Inför Tenta, Med Dem PDF

Weibull och Wadbring Kap 2 Mediernas framväxt Marknad för informationsförmedling på 1600-talet Samband mellan utvecklingen av tidningspressen och de politiska och sociala förhållanden Pressfrihet och modernitet under 1700-talet 1766 - tryckfrih...

Weibull och Wadbring Kap 2 Mediernas framväxt Marknad för informationsförmedling på 1600-talet Samband mellan utvecklingen av tidningspressen och de politiska och sociala förhållanden Pressfrihet och modernitet under 1700-talet 1766 - tryckfrihetsförårdningen - cencuren avskaffades ->läskunnig medelklass Daglig allehanda 1767 Industrialisering 1800-talet Demokratisering och ersättning av människokraft Aftonbladet 1830 Succesivt lämnade beroendet till produktionstekniken, från boktryckare och pionjärer till opinionsbildare och redaktörer Rotationspress 1880-talet – automatiska sättmaskiner Endkilda individer- opinionsbildrae och affärsmän -> politiskt bundna tidningar 1900-talet, ökad utbud av lokal och regionaltidningar – marknadskoncentration s.36 Pressstruktor, dagordningsfunktion, politiskt – vilka frågor ska prioriteras 1920, försvagad ekonomisk konjuktur och stagnation i tidningsbranchen Tidningsexpansion paralellt med växande läsmarknad 1960 – partipolitisk profil tappade betydelsen – en till orsak var att partianknytning hindrade professionell journlistik Sammanslagning av tidningar Lågkonjunktur -> Färra lokala tidningar Annonsering Uppköpning och digitalisering 2000-talet Tre sätt en tidning kan höra ihop med politiskt parti Ägendeförhållande: dirrekt ägt utav parti Innehåll: urval och skribenter Läsarna: samma partisympati Bra sammanfattning s45-46 2.6 Den svenska dagspressens utveckling Kap 3 Ett Sekel med etermedier 1900 - sändningar av radiosignaler över atlanten 1920 – rundadio ->industrialisering, och komersialisering USA - Företagare - komersialism - störning , statlig inblandning Storbirtanien – demokratisering – tryckfrihetstraditioner Sverige - millitärt. Telegrafstyrelsen - Dilemma ensamrätt eller konkurrens? (såg på usa) ex statlig inverkan s.51 1950 - tv 1990 – publicservice konkurrans med privata aktörer Fem utvecklingssteg för ljudradion 1. Etabliering fram till andra världskriget Ekot 1937 2. Beredskapsradion under andra världskriget 1920 Vidmaktshålla beredskapsanda, underhållning, folkbildning och kulturförmedling 3. Radion i skym undan bakom televisonen – efterkrigstiden 1945 Förlorad makt som massmedium 4. Succesiv utbyggnad av lokalradion Regionradio blir lokalradio - Tjänsgörasom informationskanal för olika organisationer , kyrkan osv 5. Differentierad radio i en ny konkurenssituation Lokalt är för itet, fm nätet möjliggjorde reklamfinansiering av privata stationer Television till tvåkanalsystem AB radiotjänst fick ansvaret för televisionen - sågs som amerikanskt Inrättningen av en andra kanal fristående från Sveriges radio (monopol) Kritik mot monopol, koncentration till stockholm och reklamfrågan - kritik vänstervridet?! 1970 1978 – Sveriges television två kanaler, sveriges radio och utbildningsradion Centralantenner, kabelnät, videon och satelitkanaler s.65 Hot mot Sveriges televisions ensamrätt Faser i svenska etermedia brytpunkt på 1990 Samförstånd 1925-1955 Monopol genom allians mellan radiotjänst, telegrafstyrelsen och tidningsutgivarna Centralisering, samsyn hos politiska partier och stark folkbildning Marginalisering av privata aktörer Ifrågasättande 1955-1977 Borgerlig kritik mot monopol i takt med introduktion av tv Fokus på nyhets- och samhällsprogram Försök till reklamfinansiering Upplösning 1977-1990 Borgerlig närradio Satelitutveckling gjorde det svårt att hålla fast vid nationell mediepolitik Tv3 sände reklam till svenska kabelhushåll