Statsskick och valsystem Sara - Elin - Vt-25 PDF

Vad kommer ni ihåg från grundskolan? Monarki Republik Parlamentarism Presidentstyre Valkrets Proportionellt valsystem Majoritetsvalsystem Minoritetsregering Majoritetsregering Koalitionsregering Samlingsregering  Statsskick Hur utövningen av statens makt ska o...

Vad kommer ni ihåg från grundskolan? Monarki Republik Parlamentarism Presidentstyre Valkrets Proportionellt valsystem Majoritetsvalsystem Minoritetsregering Majoritetsregering Koalitionsregering Samlingsregering  Statsskick Hur utövningen av statens makt ska organiseras. T.ex. hur statschefen ska utses (ärvas eller väljas) Statsskick Monarki Republik Statschefen är monark (ex. kung/drottning, Statschefen är president. kejsare, tsar) Är folkvald. Titeln ärvs Absolut monarki - kungen har enväldig Representerar folket. makt T.ex.: Finland, Frankrike, USA. Konstitutionell monarki - statschefen har begränsad makt och kan inte tillskriva sig mer makt. Representerar landet. Finns 42 självständiga monarkier i världen: t.ex. Sverige, Storbritannien, Thailand, Japan Statsskick Parlamentarism Presidentstyre Val till parlament (riksdag) som i Folket väljer president. sin tur utser regering. Presidenten utser sina ministrar och regering. Parlamentet kontrollerar regeringen och har makten att Kan inte avsättas* avsätta ministrar (statsråd) eller regeringen I Sverige sker det genom * Endast vid brott och dömd vid misstroendeförklaring. riksrätt, eller om denne bedöms oförmögen. Statsskick Enhetsstat Federation Har en central regering med ett nationellt Är sammansatta av delvis självständiga parlament. Stiftar och verkställer lagar delstater. som gäller hela landet. Har en gemensam federal (nationell) Makten behöver inte delas med delstatliga regering som stiftar lagar som gäller regeringar eller folkvalda församlingar. samtliga delstater, och delstatsregeringar. Ex. Sverige, Frankrike, Turkiet. Ex.: USA, Australien, Schweiz, Tyskland, Kommunala självstyret är viktigt i Sverige. Indien. Men handlar om hur kommunen själv fördelar pengarna, måste förhålla sig till nationell lagstiftning.  Statsskickets grunder då? Var hittar man dem - hur vet man vilka de är? Läs s. 148-154 i läroboken Sammanfatta Sveriges fyra grundlagar: Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Vi ser en film om grundlagarna… https://urplay.se/program/226549-samhallskunskap-forklarad-sveriges-grundlagar  Valsystem (s. 155-160 i läroboken) Hur förvandlas resultatet av ett val till faktisk representation? Proportionellt valsystem Tanken om att valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Väljare röstar på partier. Andelen mandat fördelas proportionellt till andelen röster partiet har fått. Ca. 30 % av rösterna leder till ca. 30% av platserna. → Fler partier i parlamentet. → Mindre partier har möjlighet att sitta i parlamentet (=flerpartisystem) I Sverige måste man få över 4% för att väljas in i riksdagen. → Större representation i parlamentet. → Svaga regeringar. Så här fördelas rösterna i Sverige Valkrets Ett geografiskt avgränsat område som har ett bestämt antal mandat. Ex. Sverige har 29 valkretsar till riksdagsvalet. 310 av riksdagens mandat är valkretsmandat. 39 mandat är utjämningsmandat och fördelas efter valet. Stockholm är störst valkrets med 43 mandat. Gotland är minst med 2 mandat. Ex. Storbritannien har 650 valkretsar med 1 mandat/valkrets. Majoritetsvalsystem “Winner takes all” Den kandidat som får flest röster är också den som vinner mandatet (platsen i parlamentet) Ex. Storbritannien har 650 valkretsar, 1 mandat/valkrets. Den kandidat som får flest röster är den som får mandaten. Ex. 3 partier. Får parti A 33.34% av rösterna i varje valkrets kammar parti A hem 650 mandat, trots att parti B & C har 66,66%. → Fåpartisystem (de två största partierna sitter representerade i parlamentet). → Starka effektiva parlament. Övning - vem vinner i valkretsen? Stockholms kommun Västra Götalands läns södra Stockholms län Västra Götalands läns östra Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Östergötlands län Västmanlands län Jönköpings län Dalarnas län Kronobergs län Kalmar län Gävleborgs län Gotlands län Västernorrlands län Blekinge län Jämtlands län Malmö kommun Skåne läns västra Västerbottens län Skåne läns södra Norrbottens län Skåne läns norra och östra Hallands län Göteborgs kommun Västra Götalands läns västra Västra Götalands läns norra I era grupper 1. Ta reda på vilket parti som vann i valkretsen enligt valsystemet majoritetsval i enmansvalkretsar. Källa: https://valresultat.svt.se/2022/ 2. Kom fram och skriv på tavlan. 