Samhällsekonomi PDF - Bok, ekonomi, marknad

Here's the converted markdown format of the document: # SAMHÄLLS-ΕΚΟΝΟΜΙ **År 2020**, Sverige och hela världen drabbades av en pandemi. Smittan spred sig snabbt och i Sverige införde Folkhälsomyndigheten restriktioner. Människor skulle undvika trängsel och folksamlingar, helst hålla sig hemma och...

Here's the converted markdown format of the document: # SAMHÄLLS-ΕΚΟΝΟΜΙ **År 2020**, Sverige och hela världen drabbades av en pandemi. Smittan spred sig snabbt och i Sverige införde Folkhälsomyndigheten restriktioner. Människor skulle undvika trängsel och folksamlingar, helst hålla sig hemma och arbeta hemifrån om det var möjligt. Restauranger som brukade ha fullt av gäster ekade plötsligt tomma. Inkomsterna uteblev. Många restaurangägare tvingades att säga upp sin personal. På samma sätt drabbades arenor, biografer, teatrar, butiker och reseföretag. Arbetslösheten ökade och många hushåll fick anpassa sig till en försämrad ekonomi. Staten försökte hjälpa företag genom att ge olika slags bidrag till verksamheterna. Det var viktigt att samhället fortsatte att fungera om än på sparlåga. För många invånare blev pandemin en påminnelse om hur samhällets ekonomi påverkar var och en på olika sätt och hur nära sammanflätad företagens, hushållens och den offentliga ekonomin är. När du har läst kapitlet kan du bland annat svara på: - Vad är samhällsekonomi? - Vilka ekonomiska system finns i världens länder? - Ekonomisk utveckling - hur kan den mätas? - Hur fungerar det ekonomiska kretsloppet? - Hur styrs ekonomin? - Hur kan den ekonomiska utvecklingen bli hållbar? Samhällsekonomi 23 # Samhällsekonomi – vad är det? Om du jobbar extra, hur ska du använda pengarna – spara eller konsumera? Ett tandläkarbesök är gratis för personer under 23 år, men vem betalar tandläkarens lön? Frågor om ekonomin i samhället dyker upp i många sammanhang. Samhällsekonomi är också viktigt att ha i åtanke när politiker pratar om reformer och förändringar - för hur ska allt finansieras och hur kommer det att påverka dig? ## Hushålla med begränsade resurser Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. All ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser och att bestämma hur de ska fördelas. Resurser är allt ifrån tillgången på naturresurser som järnmalm och skog, till tillgången på arbetskraft och kunskap. Du och din familj, samhället, företagen och världens länder - alla måste förhålla sig till hur resurserna ska användas. Samhällsekonomi handlar om hur hela samhället hushållar och använder sina begränsade resurser. Lite förenklat kan man säga att samhällsekonomi besvarar fyra grundläggande frågor: 1. Vad ska produceras - vilka varor och tjänster? 2. Hur ska det produceras? 3. Vem ska bestämma vad som produceras? 4. Hur ska de ekonomiska resultaten fördelas? Beroende på svaren kommer olika länders samhällsekonomi att skilja sig åt. Ekonomi och politik hör alltså ihop. Därför kallas ibland samhällsekonomi för nationalekonomi eller politisk ekonomi. Samhällsekonomi **24** ## Pengar, värde och valuta För länge sedan hade vi byteshandel. Det är precis som det låter, vi bytte varor och tjänster med varandra. Jägaren fick en ny pilspets mot att smeden fick en del av bytet. Ägg kunde bytas mot potatis. Båda fick något som de värderade och hade nytta av. I dag skulle byteshandel av varor och tjänster varit betydligt svårare. Istället använder vi pengar som bytesmedel, vanligtvis med hjälp av sedlar eller mynt. Exempelvis är äggen värda 20 kronor medan potatisen är värd 15 kronor. Men för att bytet av pengar ska fungera måste de någorlunda behålla sitt värde. Det du kan köpa för 20 kronor i dag ska du kunna köpa tre månader senare. Pengar fungerar alltså inte