Ekonomiska teorier och perspektiv

En ekonomisk politik där regeringen använder statens inkomster och utgifter för att påverka ekonomin.

En politik som används för att stabilisera ekonomin genom att motverka nedgångar och uppgångar.

En period då ekonomin går dåligt, med hög arbetslöshet.

Regeringen ökar utgifter eller sänker skatter för att öka efterfrågan och stimulera ekonomin.

En period då ekonomin går bra och växer snabbt.

Regeringen minskar utgifter eller höjer skatter för att minska efterfrågan och motverka inflation.

En ökning av priserna på varor och tjänster.

Statens åtgärder för att stimulera ekonomin vid lågkonjunktur eller hög arbetslöshet.

Ekonomisk teori som förespråkar statlig intervention för att stimulera efterfrågan och motverka lågkonjunkturer.

En kedjereaktion där statliga utgifter leder till ökad efterfrågan och därmed ytterligare ökad ekonomisk aktivitet och inkomst.

Ett samband mellan inflation och arbetslöshet som visar att låg arbetslöshet ofta åtföljs av hög inflation, och vice versa.

Ekonom som betonade frihandel och individuell ekonomisk frihet.

Handel utan statliga hinder som tullar och avgifter.

Fransk term som betyder "låt vara", och beskriver en ideologi där staten inte blandar sig på marknader.

Överlåtande av statligt ägande av företag och tjänster till privata aktörer.

Ekonomisk ideologi som förespråkar minskad statlig inblandning i ekonomin och ökad frihet för privata aktörer.

En metod för social förändring genom gradvisa och stegvisa reformer, i motsats till revolutionära förändringar.

En ekonomisk teori som betonar efterfrågan och dess påverkan på ekonomisk tillväxt och stabilitet.

En ekonomisk teori som fokuserar på penningmängdens roll i inflationen. Viktigt att kontrollera inflationen.

En generell prishöjning av varor och tjänster.

Ekonom med fokus på monetarism och inflationens faror.

När ett lands export överstiger importen.

En ekonomisk teori som betonade guld och silvers betydelse för ett lands rikedom.

Åtgärder som centralbanken vidtar för att kontrollera penningmängden och styra räntor.

En teori om internationell handel som föreslår att länder ska fokusera på att producera och exportera de varor de är bäst och billigast på att producera, även om de kan producera allt.

Ekonom som utvecklade teorin om komparativa fördelar.

Internationell handel utan tullar eller andra hinder.

Personer utan hög utbildning tenderar att få lägre löner.

Minskad handel mellan länder kan leda till ett överflöd av varor som behöver säljas till ett lägre pris än kostnaden för produktion.

Minska handels volym och lägre priser kan hota företag med konkurs.

Ekonom som studerade befolkningstillväxtens påverkan på resurser.

En ökning av en populations storlek över tid.

När staten investerar, skapas fler jobb, leder till högre inkomster och mer konsumtion, vilket stimulerar ekonomin ytterligare.

En period då ekonomin går dåligt, med låg efterfrågan och ofta hög arbetslöshet.

Statens åtgärder för att öka efterfrågan och stimulera ekonomin vid lågkonjunktur.

Att se på samhället och ekonomiska frågor ur arbetarnas synvinkel, fokuserar på rättvisa, villkor och solidaritet.

Tysk filosof, ekonom och politisk tänkare som utvecklade marxismen, som fokuserar på klasskamp och utnyttjande av arbetarna.

En teori om samhället som fokuserar på klasskamp och utnyttjande av arbetarna under kapitalism.

Begravningarnas befolkning växer snabbare än resurserna, speciellt mat, vilket leder till svält, sjukdomar och krig.

En idé som föreslår att om befolkningen växer för snabbt i förhållande till hur matproduktionen ökar, leder det till svält och andra problem.

Ekonom och filosof som formulerade teorin om befolkningsmängd i förhållande till resurser. Han ansåg befolkning tillväxten ökar snabbare än resurser.

Jordbrukets förmåga att öka produktionen av mat och andra resurser är begränsad och kan inte hänga med i befolkningsökningen.

En politisk och ekonomisk teori som fokuserar på samhällets klassstrukturer, där kapitalisterna kontrollerar production och proletärer är arbetarklassen.

Arbetarklassen i marxismen, de som säljer sin arbetskraft.

Ägare av produktionsmedlen i marxismen.

En vision om ett samhälle där klasskillnader avskaffats och produktionsmedel ägs gemensamt.

De resurser som används för att producera varor och tjänster, t.ex. fabriker, maskiner och mark.