3. Vi sammanfattar och drar slutsatser. Repetition: vad visar bilden? Typer av regeringar Majoritetsregering: Partiet/partierna i regeringen har majoritet (> 50% av mandaten) i parlamentet. Minoritetsregering: Partiet/partierna i regeringen har minoritet (< 50% av mandaten) i parlamentet. Koalitionsregering: Regering som består av två eller fler partier. Samlingsregering: Regering som består av representanter från alla eller de flesta partier i parlamentet.* * Endast vid krig eller särskilda krissituationer. Majoritetsregering och minoritetsregering Minoritetsregering ○ regering som i ett parlamentariskt system saknar egen parlamentsmajoritet måste lita till stöd från andra partier ○ måste förhandla om stöd för sina förslag från fall till fall ○ Sverige har oftast minoritetsregeringar Majoritetsregering ○ regering i ett parlamentariskt system där de i regeringen ingående partierna tillsammans utgör majoritet i parlamentet ○ kan lättare få sina förslag godkända Koalitionsregering ○ en regering som består av två eller flera politiska partier ○ Koalitionsregeringar bildas ofta när inget parti har ensam majoritet i parlamentet. Då går två eller flera partier ihop och tillsammans får de majoritet. Det kan också hända att en koalitionsregering inte har majoritet. Då måste regeringen få stöd av ett eller flera andra partier för att få igenom sina förslag i parlamentet. Lektionsuppgift Sammanfatta med egna ord: a. Vad menas med monarki? Ge exempel på monarkier. Lyft gärna in parlamentarism i ditt svar. b. Vad menas med republik? Ge exempel på republiker. Lyft gärna in presidentstyre i ditt svar. c. Vilka fördelar/nackdelar finns med de olika statsskicken? d. Vad menas med proportionellt valsystem? e. Vad menas med majoritetsvalsystem? f. Vilka fördelar/nackdelar finns med de olika valsystemen? Tänk främst på hur det påverkar medborgare, olika grupper i samhället och makten samt lyft in begreppen effektivitet och legitimitet. Du kan ta hjälp av läroboken, genomgången och anteckningar Vad kommer ni ihåg från grundskolan? Diskutera: Vad gör riksdagen? Ex. på begrepp att använda vid diskussionen: lagstiftande makt, kontrollmakt, talman, ledamöter, mandat, utskott, votering, parlamentarism, kammaren, mandatperiod, budgetproposition, utrikespolitik, EU-frågor.  Steg 1 (efter valet) - utse talman + 3 vice talmän Delaktig i regeringsbildandet: ○ Sonderar terrängen ○ Nominerar stasministerkandidat Riksdagens ordförande Representerar Sverige Sitter i riksdagen, men så fort hen har valts till talman blir denne Andreas Norlén (M) partipolitiskt obunden. https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar- riksdagen/arbetet-i-riksdagen/talmannen /talmannens-uppdrag/ Statsministeromröstning Talmannen lägger fram förslag på statsministerkandidat Vid omröstning krävs negativ majoritet (om fler än 175 röstar nej går förslaget ej igenom) Statsministeromröstningen 2022  Statschef Riksdagens ordförande Regeringschef Riksdagens ansvarsområden Stifta lagar Kontrollera regeringen Godkänna statsbudgeten Arbeta med EU frågor Utrikespolitik (tillsammans med regeringen) Riksdagens uppgift 1. Stifta lagar  Lagar fr.o.m 1/1-23 Sänkt skatt för personer över 65 som fortfarande arbetar Höjd ränta på CSN-lån Lagstiftande makt Höjd skatt på alkohol & tobak Nya lagar 2025: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-de-nya-lagarn Riksdagen stiftar lagar a-2025 Nya lagar