Nationalekonomiska Teorier Begreppstest träning PDF

Liberalismen: 1700-talet Marxismen: 1800-talet Keynesianismen: 1930-talet Monetarismen: 1970-talet Mervärde- innebär att man lägger ett extra värde på en produkt eller tjänst under produktionen. Detta är ett berepp inom marxism och det handlar om att kapitalisterna jtänade pengar genom att de betal...

Liberalismen: 1700-talet Marxismen: 1800-talet Keynesianismen: 1930-talet Monetarismen: 1970-talet Mervärde- innebär att man lägger ett extra värde på en produkt eller tjänst under produktionen. Detta är ett berepp inom marxism och det handlar om att kapitalisterna jtänade pengar genom att de betalade arbetare mindre än vad deras arbete var värt och sålde då varor för högre pris och skillanden mellan priset på varan och hur mycket abrterare fick betalt är mervärdet. Proletär- det är dne grupp människor som är arbetsklassen och de är bara arbetare i fabriker för de som ägr fabrikerna, kapitalisterna. Proletärerna har ingen makt över penagr eller mark och de lever för att abreta för kapitalisterna för att kunan försörja sig själva. Proleäter är enligt marx viktiga för att förändra smahället efetrsom de är de som skapar värde i varorna genom sitt arbete men de får inte mycket betalt men kapitaliterna blir rika genom mervärde då de säljer varorna för ett högre pris och betalar proletärerna med lite penagr för att tjäna pengar. Proleäterna hade också långa rbetstimmar och fick inte rimliga summor betalt av kapitalisterna även fast de jobabde väldigt hårt så fick de låga lönar och därför bruksr man också säga att det fanns en utsugning av proletärer. Kapitalist- är de personer som äger alla fabriker och mark inom marxism och är i den rika klassen och de kontrollerar fabriker och pengar och de förösker maximera vinst och göra en utsugning av proletärerna och gör det genom att utnyttja dem och som sagt uppnå vinst. De uppnår vinst genom att de äger fabriker där de anställer proletärer på långa arbetstimmar med låga löner för att sen sälja varorna eller produkterna för högre priser och tjänar pengar på det sättet. DE är i den rika klassen och anses vara dåliga då de bara vill tjäna mer och mer pengar hela tiden och enligt marx borde inte finnas i den rika klassen. Marx ansåg att kapitalister tjänar pengar genom att utnyttja arbetarnas arbetskraft, eftersom de betalar arbetarna mindre än värdet av deras arbete. Detta skapar enligt Marx ekonomisk ojämlikhet och klasskonflikter, där kapitalisterna får makt och rikedom på arbetarnas bekostnad. ”Det är bra med en stor, fattig befolkning.” Inom merkantilismen menade man att det avr bra med en stor fattig befolkning eftersom det betyde att fler människor kunde arbeta och det behövdes för att kunna ha många fabriker och jordburk igång för att producera varor och exportera dem. Dessutom betydde en stor fattig befolkning att man kunde ge ut väldigt låga löner och det var en bra sak för landet ansåg man efetrsom man spara pengar och tjäna mer på sina produkter efetrsom syftet var att landet skulle bli så rikt som möjligt. Höga importtullar-i merkantlisimen införde man höga importullar eftersom man ville ha en positiv handelsbalans. Höga tullar på importerade varor gjorde utländska produkter dyrare, vilket ledde till att människor hellre köpte inhemskt producerade varor. Detta skyddade lokala producenter från konkurrens och bidrog till att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt inom landet. Positiv handelsbalans-betyder att ett land säljer till andra länder mer än vad de säljer till det landet för att få metaller som silver och guld i sitt land och bli rikare och starkare. Det betyder att värdet av landets export är högre än värdet av dess import, vilket leder till ett överskott i handelsbalansen. Marxismen- Marxismen grundades under mitten av 1800-talet. Det är en nationalekonomisk teori där Karl marx är grundaren och han ansåg att det fanns en klasskamp i samhället, att samhället var uppdelat och att det fränst avr ett proböem mellan kapitaltisterna som ägde fabiket och mark och arbetarna som arbetade i fabrikerna. Marzismen handla rom att något sånt här orättvisst och ville ta n den socialistiska tanken så att fabriker och jord och mark skulle ägas gemensamt och inte bara av privata kapitalister. I denna teorin ska alla ha lika mycket och på så sätt bekämpa fattigdom och skillander meölan klasser. Det är en teori där man ville jämna ut det i samhället genom kommunism och socialism där det är inag skillander mellan hru mcyket människor har och det kan vara att de ville höja skatterna för de rika så det blir jämt. Osynliga handen - Den osynliga handen är en idé från Adam Smith (klassiska liberalismen) som förklarar hur marknader fungerar. Tanken är att när människor försöker tjäna pengar på sina egna intressen, så hjälper de också samhället. Till exempel, om någon säljer en produkt för att tjäna pengar, så gör de det också för att andra behöver den produkten. På så sätt, även om ingen planerar det, så hjälper alla varandra genom att agera i sitt eget intresse. Det är som om en osynlig hand styr marknaden och ser till att resurserna fördelas på ett bra sätt. Frihandel liberalism– Frihandel Innebär att länder handlar varor och tjänster mellan varaandra utan