisk alienation. 3. **Enkelriktad beslutsfattning**: - Det finns ingen ytterligare kontrollinstans för att noggrant granska och omvärdera lagförslag. Detta kan leda till att ogrundade eller ogenomtänkta lagar införs. **Tvåkammarsystem** Ett **tvåkammarsystem** innebär att parlamentet består av två separata kammare (eller församlingar), som vanligtvis har olika funktioner och sammansättningar. Ofta består det ena av kammare av folkvalda representanter (t.ex. underhuset), medan den andra kan vara en överhus med mer begränsad eller indirekt representation (t.ex. för valda representanter, adelsmän eller personer som utses av staten). **Fördelar med tvåkammarsystem:** 1. **Bättre kontroll och balans**: - Eftersom lagförslag måste godkännas av båda kamrarna, finns en inneboende kontrollmekanism. Den andra kammaren fungerar ofta som en granskare och kan stoppa eller modifiera beslut som kan ha blivit fattade hastigt eller utan tillräcklig eftertanke. 2. **Bredare representation**: - Tvåkammarsystemet ger möjlighet att representera olika grupper i samhället på olika sätt. Till exempel kan en kammare representera befolkningen direkt (som ett folkvalgt underhus), medan den andra kan representera exempelvis regionala intressen, ekonomiska klasser eller specialintressen. 3. **Förhindra ogenomtänkta beslut**: - Den andra kammaren fungerar som en andra genomgång av lagförslag, vilket kan minska risken för att lagar genomförs utan tillräcklig diskussion och granskning. 4. **Större stabilitet**: - Eftersom den andra kammaren ofta inte förändras lika snabbt som den första, kan ett tvåkammarsystem bidra till en stabilare lagstiftningsprocess där mer långsiktiga beslut fattas och mindre reaktiva eller populistiska lagar genomförs. **Nackdelar med tvåkammarsystem:** 1. **Längre beslutsprocess**: - Tvåkammarsystem kan göra att lagstiftningen tar längre tid att godkänna, vilket kan vara en nackdel i tider när snabb handling krävs. Två kammare kan blockera varandra eller kräva kompromisser som förlänger processen. 2. **Högre kostnader**: - Att upprätthålla två kammare med sina respektive ledamöter och administrativa strukturer innebär högre kostnader. Detta kan vara en nackdel för vissa länder, särskilt de med begränsade ekonomiska resurser. 3. **Risk för politisk låsning**: - Om de två kamrarna domineras av olika politiska partier eller grupper kan det uppstå politisk låsning där inget beslut kan fattas. Detta kan skapa stagnation och förhindra viktiga reformer. 4. **Mindre transparens och ansvar**: - Tvåkammarsystem kan leda till mindre transparens, eftersom beslut kan vara mer komplexa och förmedlas genom två olika församlingar. Väljare kan ha svårare att förstå vem som ansvarar för specifika beslut. **Sammanfattning** **Enkammarsystem**: - **Fördelar**: Enkelhet, effektivitet, lägre kostnader, snabbare beslut. - **Nackdelar**: Risk för centralisering av makt, mindre representation, ingen extra kontrollmekanism. **Tvåkammarsystem**: - **Fördelar**: Bättre kontroll och balans, bredare representation, större stabilitet, förhindrar ogenomtänkta beslut. - **Nackdelar**: Längre beslutsprocess, högre kostnader, politisk låsning, mindre transparens. Valet mellan ett enkammarsystem och ett tvåkammarsystem beror på hur ett land vill organisera sin lagstiftning och balansen mellan effektivitet, rättvisa och representation.     7\. Kan man ha en president i ett parlamentariskt system? Ja, det går att ha en **president i ett parlamentariskt system**, men det är ovanligt och sker under specifika förhållanden. I de flesta parlamentariska system är det vanligt att statschefen är en **monark** (som i Storbritannien) eller en **ceremoniell president** (som i Tyskland eller Italien). I dessa system är presidenten oftast inte den som styr den dagliga politiken, utan har en mer representativ och ceremoniell roll, medan den verkställande makten ligger hos **regeringen** (dvs. premiärministern och kabinettet), som utses av