enbart som bytesmedel utan även som värdebevarare och något som du kan spara och använda vid senare tillfälle. Tidigare var värdet på våra pengar, till exempel en 100-kronorssedel kopplat till motsvarande mängd guld eller annan metall. Men sedan år 1971 har det inte varit möjligt att växla in sedlar mot guld. Därefter har sedlarnas värde enbart byggt på förtroende. Människor måste lita på statens garanti att en hundralapp är värd hundra kronor. När du handlar betalar du ibland med kontanter, det vill säga sedlar och mynt eller så har du pengar på banken och betalar med kort eller Swish. De två sista kallas virtuella pengar. Du kan inte hålla dem i handen, de är bara siffror på olika konton i en bank. Valuta kallas ett lands betalningsmedel, till exempel svenska kronor eller brittiska pund. Kryptovaluta, exempelvis bitcoin, är en digital valuta. Den finns enbart på nätet och används för att göra betalningar utan att gå via en bank. Många betalar med kort eller Swish. Närmar vi oss det kontantlösa samhället? UPPGIFTER - **Redogör**: Förklara begreppet ekonomi. - **Resonera:** Varför är det viktigt att ha kunskaper om ekonomi? - **Redogör:** Vad är samhällsekonomi? - **Redogör:** Vad är skillnaden mellan pengar och valuta? Samhällsekonomi 25 ## Ekonomiska system Ska staten eller privata företag ha mest att säga till om vad gäller samhällsekonomin? Ska ekonomiska klyftor mellan olika grupper i samhället minskas eller är vissa klyftor nödvändiga? Det är frågor som politiker brottas med. Svaren varierar beroende på vilken politisk ideologi partierna lutar sig mot. Konservativa och liberaler anser att politikens roll är att sätta upp allmänna regler för ekonomin, men utöver det lämna den i fred. Socialister vill å andra sidan att staten ska ha en mer aktiv offentlig inblandning i ekonomin. Gemensamt för partierna är att de vill ha en blandning av det offentliga och privata men i olika omfattning. Ekonomiska system är som nätverk av regler och institutioner som samordnar resurserna inom till exempel ett land. Här får du läsa om några olika ekonomiska system. ### Marknadsekonomi I flera tusen år har människor över hela världen samlats på marknadsplatser för att köpa, sälja och byta varor med varandra. Marknaderna var den tidens gallerior. Ett flertal världsstäder har från början växt upp runt en marknadsplats. Rom är ett exempel. Många ord visar hur viktig marknaden är för oss i dag. Vi talar om arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaden. Vi talar till och med om marknadsekonomi. I en marknadsekonomi dominerar privata företag som producerar och säljer de varor och tjänster köparna efterfrågar. Om efterfrågan på exempelvis datorer är stor kommer många företag att vilja producera och sälja datorer. Företagens utbud, det företagen säljer, påverkas alltså av efterfrågan. I en marknadsekonomi finns det många produkter som riktar sig till olika konsumenters önskemål och inkomst. Även om två personer har samma inkomst kommer de att vilja konsumera olika saker. På marknaden väljer kunderna i det stora utbudet av varor. Samhällsekonomi - **26** Fri konkurrens är viktigt i en marknadsekonomi. Det innebär att vem som helst får starta företag som producerar och säljer varor och tjänster till priser de själva bestämmer. Konkurrens är en slags tävling där målet är att bli bättre än sina konkurrenter, till exempel genom att vara mer effektiv och/eller kunna erbjuda en bättre och ibland billigare produkt. På så sätt kan företagen göra en så stor vinst som möjligt. Marknadsekonomin ger alltså stort utrymme för privata företag, fri konkurrens och vinst till ägarna. Konkurrensen är stenhård mellan olika varumärken vid varuhusets sminkavdelning. Samhällsekonomi **27** ## MARKNADEN