tullar och andra hinder. Syftet är att skapa en mer effektiv marknad där varor blir billigare. Konsumenterna får fler valmöjligheter och ekonomierna växer det som stödjer frihandel. Sedan som ett sätt att stärka global gemenskap. Och ge människor tillgång till bättre möjligheter. Samtidigt finns oro för att frihandel kan leda till att jobb försvinner, särskilt i industrier som får svårt att konkurrera med billigare alternativ från andra länder. Dessutom kan miljön påverkas negativt av ökad transport av varor. Därför är frihandel både en chans för utveckling och en utmaning, särskilt för de som riskerar att förlora på öppen handel. Fri konkurrens - Fri konkurrens betyder att företag fritt kan tävla mot varandra på marknaden utan att staten eller stora företag styr. Det gör att priserna oftast blir lägre och kvaliteten bättre eftersom företagen vill locka kunder. Samtidigt kan små företag ha svårt att klara sig, och det finns en risk att några få företag tar över marknaden om konkurrensen minskar. En fördel är att det ofta leder till lägre priser och bättre produkter, eftersom företagen vill locka kunder och vara bäst. Det kan också skapa mer innovation och nya idéer. Däremot kan fri konkurrens göra det svårt för små företag att överleva, och de stora företagen kan ta över marknaden och få för mycket makt. I vissa fall kan företag fokusera mer på att göra vinst än på att ge bra kvalitet eller bra arbetsvillkor. Statligt styrt - Statlig syd betyder att regeringen eller staten har makten att bestämma och kontrollera olika delar av samhället. Det innebär att staten tar beslut om lagar, ekonomi och andra viktiga områden I samhället. i ett statligt styrt system är det regeringen som har den övergripande makten och styrningen över hur saker och ting fungerar. Högkonjunktur - Högkonjunktur betyder att ekonomin är stark och det går bra för företag och arbetsmarknaden där en tid då det finns många jobb. Företag tjänar mycket pengar och människor har mer pengar att spendera. Lågkonjunktur - lågkonjunktur innebär att ekonomin är svag och det går sämre för företag och arbetsmarknaden där en tid när det finns färre jobb företag känner mindre pengar och människor har mindre pengar att spendera. Utsugning av proletärerna - Utsugning av proletärerna betyder att arbetarna utnyttjas eller pressas hårt för att producera mer eller arbeta under dåliga förhållanden. Det handlar om att arbetarna kan tvingas arbeta under längre timmar, få låga löner eller arbete under osäkra eller ohälsosamma förhållanden för att gynna arbetsgivarens vinst. Inflation - Inflation betyder att priserna på varor och tjänster stiger över tid när inflationen är hög kan du behöva betala mer för samma vara eller tjänst jämfört med tidigare. Det kan påverka din köpkraft och hur mycket du kan köpa med dina pengar. Konjunktur - Konjunktur betyder helt enkelt hur det går för ekonomin. Det handlar om det är en bra tid med mycket jobb och företag som tjänar pengar, blir det högkonjunktur eller om det är svårare tid med färre jobb och mindre pengar att spendera, Kallas för lågkonjunktur. Konjunktur handlar om hur ekonomin i ett land utvecklas över tid. Det beskriver svängningarna mellan perioder av tillväxt och nedgång. Produktplakatet- är en svensk lag som innebär att bara svenska skepp fick importera varor till Sverige. (merkantilismen) Penningpolitik- Monetarismen handlar om hur Riksbanken, Sveriges centralbank, arbetar för att påverka ekonomin. Riksbanken är helt oberoende från staten och riksdagen, vilket gör att de kan fokusera på att hålla priserna stabila och säkerställa att många har jobb, vilket i sin tur skapar ekonomisk tillväxt. Riksbanken kan justera räntan, antingen höja eller sänka den. När räntan höjs blir det dyrare att låna pengar, vilket kan leda till att hushåll och företag drar ner på sina köp och investeringar. Detta minskar efterfrågan och hjälper till att hålla priserna nere. Om räntan istället sänks, blir lån billigare och efterfrågan ökar. Det innebär att fler vill köpa varor och tjänster, vilket tvingar företag att producera mer. Genom denna mekanism kan ekonomin växa. Det är viktigt att staten inte blandar sig i Riksbankens arbete, eftersom de har ansvar för finanspolitiken och inte ska påverka efterfrågan direkt. Restriktiv penningpolitik- innebär att Riksbanken försöker få ner mängden pengar i ekonomin och höjer räntorna för att stoppa inflationen eller för att förhindra att ekonomin blir för het. Målet med detta är att höja räntorna så att det blir dyrare för folk att köpa och så att det blir dyrare att låna pengar så att de slutar köpa så mycket varor. Denna typ av penningpolitik används oftast när priserna stiger för mycket eller nr ekonomin rikderar att bli för het. Expansiv Penningpolitik- Denna metod utförs Riksbanken och används när vi är i en lågkonjunktur. Man brukar sänka räntorna för få fler att handla och investera. När det billigare att låna pengar på grund av de sänkts räntorna hoppas man att både företag och människor börjar spendera mer vilket isig får ekonomin att växta. Finanspolitik- är en typ av ekonomisk politik där regeringen använder sin budget – det vill säga statens inkomster och utgifter – för att påverka landets ekonomi. Genom att justera skatter, bidrag och statliga utgifter kan regeringen påverka den ekonomiska aktiviteten i samhället, arbetslösheten och inflationen. Kontracyklisk finanspolitik- Alltså är kontracyklist finanstpolitk en typ av politik som är till för att motverka allt som är dåligt för ekonomin och är till för att stabilisera.  