Studieguider Kristendom PDF

Frågor: 1. Vad finns det för olika svar på frågan ”Vem är kristen”? Ett tänkbart svar är att kristen är en individ som är döp. Ett annat är att det krävs utöver dopet att man tror på Jesus som Guds son. Man skulle också kunna tänka sig att dopet inte är ett krav, utan att det...

Frågor: 1. Vad finns det för olika svar på frågan ”Vem är kristen”? Ett tänkbart svar är att kristen är en individ som är döp. Ett annat är att det krävs utöver dopet att man tror på Jesus som Guds son. Man skulle också kunna tänka sig att dopet inte är ett krav, utan att det räcker att en person bekänner sin tro i form av en trosbekännelse för att räknas som kristen. 2. Vad finns det för källor till berättelserna om Jesus liv? Det finns en notis från år 62 e.Kr samt en mening från år 120 e.Kr, en knapp redogörelse från en judisk historiker från år 94 e.Kr och en berättelse från år 62 e.Kr. Men den mesta fakta kommer från evangelierna, dock skrivna av kristna så svårt att veta vad som är sant. 3. Redogör för den kristna passionshistorien och förklara varför den är så central i kristendomen? Berättelsen beskriver de sista dagarna i Jesus liv. Först den sista måltiden (nattvarden), Getsemane och Jesus arrestering, rättegångarna, korsfästelsen och döden och begravningen. Den är central eftersom Jesus tar genom sitt lidande och död på sig mänsklighetens synder och försonar människan med Gud. Passionen visar även Jesus som både sann Gud och sann människa, bekräftar hans roll som Messias. Jesus villighet att lida och dö för andras skull är ett ideal för kristen kärlek och självuppoOring. Passionen visa hur han frivilligt ger sitt liv för att tjäna andra, även dem som förföljde honom. Genom att övervinna döden bevisar Jesus sin gudomlighet och öppnar vägen för evigt liv för alla troende. 4. Hur var livet i de första kristna församlingarna? De första kristna hade en stark gemenskap där de delade sina ägodelar och resurser. Apostlagärningarna beskriver hur de sålde sina egendomar och delade intäkterna så att ingen led nöd. De samlades regelbundet för att be, läsa Skrifterna och sjunga lovsånger. De följde till en början många judiska traditioner men utvecklade sina egna. De utbildade sig om Jesus liv och lära. De första kristna var ivriga att sprida sitt budskap och drev missionärsarbete över hela det romerska imperiet. Kristna betraktades ofta med misstänksamhet av både judar och romare. De anklagades för att vara upprorsmakare, ateister eller hot mot social ordning. Ledde till fängslanden, tortyr och martyrskap.  Samlades ofta i hemmen för att undvika uppmärksamhet då de inte var en erkänd religion. De levde med en stark förväntan att Jesus snart skulle återvända. 5. Varför är Paulus en så central gestalt i kristendomen? Han spelade en avgörande roll i dess spridning, teologiska utveckling och formande som en global religion. Han var en av de första som aktivt missionerade bland icke-judar vilket bidrog till att kristendomen spreds över hela det romerska imperiet Paulus brev är en central del av Nya testamentet. De innehåller hans tolkningar av Jesus liv, död och uppståndelse och hur dessa händelser är relevanta för alla människor. Han utvecklade tex läran om att människor blir rättfärdiga inför Gud inte genom att följa lagen (judiska) utan genom tro på Jesus Kristus. Betonar andens roll och beskriver Jesus som den som återupprättar vad Adam förlorade, och därigenom öppnar vägen till evigt liv för hela mänskligheten. Paulus förklarade även att det inte längre var nödvändigt att följa Mose lag för att tillhöra Guds folk, vilket innebar att hedningar kunde bli kristna utan att först konvertera till judendomen. Han var ett starkt exempel på Guds förvandlande kraft, då han förföljde kristna men mötte den uppståndne Jesus och blev hängiven förföljare. Lade grunden för många av det tidiga kristna gemenskaperna och försåg dem med både praktisk vägledning och andlig undervisning. 6. Varför var förföljelser mot kristna vanliga i det romerska riket ända fram till början av 300-talet? Rom drabbades av en eldsvåda år 64 och mycket av staden brann ner. Kejsaren skyllde branden på de kristna och de blev utsatta för förföljelse. En viktig orsak till förföljelserna var att de kristna vägrade att dyrka kejsaren och att vissa romerska kejsare fruktade att de kristna skulle göra uppror mot kejsarmakten. Den romerska kejsaren Konstantin den store vars mamma var kristen gav år 313 kristendomen en skyddad ställning i Romarriket och förföljelserna slutade. Orsaken var att kejsaren bad de kristnas Gud om hjälp vilket han fick. År 380 utfärdade kejsaren Teodosius den store det så kallade ediktet i Thessaloniki som gjorde kristendomen till den enda legitima religionen i Romarriket, alltså statsreligion. 7. Varför och när splittrades kyrkan i katolsk och ortodox kristendom? År 395 delades Romarriket in i väst och öst och bägge rikena hade sin egen kejsare. Väst rom föll redan 476. Påven som var kyrkoledare i Rom och patriarken som var  ledare i Konstantinopel gjorde bägge anspråk på att vara hela kristenhetens ledare. Påven i Rom betraktade sig själv som enväldig ledare med makt över hela kristendomen pga. kyrkan i Rom enligt tradition grundades av aposteln Petrus. Detta var inledningen på splittringen i västlig (katolsk) och östlig (ortodoxa och österländska) kristendom. Splittringen blev definitiv år 1054 i samband med att påven och patriarken bannlyste varandra. 