BESTÄMMER PRISET I en marknadsekonomi bestäms priset av köpare och säljare. Varför kostar exempelvis en jacka 400 kronor och inte 800 kronor? Köparen vill betala så lite som möjligt för en produkt medan säljaren vill få så bra betalt som möjligt. Det slutgiltiga priset bestäms när köparnas efter- frågan är lika med säljarnas utbud. Om det råder fri konkurrens brukar man därför säga att marknaden eller marknadskrafterna bestämmer priset, det vill säga det pris som både köpare och säljare tycker är rimligt. Med hjälp av tre diagram är det lättare att förklara hur detta fungerar. ### Efterfrågekurva Efterfrågekurvan visar hur mycket kunderna vill köpa av en vara eller tjänst vid olika priser. Om priset på en jacka är 400 kronor vill kunderna köpa många jackor (200 stycken). Om priset ökar till 800 kronor vill kunderna köpa färre jackor (100 stycken). Efterfrågekurvan lutar nedåt eftersom kundernas efterfrågan minskar ju högre priset är. ### Utbudskurva Utbudskurvan visar hur mycket säljarna vill sälja av en vara eller tjänst vid olika priser. Om priset på en jacka är 400 kronor tjänar inte säljarna så mycket och vill därför sälja få jackor (100 stycken). Om priset är högre, 800 kronor, vill säljarna sälja fler jackor (200 stycken). Utbudskurvan lutar uppåt eftersom antalet jackor som säljarna vill sälja ökar när priset är högt. **Diagrambeskrivning:** * **Efterfrågekurva's Diagram:** * X axis - Antal jackor * Y axis - Pris (kronor) * Den grafiska linjen har en negativ lutning. **Utbudskurva's Diagram:** * X axis - Antal jackor * Y axis - Pris (kronor) * Den grafiska linjen har en positivt lutning. Samhällsekonomi 28 ### Jämviktspris Diagrambeskrivning: * X axis - Antal jackor * Y axis - Pris (kronor) * Den grafiska linjen har en negativ lutning och en positiv lutning som möts. * Den punkt där dom möts kallas `Jämvikts Pris`. Om man lägger ihop efterfrågekurvan och utbudskurvan får man den punkt där kurvorna skär varandra. I skärningspunkten finns jämviktspriset. Vid det priset, 600 kronor, vill köparna köpa exakt så många jackor som säljarna vill sälja (150 jackor). ## UPPGIFTER Diagrambeskrivning: * X axis - Kvantitet, antal mobiltelefoner * Y axis - Pris Kronor 1. I diagrammet kan du se hur många mobil-telefoner kunder vill köpa till ett visst pris (efterfrågan) och hur många mobiltelefoner säljarna vill sälja till ett visst pris (utbudet). Titta på diagrammet och besvara frågorna: a) Hur många mobiltelefoner vill kunderna köpa om mobilerna kostar 8000 kronor? b) Hur många mobiltelefoner vill kunderna köpa om mobilerna kostar 4000 kronor? c) Hur många mobiltelefoner vill säljarna sälja om priset är 8000 kronor? d) Hur många mobiltelefoner vill säljarna sälja om priset är 4000 kronor? e) Vad är jämviktspriset? 2. Vad kan hända om ett företag säljer mobil- telefoner till ett högre pris än jämviktspriset? 3. Vad kan hända om ett företag säljer mobil- telefoner till ett lägre pris än jämviktspriset? Samhällsekonomi 29 ## Fördelar och nackdelar i en marknadsekonomi Många tycker att marknadsekonomi är bra eftersom systemet ger den mix av varor och tjänster som människor behöver och vill ha. Det ligger i företagens intresse att se till att människor får vad de efterfrågar. När företagen konkurrerar tvingas de också bli mer effektiva och kreativa. När företag effektiviserar för att kunna erbjuda varor och tjänster till attraktiva priser kan det ske på bekostnad av människor som ibland måste arbeta till låga löner i en tuff arbetsmiljö. Marknadsekonomin tar inte heller hänsyn till hur företagens vinster fördelas vilket kan leda till att avståndet mellan fattiga och rika ökar. I en marknadsekonomi kan alltså människors efterfrågan på varor och tjänster hamna i konflikt med andra värden