innebär att staten kan använda sig av olika strategier för att hålla ekonomin i landet stabil och inte svänegr för mycket när det är bra eller gods tider utan att den hålelr sig stabil och jämn. lågkonjunktur När ekonomin går dåliht, till exempel när månag är arbetslösa, akn staten spendera mer pengar, bygga vägar, investera elelr sänka skstter (Expansiv finanspolitik). högkonjunktur När ekonomin går bra och växer snsbbt kan staten istället minska sina utgifter och höja skatterna vilket ögr att fol har mindre pengar att spendera och stsbiliserar efetrfårgan och den ekonomiska tillväxten så det inte leder til för hög inflation. INflaitonen ska ligga på 2%. DEtta kallas restriktiv finanspolitik. Allså är kontracyklist finanstpolitk en typ av politik som rä till för att motverka llt som är dåligt för ekonomin och är till för att stabilisera. Restriktiv finanspolitik- Innebär att staten med hjälp av sin budget sntigen spenderar mindre pegar eller höjer skattern för att få ner efterfrågan när den är för het. Målet med detta är att motverka infaltionen när ekonomin är för akitv eller het och när det finns en risk att priserna stiger för högt. Detta gör de genom att staten minskar sina utgifter på till exempel bidrag eller investeringar, alltså de sänker bidragen och höjer kattern apå lönar elelr varor och då har männiksor mindre pengar att spendera. Marija- Expansiv finanspolitik- handlar om hur staten (riksdagen) använder sig av denna metod när det är en lågkonjunktur eller stor arbetslöshet för att uppnå en ekonomisk tillväxt. De kan hjälpa genom att minska skatterna och på så sätt får människor mer pengar i fickan vilket leder till att de spenderar mer eftersom nettolönen blir högre och efterfrågan ökar då som sagt. Ökningen på efterfrågan keder till att det måste produceras mer eftersom fler människor vill ha saker. Detta leder till att det blir fler jobb och att man då måste anställa fler människor. Om antalet anställda ökar så får flera personer lönar och då slösar flera personer pengar genom att handla och detta leder gen till att mer produceras och man kommer ut ur en låg konjunktur för företagen tjänar och fler blir anställda. Staten kan också styra kommunala jobb och offentliga jobb och med hjälp av det nå en hlg konjuktur när pengarna går långsamt i kretsloppet. När det är en lågkonjuktur brukar staten oftast börja renovera eller bygga nån vög för att se till att flera personer i samhälelt får jobb, till exempel så anställs 100 där att arbeta som inte skulel få något annat jobb och amn gör det för att göra fler jobba i samhället och få län och tillslut ökar efterfårgan eftersom fler har lön och pengar att slösa och detta brukar man också kalla att man konsumerar sig genom en kris. Karl Marx - Karl Marx var en tysk filosof, ekonom och politisk tänkare som levde på 1800- talet. Han är mest känd för att ha utvecklat teorin om marxism, som handlar om att samhället är uppdelat i olika klasser, och att de som har mest makt och pengar utnyttjar de som har mindre. Marx trodde att kapitalism, där företag ägs av rika människor (kapitalister), ledde till orättvisor. Han menade att arbetarna (proletariatet) borde ta makten och skapa ett klasslöst samhälle, där alla har lika rätt till resurser och ingen utnyttjas. Arbetarperspektivet - Arbetet perspektivet handlar om att se saker och ting från arbetarnas synvinkel. Det handlar om att förstå hur arbetare påverkas av arbetsmarknaden, löner, arbetsvillkor och klasskamp. Perspektivet betonar vikten av rättvisa och hemlighet och det syftar till att förbättra livet för arbetare genom att kämpa för bättre villkor och rättigheter. Det kan även kopplas till idéer om solidaritet bland arbetare och vikten av fackföreningar. Multiplikatoreffekt- kommer från Keynesianismen och handlar om när staten spenderar pengar för att bygga på vägar (expansiv finanspolitik), så leder till att fler människor får jobb och pengar eftersom fler får lön och fler jobbar inom kommunala arbeten. Detta leder då till att dessa personer spenderar sina pengar och det blir större efterfråga vilket gör att ekonomin växter. Inom keyneisanismen tordde man att marknaden inte alltid löser sina problem sjölva och att när efterfrågan är låg kan det leda till arbetslöshet. Så inom keynesianismen trodde man på att staten kunde hjälpa genom att spendera mer pengar genom att bygga vägar och då öka efterfrågan efetrsom människor coh företag då inte gjorde det. Man menar att genom multiplikatoreffekten skapar man en kedjereaktion som kan göra att pengar cirkulerar i ekonomin. Phillipskurvan – Är amband mellan inflaiton och abretslöshet. Keynes sa att man antiingen får ha lite högre arbetslöshet och låg inflsiton eller låg arbetslöshet och hög inflation. Adam Smith - brukar kallas national ekonomisk fader och var en ekonom som ofta ses som en av grundarna av mdoern ekonomi. Han trodde på frihandel, alltså att man får handla med vem och hur man ville utan hinder