parlamentet. Det finns dock exempel på länder där en president kan ha en mer aktiv roll i ett parlamentariskt system, men här är några viktiga aspekter att förstå:     8\. Vad finns det för nackdelar och fördelar med parlamentarism och presidentstyre? **Parlamentarism** och **presidentstyre** är två olika former av regeringssystem där den exekutiva makten (regeringen) organiseras på olika sätt. Båda systemen har sina fördelar och nackdelar beroende på hur makten fördelas och hur systemet fungerar i praktiken. Här är en översikt över fördelarna och nackdelarna med både **parlamentarism** och **presidentstyre**: **Parlamentarism** I ett **parlamentariskt system** är regeringen (premiärministern och ministrarna) beroende av stöd från parlamentet för att kunna styra. Om regeringen förlorar parlamentets förtroende (genom en misstroendeförklaring) kan den tvingas avgå och nyval kan utlysas. **Fördelar med parlamentarism:** 1. **Flexibilitet och ansvarighet**: - Eftersom regeringen är direkt beroende av parlamentets stöd, kan den snabbt ställas till svars och tvingas avgå om den inte har förtroende längre. Detta gör att regeringen måste vara lyhörd för parlamentets vilja och folkets åsikter. 2. **Tydlig koppling mellan lagstiftning och verkställande makt**: - Eftersom premiärministern och regeringen kommer direkt från parlamentet, finns det ofta en god samordning mellan lagstiftning och den verkställande makten. Regeringen har lättare att genomföra sina politiska program eftersom de har stöd i parlamentet. 3. **Mindre risk för politisk instabilitet**: - Om en regering förlorar sitt stöd i parlamentet, kan en ny regering bildas snabbt utan att det behövs nyval. Detta gör det lättare att hantera politiska kriser. 4. **Möjlighet till koalitionsregeringar**: - I parlamentariska system är det vanligt att regeringar bildas genom koalitioner, vilket innebär att olika politiska partier kan samarbeta och kompromissa. Detta kan leda till bredare och mer representativa beslut. **Nackdelar med parlamentarism:** 1. **Instabilitet i koalitionsregeringar**: - Koalitionsregeringar kan vara instabila eftersom de ofta består av flera partier med olika åsikter. Om en liten partner i koalitionen hoppar av kan regeringen fallera, vilket kan leda till frekventa regeringsbyten och politisk osäkerhet. 2. **Brist på tydligt ledarskap**: - Eftersom makten är delad mellan premiärministern och parlamentet, kan det ibland vara svårt att identifiera vem som egentligen leder landet, särskilt om koalitionsregeringar är svaga eller splittrade. 3. **Maktbalansproblem**: - Om parlamentet är splittrat kan det leda till att det blir svårt att få igenom lagar och beslut, vilket kan skapa politisk gridlock och förhindra genomförandet av viktiga reformer. 4. **Otydlig fördelning av ansvar**: - Eftersom regeringen är beroende av parlamentet för att hålla sig vid makten, kan ansvarsfrågor bli oklara i en koalitionsregering. Om något går fel kan både regeringen och parlamentet skylla på varandra. **Presidentstyre** I ett **presidentstyre** är presidenten både statschef och regeringschef och har betydande maktbefogenheter. Presidenten väljs direkt av folket och har en fast mandatperiod, vilket innebär att den exekutiva makten är mer självständig från parlamentet. **Fördelar med presidentstyre:** 1. **Tydligt och starkt ledarskap**: - Eftersom presidenten är både statschef och regeringschef, finns det en tydlig och stark ledare som kan ta beslut snabbt och effektivt. Detta kan ge landet stabilitet och en klar riktning, särskilt i tider av kris. 2. **Stabilitet genom fast mandat**: - Presidenten har en fast mandatperiod, vilket innebär att det finns stabilitet och förutsägbarhet i ledarskapet. Detta kan minska risken för politisk instabilitet eftersom presidenten inte kan tvingas avgå om parlamentet inte gillar hens politik. 3. **Direkt folkval**: - Eftersom presidenten väljs direkt av folket (i de flesta fall), har denne ett starkt demokratiskt mandat, vilket kan öka legitimiteten och folkets förtroende för ledarskapet. 