som är viktiga i en demokrati, till exempel rätt till tillfredsställande arbetsförhållanden eller rätt till tillräcklig levnadsstandard. Marknadsekonomi och miljö kan också vara ett konfliktområde. Företagens strävan efter kortsiktiga vinster och den ökande konsumtionen av varor utsätter miljön för påfrestningar och risk för överutnyttjande av jordens resurser. En klädfabrik i Vietnam. Billig arbetskraft påverkar priset på jeansen i våra butiker. Samhällsekonomi 30 ## Planekonomi Motsatsen till marknadsekonomi är planekonomi. Det är ett ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin. Staten bestämmer vilka varor och tjänster som ska finnas och vilka priser som gäller. Här har varken fri konkurrens eller utbud och efterfrågan någon inverkan på priset. Staten bestämmer även hur produktionen ska fördelas mellan invånarna. De första planekonomierna fanns i diktaturerna Sovjetunionen och Kina. I dag är Nordkorea och Kuba exempel på länder där planekonomi används. ### Fördelar och nackdelar I länder med planekonomi har invånare för det mesta varit garanterade arbete och mat för dagen. Å andra sidan har det varit brist på varor och mat eftersom det har visat sig vara svårt för centrala myndigheter att anpassa produktionen till exempelvis nya förhållanden, missväxt eller torka. En annan svårighet i planekonomier är att information om invånarnas behov och önskemål inte förmedlas till de som producerar varor och tjänster, marknaden är satt ur spel. I en planekonomi saknas även en fri marknad för produktionsmedel, till exempel arbetskraft eller maskiner. Det gör att det blir svårt att uppskatta vad det kostar att producera en vara eller en tjänst. Det blir helt enkelt omöjligt för staten att veta om produktionen är lönsam, om man har gjort vinst eller förlust. Utvecklingen av industrin har ofta skett på bekostnad av miljön. Försäljning av bröd i en butik i Moskva på 1990-talet. Efterfrågan är långt större än tillgången. Hur påverkar det priset i en planekonomi? Samhällsekonomi 31 ## Blandekonomi I verkligheten finns det knappast något land som har en renodlad marknads- eller planekonomi. Istället har de flesta länder inslag från de två systemen, därav namnet blandekonomi. Grunden är marknadsekonomi, men politiker stiftar lagar och inför regler som till viss del reglerar, styr, marknaden och påverkar den fria konkurrensen. Genom skatter och avgifter kan staten styra utvecklingen inom vissa delar av samhället. Utbildning och vård är två exempel på detta. Sveriges blandekonomi innebär en relativt fri marknad i kombination med ganska höga skatter och en stor offentlig sektor. Skatterna finansierar bland annat välfärden med skola, vård och omsorg samt bibliotek, polis och det militära försvaret. Människors olika behov påverkar hur samhällets resurser fördelas, exempelvis genom olika bidrag som bostadstillägg. Alla skattebetalare bidrar till att finansiera försvar, bibliotek och mycket annat i samhället. Samhällsekonomi 32 I en blandekonomi finns det olika former av ägande. Företagen kan vara statliga, privata eller kooperativa. Kooperativa företag ägs och drivs till förmån för sina ägare. Inom exempelvis vårdsektorn finns både offentligt ägda och privatägda företag. ### Fördelar och nackdelar En fördel med blandekonomi är att staten kan styra ekonomin så att inkomstskillnader mellan olika grupper minskar och invånarna får en större ekonomisk och social trygghet. Statlig påverkan och brist på konkurrens kan å andra sidan leda till högre priser och ibland sämre effektivitet. Blandekonomi är inte någon garanti för att arbetslöshet eller klyftor mellan rika och fattiga försvinner. Lite förenklat drar blandekonomin nytta av marknadsekonomins fördelar samtidigt som den försöker hantera