som tullar och avgifter , och att människor ska ha frihet i ekonomin var viktigt. Han emnade att ekonomin fungerar bäst när männislor hanflar för sitt eget bästa, vilket han presenterade genom grundingen av den “osynliga handen”. Han var kritisk mot att staten skulle blanda sig i ekonomiska frågor och han ja va en national ekonom. Laissez-faire- är ett fransk ord och betyder “låt vara” och handlar om en ide där staten inte blandar sig i hur marknader fungerar, utan att de ska sitället låta bli. I ett Laissez –faire system får företag och markmnader arbeta fritt utan regelr från staten och tanken med detta är att människofr får dirva sina egna affärer och att det så blir bättre för alla eftersom det leder till nya ideer, att människor har penagr och konkurrens. Privatisering är lösningen - är en ide kopplad till ny liberalismen men har sina rötter i klassiska liberalismen och nyliberalismen säger att statligt ägande och kontroll över företag pch tjänster bör överlämnas till privata företag så de sköter det själva. Meningen handlar om att minska statens roll i ekonomi oh ge privata företag mer frihet att tävla och driva sina verksamheter och tanken är att det ska leda till bättre effiktivtet. Iden är skapad avpoltiksa rörelser under 80 talet och de trodde att staten hade för mycket regler och olika steg man ,måste genomföra vilket de ansåg leder till att beslut tar för lång tid och att resurser slösas. ansåg att privatiseirng skulle vara lösningen eftersom det skulle öka effektiviteten. Reformistisk metod - innebär att man förändrar samhället på ett lungt och gradvis sätt, sitället för att göra stora och plötsliga förändringar (dvs revolutioner). Inom den reformsika metod tänker man att man jobba inom det nuvarande systemet och försöka förbättra det genom att till exempel föreslå nya lagar eller ändra något i politiken. Genom den reformistiska metoden tänker man att sitället för att förstöra ett system eller ersätta det nuvarande systemet, att man istälelt fokuserar på att förbättra det steg för steg i lugn och ro utan våld eller jättestora och jätte snabba förändringar direkt. Exempel: Att msn till exempel arbeta inom politik för att få igenom lagar som t.ex. förbättrar arbetsvilkor eller skydd för miljön. Revolutionär metod - är motsattsen till reformitisk metod och innbeär att man gör stora ohc snabba flrändringar emd till exempel våld. Man förändrar samhälelt snabbt och dramatiskt och innbeär ayy man vill hetl förändra det nuvarande systemet genom en revolution eftrsom amn tycker den är orättvis. Gneom denna metod vill msn inte göra små förädringar utan spaka något helt nytt. Inom denna metod vill man att stora grupper av männislor går ihop för att protestera eller kämpa mot den som styr genom en demostration t.ex.. Målet med detta är att ta kontroll öevr den poltiksa mkaten och dte sker med våld men kan också ske utan våld. ”Hög arbetslöshet beror inte på för höga löner, utan på för låg efterfrågan.” Detta är en tanke inom Keynesianismen och handls rom vaf john meynard keynes trodde om arbetslösheten. En förklaring av denna tanke är att man förr trodde att arbetslöshet berdde på att lönerna var för höga , man tänktr att om löneran var för höga, vill inte företag anställa fler efetrsom det blri dyrt för dem. Lösningen på detta var då att sänka lönrna så att fler kunde få jobb. Men ekonomen John meynes såg på detta annprulunda och han menade att hölg arbetslöshet inte hnaldar om för höga löner utan om att det inte finns tillräckligt med efterfråga i ekonomin och på marknaden. Med efetrfråga menar han hru mcyket varor och tjänster människor köpte från hushåll,vanliga människor, företag,investerare och den offentliga sektorn, statliga utgifter. Hna ansåg att om efetrfrågan är låg komemr företag att minska sina produktioner och därmed ansälla mindre arbetare vilket i sig leder tilk arbetslöshet. För att lsöa detta föreslog John keynes att staten kan spela en roll i att öka efterfrågan genom att spendera emr pengarm till exempel bygga vägar, för att öka ekonomins tillväxt och skapa fler jobb. Genom att fokusera på att öka efetrfrågan istälelt för att bara sänka lönerna kan man mer effektivt bekämämpa arbetslösheten och skapa en mer stabil ekonomi i landet. Budgetproposition- förslag på en budget som kommer från reegringen om hur statnes pengar ska användas under året. Den visar hur mycket pengar som ska samals i genom ksatter, hur mycket som ska spenderas på olika saker och vilka invetseringar ska planeras. De kan också innehälla hur man tänkt att ekonomin kommer växa och utveklas i framtiden. KPI konsument - står för konsumentprisindex och är ett sätt att mäta hur priserna på olika varor och tjänster föänrdas över tid. Det hjälper oss att förstå hur det kostar att leva. KPI mäter prisen på saker som folk köper som t.ex. mat, kläder bostad, transport sjukvård osv. Genom att se hur dessa priser föändras kan vi förstå hur mycket mer eller mindre hushållen behöver betala för att leva. Klasslösa samhället - var marxismen utopi och innebör att man skulle ha ett samhälle utan klasser, utan porletärer och kapitlister, utan kapitalister som äger alla fabriker och proletärer som jobbar oerhört många timmar i fabrikerna med låga löner, utan ett samhälle där