Instuderingsövningar husbyggnad PDF

**Instuderingsövningar: husbyggnadsteknik** **Brandskydd** - - a. **R**: Bärförmåga (hur länge en konstruktion kan bära sin last under brand). **E**: Täthet (hur länge en konstruktion hindrar spridning av eld och gaser). **I**: Isolering (hur länge en konstruktion hindrar värmeöverförin...

**Instuderingsövningar: husbyggnadsteknik** **Brandskydd** - - a. **R**: Bärförmåga (hur länge en konstruktion kan bära sin last under brand). **E**: Täthet (hur länge en konstruktion hindrar spridning av eld och gaser). **I**: Isolering (hur länge en konstruktion hindrar värmeöverföring till andra delar av byggnaden). b. - Buller utifrån tex trafik - Buller inifrån tex granne - Buller från byggandens isstationer tex ventilation - Byggnadens ljudisolerande förmåga - **Två separata regelverk**: Två väggar byggs med separata reglar (trä eller stål), vilket skapar en luftspalt mellan dem. Detta minskar ljudöverföringen genom att minimera kontakten mellan de två sidorna av väggen, vilket hindrar ljudvågor från att överföras genom strukturen. - En vägg med bra ljudisolering kan byggas med dubbel regelväggskonstruktion, isoleringsmaterial som mineralull eller stenull, samt dubbla lager gipsskivor med hög densitet. Det är också viktigt att undvika ljudläckage genom att täta alla skarvar och genomföringar noggrant. Denna typ av väggkonstruktion är effektiv för att isolera både luftburet ljud (som prat eller musik) och strukturburet ljud (som fotsteg eller vibrationer). **Byggandets klimatpåverkan** **Byggnadens livscykelskeden, det olika stegen i livscykeln** A. Byggskedet a. A1-3 produkt skedet, Byggmaterialen tillverkas b. A4 -5 Byggproduktsskedet, När bygganden byggs på arbetsplatsen och även transporten dit B. Användningsskedet C. Slutskedet - Minskad användning av byggmaterial i byggnader (t.ex. optimering eller minskning av spill), Använda enbart så mkt som ska användas så att det inte blir spill - Minska klimatpåverkan vid produktion av byggmaterial (t.ex. använda cement med mindre klimatpåverkan) - Minska transporterna - Utbyte av byggmaterial mot mer hållbara alternativ (t.ex. ersätta betongstomme med KL-trä) - Ökat återbruk av byggmaterial, tänka mer kretslopp, redan tänka vi byggnationen att detta ska kunna återanvändas - Minskad energianvändning **Beskriv innebörden av följande begrepp:** planera fönsterytor, fönsterplacering och solavskärmning så att inte solvärme ligger rätt in. - Vilka miljöaspekter behöver man beakta? · minimera energianvändning vid tillverkning -\ · effektiv användning av jordens resurser\ · minimera avfall och föroreningar\ · eftersträva förnyelsebara råvaror (kretsloppsanpassat, cirkulärt synsätt) - Vilken nytta kan man ha av Kemikalieinspektionens PRIO samt databaserna SundaHus, BvB och BASTA? - - - - - - - Massa -- värmelagring **Vad menas med en byggnads värmekapacitet? Ge dessutom exempel på två byggnadsmaterial med hög värmekapacitet.** En byggnads möjlighet att lagra värme. Ju högre densitet ett material har desto större värmekapacitet, ex betong och tegel **Byggnads värmekapacitet** refererar till en byggnads förmåga att lagra värmeenergi. Hög värmekapacitet, högre densitet, innebär att materialet kan lagra mer värme, vilket kan bidra till att stabilisera inomhustemperaturen och minska energibehovet för uppvärmning och kylning. **Betong** = Betong har en hög värmekapacitet och kan lagra mycket värme, vilket gör den idealisk för byggnader som ska utnyttja solenergi eller ha ett jämnt inomhusklimat. **Tegel** = Tegel är också ett material med hög värmekapacitet. Det kan lagra värme under dagen och avge den långsamt på natten, vilket bidrar till att reglera inomhustemperaturen. **Hur påverkas temperatursvängningarna i en byggnad av byggnadens värmekapacitet? Varför kan detta vara positivt?** Temperatursvängningarna blir inte så stora om byggnaden har hög värmekapacitet, tex under sommaren när det är varmt ute och solen står på så fördröjs temperatursstigningen och används under kvällen när temperaturen börjar droppa av. En byggnad med hög värmekapacitet kan därmed motverka snabba temperaturförändringar, vilket gör att den håller en jämnare och mer behaglig inomhustemperatur. Det är särskilt värdefullt i klimat med stora temperaturskillnader mellan dag och natt. **Rivning, återbruk** **Beskriv avfallstrappan. Dessutom: vad är syftet med denna?** Den visualiseras ofta som en trappa eller pyramid där olika nivåer representerar olika åtgärder för att minska avfall och dess negativa miljöpåverkan. **Förebyggande** (minimera avfall)\ Den mest effektiva strategin är att förhindra att avfall uppstår från början. Detta kan uppnås genom att designa produkter för längre livslängd, minska förpackningar och uppmuntra medvetna konsumtionsvanor. **Återanvändning**\ Om avfall inte kan undvikas, är nästa steg att återanvända produkter eller material. Det kan innebära att använda en produkt flera gånger för samma eller olika syften, vilket minskar behovet av nya resurser. **Återvinning**\ Om produkten inte kan återanvändas bör den återvinnas. Återvinning innebär att material bryts ner och omformas för att skapa nya produkter, vilket minskar avfall och sparar resurser. **Energiåtervinning**\ När återvinning inte är möjligt, kan avfall användas för att producera energi, till exempel genom förbränning. Denna metod minskar mängden avfall som går till deponi och kan generera elektricitet eller värme. **Deponi**\ Som sista utväg bör avfall som inte kan förebyggas, återanvändas, återvinnas eller utnyttjas för energi gå till deponi. Deponering innebär att avfall placeras i en avfallsanläggning där det kan lagras, men detta är den minst önskvärda lösningen ur miljösynpunkt. Syftet med denna är att minska utsläpp av farliga ämnen i miljön och att möjliggöra att större del av avfallet går att återvinnas eller återanvändas **Varför bör man sträva efter att återanvända byggmaterial? Finns det något man kan göra vid nyproduktion av byggnader för att underlätta återanvändning av byggmaterial? I så fall vad?** Att återanvända byggmaterial är viktigt för att spara resurser, minska avfall och klimatpåverkan samt för att göra kostnadsbesparingar. För att underlätta återanvändning vid nyproduktion kan man designa byggnader med fokus på demonterbarhet, välja hållbara och standardiserade material, samt dokumentera användningen av material noggrant. Utbildning och medvetenhet bland byggpersonal är också avgörande för att främja en kultur av hållbarhet inom byggsektorn. Tex en tegelsten som är rätt murad och rätt riven kan oftast användas igen. Vilket är bra att veta redan när den sätts på plats så att den processen blir enklare. **Beskriv skillnaden mellan återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning.** **Återanvändning** innebär att en produkt eller byggmaterial används igen för samma eller ett nytt syfte utan att omformas, vilket minskar behovet av nya resurser.  **Materialåtervinning** innebär att produkter bryts ner och omformas för att skapa nya material eller produkter, vilket minskar avfall och sparar resurser.  **Energiåtervinning** handlar om att utnyttja avfall eller material som inte kan återanvändas eller återvinnas för att producera energi, ofta genom förbränning, vilket minskar mängden avfall som går till deponi men inte bevarar materialets ursprungliga form. Tillsammans bidrar dessa tre metoder till en mer hållbar avfallshantering och resursanvändning. **Vad är deponi?** Kort sagt soptip. Det som inte kan användas till något annat hamnar på deponi. **Byggregelpyramiden** **Beskriv byggregelpyramiden.** De lagar och regler som styr byggandet kan liknas vid en pyramid. Pyramiden illustrerar hur regler och standarder för byggande är strukturerade, från de mest grundläggande kraven i grunden till mer specifika och detaljerade regler högre upp.  Överst finns plan och bygglagen. Därefter följer plan och byggförordningen och underst finns förskrifter och anmäla råd i boverkets byggregler. **\ 1. plan och bygglagen (PBL)** innehåller bl.a. bestämmelser om byggande t.ex. krav på byggnadsverk **KRAV på byggnadsverk** **\ 2. Plan och byggförordningen (PBF),** innehåller bestämmelser som kompletterar PBL allmänna förklaringar **\ 3. Boverkets byggregler (BBR)** konkret och mer detaljerad information **Vilken myndighet utfärdar föreskriften BBR, och vad innehåller denna föreskrift?** Boverket, innehåller ett stort antal föreskrifter och allmänna råd baserad på plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. - innehåller regler om de tekniska egenskapskraven i PBL (8 kap 4 §) - innehåller föreskrifter (bindande regler som ska följas) och allmänna råd (ej bindande, anger hur man kan/bör göra för att uppfylla aktuell föreskrift) - uttrycker funktionskrav (dvs. anger funktion som ska uppnås, inte exakt hur det ska uppnås)et utfärdar föreskriften BBR, och vad innehåller denna föreskrift? **Kapitel 2: Byggplatsen** Markföroreningar **Ge exempel på olika markföroreningar som kan förekomma.** Markföroreningar kan uppstå när kemikalier och avfall läcker ut eller dumpas på marken. I värsta fall påverkas jordens hälsa, växternas tillväxt och även vattenmiljöer. Därför är det Den vanligaste orsaken är att marken har förorenats är av tidigare verksamheter som har funnits på samma plats innan som då har rivits. **Kemikalier från industrier**\ Utsläpp av farliga kemikalier, såsom tungmetaller (till exempel bly, kvicksilver och kadmium) och organiska föreningar från fabriker, kan leda till markförorening. Detta kan ske genom läckage, spill eller felaktig avfallshantering.viktigt att kontrollera markens status exempelvis inför en nybyggnation eller efter en rivning. **Avfall från jordbruk**\ Användning av bekämpningsmedel, gödselmedel och andra kemikalier inom jordbruket kan leda till att dessa ämnen läcker ut i marken och orsakar förorening. Detta inkluderar både kemikalier som används i odling och avfall från djurhållning. På vilka olika sätt (exponeringsrisker) kan markföroreningar intas av människor? Markföroreningar kan ha betydande konsekvenser för både miljön och människors hälsa, och det är viktigt att identifiera och åtgärda dessa föroreningar för att skydda ekosystem och samhällen Markföroreningar kan intas av människor på flera sätt, vilket kan leda till hälsorisker. Den vanligaste vägen är **inandning** av förorenat damm eller gaser, vilket kan orsaka andningsproblem. **Hudkontakt** med förorenad jord eller vatten kan leda till absorption av skadliga kemikalier. Dessutom kan människor utsättas för föroreningar genom **intag av förorenad mat**, där växter som vuxit i förorenad jord tar upp gifter. **Dricksvatten** kan också kontamineras av föroreningar som tränger ner i grundvattnet. Inandning av ångor/damm, intag av dricksvatten/växter, intag av jord. Vilka åtgärder kan vidtas för att komma till rätta med markföroreningar? Dessa exponeringsvägar understryker vikten av att identifiera och sanera förorenade områden för att skydda hälsa och miljö. En del kan renas på plats, andra massor schaktas ur och ersätts med nya massor **LOD** Beskriv menas med begreppet dagvatten? **Dagvatten** kan förenklat definieras som regn och smältvatten som rinner av från byggnader, infrastruktur och andra hårdgjorda ytor. Med en väl avvägd fysisk planering finns stora möjligheter att kompensera exploateringens negativa effekter så att dagvattnet kan bli en resurs istället för ett problem. Angående LOD: **Vad betyder LOD?