träder i kraft 2 ggr/år (1 januari och 1 juni) Förslag genom motion (en/flera riksdagsledamöter/partier) Förslag genom proposition (från regeringen) Diskussion i utskott Ev. kommentar från lagrådet =myndighet som har som uppgift att granska lagförslag och yttra sig över dessa. Anförande / debatt i kammaren Votering: vid majoritet går lagförslaget igenom (vid särskilda omröstningar krävs kvalificerad majoritet) Utskotten Riksdagens arbetsgrupper (miniriksdag) inom olika politikområden: - Arbetsmarknadsutskottet, finansutskottet, försvarsutskottet, utbildningsutskottet. Vilka utskott som finns beror på regeringen. Alla partier sitter representerade. Här diskuteras de politiska frågorna och kompromisser mellan partier kan göras. Kontrollmakt Konstitutionsutskottet Utfrågning (används ofta av oppositionen, kan ske muntligen/skriftligen) Misstroendeförklaring - kan tvinga ett enskilt statsråd eller hela regeringen att avgå.  17 ledamöter Konstitutionsutskottet (KU) Ordförande (S) Vice ordförande (M) Genom detta utskott kontrolleras regeringen. Det görs även beredningar av grundlagsfrågor. Riksdagens ledamöter kan anmäla ministrarna till KU. Har rätt att begära ut protokoll av regeringsärenden. Vid eventuella brottmål förbereds frågan av KU och prövas av Högsta domstolen. Verktyg som ofta används av oppositionen Misstroendeförklaring Misstroende kan väckas mot enskilt statsråd eller statsministern (hela regeringen). Kan väckas om minst 35 ledamöter kräver det. I omröstningen krävs absolut majoritet (alltså minst 175 röster) Misstroende kan skapa regeringskris Om misstroendeförklaring Godkänner statens budget Regeringen lägger fram en budgetproposition Oppositionen eller enskilda partier lägger fram en “skuggbudget” Omröstning om budgetarna Här räcker det med relativ majoritet Godkänns inte budgetproppen kan regeringen tvingas styra på oppositionens budget (Ex 2021 → Magdalena Andersson avgår efter 7 timmar som statsminister). Budgetpromenad Riksdagens kammare Placering efter valkrets Övning - riksdagen 1. Vilka är riksdagens viktigaste uppgifter? Förklara. 2. Vad gör talmannen? 3. Hur går det till när en ny lag blir till? REGERING Typer av regeringar Majoritetsregering: Partiet/partierna i regeringen har majoritet (> 50% av mandaten) i parlamentet. Minoritetsregering: Partiet/partierna i regeringen har minoritet (< 50% av mandaten) i parlamentet. Koalitionsregering: Regering som består av två eller fler partier. Samlingsregering: Regering som består av representanter från alla eller de flesta partier i parlamentet.* * Endast vid krig eller särskilda krissituationer. Längst upp från vänster: Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, Tobias Billström (M), utrikesminister, Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister, Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, Paulina Brandberg (L), Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, Erik Slottner (Kd), civilminister, Peter Kullgren (Kd), landsbygdsminister, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, Andreas Carlson (Kd), infrastruktur- och bostadsminister. Mellersta raden: Acko Ankarberg Johansson (Kd), sjukvårdsminister, Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister, Lotta Edholm (L), skolminister, Jakob Forssmed (Kd), socialminister, Ulf Kristersson (M), statsminister, Mats Persson (L), utbildningsminister, Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister, Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister Främre raden: Pål Jonson (M), försvarsminister, Jessika Roswall (M), EU-minister,, Elisabeth Svantesson (M), finansminister, Ebba Busch (Kd), energi- och näringsminister, vice statsminister, Anna Tenje (M), Äldre- och socialförsäkringsminister, Parisa Liljestrand (M), kulturminister, Johan Pehrson (L), Arbetsmarknads- och integrationsminister Verkställande makten Verkställer riksdagens beslut. Tar initiativ till nya lagar och lagändringar (genom propositioner) Tar fram förslag om statens budget. Fattar gemensamma