alla hade det lika och lika mycket, inga skillander mellan klasserna, där allt ägdes gemensamt, alla fabriker. Det innbeär att alla i samhället ska ha lika tillgång till resurser proletär och kapitalister, att alla har tillgång till pengar och allt i samhället. Stagflation - Stagflation är en ekonomisk situation där både inflation och arbetslöshet är höga samtidigt, vilket är ovanligt. Normalt sett går inflation ner när arbetslösheten är hög, men under stagflation händer inte det. Det kan leda till att ekonomin växer långsamt eller inte alls, samtidigt som priserna på varor och tjänster fortsätter att stiga. Stagflation kan vara svårt att hantera för regeringar och centralbanker eftersom de vanliga metoderna för att bekämpa inflation eller arbetslöshet kanske inte fungerar effektivt. Risk för stagflation - Risk för stagflation händer när priserna på saker stiger, vilket kallas inflation, samtidigt som många människor har svårt att hitta jobb, alltså hög arbetslöshet. Detta kan bero på att priserna på viktiga saker, som olja, blir dyrare. Det kan också hända om ekonomin växer väldigt långsamt eller inte alls, vilket gör att fler blir arbetslösa. Dessutom kan dåliga beslut från regeringen eller banken göra situationen värre. Så, stagflation är en svår situation där både priserna går upp och många har svårt att få jobb. Trend Bruttonationalprodukt - Bruttonationalprodukt (BNP) är ett sätt att mäta hur mycket pengar ett land tjänar på allt som produceras under ett år. Det inkluderar saker som varor, tjänster och även vad folk köper. Manufakturer - Manufakturer är ett ord som handlar om saker som tillverkas, ofta i stora mängder. Det betyder att man använder både maskiner och människor för att skapa produkter. Till exempel, man tar råmaterial som metall, trä eller tyg och gör dem till färdiga saker som vi använder varje dag, som kläder, bilar, elektronik och möbler. Så, manufakturer är helt enkelt processen att göra varor som vi behöver och använder i våra liv. Stockholmsskolan- är en grupp av svenska ekonomer om skapade egna ideer under brljan av 1900 talet och derar arbete påverkade sverige och andra länder när det gäller ekonomisk poltik. En grund ide inom Stockholmsskolan var att utvekla teorier om hur hela ekonomin fungera och de studerade stora frågor som inksomt , jobb och inflsiton och det hjälpte de förstå hur ekonomin växer och förändrad över tid. Och den grundsde spå keysanistiska ideer som att staten måste hoppa in och hjälpa i ekonomiska problem. Folkhemmet- är ett begrepp som handlar om sveriges socialdemokrstiksa poltik under 1900 talet och innebär en ide om ett smahälle där alla ska behandlas lika och där alal får hjälp och trygghet oavsett hur mycket pengar de har eller var de kommer ifrån. Folkhemmet bygger på att staten ska se till att alla har tillgång till viktiga tjänster som utbildning, sjukvård, pension och stöd vid arbetslöshet(A-kassa). Målet med denna iden är att minska skillnader mellan mönniskor och ge alal en chans att leva ett bra liv. För attt då betala dessa saker vi går grattis tänkte man på ett skattesystem där alla som ahr lön betalar skatt och de som har större lön betalar mer skatt än de som tjänar mindre. John Meynard Keynes - John Maynard Keynes var en brittisk ekonom som levde under tidigt 1900-tal och är mest känd för att ha utvecklat den keynesianska ekonomiska teorin. Hans idéer blev särskilt inflytelserika under och efter den stora depressionen på 1930-talet. Keynes föreslog att staten skulle spela en aktiv roll i ekonomin, särskilt under tider av lågkonjunktur. Han argumenterade för att regeringar borde öka sina utgifter och sänka skatter för att stimulera efterfrågan, vilket i sin tur skulle leda till ökad produktion och sysselsättning. Hans mest kända verk, "The General Theory of Employment, Interest and Money", publicerades 1936 och har haft en varaktig påverkan på ekonomisk politik och teori. Keynesiansk ekonomi betonar vikten av efterfrågan och hur den påverkar ekonomisk tillväxt och stabilitet. ”Att bekämpa inflationen är det viktigaste.”(inom monetarismen) Milton Friedman var dne som sa detta och menade att dte är viktigt att kontrollera inflaitonen för att ekonomin ska vara stabil och kunna växa i framtiden. Man anser att ifnalitonen ska stå på 2% och monetarismen säger att det största anledingen till inflation är att det finns för mycket pengar i ekonomin. Man mena rtat om centrlbankerna(riksbanekn) tryker ut flr mycket pengar för snabbt, utan att produktion av varor och tjänster växer lika snabbt och i sammam takt, så komemr det att finna för mycket pengar för att köpa för lite varor vilket då gör att priserna stiger. Milton firedman menar att banken måste hålla koll på hur mycket penagar som komemr ut och ksn göra dte genom penningspolitik. J aska säga dett amed lättare ord, man menar att när dte finns för mycket pengar tillgänligt i ekonomin och samhället och när det finns mer pengar än varor och tjänster att köpa efetrdom produktione inte hinenr med i samma takt, leder det till att priserna stiger och det sker infliton. Därfrö ska man anända sig av peningspoltik där banker kan styra ekonomin lite och se till att dte inte finns för mycket pengar i ekonomin genom att höaja eller sänka räntor. Med