** **LOD (Lokal och decentraliserad dagvattenhantering)** syftar till att hantera dagvatten på plats istället för att leda det till centrala avloppssystem. Det innebär dagvatten att man tar hand om regnvatten och smältvatten nära källan där det faller, istället för att direkt leda det till avloppssystem eller vattendrag. Genom att låta vattnet infiltrera marken, fördröja det eller återanvända det, minskar man både översvämningsrisk och vattenföroreningar. **Vilka är fördelarna med LOD?** Mindre risk för överbelastning av dagvattensystemet, mindre risk för översvämning, mindre risk för att orenat vatten ska rinna ut i våra vattendrag, minskar flödesvariationer, bättre grundvattenbalans, närmiljön och växter och djur. - Dagvattnet renas innan det leds till vatten- och avloppsnätet (VA-nätet) - Minskar flödesvariationerna i VA-nätet - Minskar risk för översvämning i källare och lågt belägna markområden På vilka sätt kan LOD åstadkommas? **1. Bevattning** Bevattning innebär att man använder dagvatten för att vattna växter och grönytor. Genom att leda regnvatten till trädgårdar eller gräsmattor kan man utnyttja det för att främja växtlighet och minska behovet av dricksvatten för bevattning. **2. Infiltration i mark** Infiltration handlar om att låta dagvattnet tränga ner i marken istället för att rinna av. Detta kan åstadkommas genom att använda genomsläppliga ytor, som grus eller speciella infiltrationsytor, där regnvatten samlas och absorberas av jorden. Detta hjälper till att återföra vatten till grundvattnet och minskar risken för översvämningar. **3. Fördröjning i damm** Fördröjning i damm innebär att man skapar en liten damm eller bassäng för att samla upp dagvatten. Genom att fördröja flödet av vattnet kan man minska risken för att VA-systemet överbelastas. Vattnet i dammen kan också filtreras innan det släpps ut i vattendrag eller avloppssystem, vilket bidrar till bättre vattenkvalitet. Genom att använda dessa metoder i LOD kan man effektivt hantera dagvatten lokalt, minska översvämningar och bidra till en mer hållbar vattenhantering Hur kan byggnadens taktäckning användas för att mildra belastningen på dagvattensystemet? Byggnadens taktäckning kan användas för att mildra belastningen på dagvattensystemet på flera sätt. Genom att implementera dessa lösningar kan byggnader bidra till att minska belastningen på dagvattensystemet, förhindra översvämningar och förbättra vattenkvaliteten. 1. **Gröna tak**: Genom att installera gröna tak, som består av vegetation och jord, kan dagvatten absorberas och fördröjas. Detta minskar mängden vatten som rinner av taket och avlastar dagvattensystemet. 2. **Takpannor med vattenhantering**: Vissa takmaterial är utformade för att fördröja vattenflödet, vilket ger tid för vattnet att avdunsta eller infiltrera genom takets struktur. 3. **Rännor och stuprör**: Genom att leda dagvatten från taket till regnvattentankar eller infiltrationssystem kan vattnet hanteras lokalt och användas för bevattning eller andra syften, vilket minskar flödet till det kommunala avloppssystemet. **Byggarbetsplatsen** Vilka olika funktioner/stationer behöver normalt få plats på en byggarbetsplats? Det ska finnas plats till i stort fältfabrik, mottagning och lagring. Mer specifikt: Kontors och bemanningsbodar, materialupplag, plats för kranar och andra maskiner samt parkeringsplats för byggarbetarna/diverse tjänstemän. För att minska behovet av utrymme runt byggnaden som byggs kan man använda sig av prefabricerade material Nämn fem olika faktorer som påverkar energianvändningen under produktionsfasen, och som bör beaktas vid planering av ett byggprojekt. 1. **Val av transportslag och typ av fordon**\ Valet av transportslag (lastbil, tåg, båt) och fordonets effektivitet påverkar energiförbrukningen. Att välja mer bränsleeffektiva fordon eller alternativ som elektriska transporter kan minska energianvändningen avsevärt. 2. **Val av energislag för transporter**\ Energislaget som används för transporter, exempelvis diesel, bensin eller el, påverkar både kostnader och koldioxidutsläpp. Att prioritera förnybara energikällor kan bidra till lägre energianvändning och miljöpåverkan. 3. **Uppvärmning av byggnaden under byggtiden**\ Byggnader som är under uppbyggnad behöver ofta värmas för att skydda material och säkerställa arbetsförhållanden. Valet av uppvärmningsmetod (el, gas, biobränsle) och dess effektivitet är avgörande för energiförbrukningen. 4. **Uppvärmning av byggbodar**\ Byggbodar som används av arbetare behöver också värmas under kalla månader. Att välja effektiva värmesystem och isolera bodarna kan minska energianvändningen. 5. **Uttorkning**\ Processer för uttorkning av byggmaterial, som betong eller puts, kräver ofta energi. Effektiva uttorkningsmetoder och rätt tidpunkt för uttorkning kan påverka hur mycket energi som används under byggtiden. **Fuktsäkert byggande** **Nämn olika saker som är viktiga för att kunna åstadkomma ett fuktsäkert byggande.** Vid hantering av materielleveranser i ett byggprojekt är det viktigt att följa vissa riktlinjer för att säkerställa materialens kvalitet och funktion. Skyddas från fukt hela vägen från fabrik till ett färdigt hus. Att planera materialleverenser med hänsyn till produktionstakten och se till att de sker i delleveranser - fuktkänsligt material måste skyddas/emballeras och lagras ventilerat. Sträva efter att så snart som möjligt få ett tätt hus, då det aldrig finns några garantier för vädret. Skydda fuktkänsliga delar av byggnaden med väderskydd eller täck in. Se till att tidplanen tar hänsyn till den tid som krävs för uttorkning. 1. **Delleveranser**: Material kan levereras i flera omgångar, vilket kräver noggrann planering för att undvika förseningar och säkerställa att rätt material finns tillgängligt vid rätt tidpunkt. 2. **Emballering av virke**: Träprodukter måste emballeras ordentligt för att skydda dem mot skador och fukt under transport och lagring. Rätt emballage förhindrar även att materialet utsätts för miljöfaktorer som kan påverka kvaliteten. 3. **Lagring av trä inomhus**: Trä som ska användas inomhus bör lagras i ett väl ventilerat utrymme med ett stabilt inomhusklimat. Detta minimerar risken för fuktskador och deformation, vilket är avgörande för materialets hållbarhet. 4. **Lagring av virke för utomhusbruk**: Trä som ska användas utomhus måste lagras i utomhusklimat på en väldränerad och ventilerad plats som skyddas mot nederbörd. Detta säkerställer att virket kan torka ordentligt och förhindrar röta. **Angående uttorkning av fuktigt byggnadsmaterial**: Vilken faktor är avgörande för uttorkningstiden?  Uttorkningstiden och uttorkningsklimatet bestäms i stor utsträckning av temperaturen. Temperaturen är den avgörande faktorn som i stor utsträckning bestämmer både hastigheten och effektiviteten av uttorkningsprocessen. För att optimera uttorkningen bör man sträva efter att upprätthålla en varm och torr inomhusmiljö. Vad krävs för att åstadkomma uttorkning på vinterhalvåret? Genom att säkerställa att byggnaden är tät, hålla byggvärmen aktiv och använda avfuktning kan man effektivt åstadkomma uttorkning av byggmaterial under vinterhalvåret, vilket är avgörande för att förhindra fuktrelaterade problem i framtiden. Kapitel 3: Grundläggning Vad är syftet med en geoteknisk undersökning, och vad omfattar en sådan? Syftet med en geoteknisk undersökning är att ta reda på grund förhållandena på den tilltänkta byggplatsen - vilka jordarter som förekommer, deras hållfasthets- och sättningsegenskaper, grundvattenytans läge djupet till berg m.m. En grundundersökning görs av en geotekniker, som först kan göra en översiktlig bedömning genom ett besök på platsen och iakttagelser beträffande jordarter och grundvattennivå. Noggrannare upplysningar får man genom borrning och provtagning. Den vanligaste metoden för grundundersökning är sondering. Bestämning av markens fysikaliska egenskaper på olika djup, t. ex. jordlagers tjocklek, skjuvhållfasthet samt djupet till exempelvis berg **a. Hur går sondering till?** Det går till på det sättet att en spets försedd stång förs ner i jorden och då mäts motståndet som den möt av vid neddrivningen. Beroende på hur mycket motstånd motsvarar jordens fasthet. **b. Vilken information om marken erhålls med hjälp av sondering?** \- hur många olika lager jord det finns och deras hållfasthet\ - djup till grundvattnet\ - djup till berggrund/ fast botten Beskriv skillnaden mellan friktionsjord och kohesionsjord. **Friktionsjord, liknar socker** - Grovkornig jord (stora partiklar) - Bär genom friktion mellan partiklarnas kontaktytor, - God dräneringsförmåga, ifall det regnar har jorden lätt för att släppa igenom vattten - Exempel: sand, grus **Kohesionsjord, liknar smör** - Finkornig jord (små partiklar) - Bär i huvudsak genom molekylära vidhäftningskrafter (s.k. kohesion), eftersom de är så små partiklar blir det andra krafter som dominerar och bär därför på ett annat sätt än friktionsjord, Kohesionsjord typ limmar ihop sig vid varandra, Kohesionsjord - Dålig dräneringsförmåga, den är så tät och gör att jorden blir tät och vattnet rinner därför inte lätt igenom - Exempel: lera, silt Beroende på vilken typ av jordart man har kan det påverka hur man utformar grundkonstruktionen, dels påverkas det av bärförmågan jorden har men även dess dräneringsförmåga Vad är en morän? Morän är det översta jordtäcket, En osorterad jordart med sten och block spridda i en finkornig massa Beskriv skillnaden mellan yt-grundläggning och djupgrundläggning. **Yt-grundläggning** är när de ytliga marklagren har tillräcklig bärighet så man kan utföra en grundläggning på plattor. **ganska nära marknivå** Djupgrundläggning är när marken inte har tillräcklig bärighet så man måste djupare till mer fasta jordlager ibland ända ner till berg, detta sker med pålar. tex lösa leror som inte kan ta hand om lasterna är det inte optimalt att välja yt-grundläggning och därför är djupgrundläggning mer lämpligt för sådana marker där bärförmågan är dålig  Redogör för följande grundläggningsmetoder: **a. grundsulor och grundplatta** **Grundsulor**, Ofta betong konstruktioner som man gjuter en bit ner i marken och för då ner lasterna på grundsulorna som sedan fördelar lasterna till ett större område och sedan ner i marken (marken under sulorna är det som bär) **Hel bottenplatta,** ungefär samma princip som