Medieteori och demokrati

Podcast

Play an AI-generated podcast conversation about this lesson

Questions and Answers

Vilket av följande påståenden beskriver den demokratisk-korporativistiska modellen?

Inkluderar en starkt polariserad medielandskap.

Betonar privatägd media utan statlig inverkan.

Prioriterar mediekontroll genom marknadsbaserade mekanismer.

Fokuserar på statlig reglering av media och opinionsbildning. (correct)

Vad är ett kännetecken för den polariserade pluralistiska modellen?

Brist på politiskt engagemang hos media.

Frånvaro av uppdelning mellan nyheter och opinionsartiklar.

En stark statlig kontroll över massmedia. (correct)

Hög grad av professionell journalistik.

Vilken aspekt kritiseras i Hallin och Mancinis teorier?

Att de överbetonar den liberala modellen.

Att de saknar historisk kontext.

Att de inte tar hänsyn till digitala medier. (correct)

Att de inte inkluderar internationella perspektiv.

Vad menas med sakgestaltning inom journalistik?

Att beskriva och analysera politikens faktiska innehåll. Signup and view all the answers

Vilken slutsats drar Hallin och Mancini om relationen mellan politiska system och mediesystem?

De påverkar varandra ömsesidigt. Signup and view all the answers

Vad innebär samhällsjournalistik?

Journalistik som granskar och informerar om samhällsfrågor. Signup and view all the answers

Vilken typ av journalistik förmedlar skvaller för att sälja?

Skandaljournalistik. Signup and view all the answers

Vad syftar termen 'mediedrev' till?

En ensidig mediebevakning av specifika händelser. Signup and view all the answers

Vad menas med Feeding Frenzy inom journalistik?

Sökandet efter skandaler som passar i mediemiljön. Signup and view all the answers

Vilka av följande maktfaktorer bidrar till skandalisering enligt Thompsson?

Lönsamhet, professionellt och samtid. Signup and view all the answers

Vilken påverkan har AI inom journalistik enligt diskussionerna?

Det skapar ökad makt för de som kontrollerar informationen. Signup and view all the answers

Vilken av följande faktorer bidrar till journalistikens demokratiska uppdrag?

Objektivitet och granskande journalistik. Signup and view all the answers

Vad innebär 'prisvärd journalistik' i förhållande till algoritmer?

Mer kostnadseffektiv journalistik. Signup and view all the answers

Vilket av följande påståenden beskriver den centrala uppgiften i journalistiken?

Att granska makthavare, förklara och informera. Signup and view all the answers

Vilken fas av journalistik innebar ökad konkurrens av radio och tv?

Den moderna fasen Signup and view all the answers

Vad kännetecknar algoritmisering inom journalistiken?

Det ersätter allt mer inom journalistikens produktion. Signup and view all the answers

Vilket av följande kriterier ingår i nyhetsvärdering?

Elitcentrering Signup and view all the answers

Vilket begrepp beskriver den process där allt mer journalistiskt arbete ersätts av maskinbaserade system?

Algoritmisering Signup and view all the answers

Vad innebär djupare fokus på verkligheten inom journalistik?

Att informera och förklara för allmänheten. Signup and view all the answers

Vilket av följande påståenden karakteriserar den sen moderna fasen av journalistik?

Ökad hård konkurrens om uppmärksamhet. Signup and view all the answers

Vad är en risk med användningen av AI och algoritmer inom journalistik?

Spridning av desinformation/missinformation. Signup and view all the answers

Hur har mediernas roll förändrats i opinionsbildningen över tid?

Opinionsbildningen har förskjutits från politiker till medier. Signup and view all the answers

Vilken teknisk utveckling bidrog mest till insamlingen och distributionen av nyheter?

Telegrafen. Signup and view all the answers

Vilket år introducerades en av de första tryckfrihetsförordningarna?

1766 Signup and view all the answers

Vad kännetecknar BBC:s public service-uppdrag?

Att informera, utbilda och underhålla. Signup and view all the answers

Vilken av följande påståenden om de tidiga tidningarna är korrekt?

De fungerade som informationshandel och propaganda. Signup and view all the answers

Vad var en följd av den ökade läskunnigheten under 1800-talet?

Ökade intäkter för tidningar genom annonsering. Signup and view all the answers

Vilken av följande var en kritik mot TV som medium?