Systemskifte 1990-1995 Både marksänd kommersiell tv och privat lokalradio Public service delades in i ter programbolag Internationella och svenska satellitkanaler På marknadens villkor 1995-2010 Kabelnätet och sateliter ökade kommersialitet Ägarkoncentration en ägare med flera kanaler, både tv och lokalradio Digitaliseringen möjligjorde komersiella tv-kanaler i marknät??? Kap 4 Digitala decennier ArpaNet 1960- Millitär rymforskning i USA Centralicerad Decentraliserad Distribuerad Grund för ny informationsbehandling  Kompression Konvergens Interaktivitet Tre saker på 1990 om nätet Www sprida gratis på nätet Mosaic utvecklades Nätet öppet för kommersiella syften GSM och NMT Tre steg i webbutvecklingen: 1. WEB 1, 1960-2000: standardisering, gemesamt webbspråket JAVA 2. WEB 2, 2000-nu interaktivitet, sociala nätverk, iphone 2008 3. WEB 3, 2010- nu, bredband och wifi, intrenät nya mediesystem Kap 4 Sociala medier möter traditionella medier Ekokammare: filterbubblor, skräddarsydd, coockies Modellen över sociala medievärlden: Samtala- publicera Delta- Dela Socialt spelande Betygsättande Relationsskapande Såridning av innehåll Nätet präglat av nordametikansk historia Ny medielogi Kap 5 Mediernas villkor på 2010 talet Fyra kraftfält som utvecklat medium, organisation distribution och innehåll Teknik – utveckling, marknad, konvergens Politik – yttrandefrihet, mediepolitik och etik Publik – medievanor, behov och kultur Ekonomi – konjunktur, finansiering, reklam och annonsering Evolution av medier, remediering Konvergens och divergens (specialisering) Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighetsprincipen 2018 – gdpr Att studera trafikdata och mediernas publik – Tillgång Exponering Användning Värdering Tekniks trafikundersökningar- individ och webb Kap 6 Den svenska Dagstidningarnas innehållsprofil och finansiering Nationell och lokas Gratis och betala Annonsförsäljningens expansion under 1800-1900 Dominerande annonsörer är facebook och google under 2000 marknadsconcentration Kap 9 nyheter och journalistik och journalister Tidender = äldre nyheter Nyhetsjournalistik Utveckling av nyhetsverksamhet Telegraf Budskap över ledningar än fysiskt Acceleration och globalisering Telegrambyrån 1867 Nyhetsbyråer Följd av dagspressens behov av telegramnyheter Digitalisering hot mot globala marknaden hos nyhetsbyråer (Reuters och associated press (AP) Nationella nyhetsbyråer Nyhetsprocess och gatekeeping: Trattformad urvalsprocess Påtryckargrupper Företagsledning Ekonomiska resurser Generella nyhetspolicyn Företagets arbetslogik Skillnaden på spridning traditionellt och via nätet Närhet Tidsmässigt Anonymitet Nyhetsvärdering , 3 dimensioner av nyhetsvärde Tidsmässigt - presens, imperfekt och perfekt Kulturellt/socialt avstånd - Engagemang, intresse och kännedom Rumsligt avstånd - Centrum, omgivning och periferi Förr var journalisterna anonyma nu är dem ett varumärke Kommuniké: meddelande till allmänheten Journalistiska principer: Granska auktoriteter i samhället Oberoende information Fri från särintressen Varierat utbud Förklara och förenkla Granska politiker Kritisera orätvisor Intrycksutmattning och granskningsideal Konstans granskning, kritik och problematisering -> upplevelse av att samhället är korrupt, absurt och negativt Olika prioritering mellan granskning och spegling Utveckling och krav på journalister Krav på multikompetens Yrkesidentitet luckras upp Mindre individuellt Företagen flexibla nätverk där de redaktionella styren står i centrum Frilansade journalister och pragmatiskt interaktiva journalister Gränsdragning mellan redaktion och marknad Skiljelinje mellan redaktion och annonsavdelning, redaktör och vd, ord och pengar PR-byråer (public relations) och