grundsulorna, istället för att göra avgränsade delar gjuter man istället en hel bottenplatta, där lasterna förs ner på och sedan vidare ner till jorden **b. plintar** **Plintar** är fundamentala byggnadsdelar som används för att stödja konstruktioner, särskilt vid byggande av lätta byggnader eller som grund för pelare och stöttor. De är vanligtvis gjorda av betong och placeras på ett fast underlag, vilket gör att de kan fördela vikten från byggnaden till marken. Plintar kan vara ytliga, där de grävs ner en kort bit under markytan, och de används ofta när det inte finns behov av djup grundläggning. **c. pålar** **Pålar är längre och mer djupgående fundament som används när markens bärighet är svag eller när byggnaden måste stödjas på djupare lager av jord eller berg** **Stödpålar,** går hela vägen ner till berget under huset och det är således det som bär upp lasten från byggnaden **Mantelbärande pålar** används ofta när den fasta marken (berget) ligger alldeles för djupt. Det finns tre typer av mantelbärande pålar: friktionspålar, träpålar och kohesionspålar. Dessa drivs inte ända ner i marken utan tex Friktionspålar används framförallt i mark som är sandig eller grusig och där det helt enkelt är för djupt att ta sig ner till berget. Byggnadens last tas då upp av friktionen mellan pålens mantelyta (själva sidan av pålen) och den omgivande jorden. **d. kompensationsgrundläggning** **Kompensationsgrundläggning,** vid grundläggning på jordarter som inte har så bra bärförmåga, byta ut delar av jordmassan till lättare massor, så att den totala lasten ska bli samma, på det sättet man kan man ytgrundlägga även om jorden har sämre bärförmåga Kapitel 4: Grunder och golvbjälklag **Beskriv översiktligt samtliga funktioner som en grundkonstruktion behöver fylla.** **Grunden är en del av klimatskärmen, samma funktions krav som resterande klimatskärm fast nu också skydd mot tälje** **Skydd mot nederbörd** - dagvatten på mark i anslutning till grunden, vattnet behöver vi skydda grunden mot **Värmeisolering** - för att åstadkomma bra inneklimat samt begränsa värmeförlusterna, eftersom grunden är en del av klimatskärmen som. **Lufttäthet** - för att åstadkomma bra inneklimat, begränsa värmeförlusterna samt skydda mot markradon (Markradon är den klart dominerande radonkällan i både flerbostadshus och småhus. Om marken släpper igenom luft och husets grund är otät har den radonhaltiga luften särskilt lätt att ta sig in.) **Bärförmåga** - grundkonstruktioner är alltid bärande **Fuktskydd** - aktuella fuktkällor: **markfukt** (vätska + ånga) fukten som finns nere i marken, **byggfukt** (tex betong vilket är ett material som måste torka ut innan, då det innehåller mkt fukt), fukt i inomhusluften **Skydd mot tjäle (NY!)** **Varför ska marken närmast ett hus luta från huset?** När det regnar, samlar taket upp det, men det kan även regna på marken vid bygganden. Det är därför viktigt att lutningen vid huset inte lutar in mot byggnaden då utsätts bygganden av onödigt mycket fukt belastning **Istället ska marken luta ifrån bygganden så att det leds bort från bygganden, ett enkelt sätt att skydda grunden mot nederbörd,** Detta är något man strävar efter ändå om det inte alltid är lätt att uppnå **Vanligtvis 1:20** **Beskriv syftet med dränering av en grundkonstruktion.** **För att motverka att fukt i vätskefas tar sig in i grunden kan detta motverkas med dränering och kapillärbrytande skikt:** Dränering är en av de viktigaste åtgärderna för att skydda en byggnad mot fuktskador. Det fungerar genom att leda bort vatten från marken runt en byggnad, vilket minskar risken för att fukt tränger in i grundmuren eller källaren **Dränering** fungerar genom att samla upp och leda bort vatten från marken runt byggnaden med hjälp av dräneringsrör. Detta förhindrar att vatten ansamlas och trycker mot husgrunden, vilket minskar risken för fuktskador. **Kapillärbrytande skikt** består ofta av grus eller singel som läggs under byggnaden. Det hindrar fukt från att stiga upp genom marken genom att bryta kapillärkrafterna, som annars skulle dra upp vatten till grunden. Detta hjälper till att hålla byggnaden torr. [Kapillärbrytande består vanligtvis av makadam (ca 150mm) och i detta skikt läggs det även i dräneringsrör som då transporterar bort inträngde vatten och genom detta skydda vatten i vätska form i marken. ] Skydd mot markfukt (ångfas): Fukt i marken finns också i ångform, hög ånghalt nere i marken, bygganden måste skyddas mot denna, **Den här skyddar man sig mot på olika sätt beroende vilken grund som används:** Krypgrund: skydd mot ångfas  - Markplastfolie, den här skyddar då mot skydd i marken som är i ångform - Vatten i marken skyddas genom dränering och kapillärbrytande skikt - Gör även grunden lufttät Platta på mark: skydd mot ångfas En bild som visar text, programvara, Datorikon, Multimedieprogram Automatiskt genererad beskrivning - Här behövs inget särskilt för att skydda mot ånga i marken, beror på konstauktionens storlek - Isoleringen skapar temperaturskillnad som gör att det blir varmt och torrt dvs det skapas en låg relativ fuktighet på konstruktionens insida som medför att ingen ångspärr behövs - Ångspärr kan behövas i större byggnader som gör att temperaturen i marken mitt i bygganden är hög som medför hög ånghalt som man inte kan isolera bort - Vatten i marken skyddas genom dränering och kapillärbrytande skikt Beskriv två olika tekniska lösningar för fuktskydd av en källargrund.  I källarkonstruktioner är det väldigt viktigt med fuktskydd, den ska både skydda mot vatten och ånga från marken. Detta kan göras på olika sätt: - Luftspaltsbildande tätskikt Ett **luftspaltsbildande tätskikt** i källare är en effektiv metod för att hantera fuktproblem och förhindra fuktinträngning i källarväggarna. Detta tätskikt fungerar genom att skapa en luftspalt mellan byggnadens konstruktion och det yttre tätskiktet, vilket gör att fukt kan ventileras bort innan det når källarväggarna.  Det är både äng och vatten tätt, har även dränering - Utvändig dränerande värmeisolering **Utvändig dränerande värmeisolering** är en kombinerad lösning för källare som både isolerar och leder bort fukt från byggnadens grund och källarväggar. Det används för att förbättra energieffektiviteten samtidigt som det skyddar byggnaden mot fuktproblem Skyddar både mot fukt och värmeisolering, har även dränering - Värmeisolering mot luftspaltsbilande skriva **Värmeisolering mot luftspaltsbildande skiva** i källare är en metod där isoleringsmaterial appliceras i kombination med en luftspaltsbildande skiva för att skapa ett effektivt skydd mot både kyla och fukt. Denna lösning används ofta vid renovering eller nybyggnation av källare för att förbättra inomhusmiljön och förhindra fuktrelaterade problem **Bygger vidare på den första varianten, som då också värme isoleringar, har även dränering.** Varför är det fördelaktigt att isolera grundkonstruktioner på utsidan istället för insidan? Det minskar energiförbrukningen och skapar förutsättningar för ett bra inneklimat, förhindrar fukt och mögelproblem. Radon är ett ämne som finns i marken och som kan vara hälsoskadligt vid höga halter. **Varför viktigt med lufttäthet för grunder:** - åstadkomma bra inneklimat (undvika drag ifrån av kalluft) - begränsa värmeförlusterna, blir större om vi har otäta grunder - skydda mot markradon (skadligt vid för höga halter) om en bygganden är på mark med höga halter, behöver detta skyddas för att undvika att denna gas kommer in och behöver därför göra grunden lufttät Hur kan en byggnad skyddas mot radon? **Åtgärder:** - lufttät grundkonstruktion (t.ex. lufttät betong eller markplastfolie) - radonslang i makadam + radonsug. Under grunden kan denna slagen kopplas till en radonsug som börjar suga ut luft i marken under grunden som då sänker dessa radonhalter Drivkraft för detta är: lufttrycksskillnader! Det som gör att luften vill röra sig och förflytta sig. Beskriv uppbyggnaden av grundkonstruktionen platta på mark, samt beskriv hur den uppfyller följande funktioner: a\. bärförmåga b\. värmeisolering c\. fuktskydd (mot dagvatten samt markfukt) d\. lufttäthet Beskriv skillnaden mellan en utelufts- och inneluftsventilerad krypgrund. **Krypgrund** Ett litet lågt utrymme under den första våningen, används inte som en del av bostaden, ett område som man kan ta sig in i ifall man tex vill besikta något, höjden är mycket låg (kryper runt) - Uteluftsventilerad - Inneluftventilerad (Plintgrund) **Skillnaden mellan en utelufts- och inneluftsventilerad krypgrund** ligger i varifrån luften som ventilerar grunden kommer: - **Uteluftsventilerad krypgrund** ventileras med utomhusluft genom öppningar i grundmurarna. Detta kan leda till fuktproblem när varm, fuktig utomhusluft kyls ner i grunden och kondenserar. - **Inneluftsventilerad krypgrund** ventileras med uppvärmd inomhusluft, vilket minskar risken för fuktrelaterade problem eftersom inomhusluften är torrare och varmare än utomhusluften. Varför betraktas en uteluftsventilerad krypgrund som en riskkonstruktion? Risk att varm och fuktig utomhusluft kan komma in i krypgrunden och kondensera, leder till mögel samt fuktskador. Vad innebär tjällyftning av grundkonstruktioner, och hur kan detta undvikas? **Vad är tjäle?** Att vattnet i fuktig mark fryser till is. **Tjäle** är ett tillstånd där marken fryser till följd av låga temperaturer under vintern. När markens temperatur sjunker under fryspunkten, fryser vattnet som finns i marken till is. Detta kan orsaka att jorden expanderar, vilket kan leda till olika problem som påverkar byggnader, vägar och rörledningar., vilket kan orsaka lyft och rörelser i marken som påverkar byggnadens stabilitet Tjäle → volymökning → tjällyftning → skador När vatten i marken fryser, expanderar det och bildar islinser som kan öka markvolymen. Denna expansion leder till att marken \"lyfts\" (tjällyftning), vilket kan flytta och skada grundkonstruktionen om den inte är tillräckligt djup eller välisolerad. Detta är särskilt problematiskt i områden med frostkänsliga jordarter som lera eller silt, som kan hålla mycket vatten. **Hur kan det undvikas:** - Grundlägg på frostfritt djup - Tjälisolering runt grunden Gräva till frostfritt djup, gräva bort den tjälfarliga marken och ersätta med sand och grus som inte kan binda vätska på samma sätt som tex lera Tjälisolering runt byggnaden som förhindrar marken under byggnaden att frysa. **Kapitel 5: Stomsystem** Vilken uppgift har en byggnads stomsystem? Ge stabilitet och bärförmåga till hela byggnaden, Det som ingår i stomsystemet är det bärande delarna tex, betongen i platta på mark, bjälklag, träregelytterväggar, balkarna i taket. Bära de laster som kan påverka byggnaden under hela dess livslängd (både vertikala och horisontella, förekommer. Detta innefattar även stabilisering av byggnaden dvs stomsystemet ska göra den stabil. Lasterna under Livslängden, lasterna varierar under