Det uppmuntrade passivitet och kommersialism. Signup and view all the answers

Hur har synen på public service förändrats över tid?

Det har växt fram en kritik mot monopolställningen. Signup and view all the answers

Vilken följd hade den industriella revolutionen på mediautvecklingen?

Det ökade möjligheterna för massproducerad press. Signup and view all the answers

Vilka tre steg ingår i webbutvecklingen?

WEB 1, WEB 2, WEB 3 Signup and view all the answers

Vilket koncept beskriver att information skräddarsys utifrån användares data?

Ekokammare Signup and view all the answers

Vad var ett centralt kännetecken för GSM och NMT?

Mobiltelefoni Signup and view all the answers

Vilka faktorer har påverkat mediernas villkor under 2010-talet?

Teknik, politik, publik, ekonomi Signup and view all the answers

Vad innebär 'granskningsideal' inom journalistik?

Oberoende och ärlig rapportering Signup and view all the answers

Vilket år sattes tryckfrihetsförordningen på plats i Sverige?

1766 Signup and view all the answers

Vad innebär nyhetsvärderingens rumsliga avstånd?

Hur nära nyheten är den som läser Signup and view all the answers

Vad kännetecknar Web 3?

Bredband och wifi Signup and view all the answers

Vad innebär 'konvergens' inom medieutveckling?

Sammanflöde av olika medieformer Signup and view all the answers

Vilket av följande är en del av journalistiska principer?

Granska auktoriteter i samhället Signup and view all the answers

Vad har lett till så kallade filterbubblor i sociala medier?

Ökad interaktivitet och användardata Signup and view all the answers

Vilket av följande innebär digitalisering av nyhetsrapportering?

Hastighet och tillgänglighet Signup and view all the answers

Vad karakteriserar politikens relation till journalistik?

Konflikt mellan makt och press Signup and view all the answers

Vad kännetecknar en PR-byrårs roll?

Skapa efterfrågan på lösningar och påverka medier Signup and view all the answers

Vad innebär 'mediepolitik'?

Reglering av medieinnehåll och yttrandefrihet Signup and view all the answers

Study Notes

Digitala Decennier

ArpaNet: Grundades av det amerikanska försvarsdepartementet för att skapa ett decentraliserat nätverk för kommunikation.
Centraliserad: Informationen samlas på ett ställe.
Decentraliserad: Informationen sprids över flera platser, men styrs från en central punkt.
Distribuerad: Informationen sprids över flera platser och styrs av flera parter.
Ny Informationsbehandling: ArpaNet lade grunden till nya sätt att bearbeta information, t.ex. genom komprimering, konvergens och interaktivitet.
1990-talets Internet: Under 1990-talet skedde en snabb utveckling av internet. Webb utvecklades, Mosaic skapades och internet öppnades för kommersiella syften.
GSM och NMT: Mobiltelefonteknologier som fick stor spridning under 1990-talet.
Webbens utveckling: Webbens utveckling kan delas in i tre faser:
- Web 1.0 (1960-2000): Fokus på standardisering, gemesamt webbspråk (JAVA).
- Web 2.0 (2000-nu): Fokus på interaktivitet, sociala nätverk, smartphones (iPhone 2008).
- Web 3.0 (2010-nu): Fokus på bredband, wifi, intranät, nya mediesystem.

Sociala Medier möter traditionella medier

Ekokammare: Ett fenomen där användare främst möter information som bekräftar deras egna åsikter.
Sociala Medier: Samtala, publicera, delta, dela.
Socialt spelande, betygsättning, relationsskapande, såridning av innehåll: Centrala funktioner i sociala medier.
Nordamerikansk Historia: Internet präglas av nordamerikansk historia och kultur, med fokus på individualism och frihet.
Ny Medielogi: Ett sätt att förstå hur medier och kommunikation fungerar i den digitala tidsåldern.

Mediernas Villkor på 2010-talet

Fyra Kraftfält: Teknik (utveckling, marknad, konvergens), politik (yttrandefrihet, mediepolitik, etik), publik (medievanor, behov, kultur), ekonomi (konjunktur, finansiering, reklam).
Evolution av Medier: Medier utvecklas och genomgår "remediering" – de anpassas till nya plattformar och teknik.
Konvergens och Divergens: Medier konvergerar, men specialisering ökar också.
Lagstiftning: Tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, offentlighetsprincipen, GDPR (2018).
Trafikdata analyser: Studera mediernas publik genom att analysera tillgång, exponering, användning och värdering.
Tekniska Trafikundersökningar: Studiera individuella användares webbanvändning.