8. Hur uppkom det kristna klosterväsendet? Hur var livet i klostren? Under de första århundradena efter Jesus död började en del kristna leva som fattiga eremiter i öknen eller i bergsområdena. De ville leva i gemenskap med Kristus med bön och bibelläsning. Sen började en del leva tillsammans i muromgärdade byar. Inom den västliga kristendomen kom oliks klosterordnar att bli viktiga, där lydde munkar och nunnor strikta regler. De styrdes av en abbot eller abbedissa och munkarna och nunnorna lovade att leva i fattigdom, celibat och lydnad. Livet präglades av studier, hantverk, trädgårdsarbete och gudstjänster (vissa kloster, 8/dag) samt socialt arbete. 9. Hur gick kristnandet av Sverige till? Den franska kejsaren Ludvig den fromme gav på 800-talet munken Ansgar uppdraget att spridda kristendomen i Norden och han kallas för Nordens apostel. År 829–830 besökte han Birka och grundade en kristen församling och en kyrka. Men kristnandet tog några århundraden och missionärerna mötte ofta starkt motstånd. Den första kristna kungen Olof Eriksson Skötkonung lät döpa sig i början av 1000-talet. År 1164 inrättades det svenska katolska ärkestiftet i Gamla Uppsala. Katolska kloster etablerade sig i Sverige och det latinska alfabetet tog över efter runorna. 10. Vad fanns det för orsaker bakom korstågen? Vad fick de för konsekvenser? Från slutet av 1000-talet till och med slutet av 1200-talet slog sig katoliker från olika länder ihop till sammanlagt åtta så kallade korståg för att erövra det Heliga landet och befria Jerusalems kristna platser. Det var påven med Guds vilja beordrade korståget och betraktas därför som rättfärdiga krig. Korsfästarna lovades olika belöningar tex sina synder förlåtna. För korsfararna fungerade korstågen som pilgrimsfärd till det Heliga landet. Men alla drevs inte av religion utan av rikedom och makt. Konflikten mellan katolsk och ortodoxa blev värre efter att katolska korsriddare 1204 erövrade Konstantinopel. Italienska handelsrepubliker tex Venedig och Genua fick ökat inflytande över Europa. Då de tog betalt för att transportera korsriddarna från och till Heliga landet. Kunde expandera sin handel österut i medelhavsområdet. De kristna européerna fick större kunskap om muslimsk vetenskap och kultur. 11. Vad var det Luther ville reformera i den katolska kyrkan? Han reagerade mot avlatshandel. Dvs att folk betalade för att kyrkan skulle sköta botgöringen för det synder som troende begått. I oktober 1517 anslog han 95 teser om avlat och bot för diskussion, huvudbudskap var att det är oförenligt med Bibelns  budskap att betala pengar för att slippa botgöring. - Ingen avlatshandel - Inga präster och biskopar som medlar mellan människan och Gud. - Ingen människa står närmare Gud än någon annan. - Avstånd från kloster - Tvåregemenentsläran, dvs kyrkan ska inte bland sig i världsliga angelägenheter utan fokusera på att predika den kristna läran. - Bibeln grunden göt den kristna tron, livet och kyrkan - Text viktigare än tradition - Evangelierna centrum i Bibeln pga. handlar om Jesus - Enda sakramenten som nämns i Bibeln är dop och nattvard, endast dessa som Jesus själv inrättade - Översätta Bibeln - Gudstjänsten på folkets språk 12. Hur gick reformationen till i Sverige? Ge exempel på vilka konsekvenser den fick i Sverige? Luthers lärjunge Olaus Petrus var den första som predikade Luthers lära i Sverige. Han informerade Gustav Vasa om Luthers tankegångar och var delaktig i översättningen av Nya Testamentet till Svenska 1526. Gustav Vasa såg en möjlighet att öka sin egen makt på kyrkans bekostnad om han reformerade kyrkan enligt Luther tankegångar samt att en reformation kunde vara inkomst bringande. Stötte på starkt motstånd från adel och präster som såg sin makt hotad. Då hotade kungen med att avsäga sig kronan och han blev överhuvud över kyrkan inte påven. För att dra in inkomster till staten stängde Gustav Vasa ned kloster och beslagtog egendomar och föremål. Förs i och med religionsfrihetslagstiftningen 1951 blev det återigen tillåtet att med kungens tillstånd inrätta kloster i Sverige. 1593 bestämde man att svenska kyrkan skulle vara en evangelisk-Luthers nationalkyrka och det blev förbjudet att vara katolik och att lämna den lutherska läran. 1781 fick katoliker med utländsk bakgrund rätten att utöva sin religion. Svensk översatt Bibel klar 1541. Predikan fick större betydelse och skedde på svenska. Helgondyrkande upphörde och många kyrkors målningar blev överkalkade. Präster fick gifta sig. 13. Hur skulle du sammanfatta människosynen och Gudsuppfattningen i kristendomen? Gudsuppfattningens kärna är att Gud möter människan i tre skepnader: fadern, sonen och anden. Det är tre personer i samma gudom. Kallas treenighetstanken. Gud som fadern är allsmäktig, kärleksfull, god och vill oss gott samt hjälper oss under hela våra  liva. I Nya testamentet beskrivs Gud som kärlek. Det är en kärlek som vi människor kan ta emot och sedan föra vidare. Fadern har av kärlek skapat världen och människan. Gud som sonen Jesus hade som uppgift att oOra sig själv genom att lida, dö och uppstå från de döda. Jesus tog på sig all den synd och den ondska som finns i världen. Genom tron på Jesus kan man få frälsning, dvs