4. **Tydlig maktfördelning**: - I presidentstyren är det ofta tydligare vem som har vilken makt. Presidenten har ofta kontroll över den verkställande makten, medan lagstiftande makt ligger hos parlamentet. Detta skapar en klarare separation mellan de olika grenarna av regeringen. **Nackdelar med presidentstyre:** 1. **Maktbalansproblem och politisk gridlock**: - Eftersom presidenten och parlamentet är valda separat och kan representera olika politiska läger, kan det uppstå politisk gridlock, där presidenten och parlamentet blockerar varandra. Detta kan göra det svårt att få igenom viktiga reformer eller hantera kriser. 2. **Risk för maktmissbruk**: - I ett presidentstyre kan presidenten ha mycket makt, vilket ökar risken för maktmissbruk och diktatoriska tendenser, särskilt om det inte finns tillräckliga kontrollmekanismer. Det finns en större risk för att presidenten agerar utanför lagens ramar om maktdelningen inte är starkt etablerad. 3. **Svårigheter vid förändring av ledarskap**: - Eftersom presidenten har en fast mandatperiod kan det vara svårt att byta ledare om presidenten inte är populär eller inte lever upp till förväntningarna. Detta kan leda till politisk stagnation, särskilt om det är en dålig eller inkompetent president. 4. **Ökad politisk polarisering**: - Eftersom presidentstyret innebär en direkt folkvald ledare kan det ibland förstärka politisk polarisering, där presidenten representerar en viss politisk grupp eller ideologi, vilket gör det svårt att skapa en enhetlig nationell politik. **Sammanfattning:** **Fördelar med parlamentarism**: - Flexibilitet och ansvarighet - Tydlig koppling mellan lagstiftning och exekutiv makt - Möjlighet till koalitionsregeringar och bredare representation - Snabbare förändringar när regeringen förlorar stöd **Nackdelar med parlamentarism**: - Instabilitet i koalitionsregeringar - Otydlig ledarskapsstruktur - Maktbalansproblem och risk för politisk gridlock **Fördelar med presidentstyre**: - Tydligt och starkt ledarskap - Stabilitet genom fast mandat - Direkt folkval ger legitimitet - Tydlig maktfördelning mellan president och parlament **Nackdelar med presidentstyre**: - Risk för politisk gridlock mellan president och parlament - Maktmissbruk och diktatoriska tendenser - Svårigheter att byta ledare om presidenten inte är populär - Ökad politisk polarisering Valet mellan parlamentarism och presidentstyre beror på vilket politiskt system som bäst kan främja stabilitet, ansvarighet och demokrati i ett givet land. 4o   9\. Vad finns det för nackdelar och fördelar med majoritetsval och proportionella val? **Majoritetsval** och **proportionella val** är två olika valmetoder som används för att omvandla röster till mandat i parlament eller andra beslutande organ. Båda systemen har sina styrkor och svagheter, och de påverkar politiska system och representation på olika sätt. Här är en översikt: **Majoritetsval** Majoritetsval innebär att en kandidat eller ett parti måste vinna en majoritet (eller flest röster) i en valkrets för att få ett mandat. Det används ofta i system med enmansvalkretsar, som i Storbritannien och USA. **Fördelar:** 1. **Stabilitet**: - Gynnar större partier, vilket ofta leder till att ett parti får egen majoritet i parlamentet. Detta ger stabila regeringar som kan fatta beslut utan att vara beroende av koalitioner. 2. **Tydligt valresultat**: - Systemet skapar ofta en tydlig vinnare, vilket gör det lättare för väljarna att förstå vem som styr och ger regeringar ett starkt mandat att genomföra sin politik. 3. **Ansvarstagande**: - Eftersom enmansvalkretsar innebär att en kandidat representerar varje område, kan väljarna lättare hålla enskilda representanter ansvariga för deras prestationer. 