Den Svenska Dagstidningen

Innehållsprofil och Finansiering: Nationella och lokala tidningar, gratis och betalda tidningar.
Annonsförsäljning: Expansionen av annonsförsäljningen under 1800-1900-talet. Dominans av Facebook och Google under 2000-talet.
Marknadskoncentration: Ett fåtal stora aktörer dominerar annonsmarknaden.

Nyheter och Journalistik

Tidender: Äldre term för nyheter.
Nyhetsjournalistik: Utveckling av nyhetsverksamhet.
Telegrafen: Budskap över ledningar istället för fysiska budbärare, vilket ledde till acceleration och globalisering av nyheter.
Telegrambyrån (1867): Uppstod på grund av dagspressens behov av telegramnyheter.
Nyhetsbyråer: Tillhandahåller nyheter till medier.
Digitaliseringens Hot: Digitalisering hotar den globala marknaden för nyhetsbyråer (Reuters och Associated Press).
Nationella Nyhetsbyråer: Till exempel TT, Sveriges största nyhetsbyrå.
Nyhetsprocess och Gatekeeping: Trattformad urvalsprocess där påtryckargrupper, företagsledning, ekonomiska resurser, generella nyhetspolicyn och arbetslogik påverkar vilka nyheter som publiceras.
Spridning via Internet: Nätet möjliggör snabbare, närmare och mer anonym spridning av nyheter.
Nyhetsvärdering: 3 dimensioner:
- Tidsmässigt: Presens, imperfekt, perfekt.
- Kulturellt/socialt avstånd: Engagemang, intresse, kännedom.
- Rumsligt avstånd: Centrum, omgivning, periferi.
Journalister som varumärke: Tidigare var journalister anonyma, men nu blir de ofta ett varumärke.
Kommuniké: Meddelande till allmänheten.
Journalistiska Principer: Granska auktoriteter i samhället, oberoende information, fri från särintressen, varierat utbud, förklara och förenkla, granska politiker, kritisera orättvisor.
Intrycksutmattning och granskningsideal: Kontinuerlig granskning och kritik kan leda till upplevelsen att samhället är korrupt, absurt och negativt.
Utveckling och krav på journalister: Multikompetens, yrkesidentitet, mer flexibilitet, företagen som nätverk.
Frilansade och Pragmatiskt interaktiva journalister: Nya typer av journalister i den digitala tidsåldern.
Gränsdragning mellan redaktion och marknad: Viktig för att upprätthålla journalistisk integritet.
PR-byråer och kommunikationsbranschen: Annonsörer, kommunikatörer, lobbyister.
Lobbyister: Påverkar medier och offentlig debatt, skapar efterfrågan på lösningar, tar fram underlag och förslag på lösningar.

Journalistiken, Politiken och Publiken

Nyhetsjournalistikens Innehåll: Lokalt, nationellt, internationellt, hyperlokalt, ämnesområden, händelser.
Nyhetsvärderingens Exkludering: Kan leda till exkludering av viktiga nyheter och skapa åsiktskorridorer.
Longreads kontra snabbanyheter: Två olika format inom nyhetsjournalistik.
Politisk Journalistik: Viktiga nyheter och objektivitet.
Objektivitet: Saklighet (sant och relevant), opartiskhet (icke-partisk och neutral).
Propaganda och Desinformation: "Krigets första offer är sanningen" (Philip Knightly).
Samhällsroll: Professionalism och självständighet, bygger på avvikelser från normaltillstånd.
Karlstrom och Strömhäll's Handbok i Journalistikforskning:

Handbok i Journalistikforskning

Kapitel 1: Varför en handbok i journalistikforskning?
- Ger inblick i svensk och internationell journalistikforskning.
Kapitel 3: Brytpunkter i Svensk Media- och Journalistikhistoria:
- Pressens uppkomst (1700-talet): Ny kommunikationsstruktur och periodiska publikationer.
- Samband med Politik: Tidningspressens samband med politiska förhållanden.
- 1766: Tryckfrihet: Tillstånd att skriva och trycka utan censur.
- 1800-talet: Urbanisering, ekonomisk omvälvning, ökad medierad kommunikation.
- Partipolitisering: Tidningarna blev mer kopplade till politiska partier.
- Radioens Ensamrätt: Krav på neutralitet.
- Populär Journalistik: Journalistik som fokuserar på underhållning och sensation.
- Professionell Journalistik: Journalistik med fokus på fakta, granskning och oberoende.
- Ny teknik:
  - Digitaliseringens effekter: Rationalisering av produktionen, sidredigering underlättas, mallar präglar journalistiska formen, kommersialism och reklam, snabbare nyhetsrapportering.
- Huvudaktörer inom Journalistik:
  - 1600-talet: Statskontroll.
  - 1700-talet: Bokytryckare.
  - 1800-talet: Partianknytning.
  - 1900-talet: Marknadskonkurrens, profesionalisering.
  - 2000-talet: Industriella villkor.

Ekonomijournalistik

Ekonomisk kris: Ekonomijournalistik spelar en viktig roll under kriser.
Nationell, företags och privat ekonomi: Olika områden inom ekonomijournalistik.
Samhällsjournalistik, Näringslivsjournalistik, Konsumentjournalistik: Olika typer av ekonomisk journalistik.
Fragmenterad ekonomijournalistik: Ökad specialisering inom ekonomijournalistik.
Personifiering av företag: Företagsledare porträtteras ofta som ansvariga för företagens handlingar.
Specialist och allmänmedier: Förekomsten av specialiserad och allmän ekonomijournalistik.
Normativ grundton: Ekonomijournalister ska granska för allmänhetens bästa och förutse ekonomiska kriser.
Kritik av ekonomijournalistiska: Dålig kunskap och bristfällig granskning.
Principal-agent problem: Relationen mellan ägare (principal) och ledning (agent) inom företag.

Journalistiska Drev och Skandaljournalistik

Skandaljournalistik: Nöjesjournalistik som förmedlar skvaller för att sälja.
Mediedrev: Ensidig mediebeakning från ledande medier.
Interna och Externa drivkrafter: Drevkrafter som påverkar skandaljournalistiken.
Mediecentrerade och aktörsinriktade perspektiv: Olika synvinklar på skandaljournalistik.
Thompson's tre drivkrafter till skandalisering: Lönsamhet, professionalism, samtid.
Feeding Frenzy: En term som beskriver mediernas sökande efter skandaler.
Skandalkaskad modellen (Entman): Skandaler initieras av aktörer och får stöd av samhällets eliter.
Journalistikens roll under skandaler: Information från inflytelserika makthavare med egenintresse.

Journalistik, AI och Algoritmer

AI: Artificiell Intelligens, effektivisering, ekonomisk besparing.
AI vinnare: Ledningen som drar nytta av de effekter som AI för med sig.
Maktförskjutning: From institutioner till de som samlar information till AI.
Påverka AI: Genom att påverka informationstillgången och algoritmens kod.
AI:s upphovsrätt och regulation: Hur ska AI regleras?
Medieberoende av AI: Nyhetsmedier blir beroende av AI-system.
Människans roll: Vad blir journalisters kvaliteter i en AI-driven värld?

Fokus

Fokus på aktuella debatter: Ägarförhållanden, finansiering, journalistiska ideal, objektivitet, tekniska villkor, förhållande till demokratifrågor, utvecklingstendenser, styrning och kontroll.
Journalistikens demokratiska uppdrag: En viktig fråga inom modern journalistikforskning.
Sovjetmodellen: Kommunistisk teori om journalistikens roll.
Hallin och Mancinis Tre Modeller av Media och Politik (2004):
- Empiriska studier av relationen mellan politiska och mediesystem.
- Jämförelse mellan 18 västeuropeiska länder.
- Forskning om masspress, partisystemets påverkan, graden av professionalism och statlig inverkan.
Hallin och Mancinis modeller:
- Demokratisk-korporativistisk modell:
- Liberal modell:
- Polariserad pluralistisk modell:
Avrundning: Intresse för statens inflytande, kombination av statliga inverkningar, statens roll i att reglera opinionsbildning och tillgång till information.
Liberala ideer och dagspressen: Liberala idéer har mer inflytande inom dagspressen.
Statliga interventioner: Hur staten intervenerar i medielandskapet.
Relation mellan samhälle och medier: Hur samhällets strukturer påverkar medierna och vice versa.