perioden och tex efter 50 år kan piplasterna kan uppkomma, Statistik används över hur lasterna varierar under tid och utifrån det utformar man stommen Ange fyra olika typer av laster som kan påverka en byggnads stomsystem. - **Egentyngd** (t.ex. från byggnadens byggnadsdelar och stomsystem) tex taket - **Nyttig last** (t.ex. från människor och möbler i byggnaden) laster inifrån bygganden - Snö-last Vind - Tvångslaster - när material expanderar eller krymper vid temperaturskillnader, kan orsaka tung last på intilliggande byggnadsdelar - Olyckslaster - laster som är oförutsedda tex en bil kör in i byggnaden, explosion mm Vilket av materialen betong, stål och trä orsakar störst respektive minst klimatpåverkan per kg? Är det rättvist att jämföra materialen på detta sätt (i termer av klimatpåverkan per kg) vid val av stommaterial? Minst klimatpåverkan är trä och mest klimatpåverkan är stål. Materialen fyller olika funktioner och har olika prestanda, så att jämföra på detta vis är inte helt rättvist. Beskriv skillnaden mellan bärande och stabiliserande enheter i stomsystemet. Bärande enheter bär laster vertikalt och stabiliserande enheter fördelar lasten horisontellt, skyddar byggnaden mot horisontella påfrestningar tex kraftig vind Ange olika aspekter som kan påverka valet av stomsystem. - Byggnadens storlek (ex: högre byggnad → större krav på bärförmåga) spännvidden - Byggtiden (ex: prefabricerad → kortare byggtid), - Tillgång på arbetskraft/material (ex: långa leveranstider) - Byggarbetsplatsens förutsättningar (ex: platsgjuten stomme → mer utrymme behövs på byggplatsen) - Kostnader - Beständighet / livslängd - Flexibilitet i användningsskedet - Klimatpåverkan (Ekologiskt hållbarhet) Vad är korslimmat trä (KL-trä)? Beskriv dessutom för- och nackdelar med stomsystem av KL-trä. KL-trä är träskivor som har korsats och limmats ihop i flera skikt. Fördelar, Låg klimatpåverkan, hög bärförmåga förhållande till sin vikt, Det gör byggnader lättare, effektivare och mer ekonomiskt hållbara, samtidigt som de kan vara säkrare och enklare att konstruera. Nackdelar, Organiskt så kan dra till sig fukt och mögel, brännbart Det krävs flera skitar för att uppnå kraven, brand och ljudkrav, tex tjockare bjälklag än tex betong, sämre Spännvidd Beskriv skillnaden mellan platsgjutna och prefabricerade betongkonstruktioner. Prefabricerade betongkonstruktioner görs i fabrik efter beställning under optimala förhållanden och monteras snabbt på plats. Platsgjutna betongkonstruktioner gjuts på plats på bygget och tar lång tid och kräva mycket resurser Beskriv för- och nackdelar med stomsystem av betong. · Inte klimatsmart, tungt material\ · Bra bärförmåga, oorganiskt (skadas inte av fukt), **Betong Platsgjuten,** Fördelar - Installationer i väggar, tak och golv - Bra för Brand och ljudkrav - Anpassningsbart dvs det kan ske justeringar av på plats ifall man upptäcker att det är något som inte funkar Nackdelar - Längre byggtid då allt sker på plats - Sämre för klimatet - Låg spännvidd, många bärande väggar behövs - Kräver mer utrymme på arbetsplatsen då den byggs på plats **betong: plattbärlag (bjälklag) + skalväggar** Fördelar - Kortare byggtid då en del gjuts innan i fabrik - Installationer kan ingjutas i bjälklaget - Mindre utrymme kärvs på arbetsplatsen - Bra för Brand och ljudkrav Nackdelar - Sämre för klimatet Beskriv hur stål kan användas vid lättbyggnad. Beskriv dessutom några fördelar med denna byggteknik. Vanlig Används mycket i stora byggnader med stora ytor, tex butik, lager, består av stäande stålpelare, i stålpelarna sitter stål fackverk som bär taket och ovanpå den ligger en bärande stålplåt Metod: prefabricering, snabb byggtid Spännvidder: \> 20 m, stora spännvidder Installationer: placeras i stålfackverken Övrigt: vanligt i hallbyggnader Jämför materialen trä, betong och stål (använda såsom stommaterial), och ange för- och nackdelar med de olika materialen. · Trä - organiskt, brännbart, låg tyngd, sämre bärförmåga, klimatsmart · Betong - oorganiskt, icke brännbart, hög tyngd, bra bärförmåga, inte klimatsmart · Stål - oorganiskt, icke brännbart, tyngd, bra bärförmåga, inte klimatsmart Beskriv för- och nackdelar med stomsystem av murverk. Tidskrävande, bra bärförmåga, svårt att hantera dragkraft, **Fördelar:** **Bra bärförmåga**: Murverk har hög tryckhållfasthet, vilket gör det utmärkt för att bära tunga laster och ger långvarig stabilitet. **Brandsäkerhet**: Murverk är icke-brännbart, vilket ger byggnaden ett gott brandskydd. **Nackdelar:** **Tidskrävande byggprocess**: Att bygga med murverk tar längre tid än andra metoder, som stål eller trä, på grund av materialets hantering och härdning. **Svårt att hantera dragkrafter**: Murverk har låg draghållfasthet, vilket innebär att det är svagare i situationer där det utsätts för dragkrafter, och därför behöver ofta förstärkning i dessa områden. Kapitel 6: Ytterväggar Beskriv översiktligt samtliga funktioner som en yttervägg behöver fylla. - **Nederbörd,** om det regnar eller snöar behöver ytterväggarna skydda mot det - **Värmeisolering,** alla väggar som ligger i klimatskärmen måste isoleras eftersom vi har olika temperaturer inne och utanför - **Lufttäthet** alla byggnadsdelar som ligger i klimatskärmen bör vara lufttäta för att förhindra luftrörelser genom väggen - **Fuktskydd,** främst fokus på inomhusluften, - **Bärförmåga,** ofta är ytterväggarna är oftast bärande - Barnskydd och ljudisolering är också aktuella Beskriv skillnaden mellan enstegs- och tvåstegstätade fasader. Vilken av dessa metoder är normalt den säkraste lösningen? **Tvåstegstätning:** - **Tätning sker i två skikt (luftspalt + fuktavledande skikt bakom fasad)\ ** - **Säkrare lösning (bakomliggande skikt utsätts ej för lufttrycksskillnader)\ ** Man har det yttersta skiktet fasaden, som främst skyddar mot nederbörden, bakom fasaden har man en luftspalt och en fuktaledande sikt som är som ett extra skydd, detta medför att även om lite nederbörd tränger sig igenom fasaden finns det skydd som kan hantera detta. Det blir alltså ingen fuktskada för att fukt kommer in i luftspelet, den tål det och kan leda bort och ventilera bort den fukt som kommer in. **Enstegstätning:** - **All tätning sker i ett skikt (ingen luftspalt bakom fasad), Det vill säga endast ett ytterskikt, där ska allt vara tätt, och där ska allt skydd ske, ingen luftspalt,** Eftersom det bara är ett skydd är det en: - **Osäkrare lösning (stora krav på detta enda skikt pga. lufttrycksskillnader)** - **Fogar och genomföringar utgör svaga punkter, där risken är som störst att vatten läcks in** Vilken uppgift har luftspalten i tvåstegstätade fasader? Luftspalten i tvåstegstätade fasader har som uppgift att möjliggöra ventilation och dränering av fukt som tränger in bakom den yttre fasaden. Genom att skapa en luftspalt mellan den yttre och inre delen av väggen kan inträngande vatten och fukt ledas bort effektivt, vilket förhindrar att fukt når de inre konstruktionerna. Vilka uppgifter har ytterväggens vindskydd? Förhindra vindpåverkande luftrörelser genom värmeisoleringen som minskar isoleringsförmågan, skydda isoleringsskiktet från fukt innan fasadbeklädnaden hunnits monteras. Samt Bibehålla lufttäthet då vindskyddet hjälper till att hålla byggnaden lufttät, vilket minskar värmeförluster och bidrar till en energieffektiv byggnad. Varför placeras ångspärren i en yttervägg på insidan, och inte på utsidan av isoleringen? Ångspärren placeras på insidan av en yttervägg, och inte på utsidan av isoleringen, för att hindra varm och fuktig inomhusluft från att tränga in i väggen där den kan kylas ner och kondensera. Om ångspärren placerades på utsidan av isoleringen, skulle fukten kunna nå den kalla delen av väggen, där den kan omvandlas till vatten och orsaka fuktskador i isoleringen och väggkonstruktionen. Genom att placera ångspärren på insidan skyddas väggen från fukt och kondens, vilket förhindrar mögelbildning och skador på byggnadens material.  Genom att placera ångspärren 1/3 in i väggen, skyddas den från att varm, fuktig inomhusluft når kallare områden i väggen där daggpunkten kan nås. Detta minimerar risken för att fukt kondenserar inuti väggstrukturen. Beskriv uppbyggnaden av en träregelyttervägg med träfasad (rita figur) samt beskriv hur följande funktioner uppfylls i konstruktionen: KOLLA PAPPER som du har ritat a\. bärförmåga b\. skydd mot nederbörd c\. värmeisolering d\. lufttäthet e\. fuktskydd (fukt i inomhusluften) Beskriv uppbyggnaden av följande ytterväggskonstruktioner, samt ange syftet med samtliga delar av respektive konstruktion. - Yttervägg av KL-trä med träfasad **Uppbyggnad**: - **KL-trä (Korslaminerat trä)**: Används som bärande element, ger styrka och stabilitet. - **Isolering**: Oftast mineralull eller liknande material placeras mellan träreglarna för att ge värmeisolering. - **Dampspärr/ångspärr**: Placeras på insidan för att förhindra att fukt från inomhusluften når isoleringen. - **Träfasad**: Yttermaterial som skyddar mot väder och vind och ger estetik. **Syfte**: Att ge en stark och energieffektiv vägg som har goda isolerande egenskaper och skyddar mot fukt, samtidigt som den erbjuder en estetiskt tilltalande yta. En bild som visar text, programvara, Multimedieprogram, skärmbild Automatiskt genererad beskrivning - Tegelyttervägg med kanalmur **Uppbyggnad**: **Tegel**: Yttermaterial som ger hållbarhet och bra skydd mot väder. **Kanalmur**: Består av luftkanaler som förbättrar isolering och ventilation. **Isolering**: Ofta mineralull eller liknande, placerad inuti muren för värmeisolering. **Syfte**: Att erbjuda både styrka och isolering, där kanalmuren förbättrar termiska egenskaper och skyddar mot fukt. - Skalmur av tegel mot betongvägg **Uppbyggnad**: **Tegelskalmur**: En yttre vägg av tegel som ger estetik och väderskydd. **Betongvägg**: Bärande del av konstruktionen som ger stabilitet och hållfasthet. **Luftspalt**: Utrymme mellan skalmuren och betongväggen som tillåter ventilation och dränering av fukt. **Syfte**: Att kombinera estetik med strukturell integritet, där skalmuren skyddar betongväggen och luftspalten förhindrar fuktskador. - Prefabricerad betongyttervägg **Uppbyggnad**: **Prefabricerade betongelement**: Tillverkade i fabrik och monterade på plats, ofta med inbyggd isolering. **Ytbehandling**: Kan ha olika ytor som puts, färg eller panel för estetiskt utseende. **Syfte**: Att möjliggöra snabb och kostnadseffektiv byggnation med god hållfasthet och brandsäkerhet, samt att uppnå bra värmeisolering - Murad lättklinkervägg **Uppbyggnad**: - **Lättklinkerblock**: Bärande element av lättklinker, som är lätt och har god isoleringsförmåga. - **Isolering**: Kan kompletteras med isolering mellan blocken eller på utsidan för förbättrad värmeisolering. - **Ytbehandling**: Oftast putsad eller målad för att skydda mot väder. Vilken är den minsta tillåtna taklutningen för takpannor av betong? **Taklutning,** stark