komma till himmelriket och få evigt liv. Gud som anden ger liv och kraft. I samband med dopet får människan Guds ande i sig. Fungerar som en länk till Gud. Människan har kropp och själ. Själ är medfödd och innehåller våra tankar och känslor. Människan är skapad till Guds avbild och hat ett oändligt högt värde. Människan kan som Gud älska och ta ansvar. Med förståndet ska vi på ett förnuftigt sätt ta hand om Guds skapelse. Fri vilja och moraliskt ansvar för handlingar, vi ska vara empatiska och generösa. Varje människa för en kamp mellan det goda och det onda. Ända sedan de första människorna bröt mot Guds vilja genom att äta frukt från kunskapens träd har vi haft en strävan att gå vår egen väg och göra det onda. Avvikit från Guds plan. Arvsyndstanken (ingen syndfri). Ingen förtjänar att komma till himmelriket genom goda gärningar, i stället Gud som ger frälsning som gåva. Bygger på tron på Jesus, ger god relation till Gud och ett gott liv genomsyrat av glädje, kärlek till Gud, medmänniskan och hopp om evigt liv. Gud visar sin kärlek, närvaro och förlåtelse genom Jesus Kristus. Genom sin tro bidrar man till att Guds rike kommer närmare, rättvisa och kärlek är exempel på vad som utmärker Guds rike. Ingen fattigdom, slaveri, brottslighet, sjukdom, smärta, krig eller död. Alltså som Paradiset var innan de första människorna blev utkastade, är för evigt. Vissa inriktningar tror att goda gärningar och sakrament är viktiga inslag i frälsningen. Sinnelagsetiska inslag. Bör vara osjälviska och tänka på våra medmänniskor. När man visar kärlek, visar att man tillber Gud. Mot Gud står det en ond makt, Satan som har demoner. Men ondska ofta förklarad av att individer missbrukar sin fria vilja. Att vi människor misslyckas med att följa Guds vilja är en konsekvens av arvsynden. De onda handlingar vi gör när vi syndar skadar relationen till Gud. Uppror mot Gud och vi behöver be om förlåtelse. Den som ärligt ångrar sig får förlåtelse, beror på att Gud är kärlek till sitt väsen och vill människan väl. Jesus död på korset var ett sätt för gud att ta på sig synder. Tron på Jesus som Guds son leder till frälsning, kan få omedelbar förlåtelse och slippa straO när man bryter mot Guds vilja. Men viktigt att man ångrar sig. Dygd etiska inslag. 14. Vad ska ske på den Yttersta dagen enligt kristendomen? På den yttersta dagen ska Gud slutgiltigt göra upp med ondskan. Då ska ängeln Mikael strida mot Satan och Jesus ska återkomma. Alla människor ska uppstå och Gud ska döma dem efter hur det har levt. 15. På vilka sätt finns det en dubbelhet i synen på äktenskapet i kristendomen? Det beror framför allt på att Nya och Gamla testamentet kan ge uttryck för delvis skilda uppfattningar. I Gamla testamentet är äktenskapet mellan man och kvinna ett ideal. I Nya testamentet är Jesus ogift och Paulus rekommenderade de kristna att inte gifta sig. Då blir ett tänkbart ideal att som ogift följa i Jesus spår. Samtidigt fanns det redan från början också en positiv syn på det livslånga, monogama äktenskapet. På 1200-talet  blev det ett sakrament inom romersk-katolska kyrkan men inte i det protestantiska. Men äktenskapet är viktigt och värdefullt både ur social och ur andlig synvinkel. 16. Hur motiverar kvinnoprästmotståndare sitt ställningstagande? De hänvisar till tradition, tex var apostlarna män och man har aldrig haft kvinnliga präster. Protestantiska motståndare brukar hänvisa till Bibeln och att den säger att det är omöjligt med kvinnliga präster. 17. Redogör för hur olika ståndpunkter i homosexualitet frågan motiveras. Den liberala tolkningen, alltså att det är okej, hänvisar till att Gud inte uttryckligen förbjöd homosexualitet. Men utgångspunkt i det dubbla kärleksbudet hävda att tolerans för homosexualitet ligger i linje med den etiska kärnan i Nya Testamentet, dvs den kärleksfulla relationen mellan två människor, oavsett kön, sexualitet blir ett naturligt sätt att visa kärlek. Samtidigt finns det i Nya Testamentet bibelverser som kan tolkas som fördömande mot homosexualitet. Man anser att det är onaturligt som man måste ”bota” med tex förbön eller att leva i celibat. Katolska, bibeltrogna protestanter och ortodoxa kyrkan anser att det strider mot Bibeln och att det bör leva i celibat. 18. Varför fanns det fram till år 2000 en stark koppling mellan att vara svensk och att vara kristen? Majoritetsbefolkningen i Sverige har under århundraden varit kristna och det har därför funnits en stark koppling. Fram till 1999 hade vi en evangelisk-luthersk nationalkyrka där man automatiskt blev medlem. År 2000 blev Svenska kyrkan ett registrerat trossamfund, en frikyrka bland andra. Men det kristna arvet lever kvar i tex lagstiftningen som är präglad av kristen etik. Den svenska regenten ska enligt grundlag vara medlem i svenska kyrkan. 19. Vilka är de viktigaste heliga skrifterna i kristendomen? Den viktigaste boken är Bibeln, speciellt Nya testamentet. 20. Vilka gudstjänstböcker används i Svenska kyrkan? Bibeln. Den svenska psalmboken, består av 700 visor och psalmer. Används vid gudstjänster men läses också enskilt av många. De inledande 325 psalmerna är gemensamma för samtliga svenska kyrkosamfund förutom den ortodoxa kyrkan, resultat av ett ekumeniskt samarbete. Den svenska evangelieboken innehåller utvalda bibeltexter för söndagsgudstjänsternas olika teman. Varje tema blir belyst utifrån en text från GT, ett textutdrag från ett brev i NT  och ett textutdrag från ett av evangelierna. Predikade över, handlar ofta om vad bibeltexterna har för relevans för den troende idag. En liten bönbok innehåller böner för gudstjänsterna eller enskild läsning. Den svenska kyrkohandboken anger strukturen, gudstjänstordningen, för olika typer av gudstjänster. 