kommunikationsbranschen Annonsörer, kommunikatörer och lobbyister Lobbyister Påverka medier och offentlig debatt i viss riktning Skapa efterfrågan på lösningar Ta fram underlag Ta fram förslag på lösningar Kap 10 Journalistiken, politiken och publiken Nyhetsjournalistiken innehåll Bevakningsområde, lokal, nationell och internationell, hyperlokalt Vilket ämne  Vad för händelse Nyhetsvärdeing resulterar i exkludering av viktiga nyheter, åsiktskoridorer Longreads kontra snabbanyheter Politisk journalistik Viktiga nyheter snarare än speglande -> objektivitet Vad är objektivitet: Sakligheten ska vara: sant och relevant, opartiskheten ska vara: icke partisk och neutral s.262 Propaganda och desinformation, krigets första offer är sanningen Philip Knightly Sammhällsroll: Proffenalisering och självständighet, bygger på avvikelser från normal tillstånd Journalistiken måste ta större hänsyn till vad publiken vill ha Karlsson och strömbäck, handbok i journalistikforskning: Kap 1 Varför en handbok i Journalistikforskning Vi kommer få en inblick i svensk och internationell journalistikforskning Kap 3 Brytpunkter i svensk medie- och journalistikhistoria Pressens uppkomst – ny kommunikationsstruktur och periodiska publikationer Samband mellan tidningspress och och politiska förhållanden 1766 – skriv- tryckfrihet 1800 – urbanisering, ekonomisk omvälvning och industri och ökad medierad kommunikation Partipolitiseringen innebar att tidningarna fungerade mindre som en tredje statsmakt och mer som en förlängning av den andra statsmakten Ensamrätten på radio ställde krav på radions neutralitet Vad är populär journalistik s.53 Vad är proffesionell journalistik s.54 Ny teknik påverkade dagspressen:  Digitaliseringen rationeliaserade prodkutionen Sidredigeringen underlättade och skapade mallar som påverka den journalistiska formen Kommersialism och reklam Internet ger tillgång till snabb nyhetsrapportering Hiertas Aftonblad 1830 Dagens nyheter 1864 Radiotjänst 1925 Expressen 1944 TV2 1969 Journalistikens ökade konvergens över medieforum Journalistiken har präglats över dem mäst dominerande huvudaktörerna 1600 – statskontroll 1700 – boktryckare 1800 – partianknytning 1900 – marknadskonkurrens och professionalisering 2000 – industriella villkor Kap 13 Ekonomijournalistik I ekonomisk kris spelar EkJo roll Nationell, företags och privat ekonomi. Samhällsjournalistik, näringslivsjournalistik och konsumentjournalistik Från specialiserat till fragmenterad ekonomijournalistik Personifiering av företag - företagsledare porträtteras som ansvariga Specialist och allmänmedier Normativ grundton: Journalister ska granska för allmänhetens bästa och förutse ekonomiska kriser Kritik: dålig kunskap inte tillräckligt granskande Relationen mellan principal och agency, ägare och ledning Kap 18 Journalistiska drev och skandaljournalistik Skandaljournalistik: Nöjesjournalistik i som förmedla skvaller i syfte att sälja Mediedrev: En ensidig media bevakning av ledande medier Interna (meidernas egna roll) och externa drivkrafter (aktörer som försöker forma meiderna) - skandaljournalistik Perspektiv Mediecentrerade: medier vill sälja  Aktörsinriktat perspektiv: medier som arena, relationen mellan journaist och dess källor Thompsson ser tre druvkrafter till skandalisering Lönsamhet Professionellt I sin samtid Feeding Frenzy - sökandet efter skandaler Skandaler passar i mediemiljön Robert Entman; Skandalkaskad modellen: skandaler initieras av aktörer och får stöd av samhällets eliter s.326 Journalistiken i samband med skandaler är informationen tagen från inflytelserika makthavare med egenintresse Kap 32 Journalistik, ai och algoritmer Ai leder till efektivisering och ekonomisk besparing Vinnarna av