Geografi 8an - Jordens uppbyggnad, klimatförändringar PDF

Geografi Jordens uppbyggnad, klimatförändringar och jordens krafter  Jordens ålder Jordens ålder - 4,6 miljarder år Hur vet vi det? Åldersbestämmer genom att undersöka stenar från månen och rymden (meteoriter) då dessa bildats samtidigt som jorden. Jordens äldsta bergarter - 3,8...

Geografi Jordens uppbyggnad, klimatförändringar och jordens krafter  Jordens ålder Jordens ålder - 4,6 miljarder år Hur vet vi det? Åldersbestämmer genom att undersöka stenar från månen och rymden (meteoriter) då dessa bildats samtidigt som jorden. Jordens äldsta bergarter - 3,8 miljarder år gammal granit på Grönland  Jordens uppbyggnad Jordens kärna: längst in i jorden finns kärnan som består av tunga metaller som järn och nickel - Inre kärnan: ca 5000 grader varm men består troligen av fast material - Yttre kärnan: flytande material - Manteln: fast berg men flytande längre ner - kallas magma (kallas lava vid jordytan) Jordskorpan: som skalet av ett äpple. 35km tjockt (avståndet till jordens medelpunkt 6 370km) - Kontinenterna: där jordskorpan är som tjockast - Under haven är det mycket tunnare -Litosfären: tillsammans med mantelns ytligaste fasta del bildas litosfären (100 km tjockt)  Jorden förändras Jorden är under förändring hela tiden - berg nöts ner, hav fylls igen Jordytan består av sju större och mer än tio mindre plattor - dessa kallas kontinentalplattor/litosfärplattor Kontinenterna och haven ändrar form, storlek och läge Förändringarna är så långsamma att vi inte kan se dem Jordens inre krafter Inre krafter som påverkar hur jorden förändras - endogena krafter - tex värme från jordens inre gör att jordskorpan skakar Jordens litosfärplattor/kontinentalplatt or som rör sig - kallas platt-tektonik/kontinentaldrift Platt-tektonik (Kontinentaldrift) Jorden ser ut som ett pussel Alla kontinenterna har suttit ihop, superkontinenten Pangea bildades för 250 miljoner år sedan Plattorna rör sig några centimeter varje år. Rör sig ifrån varandra = spridningszoner Rör sig mot varandra = kollisionszoner se s. 78 i er lärobok  Vad händer när plattorna Krockar eller glider isär? Oceanrygg - värmen från Bergskedja - om två plattor jordskorpan gör att botten spricker kolliderar så bildas bergskedjor upp och om två plattor möts bildas bildas. Sker i kollisionszoner. en bergskedja (Mittatlantiska ryggen) Djuphavsgravar - När två tektonik-plattor möts kan även oceanbotten tryckas ner och bilda djuphavsgravar som kan vara flera tusen meter djupa sänkor. Den djupaste är Marianergraven som ligger sydöst om Japan. Den är 11 000 m djup - alltså djupare än världens högsta berg, Mount Everest är högt, 8800 m.ö.h.  Jordbävningar Jordbävningar är den naturkatastrof där flest människor omkommer. Beroende på land blir skadorna större eller mindre tex hur husen är byggda Områden där plattor gränsar till varandra - uppkommer jordbävningar Krockar eller glider isär från varandra - hakar i varandra och sen släpper taget Epicentrum: område rakt över utlösningspunkten Seismograf: mäter vibrationerna - styrkan mäts på Richterskalan Richterskalan  Vulkaner Finns där litosfärplattor (kontinentalplattor) möts - sprickor och kanaler där magman letar sig upp Vanligast där plattor kolliderar Sköldvulkan: magman är lättflytande och rör sig långt från vulkankraterna - platt och sluttande Kägelvulkan: magman är trögflytande - hög och brant Bra odlingsjord nära vulkaner och många bosätter sig därför där Arbeta med arbetsblad Arbetsblad - Jordens uppbyggnad och ålder s. 74-81  Jordens yttre krafter Vilka tror ni är jordens yttre krafter? Diskutera med din bordskamrat!  