21. Vilka matregler gäller i samband med fastan för de kristna i olika kyrkotraditioner? Man fastar för att enligt tradition fastade Jesus i 40 dagar i öknen och att träna upp sin empati för de svältande i världen. Både katoliker och ortodoxa undviker kött under fastan. Katoliker fasta infaller 40 dagar innan påsk och är extra viktig under askonsdagen samt långfredagen. De får äta max en måltid per dag. De kan vara så att man undviker rökning, tv-tittande mm samt skänker pengar. I ortodoxa undviker man alla animala produkter. Hur länge och när man fastar beror på vilken kyrka. Föregår både jul- och påskfirandet i alla ortodoxa kyrkor. Samt onsdagar och fredagar (Jesus lidande på korset) under hela året. I den etiopisk-ortodoxa kyrkan har man matregler som påminner om det judiska. 22. Hur ser kyrkorummet ut i protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkor? En gemensam nämnare är att altaret (de bord varifrån nattvarden delas ut) brukar vara i centrum. I protestantiska kyrkor finns det predikstol, altare och dopfunt. Då Luther menade att predikan är ett viktigt inslag i gudstjänsten och att det finns två sakrament, dop och nattvard. Idag blir det allt vanligare att nybyggda kyrkobyggnader också innehåller olika typer av samlingsrum. I katolska kyrkor finns ett tabernakel, vigvattenskål, biktstolar och 14 korsvägstavlor. De brukar också finna helgonbilder i katolska kyrkor. Många vänder sig till dem i vördnad med sina önskemål eftersom man tänker sig att de kan be för oss människor på jorden. Brukar ofta buga inför helgonbilden, kysser den och tänder ett stearinljus framför den. I ortodoxa kyrkor brukar det finnas ikoner och kyrkobesökarna gör korstecknet inför ikonerna, bugar sig och kysser dem. Ofta finns en bildvägg med ikonmålningar (ikonostas) som skiljer altarrummet från det rum där gudstjänstbesökarna står. Koret med altaret symboliserar himlen medan församlingsdelen (skeppet) symboliserar himlen. 23. Vad finns det för skillnader mellan hur gudstjänsterna firas i respektive tradition? En gudstjänst i Svenska kyrkan innehåller tex psalmsång, kör- och solistsång, förbön, predikan och välsignelse. Predikan brukar bestå av att prästen läser högt från, tolkar och förklarar texter från Den svenska evangelieboken. Vanligt att kollekt samlas in och ofta är det kyrkvärden som samlar in kollekten. Nattvard delas inte ut i samband med  alla gudstjänster, utan enbart vid mässa. I den svenska kyrkohandboken beskrivs allt. I katolska kyrkan används ofta rökelse, symboliserar dels hur Guds välsignelse sprids över gudstjänstbesökarna samt hur deras böner stigs upp till Gud. Ibland använder gudstjänstbesökarna radband (rosenkransen). Sätt att hylla Jesus mor Maria. Mässan innehåller dels predikan och läsning ur Bibeln, dels nattvarden. Under katolska huvudgudstjänster, eller liturgin som den kallas i ortodoxa kyrkor, rör sig prästen symboliskt mellan himlen och jorden genom de tre dörrarna i ikonostasen. Gudstjänstbesökarna blir delaktiga i Kristus försoningsoOer i samband med liturgin. Går fram till dörren i mitten av ikonostasen där prästen delar ut nattvarden. Rökelse, sång och recitation från de heliga texterna är ett viktigt inslag i liturgin. Bikt förekommer, står framför en pulpet på vilken det står en bild på Kristus, ett kors samt en evangeliebok. Prästen står med vid pulpeten och fungerar som ett vittne. 24. Vilka är de heligaste platserna i kristendomen? Varför är de heliga? För många är Jerusalem den heligaste platsen i världen. Enligt kristendomen var det Jesus som blev dömd till döden, korsfästes, dog och uppstod. Den Heliga gravens kyrkan eller Gravkyrkan är byggd på den plats där Jesus korsfästes och begravdes. Betlehem var där Jesus föddes och gör det till en viktig vallfartsort. Här finn födelsekyrkan som byggdes ovanpå den grotta där Jesus ska ha fötts. Nasaret där Jesus växte upp enligt evangelierna. Många vallfärdar hit för att besöka bland annat Bebådelsekyrkan. Byggd där ärkeängeln Gabriel informerade Maria om att hon skulle få barn. Rom varit pilgrimsort och förknippas med apostlarna Petrus och Paulus som avrättades och begravdes här. Petrus grav finns under Peterskyrkans altare. Paulus sägs ligga begraven i Pauluskyrkan. Samt att Vatikanstaten i Rom och påven har sitt residens där. Många kristna vallfärdar till platser där människor säger sig ha haft Mariauppenbarelser tex Lourdes i sydvästra Frankrike. I Massabiellegrottan där uppenbarelsen ska ha skett finns en källa vars vatten anses ha helande krafter för den som tror. Folk dricker och badar i vattnet. Begrepp: Abbedissa – Förestånderska för ett nunnekloster. Abbot – Föreståndaren för ett munkkloster Agape – Guds kärlek till människor, och hur människor ska älska Gud och varandra. Altare – det bord i kyrkans kor där prästen förrättar mässan. Det är Kristi blod (vinet) och Kristi kropp (brödet) som blev oOerföremålen på bordet. I romersk-katolska kyrkor