ai är verken konsument eller algoritmen utan ledningen som drar nytta av effekterna Makten flyttar från institutioner till den som sammanställer informationen till ai Påverka ai:ns infomrations tillgång Knävka algoritmens kod -> påverka ai:n Borde en algoritm legitimeras som upphovsman? Hur regleras ai när medieinfrastrukturen ägs av mediejättar? Detta gör att nyhetsmedierna blir beroende av ai-system Vad blir den mänskliga journalistens kvaliteer Föreläsningar: Det svenska medielandskapet, Weibull och Wadbring kap 10 Handbok i Journalistikforskning, strömbäck och karlsson kap 1, 13 och 18 Fokus: [email protected] Fokus på aktuella debatter, ägarförhållanden, finansiering, journalistiska ideal och objektivitet, tekniska villkor, förhållning till demokratifrågor. Utvecklingstendenser samt styrning och kontroll Har journalistiken ett demokratiskt uppdrag? Bidrar journalistiken till att stärka demokratin? Medier, Journalistik och demokrati: Se bortom direkta personliga erfarenheter Medier källa till kunskap Aktörer vänder sig till media och medborgare vänder sig till media "Nyckel" till människors uppmärksamhet Politikens mediealisering, anpassning till medier – medielogik Journalistik är en typ av medieinnehåll - en kollektiv nytta En usel journalistik påverkar inte bara konsumenterna utan politiken och hela samhället i sig Tre aspekter av journalistik Informationsuppgift Granskningsuppgift Forumuppgift (olika perspektiv hörda) Journalistiken ska granska makten inte vara dess megafon Journalistiken får sin trovärdighet genom objektivitets ideal Journalistikens uppgifter Ge en allsidig och sanningsenliga bilder Opartisk strävan efter sanning Massmedierna kräver allsidig nyhetsförmedling Objektivitet Objektivitet Saklighet Sanning och relevans Opartiskhet  Icke partiskhet/balans och neutral position Kritik: Vem avgör vad som är relevant och är det möjligt att vara neutral? Objektivitet som gynnar demokratin Sju krav på journalistiskt medieinnehåll 1. Tillämpa principen om att två av varandra opartiska källor får komma till tals 2. Journalistiken ska vara beskrivande, 3. Tydlig skillnad i tolkning vad är fakta vad är spekulationer 4. Skilja mellan bekräftade och obekräftade uppgifter 5. Tydlighet av vilka källor som använts 6. Inte dramatisera 7. Inte utgå ifrån fördomar eller stereotyper Varför blir journalistiken som den blir? Externa och interna aspekter Netionella mediesystem "De samlade massmedier i ett socialt eller poitiskt system" Transnationellt medielandskap ??? Fyra teorier om pressen - grundläggande teoribildning Karlsson och Strömbäck s26-27, 76 1. Liberal teori - förespråkar minimal statlig inblandning (USA, Kanada, storbritanien) 2. Social ansvarsteori - viss statlig inblandning (Skandinavien) 3. Auktoritär teori - upprätthålla social ordning (diktatur) 4. Sovjet- kommunistisk teori (Sovjet) Teoriutveckling på området - Three models of media and politics, Hallin och Mancini 2004 Empiriska studier Relationen mellan politiska system och mediesystem är ömsesidigt beroende Jämförelse mellan 18 västeuropeiska länder - Utveckling av masspress, partisystemets påverkan på journalism vilket grad av professionalism, graden av statlig inverkan i journalistiken Teorier Hallin och Mancini 1. Den demokratisk- korporativistiska modellen 2. den liberala modellen 3. Den polariserade pluralistiska modellen KOLLA UPP VAD HON MENA Avrundning: Intresse för statens inflytande, kombination av olika statliga inverkningar – samt att staten borde reglera opinionsbildning och fri tillgång till information Liberala ideer mer inflyteöserola av dagspress Statliga interventioner Relation mellan smahälle och medier Om boken 1. Bygger på normativt synsätt 2. Mediesystem