Om boken

Normativt synsätt: Boken baseras på ett normativt synsätt, utgår från vad som är bäst för samhället.
Samhälleliga strukturer: Mediesystem speglar de samhälleliga strukturer som präglar samhället.
Kalla krigets påverkan: Boken är präglad av det kalla kriget, vilket påverkar dess ideologiska vinkling.
Gateways: Kritik av boken: Tar ej hänsyn till internet, föråldrade teorier, blind för skiften i organisering och kontroll.
Granskningsjournalistisk och Medieträning: Politikers förberedelser för mediebeakning.
Sak- och spelgestaltningar: Olika sätt att beskriva och forma politik.
- Sakgestaltning: Fokuserar på politikens sakliga innehåll.
- Spelgestaltning: Fokuserar på samspel, relationer och tävling.
Opinionsmätningar och opinionsspiral: Opinionsmätningar tar fokus från sakfrågor, vilket kan skapa en opinionsspiral.
Medier som formare: Medier formar snarare än speglar politiken.
Mediers neutralitet: Medier är inte neutrala.

Pressens utveckling

Gutenbergs tryckpress: En viktig innovation som möjliggjorde massproduktion av tryckta material.
Nyhetsblad (proto-dagstidningar), skillingtryck: Tidiga massmedier.
1645: Post och inrikes tidningar: Inrättandet av postväsendet och de första tidningarna.
Feodalt jordbrukssamhälle till kapitalistiskt industrisamhälle: Samhällets övergång till en ny ekonomisk struktur.
Borgerlig offentlighet (Habermas): Urbanisering, sekularisering, ökad roll för det offentliga samtalet.
1600-talet: Vetenskap: Vetenskaplig utveckling.
1700-talet: Upplysning: Kamp för frihet och medborgerliga rättigheter, strid mot censur.
Växande borgarklass och arbetsklass: Viktiga samhällsgrupper i den nya ekonomin.
1766: En av de första tryckfrihetsförordningarna: Viktig milstolpe för pressfriheten.
1800-talet: Massproduktion, folktidningar, folkskola, urbanisering, industrialisering, läskunnighet, belysning, demokratisering, politisk debatt, annonsering.
Annonser: Ökade intäkter för tidningar, billigare tidningar, fler läsare.
Teknikutveckling: Rotationspress, telegraf, ångbåtar, telefon, insamling och distribution av nyheter.
Aftonbladet (1830): Kritiserade kungahuset.
Dagens Nyheter (1864): Småannonser, billigare tidningar.
En amerikaniserad press: Svenska tidningar inspireras av amerikanska trender.
Från politisk till produktiv spridning: Media byter fokus från politiska idéer till kommersiella produkter.
Konservativa, liberala, socialdemokratiska: Dessa partier präglade medielandskapet.
1920-talet: Minskning av antalet tidningar.
1950-talet: Publicistiska och ekonomiska mål viktigare än politik.
Professionalisering och tredje statsmakt: Journalisterna strävar efter professionalism och granskning.
1990-talet: Hårdare marknadsklimat, nyhetskapitalism, centralisering av tidningar.
Papperstidningens död och online-variation: Användningen av papperstidningar minskar, men online-medier får ökad betydelse.

Radio

Telegraf, trådlös telegraf, radio: Teknologisk utveckling.
Institutionernas 1920-tal: Publikens möjlighet att ta del av samma sändningar samtidigt.
AB Radiotjänst: Ensamrätt på radiosändningar.
Public service-uppdraget: Informera, utbilda, underhålla.
BBCs första chef, John Reith: Viktig för att forma public service.
BBC:s beskydd mot kommersiella påtryckningar: Skapat för att vara oberoende.
Tillgång till sändningar för hela landet: Målet med public service.
Folkbildning och välfärdsstaten: Public service som en del av välfärdsstaten.
Radiotjänst: Ett företag i allmänhetens tjänst: Ägare: Tidningar, telegraf, radioindustri.
Frihet från staten, men statligt stöd: Radiotjänst var självstyrande men fick ekonomiskt stöd från staten.
Licensavgifter: finansierade Radiotjänst.
Från individuellt till gemensamt lyssnande: Radio skapade en gemensam lyssnarupplevelse.
Propaganda och nationell samling: Radio användes för att förmedla budskap från landshövdingen.
Kritik mot public service-monopol: Ökad efterfrågan på alternativa radiostationer.
1990-talet: kommersiell radio: Introduktionen av lokala radiofrekvenser och FM-nätet.
Privata reklamfinansierade radiostationer: Konkurrens till Radiotjänst.