med flera altare räknas det altare som är placerat i koret, högaltaret, som det förnämsta. Apokryf – Skrifter som inte erkänns som äkta delar i Bibeln men som på många sätt påminner om eller bygger vidare på bibeltexterna. Tex Tomasevangeliet. Apostel – Första hand syftar på Jesus tolv lärjungar samt Paulus, i det sammanhanget betyder det Guds utsände. Ibland används det som beteckning för utsända missionärer som lyckats omvända ett land till kristendomen. Arvsyndstanken – Innebär att ingen människa är syndfri och därför kan ingen säga att de förtjänar att komma till himmelriket genom goda gärningar. I stället är det Gud som ger oss möjligheten till frälsning som gåva. Avlat – Begrepp från medeltidens katolska kyrkor och innebär förlåtelse från syndastraO, alltså ett sätt att mildra eller helt slippa straO för synder som redan är förlåtna genom bikt. Avlat kunde ges som en form av andlig förmån till dem som utförde särskilda handlingar, som pilgrimsvandringar, böner eller goda gärningar. Under medeltiden utvecklades dock avlat begreppet så att kyrkan också började tillåta att människor köpte avlatsbrev mot pengar för att korta tiden i skärselden, men inte längre. Befrielseteologi – Uppstod på 1960-talet i Latinamerika och anser att kyrkans viktigaste uppgift är att via engagemang för och solidaritet med de som är fattiga och förtryckta. Hänvisar till människovärdesprincipen. Det är alla typer av förtryck, tex rasism, ekonomiska orättvisor och social ojämlikhet. TräOas i basförsamlingar där man pratar om förtryck och orättvisor samt under ledning av präst studerar och diskuterar hur man kan uppnå befrielse utifrån bibelns budskap. Biktstol – Finns i katolska kyrkor och dit går besökare för att bikta sig, dvs bekänna sina synder inför prästen och få förlåtelse. Oftast ser inte prästen och den som biktar varandra. Idag är det vanligare att bikten sker i ett vanligt rum som ett samtal mellan prästen och den som biktar sig. Bikten bör ske minst en gång per år. Biskop – Den högsta kyrkliga ledaren inom ett visst stift. Inom katolska kyrkan har man ibland två eller flera vigda biskopar i samma stift, varav en är huvudsaklig biskop och den andra hjälpbiskop. Bulla – En påvlig kungörelse som har använts sedan 1200-talet. Kungörelse är ett meddelande om påbud eller meddelanden av vikt till allmänheten. Bönhus – Ett kapell använt för gudstjänster och bönemöten, framför allt inom väckelserörelsen. Diakon – Yrkestitel inom flera kristna samfund och arbetar ofta inom en församling och ansvarar för kyrkans sociala arbete, vilket inkluderar att stödja och samtala med människor. Ekumenik – Kyrkornas strävan efter att föra en dialog med varandra om frågor som synen på dopet, nattvarden och prästämbetet samt samarbeta kring frågor som miljö, mission, global rättvisa och solidaritet, världsfred och mänskliga rättigheter. Har sin utgångspunkt i den nytestamentliga tanken att kristna ska vara en enhet. Förbön – Vid förbön ber gudstjänstbesökarna bland annat för de som har de svårt på olika sätt och för de nygifta och nydöpta. Vid personlig förbön ber man för en enskild person. Försoningso[er – En handling eller ett oOer som utförs för att återställa relationen mellan människor och Gud efter en synd eller överträdelse. Symboliserar en rening från skuld och ett sätt att gottgöra för felsteg. Enligt kristen tro blev Jesus det yttersta försoningsoOret, som en gång för alla tog på sig mänsklighetens synder för att möjliggöra försoning mellan Gud och människor. Guds rike – vanligt uttryck från Nya testamentet som syftar på den kristna rörelsen, evangeliet (budskapen om frälsningen) och det nya förbundet mellan Gud och människa genom Jesus Kristus. Guds rike är redan här och de under Jesus och hans efterföljare gjorde ses som manifestationer av det. Men också något som skall komma. Gudstjänstordning – En strukturerad plan eller mall för hur en gudstjänst ska genomföras. Fungerar som en vägledning för både präster, församlingsledare och deltagare och säkerställer att gudstjänsten har en tydlig och meningsfull struktur. Varierar beroende på tradition, samfund, och ibland församling till församling. Helgon – I kristen tradition är ett helgon någon som har haft en särskilt nära relation till Gud. Det kan också handla om människor som dött som martyr. Den katolska kyrkan heligförklarar oOiciellt människor som helgon, så kallad kanonisation. Ikon – Helig bild Ikonostas – En skärmliknande vägg som är täckt med ikoner och som är placerade mellan koret och församlingen inne i öst ortodoxa och öst katolska kyrkor. Inkvisition – En katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma kättare (personer som avvikit från den katolska läran). StraOen var i regel milda, utom i de fall då oOren vägrade att erkänna sig skyldiga och göra avbön. Då kunde straOet bli att brännas på bål. Interreligiös dialog – Ett samlar eller samarbete mellan representanter för olika livsåskådningar. Målsättningen är att öka förståelsen för varandra och förebygga fördomar och missuppfattningar. Jungfrufödseln – En kvinna blir gravid och föder ett barn utan någon mans medverkande tex Maria. Kardinal – Titel i katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd. Utser en ny påve. Konventikel – Ett sammanhang inom frikyrkan där man har ett bönemöte i andra lokaler än kyrkan, tex