dess brister. **UPPGIFTER** +Redogör: Hur fungerar en marknadsekonomi? +Redogör: Vilka är de stora skillnaderna mellan marknadsekonomi och planekonomi? +Redogör: Sverige är en blandekonomi. Vad innebär det? +Resonera: I ditt drömsamhälle måste du välja ett ekonomiskt system. Vilket väljer du och varför? Det lilla kooperativet ägs av sina medlemmar. Här vid Soldattorpets mejeri tillverkar man en egen variant av osten halloumi. Samhällsekonomi 33 ## Cirkulär ekonomi De tre ekonomiska systemen du precis har läst om har sitt ursprung i politiska ideologier. Under senare år har det växt fram ekonomiska system som utgår från problemen kring hur vi utnyttjar och använder jordens resurser. Cirkulär ekonomi handlar om att utvinna naturresurser för att producera, konsumera och använda varor så länge det går. När varorna har förbrukats ska så mycket som möjligt återvinnas om och om igen. Cirkulär ekonomi är ett annat ord för kretsloppsekonomi. En del ekonomer menar att cirkulär ekonomi är nödvändig för att rädda miljön och hindra att jordens resurser överutnyttjas. Många konsumenter har också insett fördelarna med att hyra, återanvända, reparera och överhuvudtaget konsumera mindre. För att ekonomin ska bli cirkulär krävs nya lagar och politiska beslut. Företag behöver ställa om sin produktion och människor ändra sina köpbeteenden. Det är omfattande förändringar som kräver både tid och resurser. En förutsättning för cirkulär ekonomi är till exempel att nya produkter tillverkas på ett sätt så att de enkelt går att laga, byta ut delar och uppgradera. Nu är det ibland dyrare att reparera en vara än att köpa en ny. ## Illustration återvinning -> råvaru -> hållbar design -> användning/återanvanding Cirkulär ekonomi bygger på återvinning. För att kunna återvinna och sälja material som råvara till nya kläder måste varje del sorteras och märkas med vad den innehåller. **UPPGIFTER** -Redogör: Förklara med hjälp av illustrationen vad cirkulär ekonomi är. -Resonera: Vilka är möjligheterna och utmaningarna med att förändra ekonomin så att den blir cirkulär? Samhällsekonomi 34 ## Hur mäts ekonomisk utveckling? Oavsett ekonomiskt system behöver politiker, ekonomer och folk i allmänhet kunskaper om hur den ekonomiska utvecklingen ser ut. Därför finns det olika sätt att mäta hur ekonomin och människors levnadsstandard utvecklas i ett land. BNP och HDI är två exempel. ### BNP Ett sätt att mäta ett lands ekonomiska aktivitet är att räkna ut bruttonationalprodukten, BNP. Det är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Genom att jämföra den procentuella förändringen av BNP från ett år till ett annat får man en bild av landets ekonomiska utveckling. Det finns olika sätt att jämföra människors levnadsstandard i olika länder, det vill säga hur pass bra människor har det ekonomiskt och hur lätt eller svårt det är att få pengar till bland annat mat, kläder och bostad. Ibland används BNP per capita, alltså bruttonationalprodukten per invånare, som mått på människors levnadsstandard. Det innebär att man lägger samman värdet av allt som produceras i landet under ett år och delar det med antalet invånare. Det är inte helt lätt att avgöra värdet av alla varor och tjänster. Hur mäter man exempelvis produktionen av hemarbete eller en läkares tjänster? Å andra sidan arbetar ekonomer med att få fram så bra och jämförbara tal som möjligt för BNP. En brist med måttet BNP per capita är att det inte beskriver hur inkomsterna är fördelade bland landets invånare. En god levnadsstandard är att ha pengar till mat, kläder och bostad och vara vid god hälsa. Då ingår även att må bra tillsammans med familj och vänner. Samhällsekonomi 35 ## Diagrammet Diagrambeskrivning: * X axis - 1700 Till 2000 är * Y axis - Antal