Naturgeografi - Begreppslista inför geografiprov PDF

**Naturgeografi**\ \ Under detta moment kommer du få lära dig om många geografiska begrepp. Här beskrivs **begreppen** som nämns i filmerna som du behöver kunna.\ \ Film 1. [[https://sliplay.se/member/play/products/543239-del-1-plattektonik]](https://sliplay.se/member/play/products/543239-del-1-plat...

**Naturgeografi**\ \ Under detta moment kommer du få lära dig om många geografiska begrepp. Här beskrivs **begreppen** som nämns i filmerna som du behöver kunna.\ \ Film 1. [[https://sliplay.se/member/play/products/543239-del-1-plattektonik]](https://sliplay.se/member/play/products/543239-del-1-plattektonik)\ \ **[Kontinentaldriftsteorin]**: En kontinent är en stor sammanhängande landmassa, till exempel Afrika och Sydamerika. Långt tillbaka i tiden var kontinenterna ihopsatta (**[Pangea]**) men har genom tiden rört sig från varandra.\ **\ [Bevis som stödjer kontinentaldriftsteorin]:** Att kontinenterna hänger ihop. Att samma fossiler finns i olika kontinenter.\ \ **[Hur berg bildas]:** Berg bildas i platser där tektoniska plattor möts och genom vulkanutbrott där smält lava bildar ett nytt berg.\ \ [**Mittoceaniska ryggar**:] Bergskedjor i havet. De bildar världens längsta bergskedjor. Här finns också våldsam vulkanisk aktivitet.\ \ Kolliderande plattor: **[Plattektonik]** är läran om jordskorpans indelning i plattor samt hur och varför dessa rör sig. Jordens består av olika **[tektoniska plattor]** som glider över jordens yta. Tektoniska plattor består av **[jordskorpa]** och **[yttre manteln]** som tillsammans kallas för **[litosfär]**. Litosfären kan bli 10 mil tjocka. Det finns 7 stora tektoniska plattor och den största är stillahavsplattan.\ \ Olika typer av plattgränser: Plattgränser är där plattorna möts. Plattorna möter varandra på ett av tre sätt. De kan röra sig bort från varandra (**[spridningszon]**), röra sig mot varandra (**[kollisionszoner]**) eller glida förbi varandra (**[omvandlingsgräns]**). **[Eldringen]** är den plats på jorden där plattorna rör sig allra mest och det är där det sker allra flest jordbävningar och vulkanutbrott.\ \ - Eldens och isens land: **[Island]**. Här råder låg temperatur men även många vulkaner. I Island hittar vi plattor som rör sig bort från varandra (spridningszon). Därför finns där många vulkaner och annan geologisk aktivitet som varma källor.\ \ [Film 2. https://sliplay.se/member/play/products/543214-del-2-jordbavningar-och-vulkaner]\ **[Jordbävningar]**: Naturkrafter som sker pga aktivitet i jordens inre. En jordbävning inträffar när marken rör sig eller skakar pga plötsliga rörelser mellan stenmassor i jordskorpan. Den plötsliga rörelsen i marken skapar energivågor som breder ut sig genom marken.\ **\ [Förkastningar]**: På vissa ställen rör sig två berggrundsblock eller hela kontinentplattor i sidled förbi varandra, exempelvis längs San Andreas-förkastningen i Kalifornien. Det sker när marken på en sida höjs men sänks på den andra sidan. Det som då bildas kallas för förkastningar.\ \ Jordbävningars ursprung: **[Epicentrum]** kallas den platsen där jordbävningen uppstod. **[Tsunami]** uppstår när jordbävningar sker under vatten och då skapas stora vågor som skapar stora översvämningar.\ \ Seismologi: **[Seismiska vågor]** är de vågor av energi som breder ut sig från epicentrum. Ju närmare epicentrum desto större energi och större förödelse.\ \ Att mäta jordbävningar: Man mäter styrkan av jordbävning genom **[Richterskalan]**. Då mäter man hur stora de seismiska vågorna är.