hemmet. Kor – Den del av kyrkan där altaret finns. I regel är det den ostligaste, oftast särskilt markerade delen av kyrkan. I katolska och anglikanska kyrkor syftar ordet mer på den del av kyrkan där det finns sittplatser för präster och kör. Korsvägstavla – Det finns 14 stycken och finns i katolska kyrkor. De skildrar Jesus lidande och oOerdöd. Kyrkomöte – Svenska kyrkans högsta beslutande organ och besluter om frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Kyrkvärd – En lekman (församlingsmedlem) som är utsedd att hjälpa till vid gudstjänster, vanligtvis med att hälsa välkommen, hjälpa till med textläsning, hjälpa till vid nattvarden, dela ut psalmböcker och ta upp kollekt. Kättare – En åskådning som strider mot den etablerade trosuppfattning. Liturgi – det som sker under en gudstjänst. Motreformationen – En förnyelse inom den katolska kyrkan som uppstod som en motreaktion på reformationen. Mässa – Den mest centrala gudstjänsten och innehåller nattvarden. Skillnader i vad man tycker mässans innebörd är. Ofelbarhetsdogmen – Katolska kyrkans lära om påvens ofelbarhet men uttalandet kan tolkas olika. Passionshistorien – Berättelsen om Jesu lidande och död i de fyra evangelierna och omfattar tillfångatagandet i Getsemane, förhöret inför Stora rådet, Pilatus dom, gisslandet, Törner kröningen, Golgatavandringen, korsfästelsen, döden och gravläggningen. Pietism – En väckelserörelse som uppstod inom tysk lutherdom under sent 1600-tal. Man betonade lekmännens roll (allmänt prästadöme) och individuell omvändelse. Man betonade Bibelns betydelse och höll sig med en sträng etik. Predikstol – En upphöjd plats i kyrkobyggnader varifrån Guds ord förkunnas och predikan hålls. Påve – Romersk-katolska kyrkans högste ledare. Petrus första påven. Rosenkransen – En meditativ serie böner som främst brukas inom Katolska kyrkan. För att hålla räkningen på dessa böner finns ett särskilt radband. Rökelse – En sed som var vanlig i kyrkorna i Sverige på medeltiden. Rökelseritualen använde rökelsekar. En präst svänger detta fram och tillbaka så att röken sprids väl i lokalen, vilket symboliserar folkets böner som stiger upp till Gud. Skepp – En del av kyrkobyggnaden, det centrala rummet i en kyrka där församlingen sitter och där gudstjänsten hålls. I större kyrkor och katedraler är det ofta uppdelat i flera skepp tex långskepp och sidoskepp. Stift – En administrativ region i kyrkoprovinser i vissa kristna samfund. Leds av en biskop, men i katolska kyrkan kan ett stift även vara ett kloster. Tabernakel – Ett skåp där nattvardsbrödet förvaras. Vid det lyser en röd lampa som symboliserar Kristus närvaro. Treenighetstanken – Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistera natur och som inkarnerad människa) och Anden. Vigvattenskål – Skålar som innehåller vatten med salt i som välsignats av en präst. Efter att hen knäböjt för att hälsa på Jesus brukar man vända sig mot altaret och doppa fingrarna i vigvattenskålen och göra korstecknet. Det är en påminnelse om dopet. Bibelövningar: Jesus födelse: 1. Josef beskrivs som en ”rättfärdig man”, dvs att han respekterar lagen men också vill handla barmhärtigt. I stället för att oOentligt anklaga Maria för otrohet planerar han att i ”tysthet skilja sig från henne”, vilket skyddar Maria från oOentlig förnedring och potentiellt allvarliga konsekvenser som död. 2. Den allmänna innebörden av trolovning är att det är likställt med förlovning. Det är vanligtvis ett löfte utan juridisk bindning, snarare en social eller känslomässig förbindelse. I judisk kontext under andra tempelperioden, inklusive Jesus tid, var trolovning mycket mer bindande än vad förlovning är i många moderna kulturer. Trolovningen var det första steget i äktenskapsprocessen och innebar ett juridiskt avtal mellan mannen och kvinnan. Kunde endast brytas genom en formell skilsmässa. 3. Inkarnationstanken, att Gud blir människa i Jesus Kristus, är en central för kristen tro. För det första betonar texten att Marias graviditet inte är resultatet av en mänsklig  handling, utan att hon ”har blivit havande genom den helige Ande” Gud som fadern: 1. Gud beskrivs i Psaltaren som den högste över hela skapelsen, vars majestät ”når högre än himlen”. Trots sin oändliga storhet bryr sig Gud om människan. Han har gjort människan ”lite lägre än Gud” och gett henne ära och ansvar. Allt tillhör Gud, skapelsen är hans verk, och människan får sin värdighet genom sin relation till honom. Gud är enligt Matt ”vår fader” vilket betonar hans nära och personliga relation till sina barn. Samtidigt bor han ”i himlen”, vilket pekar på hans helighet och transcendens. Guds namn är heligt, och hans rike och vilja är centrala. Gud ger oss vårt dagliga bröd, vilket visar hans omsorg om våra behov. Han är också den som förlåter våra synder, vilket betonar hans nåd och barmhärtighet. Gud leder oss bort från frestelser och befriar oss från det onda, vilket visar hans roll som en trofast väktare. I 1 Joh. beskrivs Gud som kärlek och att all kärlek kommer från Gud, och det som älskar visar att det känner honom. Guds kärlek har visats genom att han sände sin Son till världen för att ge oss liv och försoning. Gud ger frid genom sin kärlek, och de som lever i hans kärlek behöver inte frukta dom. Att älska Gud är oupplösligt förenat med att älska andra människor. I Uppenbarelseboken framträder Gud som den rättfärdige domaren som ska döma jorden med rättvisa. Hans dom är helig och oföränderlig. Guds närvaro manifesteras i Lammet, representerar Guds nåd och frälsning. Gud är den som belönar de trogna som står fasta, även i svåra tider. De som dör i Herren är saliga och finner vila från sina gärningar. 