4. **Minskar extremism**: - Eftersom mindre partier ofta har svårt att vinna mandat, kan det minska inflytandet från extrema eller radikala grupper. **Nackdelar:** 1. **Orättvis representation**: - Mindre partier eller partier med jämnt fördelat stöd i landet kan få en oproportionerligt liten andel av mandaten. Detta kan leda till att stora grupper av väljare känner sig underrepresenterade. 2. **Slöseri med röster**: - Röster på förlorande kandidater i en valkrets \"räknas inte\", vilket innebär att en stor del av väljarnas röster inte påverkar resultatet. 3. **Polarisering**: - Systemet gynnar ofta två stora partier, vilket kan leda till ett tvåpartisystem som begränsar väljarnas valmöjligheter. 4. **Mindre diversitet**: - Minoritetsgrupper och småpartier har svårare att få representation, vilket kan leda till ett parlament som inte speglar befolkningens mångfald. **Proportionella val** Proportionella val innebär att mandaten fördelas i proportion till andelen röster ett parti får i ett val. Det används ofta med flermansvalkretsar, som i Sverige och många andra europeiska länder. **Fördelar:** 1. **Rättvis representation**: - Alla röster räknas, och andelen mandat speglar i hög grad partiernas röstandel, vilket gör att fler väljargrupper känner sig representerade. 2. **Mångfald**: - Systemet gynnar flerpartisystem, vilket leder till en större mångfald av politiska åsikter i parlamentet och möjliggör representation av minoriteter och småpartier. 3. **Koalitionsregeringar**: - Proportionella val leder ofta till koalitionsregeringar, där flera partier samarbetar. Detta kan resultera i bredare förankring för beslut och politik. 4. **Flexibilitet**: - Väljarna har fler alternativ att välja mellan, vilket gör att systemet bättre kan spegla en mångfacetterad politisk verklighet. **Nackdelar:** 1. **Instabilitet**: - Koalitionsregeringar kan vara instabila och beroende av småpartier, vilket kan leda till svårare beslutsfattande och mer kompromisspolitik. 2. **Svagare regeringsmandat**: - Eftersom inget enskilt parti ofta får egen majoritet, kan regeringar ha svårare att genomföra sina politiska program. 3. **Fragmentering**: - Systemet kan leda till ett splittrat parlament med många småpartier, vilket kan försvåra samarbetet och göra beslutsfattandet långsammare. 4. **Extremism kan få plats**: - Även mycket små partier kan få representation i parlamentet, vilket kan ge extremistiska eller radikala grupper större inflytande. **Sammanfattning:** **Egenskap** **Majoritetsval** **Proportionella val** ------------------------ ------------------------------------------ ----------------------------------------------- **Representation** Gynnar stora partier, begränsad mångfald Proportionell representation, större mångfald **Stabilitet** Stabila majoritetsregeringar Instabila koalitionsregeringar **Rösters värde** Många röster \"slösas bort\" Fler röster räknas **Politiskt system** Ofta tvåpartisystem Ofta flerpartisystem **Risk för extremism** Mindre risk Högre risk **Beslutsförmåga** Stark regering Förhandlingar och kompromisser Valet mellan systemen handlar om prioriteringar: Majoritetsval passar bättre för de som värdesätter stabilitet och tydlighet, medan proportionella val är att föredra för de som vill ha rättvis representation och politisk mångfald. 4o           USA:s statsskick   Besvara följande frågor med hjälp av läroboken sidorna 237--245, 248--250.   1\. Beskriv USA:s konstitution. Landets högsta lag som fastställer maktdelning mellan president, kongress och domstolar. Innehåller även rättigheterna i Bill of Rights.   2\. Beskriv vad det innebär att USA är en federal stat. Makten delas mellan den federala regeringen och delstaterna, som har egna lagar och regeringar.   3\. Beskriv och förklara kongressens makt samt dess organisation. Kongressen stiftar lagar, godkänner budgeten och granskar presidenten. Består av: - **Representanthuset** (435 ledamöter). - **Senaten** (100 ledamöter).     4\. Beskriv och förklara presidentens makt och hur han utses.   