\ \ **[Vulkaner]**: Man kan säga att vulkaner i allmänhet är öppningar eller sprickor i jordytan, där magma och lava samt aska och gaser kan tränga ut och skapa en naturkatastrof.\ [**\ Magma och lava**:] Smält bergmassa kallas för magma så länge den är under markytan. När ett utbrott sker och magma kommer upp kallas den för lava och aska. **Krater** kallas den plats där lava väller ut.\ \ Olika typer av vulkaner **[Sköldvulkaner]** kallas de typer av vulkaner när magman är lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii. De vanligaste vulkanerna är **[kägelvulkaner]** eller **[konvulkan]**. Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till berg. Vulkaner är ofta låg i höjd och ha en plattare yta. Kägelvulkanerna kan ha våldsamma utbrott. Kägelvulkaner brukar ha trekantig form. **[Hur vulkaner bildas:]** Uppstår där tektoniska plattor glider isär från varandra. De flesta vulkanutbrott sker i **[eldringen]**. Ibland uppstår vulkaner inte vid plattgränser ex vid **[Hawaii]**.\ \ [Film 3: https://sliplay.se/member/play/products/543189-del-3-krafter-som-formar-jorden\ **Den rörliga jordskorpan**:] Jordskorpan rör på sig hela tiden. Vi kan inte se det men ibland känner vi av det när det sker väldigt stora rörelser som skapar naturkatastrofer, som jordbävningar och vulkanutbrott. **[Veckning]**: Berggrunden i jordskorpan böjs pga att de har pressats samman. Appalacherna i Sydamerika är en veckning och då skapas många dalar och toppar. **[Förkastning]**: När marken på den ena sidan höjs och den andra sidan sjunker bildas en förkastning. Om marken mellan två sprickor sjunker kallas den för **[gravsänka]**. Vättern är exempelvis en stor gravsänka som fyllts med vatten. Ett berg som bildats av att marken runtomkring sjunker kallas **[horst]**. **[Yttre eller exogena krafter:]**\ Yttre krafter (exogena krafter) är de krafter som påverkar jordytan och bland annat strävar för att utjämna höjdskillnader. Dessa yttre krafter är **vittring, transport, erosion och sedimentation. [Vittring]** -- gör att berg och stenar sönderdelas i mindre delar eller löses upp i vatten.\ **[Erosion]** -- innebär att strömmande vatten, glaciär eller vinden skaver på jordytan och bryter loss material så att berg nöts ner.\ **[Transport]** -- det material som slipats eller brutits loss transporteras bort av vatten, is eller vind.\ **[Sedimentation]** -- till slut sedimenteras det vittrade, eroderade och transporterade materialet kanske på botten av ett grund hav. **[Sediment]** består mestadels av slam, grus och lera. Ras, skred och slamströmmar: **[Ras]** uppstår när erosion och vittring får stenar att rasa från branta berg. **[Skred]** är när jord sätts i rörelse utefter en sluttning, ex när lera ger vika. **[Slamströmmar]** består av en massrörelse av lera, jord, stenar och skräp nerför en lutning. **[Erosion]**: Erosion sker när partiklar som vi kallar sediment flyttas från en plats till en annan. Det är vatten i rörelse som för med sig stora mängder sediment. Områden med branta lutningar utsätts för mycket erosion medan områden med mycket växtlighet utsätts för lite erosion.\ \ **[Vatten i rörelse]:** Utan vatten sker väldigt lite erosion då det är vatten som för med sig sediment som skapar erosion.