denna meningen menar han också att ifnaliton är något som måste bekämpas först efetrsom infslitonen anses vara ett hinder för att ekonomin ska vara stabil och växa. Han menar att inflationen gör att människor får mindre för sian pengar och att ifnslitone gör det svårare att planera långsiktiga inevsteringar och tt det kan leda till större ekonomsik problem om man inte håller infalitonen under kontroll. Marija- Merkantilismen-kommer från 1600-1700 talet och denna ide handla rom att ett lands rikedom är baserat på hur mycket guld och silver det har. Man anser att om ett land vill ha större mändg av dessa metaller måste ett land sölja mer till andra länder än vad de köper från dem och detta kallas för positiv handelsbalans. Inom merkantilismen har staten en roll i ekonomin och det innebär att regeringen styr handel och produktion genom skatter och olika regler som till exempel höga importtullar. Målet i merkantilismen är att höja produktionen av varor i sitt egna land istället för att köpa dem från andra länder och på så sätt bli rikare som land. Merkantikismens tanke är att exportera mycket och importera mindre. Inom merkantilismen anspg man också att det är bra med många fattiga så man ville ha ökad befolknibg så att alla kan ha låga lönar och landet skulle tjäna pengar eftersom man skulle ha tillgång till ens tor arbetskraft som kunde uttnyttjas och för att en fattig befolkning tenderar att jobba för en lägre lön, vilket gynnade den ekonomiska tillväxten i landen. Inom denna ide ansåg man också att kolonisering var viktig och man skapade kolonier för att europeiska länder skulle kunna få billliga råvaror som guld, socker och tobak, och använda sig av billig arbetskraft, som slavar, för att producera dessa varor. Detta ledde till att landet blir bara rikare på resurserefetrsom kolonierna var tvugna att köpa varor från sitt moderland och fick inte handla fritt med andra länder vilket då ledde till konflikter mellan länder då detta betydde att om ett land ville bli rikare skulle ett annat land bli fattigare. För att öka exporten ville man i bästa fall ha en så stor och fattig befolkning som möjligt. Detta för att hålla lönerna för produktionen av produkter så låga som möjligt. Man splittrade på människor som egentligen hängde ihop. Vad jag menar med att de splittrade människor är att länder delade upp och uttnytjade olika grupepr av människor genom till exempel slaveri för att tjäna mer pengar. Marija- Protektionism-innebär att man skyddar landets rike och företag och job och från konkurrenter för att gra ekonomin starkare. genom att begränsa handeln med andra länder. Och det gör man inom den merkantiliska tanken genom höga tullavgfter så att ingen importerar saker in i lande toch om de gör att man ändå vinner på det lite som land. INom merkanilismen ansåg man att man skulle exportera emr än importera och med hjälp av protektionism kunde de uppnå det. Protektionismen kan bidra till att ha kvar jobb i industrier som då annars hade tagits av andra länder med billigare arbetskraft (fattigare länder). Det kan ju också hjälpa företag att växa då konkurrensen är mindre om man inte har konkurrens från utlandet då importen ska vara mindre i landet och exporten ska vara så stor som möjligt. Alltså kommer det behövas producera mycket mer. Det som kan vara negativt med protektionismen är att det kommer bli en slags inflation då priserna kommer bli mycket högre. Dem som inte har hög utbildning kommer bara bli mindre och mindre betalda. Det kan också hända att det inte blir lika mycket handel mellan länder så då kommer det bli alldeles för många varor som kommer behövas säljas för mycket billigare eller under produktion priset för att kunna få bort dem som kan också leda till att företagen går i konkurs eller liknande. David Ricardo - var en ekonomon och adam smith elev och bidrog till viktiga ideer inom national ekonomi och handel och kan kom på iden om komperativa fördelar. Komparativa fördelar innebär då att länder ska fokusera på att producera de varor de är bäst på, även om ett ladn är bättre på allt och david ansåg att detta var viktigt för frihandel mellan länder. Denna teorin innebär att även om ett ladn är bättre på allt skulle ändå få fördelar om de fokusera på att produvera d evaror de kan bäst och handla med andra altså så andra länder också producerar varor. Detta betyder att varje land ska göra de varor som de har lägst kostnad för att producera, istället för att föröska göra allt sjäkva. Varje land ska göra det de är bäst på och om de inte är bra på något så ska de göra det de är nästbäst på. Ett exempel är att Portugal är bäst på att göra vin och tyg men England producerar även samma men de är sämre på att producera. Om man fördelar detta mellan länder kan länderna få vinst på de eftersom varje land producerr något och de sammarbetar med varnadr dvs de handlsr med varandra. Studerade välståndet och dess ökning: Man kan inte vara egocentrisk utan man måste tänka för sitt land. Komparativa fördelar - är en ide uppkommen av David Ricardo och innebär att man kan göra så att alal länder får vinst genom att man fördelar arbetet mellan länderna. Det gör man genom att tänka vad vilket land är bäst på att producera och avd som är billigadt för varje land. Om