tusen dollar * Olika länders linjer med olika färger Som du ser i diagrammet har det skett en otrolig ekonomisk utveckling i världen. För många människor i Sydostasien har de senaste femtio årens industrialisering inneburit att de har fått det bättre. Allt fler kan köpa bil och tvättmaskin, något deras mor- och farföräldrar aldrig kunde drömma om. I Afrika söder om Sahara har andelen extremt fattiga minskat. Medellivslängden ökar. Allt fler flickor får gå i skolan. Den djupaste fattigdomen i världen är inte lika utbredd som tidigare. ### HDI Human Development Index, HDI, är ett mer omfattande sätt än BNP att mäta och jämföra människors levnadsstandard i olika länder. Måttet innefattar statistik om förväntad medellivslängd, inkomst och utbildningsnivå, alltså hur stor del av befolkningen som går i skolan och hur länge de går i skolan. Det finns nämligen ett samband mellan inkomst, utbildning och medellivslängd; ju högre inkomst och utbildningsnivå, desto bättre hälsa. Genom att använda HDI kan man få en mer sammansatt bild av utvecklingen i landet, men även HDI-måttet har sina brister. Det säger till exempel inte något om hur jämlika och/eller jämställda länderna är eller hur säkerheten i länderna är. Samhällsekonomi 36 FN rangordnar varje år cirka 200 länder i världen utifrån HDI. Högst upp på listan ligger oftast länder som Norge och Schweiz och längst ner finns länder i Afrika söder om Sahara, exempelvis Tchad och Niger. Sverige brukar hamna bland de tio översta. Likheterna mellan länders rankning enligt HDI och BNP per capita är stora. **UPPGIFTER** * Redogör: Vad betyder BNP per capita? Vad mäter det? * Resonera: En person påstår att HDI säger mer om hur människor har det i ett land än BNP per capita. Vilka argument kan personen använda? Finns det något som talar mot personens påstående? * Undersök: Ta reda på hur världens länder rankas enligt BNP/capita och HDI. Jämför de två listorna och skriv ner tre reflektioner som rankningen väcker. Diskutera dina reflektioner med en kamrat. De vita lådorna vid fönstren är luftkonditionering i lägenheterna. Det är en standardhöjning för många människor i varmare länder. Bilden är från Mumbai, Indien. Samhällsekonomi 37 ## Det ekonomiska kretsloppet **Illustration:** * Det är en linjär flödesgraf som demonstrerar inkomst/betalning och den kretsar mot de fyra primära aktörerna. Hushåll-> Offäntliga sektorn -> Företagen -> Bankerna Hushåll, företag, offentliga sektorn och banker är aktörer i det ekonomiska kretsloppet. Här får du titta närmare på hur aktörerna påverkar varandra. Du får också kunskaper om hur olika händelser i samhället kan rubba både delarna och helheten i kretsloppet. Samhällsekonomi 38 ## Hushållen Ett hushåll består av en eller flera människor som bor tillsammans. Sveriges drygt tio miljoner invånare lever i 4,8 miljoner hushåll. Nästan 1,9 miljoner av hushållen består av en person som bor själv utan barn. Sverige har en ovanligt stor andel ensamhushåll. Lönen för arbete är grunden för de flesta hushållens ekonomi. På lönen, som också kallas bruttoinkomsten, betalar de skatt. Den skatten kallas därför inkomstskatt. Om man sedan lägger till bidrag från stat och kommun, exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag, får man fram det som brukar kallas hushållets disponibla inkomst. Det är pengar som hushållet kan använda till sina omkostnader, till exempel hyra, mat, kläder, mobilabonnemang och fritidsaktiviteter. Betalningarna gör att pengarna snurrar vidare i kretsloppet. Skatten får hushållen delvis tillbaka som exempelvis bidrag och kostnadsfri skola. Skatten från bland annat hushåll och företag behövs för att samhället ska fungera. ## Företagen Företag sysselsätter arbetskraft och ansvarar för att