avspeglar samhälleliga strukturer som präglar samhället 3. Präglad av kalla kriget – Ideologisk produkt snarare än vetenskaplig text Gateways kap 1 s27 kap 5 s137 Kritik: tar ej hänsyn till internet Forskare har använt föråldrade teorier, forksare blinda för skiften i organisering och kontroll Granskningsjournalistik leder till att politiker blir medietränare Sak- och spelgestaltningar Beskriver och formar Sakgestaltning: om politikens sakliga innehåll Spelgestaltning: samspel, relationer och tävling, vinnare och förlorare. Hur politik drivs Opinionsmätningar tar fokus från sakfrågor - opinionsspiral Medier formar snarare än speglar politiken Siffror är kvantifierbart -> tro om sanning Opinionsbildningen förskjuts från politiker till medier Medier är inte neutrala Utveckling av press Gutenbergs tryckpress Nyhetsblad – tidigt massmedium (proto dagstidning) skillingtryck – visor De första tidningar – infomrationshandel och propaganda 1645 post och inrikes tidningar, postväsende Från feodalt jordbrukssamhälle till kapitalistiskt industrisamhälle Habermas "Borgerlig offentlighet" - urbanisering – sekularisering Vetenskap 1600 Upplysning sent 1700 – frihet och medborgerliga rättigheter - strid mot sencur Växande borgarklass och arbetsklassen 1766 – en av de första tryckfrihetsförordningar 1800 – masspridda pressen/folktidningar Folkskola obl skolgång, urbanisering och industrialisering, ökad läskunnighet Bättre belysning i hemmen + tid för läsning Demokratisering och ökad politisk debatt Annonsering Annonser - ökade intäkter för tidningar – billigare tidningar – fler läsare Medier finansierad genom att leverera publik till annonsörer Teknikutveckling – Rotationspress telegraf, ångbåtar och telefon Insamling och distribution av nyheter Aftonbladet kritisera kungahuset 1830 Dagens nyheter 1864 - småannonser - billigare En amerikaniserad press Från politisk spridning av ide till produkt Konservativa och liberala – privata initativ Socilademokratiska – partipress och stat 1920 – minskande av antal tidningar 1950 - publicistiska och ekonomiska mål viktigare än politisk linje, uppluckring av politism och journalism Professionalisring och tredje statsmakt – granskning 1990 - hårdare marknadsklimat – nyhetskapitalism – centralisering och sammanslutning av tidningar Papperstidningensdöd - annonsörerna byter marknad till google – online variation räddar tidningsformatet Radio Telegraf - trådlös telegraf – radio Institutionernas 1920 – publik tar del av samma sändningar vid samma tillfälle Ab radiotjänst - ensamrätt på radiosändningar Public service- uppdraget "informera, utbilda och underhålla" BBCs första chef John Reith Skyddas från kommersiella påtryckningar Hela landet ska nås och tillgång till sändningar Folkbildning som en del av välfärdsstaten Radiotjänst: ett företag i allmänhetens tjänst, ägare: tidningar, telegraf och radioindustri Fri gentemot staten, men saten ska agarantera ekonomi och regler Finansieras genom licens avgifter Individuellt lyssnande till gemensamt lyssnande Propaganda – nationell samling och budskap från landshövding Sent 1900t: kritik mot public service-monopol 1990: kommersiell radio genom lokala radiofrekvenser, fm-nätet Privata reklamfinansierade radiostationer 1930: första tv visningen Bilder som komplement till rundradio Kritik mot tv: passivitet, kommersialism, text har historiskt haft högre ställning än bild TV:ns historia Synlighetsförvandling 1900t Radio framhäver röster Tv framhäver utseendet PR- public relations Medietränade politiker och kommunikatörer, lobbyister 1950: Etablering Negativ och fördummande syn Positiv - annonsörer såg de som reklammedium Tv blir en del av radiotjänst Licensfinansierad – public service 1960: utvidgning 1970: Regionalisering 1980-1990: Avreglering Monopolet kritiseras Privatisering Liberal tanke och fri användning 1990: satellitsändning 1992: tillgång till Svenska marknätet - accepterat en kommersiell kanal – fler abonnerar sig Sedan 1994 ägs svt av förvaltningsbolagen: Sveriges radio AB, Sveriges television AB och Sveriges utbildningsradio AB  Förespråka neutralitet, självständighet i förhållande till staten och andra sfärer. Tryckpress – distribution - järnvägar - teknologiska villkor Journalistikens framväxt Den tidigmoderna fasen Sent 1800-1910 Ensamma redaktörer Politiska, religiösa och sociala idéer Notisjakt Den moderna fasen 1920-1980 Konkurrens av radio och tv Specialiseras Yrkesideal och yrkesetik – professionalism Partipressen kritiseras Koppling till politiska partier Sen moderna 1990 framåt Globalisering och digitalisering Hårdare konkurrens om uppmärksamhet Marknadsekonomi över journalistisk gynning för allmänheten Bundenhet till de olika sfärerna Ökad multitasking Osäkra arbetsvillkor Centrala uppgifter i journalistiken Granska makthavare Förklara och informera Objektivitet och neutralitet Vem är den typiska journalisten En ung universitet, utbildad man från dominerade socioekonomiska och etiska grupper Nyhetsvärdering och gatekeeping Formas av ideal och kommersialiserat samt dramatik Produktionsprocess, centrala nyhetsvärderingskriterier Närhet: tid, geografiskt och kulturellt Sensation och avvikelser Elitcentrering Förenkling I nyheter Forma till en berättelse Linjär Personifiering Kris och konflikt Berättelse som bekräftar den rådande moralen Vad händer om man bryter mot regler - samma i folksagan och journalistiken Journalistiken från fast till flyktigt, går att redigera och korrigera AI och algoritmer i journalistiken Maskinbaserat system som kan påverka omgivningen genom att producera utgående data Algoritm: Autonom programvara som arbetar uiftån logik där kunskap ska appliceras i problemlösning Algoritmisering Allt mer ersätts i journalistiken Risker med ai/ begränsning och problematik:  Desinformation/missinformation Baserad på sannolikihet Stereotypisk, fördommar Förprogrammering Transparens Sfärisk effektivisering Vattentillgången 4x En 100 ord prompt kräver 500 ml vatten samt 140Wh tillräckligt för att ladda upp 7 telefoner Att framställa en bild är som att köra bil tre kilometer Tre steg i webbens utveckling Web 1.0 - ca 1960-2000 Standardisering , utv av webbläsare. Gemensamt webbspråk Java, Envägskommunikation dominerande Web 2.0 - ca 2000 Sociala nätverk, bloggar, interaktivitet, mobila enheter, spridning Web 3.0 ca – 2010 frammåt Spridning av bredband och wifi, internet i föremål 1991 – borgerlig ledning Allmän tillgång av information och motverkan till digitala klyftor (materiella) Satsning på it på skolor Personaldatorer Digitala ojämlikheter - klyftor Global – infrastruktur, kunskap, materiell Social - Hur många står utanför det digitala samhället - internetstiftelsen 4% Demokratisk – vad gör vi med tillgångarna Gemensamt skådespel online (twitter) över sektorsgränserna Digitala spår, övervakning och algoritmer Panoptikon: Fängelseutformning - omedvetenhet om när man är övervakad Metafor för disciplinsamhället Panoptisk övervakning: få övervakar många Digitalisering - Personifierad information - skräddarsydd personifiering – filterbubblor – ekokammare Tryckpress – partibundenhet - äganden och finansiering – filtrering Är det egentligen en sån stor skillnad? Att leva väl MIK – medie och kommunikations kunnighet Informationsstress (dystopi/utopi) och multitasking Medier finansieras på fyra olika sätt Enskilda individer - prenumeration, mottagaravigt Reklam och bidrag från sponsorer - anonser och reklam Offentliga