Presidenten är både statschef och regeringschef. Han leder utrikespolitiken, är överbefälhavare för militären, verkställer lagar och kan lägga **veto** mot kongressens lagförslag. Presidenten utser även ministrar och domare till Högsta domstolen (med senatens godkännande).   **Hur han utses**:\ Presidenten väljs genom ett **indirekt val** där folket i varje delstat röstar fram elektorer till ett **electoral college**. Elektorerna (538 totalt) röstar sedan på presidenten. För att vinna krävs en majoritet av elektorsrösterna (minst 270).     5\. Beskriv och förklara Högsta domstolens makt och organisation. Granskar lagars och beslutens överensstämmelse med konstitutionen. Består av nio livstidsdomare.     6\. Förklara hur de tre olika maktcentra som finns i USA kontrollerar varandra.   **Kongressen**: Kan avsätta presidenten och stoppa beslut. **Presidenten**: Kan lägga veto och nominera domare.  **Högsta domstolen**: Kan stoppa lagar och presidentens beslutat.   7\. Beskriv och förklara de skillnader som finns mellan det svenska och det amerikanska statsskicket.  USA har president, Sverige har kung och statsminister.  USA har strikt maktdelning, Sverige koncentrerar makten i riksdagen. USA har kongress (två kammare), Sverige har riksdag (en kammare). Domstolar i USA granskar lagars grundlaglighet, det gör de inte i Sverige.   8.  Vilket system tycker du är bäst, det svenska eller det amerikanska eller är det så att i ditt ideala system så blandar man mellan de två systemen? Fundera på olika för- och nackdelar med systemen och förklara hur du vill ha det och varför du vill ha det på ditt sätt.     Mitt ideala system skulle vara en blandning av det svenska och amerikanska systemen, där jag tar tillvara på styrkorna från båda. Här är hur jag tänker: **Vad jag skulle behålla från det svenska systemet** 1. **Proportionellt valsystem**:\ Det svenska systemet gör att olika partier och minoriteter får representation, vilket ger större rättvisa och mångfald. 2. **Parlamentarism**:\ En statsminister som stöds av riksdagen gör att regeringen alltid har folkets förtroende via valda representanter. Detta minskar risken för politisk blockering, vilket kan ske i det amerikanska systemet när president och kongress är oense. 3. **Välfärdsorienterad politik**:\ Sveriges system fokuserar på att minska sociala klyftor och ha starka offentliga institutioner, vilket gynnar jämlikhet. **Vad jag skulle behålla från det amerikanska systemet** 1. **Maktdelning**:\ Den tydliga uppdelningen mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt stärker demokratin. Exempelvis borde svenska domstolar ha mer makt att granska lagars grundlagsenlighet. 2. **Direktval av statschef**:\ Att direkt välja en president (eller statschef) ger medborgarna större inflytande än att låta riksdagen utse en statsminister. 3. **Delstaternas självstyre**:\ Jag gillar den federala modellen där regioner eller delstater har större självbestämmande, exempelvis för att bättre anpassa politik efter lokala behov. **Mitt ideala system -- en blandning** 1. **En direktvald president med begränsad makt**:\ Presidenten är statschef, har vissa ceremoniella uppgifter och fungerar som en samlande symbol för landet, men regeringen leds av en statsminister som stöds av parlamentet. 2. **Proportionellt valsystem med starkare lokalt självstyre**:\ Parlamentet väljs som i Sverige, men regioner eller delstater får större makt att besluta om lokal politik, likt det amerikanska systemet. 3. **Maktdelning och oberoende domstolar**:\ Domstolar ges en starkare roll i att granska lagar och politiska beslut för att skydda medborgarnas rättigheter och grundlagen. **Varför detta system?** - Det svenska systemet är mer inkluderande och rättvist, men saknar ibland tydlig maktdelning och regional flexibilitet. - Det amerikanska systemet är stabilt och skyddar mot maktmissbruk, men brister i representativitet och social rättvisa. - Mitt system kombinerar demokratiskt deltagande, rättvisa och effektivitet med starkare kontrollmekanismer.