ett ladn t.ex.. producerar vin och tyg men är bättre på att producera vin kan ett annat land producera tyg istälelt och så lkan de handls emd varandra och på så sätt blir det också billigare för alla länder efetrsom de producerar det de är bäst på och säkert billigast för dem då också. Thomas Robert Malthus - var en ekonomon som är känd för sian ideer om hur befolkningen växer och vad betyder för ekonomin. Hna pratad eom hur befolkningen och resurser hänger ihop. Hna ansåg attbefolkingen ofta växer snababre än de resurser som finns för att kunna leva som människa. National ekonomin malthusianism kommer från thomas robert malthus och hanldar om hur befolkningen växer och vad et skulle ebtyda för ekonomin. Malthus ansåg att befolkningen växer mycket snababre än resurserna som mat och han amsåg att om beflkingen växer för mxyket och för snabbt utan att vi har tillräckligt resurser, skulle det leda til svält, sjukdomar och krig som kan leda till att befolkningstillväxten blir mindre för folk dör. Malthus mende att om vi inte kontrollerar hur snabbt befolkningen växer kan den bli för stor och resurserna skulle inte räcka. (Malthusinismen) ”Befolkningsutvecklingen leder till livsmedelsbrist” - är en mening thomas robert malthus sa och menade att om befolkningen växer för mycket kommer det finnad för lite rsurser särskilt mat som bara kam öka långsmt genom jordbruk. Med denna meninegn menade han att befolkningutveklingen kam leda till att det blir fler mäniskor än vad dte finns mat och andra viktiga resurser på jorden och att det kan leda till brist på mat för det tar längr tid att få fram mat än att växa befolkningen och detta kan leda till svält och sjukdomar. Thomas robert mathus trodde att om det inte fanns några bergäsningar som t.ex. svält eller sjukdomar och krig så skulel befolknngen växa snabbt och avrje generation skulle f fler barn än den innan dem och menade att detta skulle betyda att befolkningen skulle fördubblas på kort tid. Dessutom. som jag redan sagt, tyckte amthus att jordens resurser som mat inte kunde växa liak snabbt, han menade att jordbruket kan bara öka produktionen i en viss takt vilket innebär att när befolkningen växer snabbt kan inte tillgången på mat och amdra resurser hänga med i samma takt utan det har sin egna takt av produktion. Marxismen - Marxismen är en politisk och ekonomisk teori som skapades av karl max på 1800- talet. Marx var en tysk filosof och ekonom som utvecklade marxismen tillsammans med friedrich engels. Han ansåg att samhället var uppdelat i två huvudgrupper som var kapitalister och proletärer. Marxismen fokuserar på arbetarklassen som kallas proletärer som en central del av samhället. Marx ansåg att arbetarna var den drivande kraften bakom produktionen. Statlig fyra en central idé inom rasismen är att arbetarklassen, när den tar makten ska styra staden för att skapa ett klasslöst samhälle där alla äger produktionsmedel gemensamt. I marxismen ses kapitalister som ägare av produktionsmedel och arbetsgivare, medan proletärer är Arbetarna som säljer sin arbetskraft för en lön. Marxismens mål var att skapa ett samhälle utan klasser. Karl max trodde att i ett kapitalistiskt samhälle där några äger allt och andra arbete för dem blir det orättvist genom att ta bort klasserna skulle alla få samma rättigheter och dela på resurserna. Kommunismen målet är att alla ska äga saker tillsammans så ingen rikare än någon annan. Leninismen Vladimir lenin ville att ett starkt parti skulle leda på arbetarna för att skapa socialism. Han trodde att man behövde en stark stat för att skydda förändringarna. Stalinismen Josef Stalin fokuserade på att snabbt bygga upp industrin och tvinga bönder att arbeta tillsammans på stora gårdar. Där ledde till en hård och kontrollerande regering. Maoismen mao zedong ville att bönderna skulle spela en stor roll i revolutionen. Han trodde på att förändra samhället genom att få massorna att delta. Keynesianismen - är en teori där grundare är john maynard keynes och skapades på 1930 talet som lösning på den stora deprissionen. Teorin menar att ekeonomin inte allitd an fixa sig av sig själv utan att staten borde hjälpa till för att påverka ekonmin så det blir en ekonomisk tillväxt genom efterfrågan. En viktig grej här i keynsaimsne är att man tror på att efetrfrågan är viktigast här för att ekonmin sk växa och människor ska ha jobb. Om efetrfårgan på varor och tjänster är låg kan det leds till att ekonomin går dåligt och arbetslöshet och att mindre produceras. I denna teorin anse man att finanspolitik är det vitkigaste, alltås att staten agerar i sitoutioner emd ekonomin och fixsr den genom efterfrågan gebom att de kan höja eller sänka skatterna och öka deras utgifter och sänka eller höja bidragen. Inom keynesianismen vill man ockås ha en stor oxh fattigbeoflkning eftersom att fle rmänniskor betyder att fle rkan köpa varor och tjänster och även om månag är fattiga kan de tillsmamamsn forfarande skapa en stor efterfråga och detta kan då leda till mer produktion och fler jobb vilket skulle vara rba för ekonomin enligt keynsianismen. De anser även att höga löner är dåliga för ekonomin effetrsom om högre löner fixas snabbt utan att man hinner producer tillräckligt kommer företag höja priserna på sina varor