\ \ **[Djupa dalar / kanjoner]:** De platser där vatten har eroderat under en väldigt lång tid. Vattnet har eroderat det fasta berggrundet och skapat djupa dalar som ex Grand Canyon i USA. **[Vågor]**: Vågor kan skapa erosion på sjöar och havens kustlinjer genom att de vittrar kustlinjens stenar i allt mindre bitar som till slut förs bort. Kraftiga vågor kan forma kustlinjer. Havsgrottor och rauk bildas när mindre motståndskraftig sten vittras bort av vatten. **[Vind]**: Vind kan orsaka kraftig erosion. Där marken är oskyddad som ex öken kan vind blåsa bort sand och stoffpartiklar. **[Sanddynor]** har bildats när vind samlat sand som eroderat bort. Sanddynor kan ändra form pga vinden. **[Glaciärer]**: En glaciär är en stor mängd is och snö som rör sig. Glaciärer kan erodera bort landskap, ex de kan forma berg och sjöar. Morän är en jordart bildad av glaciär och is. **[Sedimentering]**: Sedimentering innebär att sediment samlas på ett annat ställe, ex på en flodbotten. Då har stark ström av vatten fört med sig slam, grus och lera och sedan när strömmen avtar samlas det på en specifik plats.\ \ [Film 4: \ **Vittring**]: Är den process som bryter ner bergarter och andra föremål i mindre delar. Det är en långsam process som inte går att se men effekten av den syns. Vittring är det som får målarfärg att släppa, att asfalten spricker och att järngaller blev blek och rostig. Alla föremål i jordens yta utsätts för vittring. Det finns två typer av vittring, mekanisk och kemisk vittring.\ \ **[Mekanisk vittring]**: Stenmassor bryts ned till mindre och mindre bitar men stenarna förändras inte kemiskt. Mekanisk vittring sker antingen genom frostspräning, solspräning eller rotsprängning. **[Frostsprängning]** sker genom att vatten tränger in i sprickor och därefter fryser till is och ökar i volym för att sedan spränga bort sten.  **[Solsprängning]** orsakas av att bergarter utvidgas vid uppvärmning (av t.ex. solinstrålningen) och sedan krymper när de kyls ned. **[Rotsprängning]** innebär att rötter från till exempel ett träd letar sig in i sprickor i berggrund eller stenar. När trädet växer blir även rötterna inne i sprickorna grövre och trycker mot berget tills det spricker i mindre bitar. Klippor\ \ **[Kemisk vittring]:** Kemisk vittring sker när kolsyra fräter på kalkstenen så att stora grottsystem kan bildas långt ner i berggrunden. För att det ska ske behövs vatten. Regnvatten som förenas med luftens koldioxid bildar kolsyra och ju surare vattnet är, desto fortare går vittringen. I kemisk vittring förändras bergartens kemiska sammansättning. Vatten är oftast det som skapar kemisk vittring. Sten och metall som innehåller metall rostar genom en kemisk vittring kallad **[oxidering]**.\ **[Surt regn]** är också en kemisk vittring som kan få bergarter att skadas kemiskt. **[Jord]** är en blandning av stenbitar, luft, vatten och organisk material. En av de viktigaste beståndsdelarna är sten som har vittrat bort. **[Humus]** består av en gång levande nedbrytet material såsom döda växter. Jord bildas kontinuerligt när vittrat sten och humus blandas.\ \ [Film 5: \ **Beskriv skillnaden mellan endogen kraft och exogen kraft**]**\ **Jordytan kan ha alla möjliga utseenden och formas ständigt om av ett antal pågående processer. Endogena processer bygger upp jordytan inifrån jordklotet medan exogena processer bryter ner och formar jordytan.\ \ Vad formar jordytan? Några viktiga endogena processer:\ - Kontinentalplattor rör på sig.\ - Smält berg magma tränger ut i jordytan i form av lava.\ \ Vad bryter ner och förvandlar om jordytan? Några viktiga exogena processer:\ - Vittring betyder att bergmaterial bryts ned.\ - Erosion både bryter ned och förflyttar material med hjälp av vind, vatten, vågor, is och glaciär. Ex Gula floden i Kina och Coloradofloden i Grand Canyon USA.\ - Stenras och jordskred\ - Människan kan också förändra landskapet ex genom gruvbrytningar eller stora byggprojekt.