koppling mellan täckningsmaterial och taket lutning Olika taktäckningsmaterial kräver olika mycket lutning Tex vid betong pannor kan inte lutningen vara för flak utan det finns ett krav på minsta lutning för just betong pannor. **Minst 14 graders lutning** Beskriv skillnaden i hur bärförmågan uppfylls i ett tak av fackverkstakstolar jämfört med ett upp-stolpat tak på ett betongbjälklag. Bärförmågan kan lösas på många olika sätt i takkonstruktionen, **Fackverkstakstol** är Vanligt förkommande i enbostadshus, det är en bärvärks del som består av olika reglar som är sammanfogande med en viss geometri, som knyts ihop i olika knutpunkter, **Fackverkstakstolar** har ofta formen av ett W, dessa bär upp sig själva. **Upp-stolpade tak,** Upp-stolpade takstolar används främst på bjälklag av betong eller lättbetong, men det går även utmärkt att placera dem på kassettbjälklag av trä **Upp-stolpade tak** innebär att du sätter stolpar upp till takstolen från t.ex. ett betongbjälklag. Dessa fördelar ut vikten på bjälklaget via raka reglar som ofta är i betong Beskriv skillnaden mellan varma tak, kalla tak och parallelltak. - **Kalla tak** är utelufts ventilerade tak som är ouppvärmt och oisolerat, värmeisoleringen ligger i vindsbjälklaget och den värme som sipprar upp ventileras bort och yttertaket har i princip samma temperatur som utomhusluften. Har vanligtvis en vind som skiljer den uppvärmda delen från bygganden - **Varma tak** är oventilerade tak som har samma värmeflöde genom hela takkonstruktionen, kan leda till snösmältning och istappsbildning. Ingen vind, utan en konstruktion som är jämn tjock, samma lutning inne och ute på taket - **Parallelltak: Det är en hybrid mellan kallt och varmt tak,** Parallelltak är ett tak där takets inneryta har samma lutning som yttertaket. Taket\ har en luftspalt under taktäckningen, men ventilationen genom den är ofta så lite att taket närmast fungerar som ett varmt tak. Ingen vind, utan en konstruktion som är jämn tjock, samma lutning inne och ute på taket Vad är syftet med luftspalten i ventilerade parallelltak? **Parallelltak** Vad är ett kompakttak? Ett kompakttak är vanligen utan luftspalt och med bärande del av betong, lättbetong eller en tunnplåtskonstruktion. Bilden nedanför visar ett kompakt tak: Beskriv översiktligt samtliga funktioner som ett yttertak behöver fylla. **Yttertak behöver uppfylla funktioner som fuktskydd, värmeisolering, brandskydd, takavvattning, bärförmåga och taktsäkerhet för att säkerställa en trygg och hållbar byggnad.** **Fuktskydd =** Yttertaket skyddar byggnaden mot nederbörd, som regn och snö, och hindrar fukt från att tränga in i konstruktionen.  **Värmeisolering =** Takets isolering minskar värmeförluster under kalla månader och hjälper till att hålla inomhustemperaturen stabil. **Skydd mot nederbörd =** Takets utformning ska effektivt leda bort regnvatten och smält snö för att förhindra att vatten samlas på takytan, dvs lutningen av taket. **Takavvattningssystem** som hängrännor och stuprör samlar och leder bort vattnet från byggnaden, vilket skyddar takets struktur och grund från vattenskador. **Bärförmåga** = Yttertaket måste ha tillräcklig bärförmåga för att stödja sin egen vikt samt eventuella laster från snö, is eller andra externa faktorer. Takets konstruktion, inklusive takstolar och bjälklag, ska dimensioneras för att hantera dessa laster utan att riskera kollaps eller deformering. **Taktsäkerhet =** Taket måste vara utformat för att säkerställa säkerhet för de som arbetar på det, till exempel vid underhåll eller reparationer. Det innefattar installation av taksäkerhetssystem som räcken, säkerhetslinor eller takstegar för att förhindra fallolyckor. **Lufttäthet =** **Ångspärren** placeras ofta under taket för att förhindra att varm, fuktig inomhusluft når kallare ytor där kondens kan bildas. Detta skyddar isoleringen och inre konstruktioner från fuktskador. Beskriv skillnaden mellan invändig respektive utvändig takavvattning. Varför bör varma tak med dålig värmeisoleringsförmåga avvattnas med invändig takavvattning? På ett varmt tak kan den värme som kommer inifrån huset smälta den snö som\ ligger närmast takytan. När smältvattnet når takfoten och det är minusgrader ute,\ fryser vattnet till is och bildar istappar. Därför bör varma tak avvattnas med invändig takavvattning. Vid invändig takavvattning rinner vattnet inåt ner i brunnar, medan i utvändig takavvattning utförs vanligtvis med hängrännor. Beskriv fuktproblematiken i välisolerade uteluftsventilerade vindar. Hur kan man komma till rätta med detta problem? - **Kalla tak** är utelufts ventilerade tak som är ouppvärmt och oisolerat, värmeisoleringen ligger i vindsbjälklaget och den värme som sipprar upp ventileras bort och yttertaket har i princip samma temperatur som utomhusluften. Har vanligtvis en vind som skiljer den uppvärmda delen från bygganden Vindsbjälklaget behöver vara tillräckligt lufttätt. Den fukt som tränger upp behöver\ ventileras bort för att inte takkonstruktionen inte ska skadas av mögeltillväxt på\ rå spontens undersida. För att komma till rätta med detta problem kan man se till att\ vindsbjälklagets undersida är luft- och ångtätt, genom tex en ångspärr. Vad menas med taktsäkerhet för byggnader? Varför ställs det krav på detta? Taket måste vara utformat för att säkerställa säkerhet för de som arbetar på det, till exempel vid underhåll eller reparationer. Det innefattar installation av taksäkerhetssystem som räcken, säkerhetslinor eller takstegar för att förhindra fallolyckor. Ett fast monterat glidskydd (där man kan häkta fast en lös stege), skyddsräcken, fästanordningar för linor m.m. Ju högre byggnad och ju brantare lutning på taket, desto fler åtgärder krävs. Beskriv uppbyggnaden av en uteluftsventilerad kallvind med trätakstolar och takpannor (rita figur), samt beskriv hur följande funktioner uppfylls i konstruktionen: KOLLA PAPPER som du har ritat a\. bärförmåga b\. skydd mot nederbörd c\. värmeisolering d\. lufttäthet e\. fuktskydd (fukt i inomhusluften) **Beskriv uppbyggnaden av följande takkonstruktioner (rita figur), samt beskriv syftet med samtliga delar av respektive konstruktion:** **Upp- stolpat tak (träreglar) på betongbjälklag med ytskikt av plan plåt (bandtäckning**) **Uppbyggnad:** **Betongbjälklag**: Den bärande delen av taket, som ger stabilitet och styrka. Det är ofta en del av byggnadens bärande struktur. Syfte, Ger bärighet och stabilitet. **Träreglar (upp-stolpat tak)**: Vertikala reglar placerade på betongbjälklaget, som ger stöd åt takets ytskikt. Dessa kan vara placerade med jämna mellanrum för att ge en stark och stabil struktur. Syfte, Stöder takets ytskikt och skapar en struktur för isoleringen. **Isolering**: Oftast placerad mellan reglarna för att förhindra värmeförlust. Syfte Förhindrar värmeförlust och bidrar till energieffektivitet. **Ångspärr**: Placeras under isoleringen för att förhindra fukt från inomhusluften att nå isoleringen. Syfte Skyddar mot fuktskador genom att hindra fuktinträngning **Ytskikt av plan plåt (bandtäckning)**: Den yttre delen av taket som skyddar mot väder och vind. Plåten är hållbar och vattentät, vilket förhindrar att vatten tränger in i konstruktionen. Syfte Skyddar taket från nederbörd och förlänger livslängden på konstruktionen. **isolerat parallelltak med bärande träbalkar och ytskikt av takvegetation (sedum)** **Uppbyggnad:** **Bärande träbalkar**: De bärande elementen i taket, som ger stöd och stabilitet. Dessa är vanligtvis placerade parallellt med varandra. Syfte, Ger strukturellt stöd och bär upp hela takkonstruktionen. **Isolering**: Placerad mellan träbalkarna för att förhindra värmeförlust. Syfte, Förhindrar värmeförlust och förbättrar energieffektiviteten. **Ångspärr**: Ligger under isoleringen för att förhindra fukt från inomhusluften att tränga in i isoleringen. Syfte Skyddar mot fuktinträngning. **Ytskikt av takvegetation (sedum)**: Ett lager av växter som växer direkt på taket, ofta i ett speciellt växtsubstrat som ger både estetiska och funktionella fördelar. Syfte Ger estetiska fördelar, förbättrar luftkvalitet, absorberar regnvatten och bidrar till takets isolering. **isolerat industritak med ytskikt av takpapp** **Uppbyggnad:** **Stål- eller betongbjälklag**: Bärande element av taket, som ger stabilitet och styrka. Syfte Ger bärighet och stabilitet. **Isolering**: Ligger på bjälklaget för att förhindra värmeförlust. Syfte Förhindrar värmeförlust och bidrar till energieffektivitet. **Ångspärr**: Placeras under isoleringen för att förhindra fukt från inomhusluften att nå isoleringen. Syfte Skyddar isoleringen från fuktinträngning. **Ytskikt av takpapp**: Ett vattentätt lager som läggs ovanpå isoleringen. Takpappen kan vara självhäftande eller smält på plats för att skapa en vattentät yta. Syfte Skyddar taket från nederbörd och andra väderförhållanden, vilket förlänger livslängden på konstruktionen. Kapitel 8: Bjälklag Ett bjälklag är en viktig del av en byggnads stomme. Bjälklaget är en bärande, horisontell byggnadsdel som avgränsar våningsplan **Det finns olika typer av bjälklag,** Mellanbjälklag, avgränsar mellan våningsplan Vindsbjälklag, tex vid en kallvind är det de som gränsar till vinden Bottenbjälklag, tex vid krypgrunder är det de utrymme som ligger mellan krypgrund och inomhus Beskriv översiktligt samtliga funktioner som ett bjälklag kan behöva fylla. - fuktskydd - bärförmåga - brandskydd - ljudisolering - **Rumsbildning, skapa våningsplan** Överföra våningsplanets laster till bärande väggar/balkar/pelare, nyttig last är detta - **Bärförmåga,** ha tillräcklig styvhet för att begränsa nedböjning och svikt, det ska inte böjas ner eller svikta för då funkar inte bygganden tillfredställande ingår ofta i byggnadens stabiliserande system - **Brandskydd** Brandcellsavskiljande, rummen runt om ingår oftast i olika brandceller därför måste bjälklaget kunna motstå brand Bibehållen bärförmåga vid brand - **Ljudisolering** Reducera Luftljud men även stegljud (oftast störst utmaning) - **Fuktskydd** Bjälklaget måste kunna motstå fukt för att förhindra skador på konstruktionen, särskilt i våtutrymmen som badrum och kök, eller i byggnader med risk för fuktinträngning (som källare eller platta på mark). Beskriv uppbyggnaden av ett träbjälklag med golvbjälkar av konstruktionsvirke, samt beskriv syftet med samtliga delar av konstruktionen.  - Bjälklaget byggs upp med golvbjälkar av konstruktionsvirke med centrumavstånd 600 mm mellan bjälkarna. - På golvbjälkarna läggs spontade golvspånskivor eller golvbräder som underlag för det färdiga ytskiktet. - Innertaket kan antingen vara tät, spontad träpanel, eller någon typ av skivbeklädnad som t.ex gipsskiva, plywood som monteras på glespanel.  - Mellan glespanelen och partiet där golvbjälkarna sitter så läggs en säkerhetsfolie (genomtrampningsskydd). Syftet med genomtrampsskyddet är för att förhindra att någon av misstag trampar igenom bjälklaget under byggnadsfasen eller vid framtida underhåll. Eftersom det kan finnas öppna utrymmen mellan bjälkarna. - och en ljudisolering. Syftet Ljudisoleringen, vanligen mineralull, minskar överföringen av både luftburet ljud (t.ex. röster, musik) och stomljud (t.ex. fotsteg, vibrationer) mellan våningsplan Beskriv uppbyggnaden av ett KL-bjälklag med övergolv. En bild som visar text, skärmbild, Teckensnitt, linje Automatiskt genererad beskrivning KL-trä är krysslimmade bräder i flera lager som är limmade vinkelrätt i förhållande till varandra **KL-skiva (bärande element)**: Korslimmad massiv träskiva. **Ljudisolering**: Mineralull eller stegljudsmatta för att minska ljudöverföring. **Gipsavjämningslager**: För planhet och ytterligare ljuddämpning. **Övergolv**: Det slutliga, estetiska golvet som kan vara i olika material beroende på designkrav. Varför utförs KL-bjälklag ofta av två separata delar som är helt frikopplade från varandra? För att uppfylla kraven på brandmotstånd och ljudmotstånd. - Används mer i flerbostadshus, en utmaning är brand men framförallt ljud - Därför måste den kompletteras med massa andra skikt Vad är ett "plattbärlag"?Beskriv uppbyggnaden av ett betongbjälklag med plattbärlag, samt ange för- och nackdelar med denna konstruktion. **Det är en form av prefabricerad betong element med armering i och som sticker ut så man spänner upp i en byggnad och sedan fyller på med mer betong på. På dessa monteras olika installationer för el och VVS, rördragning och eventuellt ytterligare armering innan mer betong gjuts ovanpå.** Fördel är att det blir mycket stabil, bra ljudisoleringsförmåga och blir som ett stort betongelement. Nackdel är att det blir tungt och inte miljövänligt. Plättbärlag är då både prefabricering och platsgjutning, vilket gör byggprocessen snabbare och mer effektiv.  - Från den här enkla konstruktionen skapas bra brandskydd och ljudproduktion, - Detta visar varför betong bjälklag är vanligt i större byggande såsom flerbostadshus Vad är "håldäck"?Beskriv uppbyggnaden av ett betongbjälklag med håldäck, samt ange för- och nackdelar med denna konstruktion. En bild som visar text, skärmbild, cirkel, Teckensnitt Automatiskt genererad beskrivning För stora spännvidder används oftast håldäck. De är släta på undersidan och har längsgående hål som förutom att vara materialsparande och minska egenvikten också kan användas för olika installationer. Fördel är att det kan ha större spännvidd och går åt mindre material och mindre egenvikt. Man har som långa ihåliga rör i betongelement. Nackdel icke miljövänligt och inte förnybart. Mycket utsläpp vid framställning. Vad är "TT-kassetter"? Beskriv uppbyggnaden av ett betongbjälklag med TT-kassetter. **TT-kassetter** är prefabricerade, förspända betongelement som används för att bygga bjälklag och tak i större byggnader. Namnet **TT** kommer från elementets tvärsnittsform som ser ut som två parallella T-balkar. De används främst i byggnader som behöver stora spännvidder utan många mellanliggande stöd, såsom parkeringshus, lagerlokaler, industribyggnader och köpcentrum. Den stora fördelen med TT-kassetter är att den kan ta tunga laster. TT-plattan används också för parkeringshus där man vill ha stora ytor med minimalt med pelare och vägg. Hög bärförmåga i förhållande till sin vikt är TT-plattans styrka. Kapitel 9: Innerväggar En innervägg är precis vad det låter som: en vägg inuti ett hus eller en struktur. Inte en del an klimatskärmen, bjälklag och innerväggar hör ihop, ljud och brand blir därför viktigt, vissa innerväggar kan även vara bärande beroende på hur konstruktionen ser ur. Beskriv översiktligt samtliga funktioner som en innervägg kan behöva fylla. **Rumsbildning, den mest primära** - skapa rum, **Bärförmåga, antingen:** - vertikal last (bärande) från tex ett bjälklag - horisontell last (stabiliserande), gör den stabil från horisontella laster, typ vind laster **Brandskydd** - brandcellsavskiljande (t.ex. EI 60/REI 60) - Om den inte är bärande blir brandklass I - Om den är bärande blir det REI **Ljudisolering** **Luft ljud kan överföras på olika sätt:** - direktljud (tvärs igenom väggar), - flanktransmission (via anslutningar mot bjälklag) För att skapa god ljud isolering måste dessa två stoppas **Särskilda krav** - fuktskydd i våtrum (t.ex. bad- och duschrum) - underlag (t.ex. kortlingar för infästning) Byggnadsdelar kan indelas i byggnadsknutna, installationsknutna och verksamhetsknutna. Beskriv skillnaden mellan dessa. **Byggnadsknutna delar**: Permanent strukturella komponenter som är bärande och svåra att förändra. **Exempel**: Stomme, bjälklag, tak, väggar och grund. **Installationsknutna delar**: Tekniska system som stödjer byggnadens drift och kan uppdateras utan stora ingrepp i strukturen. **Exempel**: VVS-system (ventilation, värme, sanitet), elinstallationer, belysning och sprinklersystem. **Verksamhetsknutna delar**: Flexibla och lätt utbytbara delar kopplade till byggnadens användning och verksamhet. **Exempel**: Inredning, maskiner, möbler, köksutrustning och datorer. Varför kan det vara en god idé att hålla isär dessa olika byggnadsdelar vid nyproduktion? Genom att separera byggnadsknutna, installationsknutna och verksamhetsknutna delar vid nyproduktion ökar man byggnadens flexibilitet, minskar kostnader för framtida underhåll och anpassningar, samt underlättar planeringen och byggprocessen. Detta skapar en byggnad som är mer anpassningsbar, hållbar och kostnadseffektiv över tid. Beskriv uppbyggnaden av en isolerad träregelinnervägg med dubbel gips, samt beskriv syftet med samtliga delar av konstruktionen. Dubbla gipsskivor ökar brandsäkerheten och ökar ljudisoleringen. Samtidigt blir väggen syvare och kan då bära tyngre laster. **Gipsskivor**: Ger brandmotstånd, ljudisolering och en stabil yta för inredning. **Träreglar**: Bär upp väggkonstruktionen och håller isoleringen på plats. **Isolering**: Förbättrar ljudisoleringen och kan bidra till värmeisolering. **Tätningslist**: Förbättrar ljudtätheten och minskar luftläckage. En bild som visar text, skärmbild, linje, kvitto Automatiskt genererad beskrivning Vilken är fördelen med att montera en plywood/OSB-skiva bakom yttersta gipsskivan? Det underlättar montage av inredning på hela väggens yta, tex montering av saker på väggen tex skåp, tavla Varför utförs innerväggar ibland med dubbla regelstommar? För att få förbättrad ljudreduktion. Att använda dubbla regelstommar i innerväggar ger fördelar som ökad ljudisolering, förbättrad stabilitet och hållfasthet, större flexibilitet för installation av tekniska system, samt möjligheter till bättre isolering och brandmotstånd. Beskriv för- och nackdelar med stålreglar jämfört med träreglar när det gäller innerväggar. **Träreglar** \+ Bättre infästningsmöjligheter \+ Ofta billigare i inköp **Stålreglar** \+ Bättre ljudisolering, mycket mindre material som ljudet kan passera \+ Snabbare montage, \+ Mindre fuktkänsliga \+ Mindre geometriska imperfektioner, (t.ex. krokighet) Fördelar med stålregelinnerväggar är att dessa inte innehåller lika mycket\ organiskt ämne vilket inte gör den känslig för fukt. Ljudreduktionen är bättre i stål än\ trä. Stålreglar går fortare att montera. Trä är dock ett billigare inköp. Beskriv uppbyggnaden av en våtrumsvägg med stålreglar, samt beskriv syftet med samtliga delar av konstruktionen. Utrymmen som utsätts för extra hög fukthalt, risk för stora fuktskador i dessa rum, som kan medför stora problem och kostnader, om det inte utformas korrekt, bad- och duschrum, toaletter, tvättstugor **Två typer av skikt i våtrum för att undvika problem,** Vattentäta skikt, tuffa krav ställs, vatten spolning, -- utsätts för vattenspolning, utläckande vatten -- ex: väggar och golv i bad- och duschrum, golv i toaletter och tvättstugor Vattenavvisande skikt, hög fuktighet, men mer stänk, -- utsätts för vattenstänk, våtrengöring, hög luftfuktighet -- ex: väggar i toaletter och tvättstugor **STÅLREGEL VÄGG:** - **Stålreglar**: **Syfte**: Stålreglarna ger en stark och hållbar stomme för väggen, vilket är viktigt i fuktiga miljöer. De är mindre benägna att deformeras eller förlora sin styrka jämfört med träreglar vid exponering för fukt. - **Isolering**: Förbättrar ljudisolering och reglerar temperaturen; fuktresistent isolering förhindrar mögel. - **Vattentätt skikt**: Skyddar väggen från vatteninträngning och fuktproblem. - **Gipsskivor**: Skapar en stabil och slät yta som är fuktresistent och redo för ytbehandling. - **Fogning och tätning**: Förhindrar läckage och fuktskador genom att täta öppningar. - **Ytbeläggning**: skyddar gipsskivorna och det underliggande materialet från direkt kontakt med vatten. Kakel är en populär beläggning eftersom den är lätt att rengöra och motstår fukt. Beskriv för- och nackdelar med betonginnerväggar jämfört med träregelinnerväggar. **Fördelar med betonginnerväggar:** **Hållbarhet**: Betong är mycket slitstarkt och motståndskraftigt mot fukt, skador och slitage, vilket ger lång livslängd. **Brandsäkerhet**: Betong har högre brandmotstånd än trä, vilket gör den mer säker i händelse av brand. **Ljudisolering**: Betong erbjuder överlägsen ljudisolering, vilket är fördelaktigt i miljöer där ljudkontroll är viktigt. **Nackdelar med betonginnerväggar:** **Vikt**: Betongväggar är betydligt tyngre än träväggar, vilket kan kräva en starkare och mer kostsam grundkonstruktion. **Kostnad**: Betong är oftast dyrare att installera på grund av materialkostnader och behov av specialiserad arbetskraft **Fördelar med träregelinnerväggar:** **Lättvikt**: Träväggar är mycket lättare, vilket gör dem enklare och billigare att installera och hantera. **Kostnad**: Trä är oftast billigare än betong både vad gäller materialkostnad och arbetskraft **Nackdelar med träregelinnerväggar:** **Brandrisk**: Trä är mer brandfarligt än betong, vilket kan vara en säkerhetsrisk i vissa miljöer. **Fuktproblem**: Trä kan absorbera fukt och riskera mögel- och rötskador, särskilt i fuktiga utrymmen. Betong har hög bärklass, hög brandklass, har hög ljudreduktion. Betong tål\ också fukt. Valet mellan de två beror ofta på specifika behov och krav för byggprojektet. Hur tjock behöver en lägenhetsavskiljande innervägg av betong vara för att uppfylla ljudkraven i BBR? Den måste vara 200 mm tjock. Kapitel 10: Fönster Beskriv översiktligt samtliga funktioner som ett fönster kan behöva fylla. Dagsljus, utblickar, vädring, brand krav, ljudkrav, lufttäthet, regntäthet, värmeisolering - Den grundläggandets uppgiften som fönster har är att **Släppa in dagsljus** - krav i BBR, som säger att man måste få in dagsljus i byggnader - schablon: fönsterglasarean 10 % av rummets golv area Varför är det viktigt med dagsljus i en byggnad? Ange flera skäl. - **Hälsan, trivsel,** - **Möjliggöra utblickar, titta ut** - kontakt med omgivningen - minskad känsla av instängdhet - **Möjliggöra vädring, ifall de görs öppningsbara** - **Bidra med estetiska värden, både in och utsida** Rita en figur som visar ett öppningsbart spröjsat tvåluftsfönster med mittpost. Ange dessutom namnet på samtliga delar. - Bilden visar ett fönster som består av två olika delar, två fönster bågar, runt fönsterna är det en karm, och mellan bågarna är mittposten och i fönsterna finns spröjs (indelning av glaset) Beskriv skillnaden mellan ett fast fönster, sidohängt fönster och vridfönster. **Fast fönster** Ett fast fönster är en typ av fönster som inte kan öppnas. Det består av en eller flera glasrutor inramade i en ram och används främst för att släppa in naturligt ljus och ge utsikt. Eftersom de är statiska, ger de bra isolering och energieffektivitet, vilket gör dem idealiska för trapphus eller som en del av fasader där ventilation inte är nödvändig. **Sidohängt fönster** Sidohängt fönster har en eller två fönsterdelar som öppnas genom att vridas på gångjärn, vanligtvis placerade på sidan av fönstret. Denna typ av fönster används ofta i bostäder för att ge god ventilation och ljusinsläpp. Sidohängda fönster är lätta att använda och kan öppnas utan att ta upp extra plats inuti rummet, vilket gör dem praktiska i trånga utrymmen.  **Vridfönster** Vridfönster öppnas genom att vridas runt en vertikal axel, vilket gör att hela fönsterbladet kan rotera in mot rummet. Denna design möjliggör flexibel ventilation och gör det enkelt att styra luftflödet. Vridfönster är också lätta att rengöra, eftersom båda sidor av glaset är lättillgängliga. De används ofta i moderna byggnader där man vill maximera både ljus och luftcirkulation. Beskriv skillnaden mellan 2-lufts- och 3-luftsfönster.  Varför utförs normalt fönster med flera glas (t.ex. 3-glas)? Genom att använda 3-glasfönster kan byggnader bli mer energieffektiva, ljudisolerade och bekväma, samtidigt som de erbjuder bättre skydd mot kondens och inbrott. Beskriv skillnaden mellan karmyttermått, modulmått samt väggöppningsmått.  **Karmyttermått**: Yttre mått på karmen, viktigt för montering. Karmyttermått avser de exakta yttre måtten på fönster- eller dörrkarmen, det vill säga bredd och höjd på karmen som ska monteras i väggen. **Modulmått**: Standardiserade mått för att underlätta konstruktion och produktion. **Väggöppningsmått**: Den faktiska storleken på öppningen i väggen för installation. - Fönstret mått, karmyttermåttet, är något mindre än modulmåttet och väggöppnings måttet gör man något större, genom detta blir den en springa, där drev isolering placeras. Ange dessutom karmyttermått och väggöppningsmått för ett fönster med storleken (b x h) 10 x 12 M. 1000 x 1200 Modulmåttet, Breddmått 10M och höjden 12M blir karmyttermåtten 990 x 1190 mm. Väggöppningsmåtten blir 1010 x 1210 mm. Varför ställs det ofta ljudkrav på fönster i bostäder? **Forskning visar, att buller inte bara gör oss stressade och irriterade,** det ökar också risken för till exempel hjärt-kärlsjukdom. Och när allt kommer omkring är bullerden miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige. Genom att planera och utforma bostäder och lokaler på rätt sätt går det att skapa bra ljudmiljöer även i bullriga lägen. Boverkets byggregler BBR ställer ett övergripande funktionskrav på utformning av byggnader när det gäller skydd mot buller. Ljudkrav till fönster är en central del av denna bullerskydd. **Redovisa hur anslutningen mellan ett fönster och en träregelyttervägg bör utföras genom att rita ett vertikalt snitt. Ange dessutom syftet med samtliga delar i anslutningen.** En bild som visar text, diagram, skärmbild, linje Automatiskt genererad beskrivning Varför utförs träfönster ofta med utvändig aluminiumbeklädnad? **Beständighet** ska motstå olika nedbrytningsprocesser med lång livslängd, därför har man börjat använda alu, då aluminiumet gör att man inte behöver underhålla fönstret lika mycket(t.ex. trä/alu), trä används mindre då det är ett organiskt material som lättare bryts ner. Föreslå åtgärd vid följande problem med kondens: - **kondens på insidan av glaset** Beror på hög luftfuktighet i inomhusluften samt låg temperatur på glasytan, som medför kondens på insidan, - tex om man har sovit vilket har generat mycket fukt och dålig ventilation kan kondens på fönstret skapas - Åtgärdas med förbättrad ventilation för att minska luftfuktigheten i luften eller alternativt byte till glas med bättre värmeisoleringsförmåga för att höja temperaturen högre på insidan av glaset - **kondens mellan glasen på en isolerglasruta** Om man får kondens mellan glasen är det ett tecken på att en isolerruta är punkterad dvs den har gått sönder→ **åtgärd,** då måste man kassera det och byta ut isolerrutan På vilken typ av fönster kan det uppstå utvändig kondens? När inträffar detta normalt? - beror på hög luftfuktighet i utomhusluften samt låg temperatur på glasytan (pga. god värmeisoleringsförmåga), som då medför till kondens särskilt på moonar - **åtgärdas ej** då det endast är ett tecken på välisolerat fönster, men kan upplevas störande På vilka olika sätt påverkar fönsterna byggnadens energianvändning? Fönster är en av husets byggnadsdelar som har mest värmeförluster och påverkar därför energianvändningen i huset. Fönster påverkar byggnadens energianvändning på flera sätt, inklusive värmeöverföring, solenergi och naturligt ljus. Fönster med låg U-värde minskar värmeförlusten och därmed energikostnaderna för uppvärmning, medan rätt placerade fönster kan fånga solenergi för uppvärmning och minska kylbehovet under sommaren. Naturligt ljus från fönster minskar behovet av artificiell belysning, vilket sparar energi. Öppningsbara fönster möjliggör naturlig ventilation, vilket kan minska behovet av mekanisk kylning. ** Ljusinsläpp** - släpper in synligt solljus i bygganden (kortvågig strålning = synligt solljus) ** Värmeisolering** - släpper inte ut värme ur bygganden (långvågig strålning = värme) När den kortvågiga strålningen, solljuset, kommer in kommer den efter ett tag överföras och bli långvågig strålning, denna långvariga vill man hålla kvar dvs värmen Alltså, Glaset har därför uppgiften att släppa in den kortvågig strålning och inte släppa ut den långvågiga strålningen då den ger värme till bygganden. Vad är säkerhetsglas? **Personsäkerhet, tex ifall någon skulle springa in i en fönster ruta ska glaset som krossas inte kunna medföra till skärskador, därför finns det personsäkert glas** - laminerat/härdat säkerhetsglas Det termiskt härdade glaset får sin styrka genom att det först värms upp till cirka 650 grader så att det blir mjukt och spänningsfritt, därefter kyls det ner så snabbt att tryckspänningar uppstår i glasets ytskikt och dragspänningar i mitten. Termiskt härdat glas tål laster mycket bättre än vanligt glas. Härdat glas är alltså ett bra alternativ om de ska klara tunga laster. Nämn dessutom tre exempel då BBR kräver användning av säkerhetsglas. 1\. Glasrutor placerade lägre än 1,5 meter över golvet i stråk med att många människor rör sig snabbt som i korridorer, dörrar, trappor, entreér och andra kommunikationsutrymmen.\ \ 2. I bostäder om avståndet från glasytans underkant till golv/mark är mindre än 0,6 meter. I andra utrymmen där barn kan vistas gäller 0,8 meter.\ \ 3. Vid lågt sittande glas och mer än 2 meters fallhöjd från glasytans underkant till golv eller mark utanför bör glaset alltid vara laminerat. Kapitel 11: Dörrar Beskriv skillnaden mellan en slagdörr, pendeldörr och skjutdörr. Slagdörr: Fästs i den ena sidan av karmen med gångjärn och öppnas vanligtvis bara åt ett håll  Pendeldörr: Kan öppnas åt båda håll från den sida den är fäst i karmen. Ofta konstruerad med fjädring för att hålla den stängd En bild som visar skiss, text, rita, diagram Automatiskt genererad beskrivning Skjutdörr: Öppnas i sidled och kan vara infälld i väggen eller utanpåliggande  Rita en figur som visar en slagdörr. Ange dessutom namnet på dörrens samtliga delar. En bild som visar skiss, diagram, Teknisk ritning, Plan Automatiskt genererad beskrivning - Den fasa delen, karm, och den nedersta delen som man går över kallas tröskel, och runt om finns det foder (vanligtvis en vit list). Dörren kallas för dörrblad och handtaget för trycke Vad avses med "fritt öppningsmått" för dörrar? Rita figur.  - Dessutom finns fritt öppningsmått som avser måttet det invändiga måttet i dörren, bredden som man tar sig igenom, krav vid brand! - Bredden på dörröppningen när dörren är uppställd i 90° Beskriv skillnaden mellan en höger- och vänsterhängd dörr. Rita figur. - Hängningen beror på vilken sida gångjärnen sitter på när du står på utsidan och öppnar dörren mot dig Om gångjärnen sitter vid höger är det en högerhängd dörr, Om gångjärnen sitter vid vänster är det en vänsterhängd dörr Måste man ha koll på vid beställning av dörr. BBR ställer krav på att dörrar ska vara tillgängliga, dvs. kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Hur ska dörrar utformas (tre saker) för att detta krav ska uppfyllas? - de medger passage med rullstol (påverkar valet av tröskel) - tillräckligt utrymme runt dörren ska finns utrymme för att öppna och stänga dörren från rullstolen, tex inget ska finnas i vägen såsom en trappa - de ska vara lätta att kunna öppna av personer med nedsatt rörelseförmåga (tunga dörrar förses med dörrautomatik) \- en dörr som inte är tung behöver inte dörrautomatik Varför förses dörrar ibland med dörrstängare? - Dörrstängare medför att dörren är stängd hela tiden förutom när någon passerar, detta för att förhindra dörren är öppen ifall det skulle börja brinna. - kan hållas öppen med magnetuppställning, som innebär att ifall brandlarmet går stängs dörren - kravet på dörrstängare gäller oftast inte dörrar som förväntas vara stängda (t.ex. dörrar till lägenheter och teknikrum) Varför ska dörrar som används för utrymning normalt vara utåtgående? Utåtgående dörrar bidrar till en tryggare och mer effektiv utrymningsprocess i nödsituationer. Tex **Säkerhet vid utrymning**: Utåtgående dörrar möjliggör snabb och effektiv utrymning av en byggnad. Om människor måste lämna en byggnad snabbt, är det enklare att trycka upp dörren utåt än att dra den inåt, särskilt om det är trångt eller om människor är i panik. Varför förses dörrar ibland med en kläm fri bakkant? En bild som visar vägg, gardin, inomhus Automatiskt genererad beskrivning Minskar risken att klämma fingrar mellan dörrbladet och karmen på gångjärnssidan, förses med en mjuk list som monteras på dörrbladskanten eller på karmen Två vanligt förekommande dörrtyper är trädörrar respektive ståldörrar. Nämn olika faktorer som påverkar valet mellan dessa två dörrtyper. Trä- och ståldörrar. **Säkerhet**:\ Ståldörrar erbjuder vanligtvis högre säkerhet än trädörrar. De är mer motståndskraftiga mot inbrottsförsök, brand och vandalism, vilket gör dem lämpliga för områden där säkerhet är en prioritet, som entréer till offentliga byggnader eller lager. Trädörrar, beroende på konstruktion, kan också vara säkra