Kemi 1: Sammanfattning Block 2 PDF
Document Details
![DependableConceptualArt](https://quizgecko.com/images/avatars/avatar-3.webp)
Uploaded by DependableConceptualArt
Karlstad University
Tags
Summary
Detta dokument är en sammanfattning av Kemi 1, Block 2. Det går igenom olika typer av bindningar som finns mellan molekyler, t ex vätebindningar, dipol-dipol och van der Waalsbindningar. Det finns också uppgifter om kokpunkter och hur de påverkas av olika intermolekylära bindningar.
Full Transcript
KEMI 1: SAMMANFATTNING BLOCK 2 DET VIKTIGASTE FRÅN DEL 3: Du ska kunna rita elektronformeln och sedan avgöra om en molekyl är en dipol eller inte: Kriterium 1: Innehåller molekylen olika atomer (olika elektronegativitet så att olika laddningar uppkommer)? Kriterium 2: Är moleky...
KEMI 1: SAMMANFATTNING BLOCK 2 DET VIKTIGASTE FRÅN DEL 3: Du ska kunna rita elektronformeln och sedan avgöra om en molekyl är en dipol eller inte: Kriterium 1: Innehåller molekylen olika atomer (olika elektronegativitet så att olika laddningar uppkommer)? Kriterium 2: Är molekylen osymmetrisk (så att en ojämn laddningsfördelning uppkommer, centrum för den positiva och negativa laddningen ska inte vara på samma plats i molekylen)? Molekyl: Uppfyller kriterium 1?: Ja Ja Ja Uppfyller kriterium 2?: Nej Ja Ja Dipol?: Nej Ja Ja Du ska kunna de olika intermolekylära bindningarna: Vätebindningar Dipol-dipolbindningar van der Waalsbindningar § Ett väte som i en molekyl är kovalent § Bindningar mellan molekyler § Tillfälliga och svaga dipol- bundet till F, O eller N binder till ett som är dipoler. Den positiva dipolbindningar. fritt elektronpar på F, O eller N på en änden på den ena molekylen § En molekyl kan tillfälligt bli en dipol annan molekyl. binder till den negativa änden eftersom de slumpvisa § En vätebindning är en stark på den andra molekylen etc. elektronrörelserna i molekylen kan intermolekylär bindning och ger ofta § Dipol: Molekyler med en göra att den ena delen av höga kokpunkter och löslighet i vatten. partiellt positivt laddad molekylen får ett § Vätebindningen kan liknas vid en extra sida/ände och en partiellt elektronöverskott. stark dipol-dipolbindning. negativt laddad sida/ände. § Varje enskild van der § Ämnen som uppfyller Hydro-FON- § För att ett ämne ska vara en Waalsbindning är svag men stora regeln kan skapa vätebindningar dipol krävs det att ämnets och avlånga molekyler kan skapa mellan sina molekyler. molekyler innehåller olika många van der Waalsbindningar § Hydro-FON-regeln: H binder till atomer och har en vilket innebär att den totala antingen F, O eller N. Hydro-FON- osymmetrisk struktur. styrkan blir hög. regeln måste vara uppfyld mellan § Exempel på ämnen som ej kan § Alla ämnen kan skapa van der molekylerna och i den molekyl som skapa vätebindningar men som Waalsbindningar. bidrar med vätet. kan skapa vanliga dipol- § Exempel på ämnen som enbart kan § Exempel på ämnen som kan skapa dipolbindningar: HCl, CH2Cl2, skapa van der Waalsbindningar: vätebindningar: C2H5OH, H2O, NH3. CO. Cl2, N2, H2, O2, CH4, C2H6. Du ska kunna jämföra och rangordna kokpunkter mellan olika ämnen: 1. Börja med att kolla om ämnena kan skapa vätebindningar och i så fall hur många vätebindningar (uppfyller de Hydro-FON-regeln?). 2. Kolla sedan om de kan skapa vanliga dipol-dipolbindningar (är de dipoler?). 3. Kolla sedan hur många och hur starka van der Waalsbindningar de kan skapa (storleken och den geometriska formen av molekylerna och/eller storleken av atomerna). 4. Väg samman alla faktorer!