\ - Istiden\ \ [Film 6: \ **Lavar**] som trivs på klippor kan också vara en kemisk vittring. De får sin näring genom att avsöndra syror som sen löser upp bergytan. Utan vittring hade vi inte haft några landmassor som böljande landskap och bördiga jordar. Vittring är viktig för växters näringsförsörjning.\ \ [Film 7: https://sliplay.se/member/play/products/982620-vittring]\ Repetition\ \ Film 8: [[https://sliplay.se/member/play/products/1000711-erosion]](https://sliplay.se/member/play/products/1000711-erosion)\ **[Floderosion]** sker när en flod under miljontals år nött ner berget och spolat bort materialet och till slut bildas en kanjon i landskapet, ex Grand Canyon i USA. När en flod flyter fram i lösare material kan **[meandrar]** bildas och det är slingrande flodfåror skapade av vattenerosion. En flod med meandrar ändrar hela tiden sin form. **[Gula floden i Kina]** är känd för sin floderosion. Den för med sig stora mängder material ut i havet varje år. **[Delta]** är mynningen av ett vattendrag och där hittar man oftast sediment då vattenströmmen är låg så sediment samlas ofta vid deltan. Vattenerosion kan också påverka jordbruksmark och landskap när regnvatten sköljer iväg stora mängder material. Vid kusterna kan vågor och sand slipa berg till fantastiska former och utseenden. **[Vinderosion]** kan blåsa iväg det översta lagret av jord på mark kan försvinna vilket kan påverka odlingsmark. **[Sandöken]** förändras hela tiden av vinderosion. Vinderosion tillsammans med regn kan slipa berg och skapa fantastiska mönster. Erosion kan skapa massrörelser som skapar skred eller ras och kan skapa stor fara. Människor kan motverka skadlig erosion genom att täcka bergsidor med nät för att förhindra ras, betongkonstruktion vid kust för att förhindra stranderosion och genom att bygga terrassodlingar för att hålla odlingsjorden på plats. Utan erosion hade inte jorden sett ut som den gör idag. Film 9: [[https://sliplay.se/member/play/products/932712-jordens-yta-landformer]](https://sliplay.se/member/play/products/932712-jordens-yta-landformer)\ Landformer är jordens olika landskaper. Landformer bildas genom yttre (exogena) krafter såsom kontinentalplattornas rörelser och inre (endogena) krafter som erosion och vittring.\ Där inlandsisen var som tjockast låg den som en stor tyngd över marken och pressade ner jordskorpan omkring 800 meter. När sedan isen smälte bort från Norden började landet höja sig igen. Det kallar vi **[landhöjning]**. \ \ **[Berg]** är höga höjder som bildas pga kontinentalplattornas rörelser eller erosion. Bergskedjan **[Himalaya]** bildades när den indiska plattan krockade med den asiatiska plattan. Kullar är också höjder och precis som berg bildats av erosion och plattornas rörelse. **[Kullar]** har dock mjukare, rundare former än berg och kullar är ofta täckta av gräs. Mellan kullar eller berg finner vi lägre områden och dessa kallas för **[dal]**. Längs **[dalgången]** kan det rinna vatten som då kallas för **[åar]**, **[älvar]** eller **[floder]**. **[Kanjon]** är en floddal som är väldigt brant med branta sidor.\ \ En **[slätt]** är ett vidsträckt plant område, alltså en lågt belägen landform med en platt yta. Många slätter var en gång i tiden havsbotten eller sjöbotten. En slätt osm ligger på hög höjd kallas för **[högslätt]**. En slätt kan också bildas där stora floder rinner ut i havet genom att floden drar med sig sediment och när floden svämmar och drar tillbaka bildar sediment en flodslätt, ex där floden Nilen rinner ut i medelhavet. En platå är också ett plant område med höjer sig mer än omgivningen. **[Plattåer]** är som berg men med plattare topp, ex Tibetanska högplatån.