beslut under regeringssammanträden varje vecka, minst fem ministrar måste närvara på sammanträdandena för att beslut ska kunna tas. Arbetar med EU frågor i ministerrådet och Europeiska rådet (där sitter statsministern) Departementen Chef för varje departement är en minister, till exempel är försvarsministern chef för Försvarsdepartementet. Departementens verksamhet har olika uppgifter Förbereda förslag på lag Budgetprocessen Hantera regeringsärenden ex. förordningar med instruktioner om vad en myndighet ska göra och vilka regler den ska följa. utnämningar av höga, offentliga tjänster som till exempel ambassadörer, generaldirektörer på myndigheter. Internationell samverkan (arbete med EU, FN) Större delen av arbetet utförs av opolitiska tjänstemän på de olika departementen. De hjälper regeringen att ta fram underlag och utreder både nationella och internationella frågor. Att företräda Sverige i internationella förhandlingar, till exempel inom EU eller FN, kan också ingå i arbetet.  2. Inkommande proposition gällande 3. Utskottet säger ja till frågan. ämnesbetyg i gymnasieskolan. Prop 2021/22:36 6. Riksdag/ regering beslutar om förslagen från skolverket. 1. Tillsätter en 4. Verkställer beslutet, ger utredning i 11 stycken frågan uppdraget till ansvarig myndighet 5. Skolverket ansvarar för Ca. 340 implementering, tar stycken t.ex. fram förslag på nya ämnesplaner. Regleringsbrev Yttersta verktyget för att styra myndigheterna. Varje myndighet får ett regleringsbrev. Avger hur mycket pengar myndigheten får. Avger hur pengarna ska användas. Sätter upp mål för verksamheten. Skolverket: - Ska erbjuda huvudmän (kommuner och privata aktörer) stöd för ett välfungerande mottagande i skolan för barn & ungdomar som flytt Ukraina. - Sprida material om narkotika i skolan och informera om hur materialet kan användas för att förebygga narkotikaanvändning. - Förbereda för ämnesbetyg.  Detaljstyrning av förvaltningen Ministerstyre (myndigheter), typ som att vara VD/chef för ett företag. Ministrar får inte enskilt gå in i fall hos myndigheter och styra, t.ex: - Hur folkhälsomyndigheten skötte sitt jobb under pandemin. - Reglera hur mycket Riksbanken ska höja/sänka sin ränta. - Lägga sig i hur domstolar dömer. Motioner och propositioner - regering eller riksdag? Vad är bäst? Hur länge kan motioner skrivas? https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/allmanna-motionstiden/ Vem har mest makt? I Sverige har vi en representativ demokrati. Hur ser maktfördelningen ut mellan Riksdag och Regering? Vem har mest makt? (Ta fram argument för att riksdagen respektive regeringen har mest makt genom att utgå ifrån deras uppgifter) Begrepp Monarki Republik Parlamentarism Presidentstyre Regering: Enhetsstat Federation Verkställande makt Statschef Regeringschef Tar de politiska initiativen Regeringsformen Budgetproposition Tryckfrihetsförordningen Propositioner Yttrandefrihetsgrundlagen Regleringsbrev Successionsordningen Proportionellt valsystem Minister Majoritetsval i enmansvalkretsar Majoritetsregering Minoritetsregering Riksdag: Talman Koalitionsregering Riksdagsledamot Samlingsregering Kontrollmakt Lagstiftningsmakt Finansmakt Utskott Motioner Kammaren - plenisalen Opposition Mandat Kommunen Kommunen: https://urplay.se/program/182092-vem-bestammer-vad-pa-latt-svenska-kommunen 1. Hur många kommuner har vi i Sverige? 2. Varifrån från kommunen pengar? 3. Vad ansvarar kommunen för? 4. Hur väljs de som sitter i kommunen? 5. Hur kan du påverka beslut i din kommun? Regioner Regioner: https://urplay.se/program/182093-vem-bestammer-vad-pa-latt-svenska-regionen 1. Vad ansvarar regionerna för? 2. Hur många regioner har vi? 3. Hur väljs politiker till regionen ut? EU EU: https://www.youtube.com/watch?v=-rNWWlZdJMo 1. Hur många medlemsländer? 2. Vad samarbetar EU kring? Ge exempel. 3. Vad står i EU-fördraget? 4. Vad gör kommissionen? 5. Vilka sitter i Europaparlamentet och vad gör dem? 6. Vilka sitter i ministerrådet och vad gör de? 7. Hur tas ett beslut i EU?