Jordens yttre krafter Yttre krafter som förändrar jordytan - exogena krafter Jämnar ut höjdskillnader -men samtidigt bildas bergskedjor av endogena krafter Får energi från solen - driver vattnets kretslopp, gör så att vindarna blåser Jordytan är en ständig förändring Kan ta miljoner år men de exogena krafterna kan ha nött ner de högsta bergen till platt landskap, 50-100m/miljon år  Yttre krafterna Vittring Erosion Strömmande vatten/vinden Berg sönderdelas i mindre skaver jordytan och bryter ner delar eller löses upp i vatten berg och det förs bort Transport Sedimentation Material som slipas loss Det vittrande (sand, grus etc) transporteras av vatten, is och samlas kanske på botten av vind grunda hav  Vittring Påverkar jorden genom att sönderdela det hårda berget - från stora block till små gruskorn →sker långsamt Mekanisk vittring - berggrunden sönderdelas genom spänningar i berggrunden - Frostsprängning - is spränger från insidan, vanligt stora temperaturskillnader till i fjällen - Solsprängning - stor skillnad på dag och natt tex öken - Rotsprängning - rötter letar sig upp genom, regnskog Kemisk vittring - kolsyra fräter på kalksten - grottsystem bildas  Kemisk vittring Mekanisk vittring  Erosion och transport Vinderosion märks mest i öknen eller sandstränder då vinden bara kan föra med sig små små korn - inte lika mycket vid växtlighet Kan transporteras långt - från Sahara till Amazonas! Kan förstöra stora jordbruksmarksområden Vattnets erosion och transport - yttre kraft som förändrar naturen mest, både nöta och transporterar små partiklar av grus och sand så sediment byggs upp Mynningar vid floder - kan bildas platta deltaområden; Nilen, Ganges och Mississippi Deltaområde  Skillnad vittring och erosion Vittring innebär att bergets struktur förändras av fysikaliska, kemiska eller biologiska processer. Erosion är däremot en rent mekanisk process, som innebär att material på olika sätt, till exempel med hjälp av is, vatten eller vind, rycks loss från berggrunden och transporteras bort. Vågornas nötning Havets vågor - nöter ständigt på kuster och stränder Abrasion - vågornas eroderande (nötande) kraft Högklint söder om Visby på Gotland och Dovers vita klippor är kända klintkuster  Ras, skred och slamströmmar Vittring och erosion - uppstår ras av stenar Markområde som sätts i rörelse utefter en sluttning kallas det skred Slamströmmar - vid vulkanutbrott spolar regn med sig vulkanaska + stenar  Ras eller skred? Ras - enskilda delar som rör sig (sand, grus och stenar fritt) Skred - sammanhängande massa av jord  Former i naturen Inlandsis - ismassa som täcker ett stort område (Antarktis och Grönland). 10 000 år sedan täckte inlandsis halva norra jordklotet Spår av inlandsisen idag i form av: - Udal - Rullstensåsar  Världens stränder - Havsytan höjs pga miljöförändringar - Många sandstränder påverkas av den stigande havsnivån - ⅓ av världens kuster är sandstränder som skyddar kusten från vågor och översvämningar I Sverige riskerar sandstränder att försvinna (Skånes kust) Arbeta med arbetsblad Arbetsblad - Yttre krafter s. 82-87 Hållbar utveckling och klimatförändringar  Hållbar utveckling Hållbar utveckling - “en utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” Vad betyder detta? Diskutera med din bordsgranne.  