\ \ Rinnande vattendrag börjar oftast på hög mark och dras nedåt mot lägre mark. I Sverige kallar vi våra stora floder för **[älvar]**. **[Bäckar]** är små vattendrag som tillsammans kan bilda älvar. En **[sjö]** är en större samling av vatten som omges av land. Sjöar bildas när marken har en grop i sig, en sänka som sedan fylls på med vatten från nederbörd och annat vattendrag som åar eller bäckar. Sjöar har ofta bildats där inlandsisen har legat förut och det är därför det finns många sjöar i Nordamerika och i Europa. Ibland kan sjöar bildas av människan. **[Tjärn]** eller **[göl]** är en liten vattensamling i skogen. **[Våtmarker]** (även kallad kärr och träsk) är områden som alltid eller i perioder är dränkta i vatten.\ \ **[Kust]** kallas gränsen där land möter hav eller en större insjö. Kuster kan vara en **[sandstrand]** eller **[klippor]**. En **[deltakust]** bildas där en stor flod möter havet. En **[Ö]** är ett land som omges av vatten på alla sidor. Den största ön i världen är Grönland. Öar kan bildas av lava från undervattensvulkaner eller av att land bryts av från en större landmassa. En **[halvö]** är en landmassa omges av vatten på tre sidor. En liten halvö kallas för **[udde]**. Två stora halvöar är Italien och Florida. En **[vik]** är ett område med vatten som har land på tre sidor. En väldigt smal vik vid havet kallas för **[fjord]** och de finns många av i Norge. En bred och rundad vik kallas för **[bukt]**. [\ \ \ \ \ \ \ \ ] [Film 10: ]\ Hur har vi människan förändrat naturen?\ \ **[Dåtid]**: När vi var samlare, jägare och bönder var vår påverkarn på naturen inte särskilt stora. Med tiden blev vi bofasta och då började vi bruka naturen på ett sätt som skiljer sig från övriga djur. För 5000 år sedan uppstod de första högkulturerna. Då började vi hugga ned skog för betesmark och odling och utvecklade konstbevattning. Ekosystem börja ta skada. Exempel på markvård.\ \ **[Nutid]** (1800 till idag): Människan är anledningen till att jorden har förändrats. Vi har omformat, påverkat och utnyttjat naturens resurser för våra egna syften. Civilisationens framväxt har skett på bekostnad av naturen. Idag finns väldigt lite orörd mark kvar i världen. Människan har förändrat landskapen. Exempel:\ \ Skogen: Skogsavverkning för att bygga ut samhällen, använda virke, odla mat och urfodra djur. Ekosystem i skogen förändrat och ungefär hälften av ekosystem i skogen har försvunnit.\ \ Vatten: Vattnets kretslopp påverkas av människan. Övergödning, nedskräprning och stora byggen påverkar vattnet. Vi tömmer jordens grundvattnets reserver fortare än vad de hinner att fyllas på. Det saknas färskvatten på många av jordens platser. Avlopp och avfall förorenar vatten. Vind- och vattenkraftverk påverkar vi livsmiljöer för djur och växter. Försurning i havet påverkar organismer som lever där.\ \ Urbanisering: Ungefär hälften av jordens befolkning bor i städer. Ökad befolkning för att vi lever längre kräver allt större yta för människor. Växter och djur trängs undan. Biologisk mångfald hotas. Koldioxidutsläpp öka leder till klimatförändringar som påverkar landskap.\ \ **[Framtid]**. Vad kan vi göra för att minska avtrycket i naturen?\ \ - Förändra vårt sätt att se på jorden. Jorden finns inte till endast för oss utan för allt levande.\ - Teknisk utveckling som skapar mer hållbar värld.\ - Lagstiftning för att bevara livsmiljö och skydda djurarter och biologisk mångfald.\ - Individer kan källsortera, återanvända, köpa begagnat, ta tåg istället för flyg och inte lämna skräp kvar i naturen.\ - Med kunskap följer möjligheter att förbättra.