Instuderingsfrågor Kemiska reaktioner PDF

**Instuderingsfrågor kemiska reaktioner** **[Provet är den 7/2.]** Svaren till frågorna finns i textboken Lära NO 6 s. 86--105. 1. **Vad är en kemisk reaktion?** 2. **Vad händer med atomerna och molekylerna när det sker en kemisk reaktion?** 3. **Ge 3 exempel på kemiska reaktioner?** 4....

**Instuderingsfrågor kemiska reaktioner** **[Provet är den 7/2.]** Svaren till frågorna finns i textboken Lära NO 6 s. 86--105. 1. **Vad är en kemisk reaktion?** 2. **Vad händer med atomerna och molekylerna när det sker en kemisk reaktion?** 3. **Ge 3 exempel på kemiska reaktioner?** 4. **Ge 3 exempel på något som *inte* är kemiska reaktioner?** 5. **Vad är skillnaden mellan en atom och en molekyl?** 6. **När du eldar ved är det ett exempel på en kemisk reaktion (förbränning). När du är färdig är vedbitarna du eldat borta. Vad har hänt med atomerna/molekylerna som fanns i vedbitarna?** 7. **Vilka 3 kemiska reaktionerna är särskilt viktiga för allt liv på jorden? Varför är de viktiga?** 8. **Vad är brandtriangeln/eldtriangeln för något? Vilka är dess 3 sidor?** 9. **På vilka tre sätt kan man släcka en brand?** 10. **Det har börjat brinna i Kalles kök. Köket är fyllt med rök vilket gör det svårt att andas. För att få ut röken öppnar Kalle ett fönster. Är det en bra idé? Varför/varför inte?** 11. **Varför kan man bara skicka i väg en fyrverkeripjäs en gång?** 12. **Vad används\... a) lera till på stenåldern?**\ **B) koppar till idag?**\ **C) järn till idag?** 13. **Hur upptäckte hur man tillverkar metallen koppar på bronsåldern?** 14. **Vad menas med att koppar 'ärgar'?** 15. **Vad är en oxid för något?** 16. **Hur sker tillverkningen av stål? Vad behövs för att tillverka stål? Varför vill man ha stål i stället för rent järn?** 17. **A) Varför använder vi oss mycket av materialet plast?**\ **B) Vilken råvara behövs (oftast) vid tillverkning av plast?** 18. **Varför blir mat dåligt? Vad har detta med syre och bakterier att göra?** 19. **Varför håller sig mat längre om man** 20. **A) Vad uppfann Alfred Nobel och hur uppfann han det?**\ **B) Vad har han med Nobelpriset att göra?** FACIT\ 1. Vid en kemisk reaktion bildas ett eller flera ämnen med nya egenskaper.\ 2. Atomerna byter plats i en kemisk reaktion och bildar då nya molekyler. En kolatom som kanske från början var en del av en koldioxidmolekyl kan efter en kemisk reaktion vara en del av en druvsockermolekyl.\ 3. *Ex.* Att blanda bakpulver och ättika// Tända eld på en blandning av syrgas och vätgas. //Fotosyntesen. //Förbränning //Nedbrytning //tända eld på en tändsticka.\ 4. *Ex.* Att gjuta figurer av olika metaller såsom tenn // Blåsa upp en ballong så att den spricker. // Blåsa upp en ballong satt på toppen av en flaska genom att värma upp vatten inuti flaskan.\ 5. En atom är en partikel som består av protoner, neutroner och elektroner. En molekyl består av två eller fler atomer som sitter ihop. Molekylen kan både bestå av atomer av samma grundämne (exempelvis syremolekylen vilken består av 2 syreatomer) eller en blandning av grundämnen (till exempel vatten som består av 2 väteatomer och 1 syreatom).\ 6 I vedbitarna finns energirika molekyler som byggts upp av trädet under dess levnadstid. Dessa molekyler reagerar med syret i luften och då frigörs energi, vilken vi kan känna som värme. Dessutom bildas koldioxid (CO~2~) och vatten i gasform (H~2~O) vid förbränningen. Vedmolekylerna har alltså omvandlats till andra ämnen i gasform (de har inte bara försvunnit!).\ 7. *Fotosyntesen --* Kemisk reaktion där gröna växter med hjälp av ämnet klorofyll (vilket också ger växterna sin gröna färg!) tar vatten, koldioxid samt energi från solen och omvandlar till druvsocker och syre. Den kemiska reaktionen är 6 H~2~O + 6 CO~2~ + Energi à C~6~H~12~O~6~ + 6 O~2~. Denna reaktion ger växterna energi och näring. Dessutom får djur något att äta, alla näringsvävar börjar med växter! *Förbränning* -- "baklänges" fotosyntes med den kemiska reaktionen C~6~H~12~O~6~ + 6 O~2~ à 6 H~2~O + 6 CO~2~ + Energi. Denna kemiska reaktion sker i alla levande organismer inuti cellerna. Kallas då för cellandning. Också denna reaktion som sker när det brinner, man får "tillbaka" energi från solen! *Nedbrytning --* Händer när organismer dör. Nedbrytare (exempelvis svampar, bakterier och daggmaskar) bryter ned de stora energirika molekylerna organismerna består av och får då ut energi. De kan också bryta ned dem till mindre molekyler som nytt liv kan byggas av. Nedbrytningen behövs, utan den skulle det inte finnas byggnadsmaterial till nytt liv.