Olika perspektiv Ekologisk hållbarhet: Ta hänsyn till naturen och skydda växter och djur. Behöver fungerande ekosystem och det har vi genom att behålla den biologiska mångfalden. Social hållbarhet: Mänskliga behov ska uppfyllas. Tillgodose grundläggande behov. Värnar om mänskliga rättigheter vilket ofta kräver demokratiskt styre. Ekonomisk hållbarhet: Motverka fattigdom och att alla ska kunna försörja sig, samtidigt som vi hushåller med jordens resurser. Innebär att människor behöver uppnå en social hållbarhet utan att försämra den ekologiska hållbarheten. Diskutera - vad kan det finnas för problem med dessa perspektiv? H  Kan vara svårt att ta hänsyn till alla perspektiven samtidigt Exempel: bygger hotell och restauranger i Thailand kan skapa ekonomisk och social hållbarhet men inte ekologisk då man skövlar skog. Annat exempel: tar hänsyn till den ekologiska hållbarheten genom att inte bygga på vissa platser, men då kan det krocka med sociala hållbarheten om man tex behöver bygga bostäder.  Naturresurser Naturresurser: de resurser som Vad används naturresurser till? finns i naturen - Som råvaror vid tillverkning av varor vi Exempel på naturresurser använder idag - Bördig jord - Ge energi - Vatten - Skogar Vissa länder har vissa - Malmer naturresurser och inte andra - - Föda från haven därför måste man handla mellan länder - kan uppstå konkurrens!  Ändliga och förnybara naturresurser Icke förnybara/ändliga Förnybara naturresurser naturresurser: - Naturresurser som ständigt - Kommer ta slut någon förnyas gång - Vatten - Olja - Vind - Kol - Solens strålar - Naturgas Viktigt att utnyttja de förnybara Vissa går att återanvända, resurserna på ett smart sätt andra inte  Hur mycket av jordens resurser använder vi? https://www.klimatkalkylatorn.se/ → där kan man räkna ut hur många jordklot som du använder under ett år Användning av jordens resurser Rika länder - förbrukar mer i form av överkonsumtion och lever i överflöd Fördelningen är ojämn och orättvis Earth overshoot day: dagen då jordens resurser tar slut för året Ekologiskt fotavtryck: hur stor yta av jorden som behövs för att tillverka något  Uppgift 1. Tillsammans med din bordsgranne ska ni lista tre saker som du och andra människor i Sverige kan göra för att minska det ekologiska fotavtrycket 2. Vilka möjligheter och svårigheter ser du med ditt förslag? 3. Lista tre saker som politiker i Sverige kan göra för att minska Sveriges ekologiska fotavtryck i världen (t.ex nya lagar, förändringar i skatten) Klimatförändringar Temperaturen på jorden ökar - klimatförändringar FN:s globala mål - temperaturökningen får inte öka mer än 2 grader  Växthuseffekten Atmosfären: runt jorden som består av olika gaser - Kväve och syre - Olika växthusgaser (koldioxid, lustgas, metan) Solenergi: energi från solens ljus som träffar jorden Växthuseffekten: extra uppvärmning (som ett täcke runt jorden) Förstärkt växthuseffekt Människor släpper ut stora mängder koldioxid → förstärkt växthuseffekt Global uppvärmning: förstärkt växthuseffekt som blir som en extra filt runt jorden Orsaker? - Förbränning av fossila bränslen - Avverkning av skog - Jordbruk  Konsekvenser Temperaturökning leder till… … Isar smälter → havsnivån stiger … Ekosystemen påverkas → många djurarter och växtarter dör ut … Klimatet förändras → mer extremväder Jordens ekosystem Vissa ekosystem är känsligare och påverkas mer. Exempel: - Arktis: ökar avsmältningen av isar → högre havsnivåer - Korallrev: ekosystemet i haven rubbas och förstörs → mindre möjligheter till fiske - Småöar i havet (tex Maldiverna)  Vad kan vi göra? Forskning och utveckling: t.ex genom att plantera koraller Ändra vanor och livsstil: ändra på systemnivå, räcker inte att människorna byter bilar utan man måste förändra det som driver bilarna Inga enkla lösningar: mindre konsumtion, mer återvinning, mindre avfall