för att kunna täcka högre kostnader och detta kan då leda till inflaiton och om priserna höjs för kraftigt kan detta leda till att efetrfårgan inte växer i smama takt eftersom priserna stiger snabbare är människors löner. Monetarismen - är en ekonomisk ide som handla rom hur mycket oegar som finn si ekonomin och hur dte påverkat priser och hur mycket folk jobbar. Monetarimsen säger att om det blir för mycket penga ri ekonomin så påverkar dte inflationen alltså att priserna går upp, produktionen av varor och hur många som har arbete i samhället långsiktigt. Monetarismen kom som ett svar på Krynesianismen där man tyckte att staten skulel göra mycket för att påverka efterfårgam och stbailsiera ekonomin (kallas finasnpolitik). Inom monetarismen menar man istället att det är mängden pengar som styr ekonomin och att man ska använda sig av penningspoltiken. De tycker att staten inte ska föröska styra efetrfrågam genom att spendera pengar elelr sänka skatter som keynsanismen föreslår och man anser att det är bättre att kontrollera pengarnas mängd i ekonomin genom penningspoltik snarare än att föröska påverka efterfrågan direkt. Inom moentsrimsen kan centralbankerna höja räntorna och göra dte dyrare att låna och då är efetrfårgan lägre och ifnsitonen går ner eller genom att sänka räntorna och att man gör det billigare att låna vilket skulle ge ekonomin en tillväxt men också kunna öka inflaitonen vilket inte behövs för man vill bekämpa inflaitone inom monetarism för dne leder till massa problem. Statens ända roll inom monetarism ska vara att de ska se till att penningsmängdem växer på ett stabilt sätt och inte för sanbbt genom centralbankernas sätt, peningspoltik med att sänka och höja räntor. ”Att bekämpa inflationen är det viktigaste.” (monetarismen) - Att bekämpa inflationen är centralt inom monetarismen, en teori som främst förknippas med Milton Friedman. Han påpekade att en stabil och växande ekonomi kräver kontroll över inflationen. En vanlig riktlinje är att inflationen bör ligga på omkring 2% för att säkerställa ekonomisk stabilitet. Monetarismen hävdar att den främsta orsaken till inflation är att det finns för mycket pengar i ekonomin. När centralbanker, som Riksbanken, trycker ut pengar för snabbt utan att produktionen av varor och tjänster ökar i samma takt, skapas en situation där det finns mer pengar än varor att köpa. Detta leder till att priserna stiger, vilket är inflation. Friedman menade att centralbankerna måste övervaka mängden pengar i cirkulation och kan använda penningpolitik för att styra detta. Genom att justera räntor kan de påverka hur mycket pengar som finns tillgängliga i ekonomin. Om det finns för mycket pengar kan de höja räntorna för att bromsa utlåning och konsumtion, vilket hjälper till att hålla inflationen i schack. Stabiliseringspolitik - Stabiliseringspolitik är åtgärder som regeringar och centralbanker använder för att dämpa konjunktursvängningar och skapa en mer stabil ekonomi. Målet är att motverka hög inflation under högkonjunktur och arbetslöshet under lågkonjunktur. Detta görs främst genom finanspolitik (justeringar av statliga utgifter och skatter) och penningpolitik (justering av räntor och penningmängd). Stabiliseringspolitiks syfte är att stabilisera en ekonomi genom att påverka olika faktorer som sysselsättning, inflation och tillväxt (arbete, inflation, ökning). Den politiken används ofta för att lugna effekterna av konjunkturcykler, alltså de naturliga variationerna mellan ekonomisk förbättring (Högkonjunktur) och försämring (Lågkonjunktur). Inom stabiliseringspolitik finns det två verktyg: Finanspolitik: Styrs av regeringen och handlar om statens budget, skattepolitik och offentliga utgifter. Under en försämring (lågkonjunktur kan regeringen öka sina utgifter eller sänka skatter för att sätta fart på efterfrågan och minska på arbetslösheten. Penningpolitik: Styrs av centralbanken som riksbanken i Sverige och handlar om att anpassa penningmängden och räntorna. Genom att justera räntorna kan centralbanken påverka hushållens och företagens lån och investeringsvilja, vilket påverkar ekonomin. Tigerekonomier - Tigerekonomier beskriver de länder i Asien som har haft en snabb och kraftig ekonomisk tillväxt, mer specifikt under 1900 talet. Några kända tigerekonomierna är sydkorea, taiwan, singapore och hong kong. Anledningen till att det kallas för ”tigrar” är för deras ekonomier växte så fort och kraftig, exakt som en tiger. Tigerekonomierna har satsat på export, utbildning och mosdernisering vilket har lockat större investeringen från utlandet. Milton Friedman - är grundare av monetarismen och tykcte att marknader ska få fungera fritt och att staten inte ska blanda sig i ekonomin så mycket. Milton friedman trodde att pengar spelar en stor roll i ekonomin och att infaliton, som innebär att priser stiger upp, mest beror på att det finns för mcyket pengar. Han menade att central bankerna borde kontrollera hur mycket pengar som finns för att hålla ekonomin stabil istälelt för att föröska styra räntor eller göra mycket förändringar. Milton friedman tyckte att människor ska få bestämma över sina egna ekonomiska beslut och att de ska vara fria personlogt och politikst och att staten skulle ha mindre regler över företag