2. Ja, den bild som framkommer i bibeltexterna stämmer i stora drag överens med kyrkan. I psaltaren betonar Guds storhet och makt som skaparen och i trosbekännelsen säger man ”vi tror på gud fadern, allsmäktig, himmelens och jordens skapare”. Gud beskrivs i både texterna och kyrkan som en nära och omsorgsfull Fader som tar hand om människans behov, förlåter och leder bort från frestelse. Synen på Gud som kärlek är kärnan i kristen tro och förkunnelse. Gud som rättfärdig domare och segrande kung är en central del av kristen teologi, särskilt i samband med eskatologi. Gud som den heliga anden: 1. I apostlagärningarna framträder Gud som aktiv, närvarande och handlande genom den heliga Anden. Den helige Anden fyller apostlarna, ger dem förmågan att tala olika språk och förmedla budskapet om Guds under. Gud är verksam och hjälper människorna att sprida evangeliet. Gud är nådig och erbjuder frälsning för alla som vänder sig till honom. Den heliga Anden är en del av Guds plan för att förnya världen. I Korinthierbrevet presenteras Gud som kärlekens Gud. Han definierar vad sann kärlek är. Den kärlek som här beskrivs som tålmodig, god, utan avund och utan själviskhet är ett uttryck för Guds natur. Kärlek är evig och störst av allt. Vilket visar på Guds varaktighet och trofasthet. Genom den heliga Anden är kärleken något som Gud verkar i människors liv och gemenskap. Den heliga Anden ger de troende förmågan att leva ut  denna kärlek. 2. Den heliga Anden är en av personerna i Treenigheten och ses i kristen tro som Gud själv, verksam i världen och i människors liv. Anden är Guds sätt att vara närvarande i världen, ge liv, styrka och vägledning till de troende. Anden undervisar, tröstar och leder kristna i sanningen. Ger andliga gåvor och verkar i de troende för att producera kärlek, glädje, frid och andra dygder. Anden binder samman de troende i en gemenskap präglad av kärlek och enhet. Gud som son-Jesus: 1. I berättelsen om äktenskapsbryterskan visar Jesus sin medkänsla och vägran att döma. Han visar nåd, förlåter synd och uppmanar till ett förändrat liv. I Bergspredikan uppmanar Jesus till att älska sina fiender och visa godhet mot dem som förföljer en. Han framhåller att kärlek ska vara villkorslös. Jesus erbjuder vila och lättnad för dem som är trötta och tyngda av bördor. Hans livshållning är präglad av att lyfta människor. Inför Pilatus vittnar Jesus om att han är sanningens röst. Han visar mod genom att stå fast vid sitt uppdrag även när det innebär lidande. När Jesus rensar templet visar han ett rättfärdigt engagemang för Guds ära och en nolltolerans för orättvisa och kommersialisering av det heliga. När lärjungarna plockar ax på sabbaten betonar Jesus att barmhärtighet är viktigare än religiösa formaliteter. Hans attityd visar en prioritering av människors välbefinnande. På korset visar Jesus fullkomlig trofasthet till sitt uppdrag att frälsa världen, även till priset av sitt eget liv. Vid himmelsfärden förmedlar Jesus hopp och trygghet. Hans livshållning är präglad av tro på Guds plan och seger. Jesus död och uppståndelse: 1. Jesus säger under den sista måltiden att en av lärjungarna kommer att förråda honom. När Judas frågar ”Det är väl inte jag, mästare?” svarar Jesus indirekt ”Du har själv sagt det”. Jesus tillkännager förräderiet, men han gör det på ett sätt som låter Judas själv avslöja sig. 2. Jesus ber i Getsemane och uttrycker sin ångest och ber Gud att, om möjligt, låta honom slippa lidandet. Samtidigt underordnar han sig Guds vilja ”Inte som jag vill, utan som du vill”. Lärjungarna somnar, trots att Jesus bett dem vaka med honom, vilket visar deras svaghet. Det är också i Getsemane som Jesus arresteras av en mobb ledd av Judas. 3. Jesus förs först till överprästen Kaifas, där det judiska rådet samlas för att anklaga honom. 4. Pilatus är tveksam till att döma Jesus. Han inser att Jesus är oskyldig och att anklagelserna drivs av avundsjuka. Trots detta ger han efter för folkets krav och låter honom korsfästas. 5. Soldaterna klär Jesus i en mantel, sätter en törnekrona på hans huvud och hånar honom som ”judarnas kung”. Han blir även slagen och spottad på, och soldaterna driver med hans gudomliga anspråk. 6. Jesus döms för hädelse, eftersom han påstås göra sig själv till Guds Son och Messias. Den judiska eliten ser detta som ett hot mot deras auktoritet och religiösa lag. 7. Strax efter Jesus död rämnar förlåten i templet, vilket symboliserar att skiljemuren mellan Gud och människa är borta. Jorden skakar, klippor rämnar, och gravar öppnas, vilket visar på kosmisk påverkan och att Jesus död har eviga konsekvenser. 8. De judiska ledarna var rädda för att lärjungarna skulle stjäla Jesus kropp och påstå att han hade uppstått. Därför bad de Pilatus att sätta ut vakter vid graven. 