TV:s historia

1930-talets första tv-visningar: TV som komplement till radion.
Kritik mot TV: Passivitet, kommersialism, bildens underordning till text.
Synlighetsförvandling: Radio fokuserade på röster, TV på utseendet.
PR (Public relations): Medietränade politiker, kommunikatörer, lobbyister.
1950-talet: TV:s etablering: Negativ och fördummande syn, annonsörer såg TV som reklammedium.
Radiotjänst: Licensfinansierad, public service: TV blir en del av Radiotjänst.
1960-talet: TV:s utvidgning: Ökad tillgång till TV.
1970-talet: TV:s regionalisering: TV-kanaler för olika regioner.
1980-1990-talet: TV:s avreglering: Monopolets kritik, privatisering, liberal tanke och fri användning.
1990-talet: Satellitsändning: Ny teknik för TV-sändningar.
1992: Tillgång till Svenska marknätet: En kommersiell kanal tillåts, fler abonnerar sig.
1994: Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB: Ägare av SVT.
Neutralitet, självständighet, tryckpress, järnvägar, teknologiska villkor: Viktiga faktorer för journalistikens utveckling

Journalistikens framväxt

Den tidigmoderna fasen (sent 1800-talet - 1910): Ensamma redaktörer, politiska idéer, notisjakt.
Den moderna fasen (1920-1980): Konkurrens från radio och TV, specialisering, yrkesideal, kritik av partipressen, koppling till politiska partier.
Den senmoderna fasen (1990-framåt): Globalisering, digitalisering, hårdare konkurrens, marknadsekonomi, bundenhet till andra sfärer, multitasking, osäkra arbetsvillkor.

Centrala uppgifter i journalistiken

Granska makthavare: Försvara det allmännas intresse.
Förklara och informera: Göra komplex information tillgänglig.
Objektivitet och neutralitet: Viktiga mål för journalistik.

Den typiska journalisten

En ung, universitetsutbildad man från dominerade socioekonomiska och etniska grupper.

Nyhetsvärdering och gatekeeping

Formades av ideal, kommersialism och dramatik.

Produktionsprocess och nyhetsvärderingskriterier

Närhet: Tid, geografiskt, kulturellt.
Sensation och avvikelser: Nya och ovanliga händelser.
Elitcentrering: Händelser som involverar de mäktiga.
Förenkling: Gör komplexa händelser lättare att förstå.

Nyheter

Forma till en berättelse: Nyheter presenteras som berättelser.
Linjär: Berättelsen följer en kronologisk struktur.
Personifiering: Händelser kopplas till individer.
Kris och konflikt: Medier fokuserar ofta på konflikter.

Berättelse som bekräftar moralen

Journalistikens berättelser bekräftar den rådande moralen.

Journalistik från fast till flyktigt

Journalistik har blivit mer flyktig, går att redigera och korrigera.

AI och algoritmer i journalistiken

Maskinbaserat system som producerar utgående data.
Algoritm: En autonom programvara med logik och kunskap för problemlösning.
Algoritmisering: AI:s ökade användning i journalistik.

Risker med AI

Desinformation/missinformation: Risken att AI sprider falska nyheter.
Sannolikhet: Algoritmer baseras på sannolikhet, vilket kan leda till felaktiga slutsatser.
Stereotyper och fördomar: Algoritmer kan vara fördomsfulla.
Förprogrammering: Algoritmer kan vara förprogrammerade med en viss ideologi.
Transparens: Brist på transparens kring hur algoritmer fungerar.
Sfärisk effektivisering: Algoritmer kan fokusera på effektivitet på bekostnad av kvalitén.
Vattentillgången: Produktionen av digitala tjänster kräver stora mängder vatten.

Slutsatser

AI och algoritmer har potential att revolutionera journalistiken, men de medför också risker.
Viktigt att förstå algoritmer och deras konsekvenser för att skapa en transparent och sund medielandskap.

Studying That Suits You

Use AI to generate personalized quizzes and flashcards to suit your learning preferences.

Description

Testa din kunskap om medieteori och demokratiska modeller med detta quiz. Frågor inkluderar den demokratisk-korporativistiska modellen och kritik av Hallin och Mancinis teorier. Perfekt för studenter inom journalistik och medievetenskap.