men är oftast inte lika robusta som ståldörrar. **Estetik och design**:\ Trädörrar har ett varmare och mer traditionellt utseende, vilket gör dem populära i bostäder eller byggnader med fokus på estetik. Ståldörrar, å andra sidan, har ett mer industriellt och modernt utseende, vilket kan passa i kommersiella eller industriella miljöer. **Underhåll och hållbarhet**:\ Ståldörrar är generellt mer hållbara och kräver mindre underhåll än trädörrar. De är mer motståndskraftiga mot väder, fukt och skador från slag eller repor. Trädörrar kan behöva regelbundet underhåll som målning eller behandling för att skyddas mot fukt. Nämn minst tre olika aspekter som styr valet av dörrtröskelns utformning. **Faktorer som påverkar:** **Tillgänglighet**, låg tröskel för att öka tillgäligheten ** Brand krav** - täthet mot brandgaser (E), mellan dörr bladet och golvet då påverka det valet av tröskel, tex stäplist med gummitröskel ** Ljudkrav** - lufttäthet Varför förses dörrar ibland med automatisk dörröppnare? Tillgänglighet för rullstolsburna eller andra funktionshindrade - de ska vara lätta att kunna öppna av personer med nedsatt rörelseförmåga (tunga dörrar förses med dörrautomatik) \- en dörr som inte är tung behöver inte dörrautomatik Kapitel 12: Trappor Nämn de tre vanligaste materialen som trappor utförs av. Trä, betong & stål Beskriv innebörden av följande begrepp: a\. plansteg = Trappstegets övre yta b\. sättsteg = Trappstegets främre yta c\. vilplan = Trapplan beläget mellan våningsplan d\. trapplopp= Serie av trappsteg mellan trapplan e\. vangstycke = Kantbalk vid trapplopps sida Varför får springan mellan stegen i en öppen trappa vara max 100 mm? Springan mellan stegen i en öppen trappa får vara max 100 mm för att förhindra att små barn kan fastna eller ramla igenom. Denna regel är en del av säkerhetsföreskrifter och byggnormer som syftar till att minimera risken för olyckor, särskilt i bostäder och allmänna miljöer där barn vistas. Vad är kontrastmarkering, och varför behöver trappor ofta förses med detta? I trappor innebär detta vanligtvis att trappstegen markeras med en färg eller ett material som står i stark kontrast till själva trappan eller dess omgivning. Detta gör det lättare att se var varje steg börjar och slutar. - kontrastmarkering, se tydligt vad trappan börjar och slutar tex för nedsattsyn Kapitel 13: Infästningar och möten Vilken generell princip gäller för funktionskraven på anslutningen mellan två byggnadsdelar? Anslutningen mellan två byggnadsdelar ska uppfylla samma funktionskrav som anslutande byggnadsdelar. Tex om ytterväggen och grunden har krav om skydd mot nederbörd, lufttät och värmeisolerings ska anslutningen också uppfylla dessa kraven. Rita en skiss över anslutningen mellan en träregelyttervägg med träfasad och en uteluftsventilerad kallvind med trätakstolar och takpannor. Ange sedan namnet på, samt beskriv syftet med anslutningens samtliga delar. Varför är det viktigt att ångspärren överlappas? **Funktionskrav:** **bärförmåga,** här har vi en regel som har samma funktion som syllen medan här kallas den för hammarband, takstolar som är bärande i taket ska landa på hammarbanden och föra ner lasten. **värmeisolering**, vid anslutningen är det viktigt att måttet med isolering mellan hammarbandet och taket inte blir för lite isolering ca 250-300mm **skydd mot nederbörd**, regnar på taket som smalas upp i hängrännan, vid anslutningen sticker oftast taket ut längre en vägg, som blir som ett inbyggt skydd, fasaden är då också skyddad, då det inte är någon risk att vatten kommer in i luft spalten när vi har takfoten **lufttäthet,** ångspärr i tak och vägg, viktigt att dessa överlappas, för att det ska bli helt lufttätt i skarven. Går runt hela vägen. **fuktskydd**, samma som för lufttätheten att ångspärren överlappas. - Luftspalten, luften måste kunna ventileras ut, det ska därför finnas en springa mellan tak och luft spalten högst upp. - Ventilera vindar med utomhus luft, detta kan åstadkommas med luftspalt men även med tex gavelventiler, för att kunna ventilera bort fukt. Rita en skiss över anslutningen mellan en träregelyttervägg med träfasad och en platta på mark. Ange sedan namnet på, samt beskriv syftet med anslutningens samtliga delar.  **bärförmåga,** träreglarna i väggen behöver fästas i en syll, som ligger horisontellt på grundkonstruktionen, den bärande delen i ytterväggen, stommen, behöver bäras av en del i grunden, i grunden är det betongen som bär det, det är därför viktigt att den bärande delen ytterväggen kommer ner på betongen i grunden, o inte isoleringen i grunden. **värmeisolering**, isolering i vägg och grunden, men även mycket isolering i anslutningen för att det inte ska bli en stor köldbrygga, detta åstadkommas vid ett kantelement, L format, för att få isolering vertikalt, mer i isolering i väggen jämfört i L formen då det är svårt att åstadkomma lika mycket i anslutningen då lasterna måste kommer ner på betongen och inte isolering. **skydd mot nederbörd,** marken lutar och putsad vid grunden och fasad vid ytterväggen, här är det viktigt att det inte läcker in vatten i mellan mötet av grunden och väggen, dra ner fasad materialet lite extra för att åstadkomma en överlapp över grunden, ändytan ska vara sned sågad för att vattnet ska rinna av enklare - Det kan också komma in fukt i luftspalten, detta ska också ledas bort, kan göras beroende på vilket vindskydd man har, kan göras med hjälp av papp som kan leda bort vattnet, man viker helt enkelt bara ut duken ut från grunden om man har vind duk. **lufttäthet**, i väggen har vi en ångspärr, och i grunden har vi betong som är lufttät, vid anslutningen använder man en syll isolering, har flera uppgifter men bland annat skapa lufttäthet för att förhindra luftrörelser mellan grunden och väggen, den ska göra det tät, den ska tätas vid ångspärren tex överlappa ångspärren - Ångspärren ska kopplas ihop med en syll isoleringen som sedan tätar ner på grunden och kopplar ihop ångspärren och betongen. **fuktskydd,** i väggen har vi en träkonstruktion och i grunden har vi betong, betong har mycket byggfukt, man får inte har trä direkt på betong utan det behövs ett skydd som hindrar fukten att röra sig från betongen till träkonstruktionen, detta görs även med syllisoleringen Ang. anslutningen mellan en träregelyttervägg med tegelfasad och en platta på mark: Beskriv syftet med den rostfria plåten mellan teglet och plattan. Varför behövs öppningar i tegelfasaden? Den rostfria plåten har i uppgift att leda bort inträngande vatten och för att göra det måste det finnas öppningar i teglets första skift. **skydd mot nederbörd**, viktigt med anslutningen mellan tegelfasad och grunden man brukar sätt en papp eller plåt som är vattenavledande, det kan komma in fukt bakom teglet och pappen och plåten ska därför dras längre in. - Man ska ha dränerings öppningar i fogarna mellan teglet längst ner för att fukt som kommer in bakom teglet ska kunna föras bort, som också bidrar med att kunna ventilera in i luft spalten, **stötfogar.** Ang. anslutningen mellan en lättbetongvägg med fasadputs och en platta på mark: Beskriv syftet med glidskiktet mellan lättbetongväggen och plattan. **lufttäthet,** betongen i grunden och väggen är putsad på insidan, lufttät mellan dessa anslutningar genom har man ett skikt mellan grunden och betongen, ungefär en syll isolering, kallas för glidskydd **som tar upp eventuella rörelser också och som skapar lufttäthet** **Man har det för att ta upp eventuella rörelser (hålla väggen stilla)** 1. **Genom att skapa den lufttät skapas även fuktskydd**: Glidskiktet kan även fungera som ett skydd mot fuktgenomträngning från plattan upp i väggen, vilket kan förlänga livslängden på både vägg och fasadputs. Kapitel 14: Kök och badrum Våtrum: allmänt, olika krav beroende rummets funktion. Två typer av skikt i våtrum för att undvika problem\_ Vattentäta skikt, tuffa krav ställs, vatten spolning, -- utsätts för vattenspolning, utläckande vatten -- ex: väggar och golv i bad- och duschrum, golv i toaletter och tvättstugor Vattenavvisande skikt, hög fuktighet, men mer stänk, -- utsätts för vattenstänk, våtrengöring, hög luftfuktighet -- ex: väggar i toaletter, kök, och tvättstugor Nämn tre exempel på utrymmen där det krävs vattentätt skikt på golv. Utrymmen som utsätts för extra hög fukthalt, risken för stora fuktskador i dessa rum är stor, som kan medför stora problem och kostnader -- bad- och duschrum -- toaletter -- tvättstugor -- utrymmen med varmvattenberedare (GVK) I byggbranschen används olika branschregler för våtrum och våtrumsinstallationer. Ange syftet med dessa branschregler samt ge exempel på vad dessa branschregler kan innehålla. **Branschregler för våtrum: för att undvika problem ställs höga krav på dessa rum.** Syfte med reglerna är att minimeras risken för vattenskador, legionella tillväxt, brännskador och förgiftning samt att det ge användaren en trygg installation. **-- Svensk Våtrumskontrolls branschregler (GVK)** = Anvisningar för plastmatta, foliesystem och vätskebaserat tätskikt **-- Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV)** = Reglerna säkerställer att keramiskt (avser det oftast material som kakel, klinke) material och tätskikt installeras korrekt i våtrum för att undvika fukt- och vattenskador. **-- Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK)** = En kontrollordning som säkerställer att målningsarbeten i våtrum utförs korrekt för att förhindra fuktproblem och säkerställa hållbarhet. **-- Säker Vatteninstallation (om VVS-installationer)** = Branschreglerna beskriver hur VVS installationer ska utföras och dokumenteras. Rita ett horisontellt snitt genom en stålregelinnervägg vars ena sida vetter mot ett våtrum, enligt reglerna i Säker Vatteninstallation. Ytskikt i våtrummet ska vara kakel. Beskriv dessutom syftet med den bakomliggande plywoodskivan. En bild som visar text, linje, skärmbild, Parallell Automatiskt genererad beskrivning **Syftet med plywoodskivan** bakom tätskiktet är att skapa en stabil och säker yta för att fästa inredning som hyllor, handfat eller skåp i våtrummet. Plywood ger extra hållfasthet och säkerställer att tyngre föremål kan monteras utan att skada tätskiktet eller väggen. Vilka typer av genomföringar är tillåtna genom golvet i våtrum? De typer av genomföringar som är tillåtna genom golvet i ett våtrum är **avloppsrör och golvbrunnar.** Det måste vara fall mot golvbrunnen för att leda vattnet till golvbrunnen. Varför bör vattenanslutna apparater i kök vara uppställda på ett vattentätt underlag? Eftersom samtliga apparater kan läcka och avge kondens. Ofta är dessa inbyggda i köksinredningen och det kan därmed vara svårare att upptäcka läckage Nämn minst fem apparater i ett kök som kan läcka eller avge kondens. Diskmaskin, kyl, frys, tvättmaskin, ismaskin, kaffemaskin, varmvattenberedare. https://quizlet.com/se/867041640/husbyggnadsteknik-tenta-flash-cards/