9. Petrus förnekar Jesus tre gånger, precis som Jesus förutspådde. När tuppen gal, inser Petrus vad han har gjort och gråter bittert. Detta visar att även de mest hängiva kan svika under press, vilket understryker människans svaghet och behov av Guds nåd. 10. A) Under Jesus rättegång blir Petrus utfrågad tre gånger om sin koppling till Jesus, men av rädsla för sitt eget liv förnekar han Jesus varje gång. När tuppen gal inser Petrus vad han har gjort och gråter bittert. B) Petrus är en stark påminnelse om människors bräcklighet och oförmåga att alltid hålla sina löften, särskilt under press eller hot. 11. Judas förråder Jesus för trettio silvermynt genom att leda de som vill gripa honom till Getsemane och identifiera honom med en kyss. Judas ångrar sig senare, men i stället för att söka förlåtelse tar han sitt liv. Förräderi innebär att bryta förtroende, och Judas handling får allvarliga konsekvenser för honom själv och för Jesus. 12. Ja, Jesus avrättades för sin övertygelse att han var Guds son och Messias. Hans lära om Guds rike och hans kritik mot maktstrukturer hotade både religiösa och politiska ledare. Jesus är därför en martyr för sin tro och sitt uppdrag att frälsa världen. 13. Barabbas frigivning är en bild av substitution, där Jesus tar en annans plats och bär straOet i sitt ställe. I kristendomen ses detta som en symbol för hur Jesus dog för att ta på sig människors synder och ge dem frihet och förlåtelse. 1. A) Det står ”göra alla folk till lärjungar”. Uppdraget att göra lärjungar omfattar alla folk, inte bara det judiska. Visar att kristendomen är avsedd för hela mänskligheten, oavsett kulturell eller geografisk tillhörighet. ”All makt i himlen och på jorden”. Jesus auktoritet sträcker sig över hela skapelsen, vilket understryker att hans budskap och herravälde är universellt. B) Den kristna treenigheten framkommer tydligt i Jesus befallning att döpa lärjungar ”i Fadern och Sonens och den helige Andens namn”. Bergspredikan: 1. Du skall inte dräpa och du skall inte begå äktenskapsbrott 2. Att bli vred och hata sin broder kan leda till förstörelse och splittring, liknande det som mord orsakar. Det handlar om att Jesus betonar att synd börjar i hjärtat, inte bara i yttre handlingar. 3. Orden riktas primärt till mannen eftersom Jesus säger ”Den som med begär ser på en kvinna har redan i sitt hjärta brutit äktenskapet med henne”. Dock är budskapet generellt, både parter ansvarar för att leva enligt Guds vilja i relationer. 4. Jesus betonar hjärtats tillstånd, även om ingen fysisk handling sker, är begäret en inre synd som skadar både personen själv och relationen till andra. Dock är det viktigt att förstå att Jesus inte lägger hela skulden på kvinnan utan uppmanar till att bekämpa egna frestelser. 5. Jesus säger att man ska älska sina fiender för att vara barn till sin Fader i himlen, som låter sol gå upp över både onda och goda. Detta knyter till skapelsetron där alla människor är Guds skapelse, och därför ska behandlas med kärlek och respekt. Judisk och kristen tro betonar att Gud är barmhärtig och rättvis mot alla, vilket vi ska efterlikna. 6. Jesus lär oss att inte svara med hämnd eller våld, utan i stället visa kärlek och förlåtelse, även när vi blir orättvist behandlade. I dagens samhälle kan detta utmana vår instinkt att försvara oss. Hans ord inspirerar oss att söka fredliga lösningar och bryta våldets spiral, men kräver vishet för att balansera personlig säkerhet och rättvisa. 7. Jesus uppmanar oss att först reflektera över våra egna brister innan vi dömer andra. Det innebär inte att man aldrig får ge konstruktiv kritik, men den måste komma från ett ödmjukt hjärta och med självinsikt. 8. Genom att nämna att Jesus går upp på ett berg anspelar Matteus på Moses, som tog emot de tio budorden på Sinai berg. Detta visar att Jesus är en ny laggivare, men i stället för att ge en ny lag förmedlar han en djupare tolkning av den redan befintliga lagen. Berget kan också symbolisera en plats för andlig närhet till Gud och auktoritet i universum. 9. Jesus fördjupar och förklarar den gamla Mosaiska lagens andemening snarare än att förändra den, genom att betona hjärtats intentioner snarare än enbart yttre handlingar. 10. De nya i förkunnelsen är att Jesus förflyttar fokus från yttre efterlevnad av lagen till människans inre motiv och attityder. Han går längre än lagen, exempelvis genom att säga att vrede är jämförbart med mord och att begär är som äktenskapsbrott. Han introducerar också kärlek till fiender, något som går utöver den judiska traditionens betoning på rättvisa. 11. Jesus krav är mycket höga, som att älska sina fiender. Många menar att dessa krav är ouppnåeliga utan Guds nåd och hjälp. De utmanar människan att leva efter en högre  standard som speglar Guds kärlek, men också att vara medveten om sitt behov av förlåtelse och ödmjukhet. 12. Jesus betonar att goda gärningar ska utföras i det tysta, inför Gud och inte för att vinna mänsklig beundran. I judendomen spelar goda gärningar en central roll. Jesus fördjupar detta genom att framhäva hjärtats motiv över det yttre. 13. Att följa dessa råd kan leda till större frid och fokus på andliga världen snarare än världsliga bekymmer. Men det kräver också stark tro och ett radikalt beroende av Gud. 14. Jesus varnar för att döma andra utan att först rannsaka sig själv. Bjälken symboliserar våra egna stora fel och brister, som vi ofta ignorerar medan vi kritiserar andras mindre misstag (flisan). 15. ”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem” (gyllene regeln)