\ 8. Brand/eldtriangeln beskriver vilka tre villkor som behöver vara uppfyllda för att det ska brinna. De tre sidorna är bränsle, syre och värme. Värmen måste vara högre än antändningstemperaturen för bränslet.\ 9. Man kan se detta med hjälp av brand/eldtriangeln. Tar man bort en av sidorna kan det inte längre brinna. Man kan alltså: Kväva elden (ta bort syret), Kyla elden (sänka temperaturen) eller ta bort bränslet. Eftersom ett av villkoren för att en eld ska kunna existera då inte uppfylls slutar det brinna.\ 10. Det är inte en bra idé eftersom Kalle då låter mer syre komma in i huset och i sin tur till elden.\ 11. Inuti en fyrverkeripjäs finns krut inuti ett rör av papper. När man tänder eld på stubinen antänds krutet. Krutet är ett exploderande ämne och kraften från detta får raketen att åka upp i luften. I denna kemiska reaktion omvandlas krutet till nya ämnen. Dessa har inte samma egenskaper som krutet. De är inte exploderande och kan därför inte användas som ett drivmedel. Dessutom har hela raketen exploderat när ämnena som ger de vackra färgerna har antänts.\ 12. A) Man tillverkade föremål av lera. Genom att använda olika sorters jord på föremålen innan de brändes kunde kemiska reaktioner göra föremålen exempelvis vattentäta. B) till exempel till elektriska ledningar, hustak, rörledningar och mynt c) Många olika saker, till exempel järnvägsräls, balkar till broar och hästskor.\ 13. När man ville färga lera grön användes ett färgämne som heter malakit. Malakit är en kemisk förening som innehåller koppar. Vid något tillfälle när lera färgad med malakit skulle brännas blev temperaturen för hög och malakiten smälte. När leran sedan svalnade var malakiten borta, men kvar fanns hårda, röda klumpar av metallen koppar.\ 14. Koppar är från början vackert rött. Det kan genomgå kemiska reaktioner med syre (precis som järn, vi säger att det rostar) och efter mer än 30 år har kopparen bytt färg till grön.\ 15. En kemisk förening mellan ett grundämne och syre.\ 16. Vi bryter järnmalm från jordskorpan. I järnmalmen finns järnatomerna i kemiska föreningar med syre. För att använda järnet behöver syret tas bort. Detta görs genom att man hettar upp järnmalmen i en masugn tillsammans med kol. Då sker en kemisk reaktion mellan syret och kolet och det bildas koldioxid. Lite av kolet blandas med järnet. Järn med lite kol i kallas för stål. Stål är mer användbart då det inte är lika mjukt som rent järn.\ 17. A) Det är billigt (på kort sikt) och kan formas till nästan vad som helst. B) Olja.\ 18. Om maten är oskyddad bildas kemiska föreningar mellan syre i luften och maten. Då förstörs maten. Bakterier kan leva på maten och växa i den. När bakterierna förökar sig bildas gifter. Vi kan därför bli sjuka av att äta den maten. När mögelsvampar "äter" maten bildar de också vissa giftiga ämnen.\ 19. A) Syret kommer inte åt maten. Det kan inte ske kemiska reaktioner som förstör maten. B) Man tar bort syret. Inga kemiska reaktioner förstör maten och inga levande organismer kan finnas där. C) De kemiska reaktionerna som förstör maten går långsammare. Bakterier delar sig också långsammare. D) Svampars och bakteriers livsprocesser fungerar inte när vatten är i fast form (is). E) Man tar bort vattnet de levande organismerna som förstör maten behöver) f) Organismerna som förstör maten kan inte leva och föröka sig där det är för salt. G) Man dödar först bakterier med värme och stänger in maten i en burk där syret inte kommer åt det. Då kan inte kemiska reaktioner som förstör maten ske.\ 20. A) Alfred Nobel uppfann dynamiten. Dynamit är en blandning av det väldigt explosiva ämnet nitroglycerin och kiselgur. Blandningen var mycket säkrare än ren nitroglycerin. B) Han blev mycket rik på sin uppfinning. När han dog användes det mesta av hans förmögenhet till att skapa Nobelpriset..