medel – statliga mediestöd Företag och organisationer ger ut tidningar - informations och opinionssyfte Grundläggande affärsmodell Skapa medieinnehåll - attrahera publik - sälja publikens uppmärksamhet till annonsörer Förutsättning för pressen som massmedium - sälja konsumentens uppmärksamhet Dagspressen historiskt präglar av journalistiska ideal, politiska intressen samt nu kommersiellt orienterade Onlineannonseringen har underminerat dagspressens konkurrenskraft och online intäkter på grund av digitaliseringens individanpassning tar hänsyn till användarnas egenskaper, intresse och beteende online till skillnad från tidningarnas heterogena annonsering Vad får online annonseringen för konsekvenser för det journalistiska innehållet Likriktad journalistik av lägre kvalité Locka stor publik med underhållning och lättsmälta nyheter Kommersiellt syfte snarare än journalistiskt Journalistikens demokratiska uppdraget blir lidande därmed demokratin i sig På andra sidan Det finns ingen tydlig korrelation mellan kommersialism och sämre journalistik Nyhetskonsumenterna och individanpassning – marknadsperspektiv Det är fullt möjligt att skapa journalistik med hög kvalité och locka stor publik Konsekvenser av annonsering Vilka program som förtag vill göra reklam för och annonsera Fler billiga reality-serier och mer lokalt material Mer fördjupad analys och bra journalistik blir dyr och svår tillgänglig då annonsörer inte vill kommersialisera det Vilka tar del av fördjupad nyheter? Vilka tar del av gratis material? Fem dagspresskoncerner står för 2/3 av landets tidningsredaktioner_ Bonnier news, local gota media, NTM, NWT, Stampen Internets materiella struktur Kablar, servrar, kanaler, resurser Byggs, ägs och kontrolleras i olika intressen Nyckelmeningar med kommunikation Användningen av digitala medier möjliggörs av impplicita, naturaliserade och gömda maktstrukturer Påverkar hur de nordiska välfärdssamhällena är organiserade. Beroende av kommersiella internet infrastrukturer Vem har kontrollen sammanväver med i samhället styrs - demokratifrågor Lai & Flensburg Kartlägger ägarstrukturer för internets infrastruktur Data som är framtagen av kommersiella skäl samt brist på tillgänglig data Fokus på traditionella medier Ägandeförhållandena kring internets infrastruktur måste granskas mer Världsfärdsamhällets digitalisering – satsningar för att digitalisera Mediepolitiska satsningar Satsa på is i skolorna Skattebaserade personaldator på Lo Staten garanterar en infrastruktur och rättar till där marknaden misslyckas Den demokratiska korporativistiska modellen stämmer inte då parallellen mellan demokrati och media tar en allt större ställning med hänsyn till resurser Kritik av mediesystem Förlorad statlig kontroll av digital infrastruktur till privata företag Därmed tappar vi stämpeln medie välfärdssamhälle, nordiska länder kan därmed inte kategoriseras som demokratisk korporativistiska Hallin och Manchini Missat omvandlingen av kommunikationsmiljön Bortser från strukturerande krafter så som nyhetsmediernas ökade beroende av digitala aktörer Förändrade ägandeförhållanden Google och Facebook äger stora delar av infrastrukturen tex undervattenskablar Fler välfärdsfunktioner online – komplexa ekosystem som kontrolleras av globala företag Inte lika tillgängliga för demokratisk granskning Från webb till appar  Alphabet, Meta och Microsoft äger marknaden och knuffar ut nationella aktörer: internationella företag får mer makt och skapar ett nationellt beroende Vad blir konsekvenserna Om amazon stängs av försvinner en nyckel av välfärdsfunktioner Amerikanska plattformar har alltmer att säga i formandet av den nordiska offentligheten genom censurera nationellt innehåll och tjänster