det produceras varor och tjänster i samhället. De kan vara offentligt, privat eller kooperativt ägda. Försäljningen av det som produceras ger företagen intäkter, alltså inkomster. För ett företag gäller det att intäkterna är högre än kostnaderna, det vill säga utgifterna. Kostnaderna kan vara omfattande. Löner till anställda, hyra för lokaler, uppvärmning, marknadsföring, material och mycket annat ska betalas. Skatter och avgifter, till exempel arbetsgivaravgift, är också kostnader. För att betala dyra investeringar, ekonomiska satsningar, har företaget troligen lånat pengar. Lånen ska betalas tillbaka med ränta, alltså en avgift som man måste betala för att få långa pengar. Om intäkterna är större än kostnaderna går företaget med vinst. Om kostnaderna är större än intäkterna går det med förlust. Är kostnaderna högre än intäkterna kan företaget till sist tvingas att gå i konkurs. Då måste företaget stänga och alla tillgångar fördelas mellan dem som företaget har skulder till. Samhällsekonomi 39 Den offentliga sektorn är ett gemensamt namn för stat, kommun och region. Drygt en och en halv miljon människor arbetar inom offentlig sektor. De flesta lärare och sjukvårdspersonal har kommunen och regionen som arbetsgivare. Personal inom rättsväsendet och polisen är anställda av staten. Staten äger också ett antal företag, bland annat Systembolaget, SJ och Telia. Utöver rollen som arbetsgivare ansvarar den offentliga sektorn för olika former av bidrag till hushåll och företag. Kostnaderna för skola, vård och omsorg, alltså den offentliga sektorns verksamhet betalas av hushållens och företagens skatter och avgifter. När den offentliga sektorn ska investera i nya projekt lånar de pengar. Allt hänger ihop. ## Banker En bank är en länk mellan de som har pengar över att låna ut och de som behöver låna pengar. Det kan vara mer eller mindre riskfyllt att låna ut pengar, eftersom banken aldrig kan vara helt säker på att få tillbaka dem. Därför får den som lånar betala ränta till den som lånar ut. Ju mer riskfyllt lånet är, desto högre blir räntan. Den som sparar pengar på banken lånar alltså ut sina pengar till den. Personen som sparar får ränta som betalning för att låna ut sina pengar. Eftersom bankerna spelar en så central roll i samhället finns det lagar och regler för att se till att hushåll och företag som använder bankens tjänster inte riskerar att bli av med sina pengar. ## UPPGIFTER Redogör: Vad är hushållens och företagens roll i det ekonomiska kretsloppet? Redogör: På vilka sätt påverkar den offentliga sektorn aktörerna i det ekonomiska kretsloppet? Resonera: Ta hjälp av modellen på sidan 38 och beskriv hur de olika aktörerna påverkar varandra i det ekonomiska kretsloppet. Använd begreppen lön, skatt, ränta, bidrag och utbildning i ditt svar. Resonera: Modellen är en förenkling av verkligheten. Vilka andra aktörer tror du påverkar det ekonomiska kretsloppet? Samhällsekonomi 41 ## Händelser i Sverige och världen påverkar ekonomin Samhällsekonomin står aldrig stilla utan förändras hela tiden. Här är några exempel på händelser i Sverige och världen som kan påverka aktörerna i det ekonomiska kretsloppet. ### Arbetslöshet Människor kan som du redan vet förlora sitt arbete av många anledningar. Oavsett orsak drabbar arbetslöshet hela samhället. Den som förlorar sitt jobb mister också större delen av sin inkomst. Den offentliga sektorn förlorar sina skatteinkomster och samtidigt ökar utgifterna när arbetslösa söker bidrag eller behöver hjälp med vidareutbildning. Hushållens minskade inkomster betyder också minskad konsumtion, vilket gör att företagens produktion och intäkter krymper. (Läs mer om arbetslöshet i SOL NOVA Samhälle 8). ### Politiska beslut Politikers beslut om exempelvis sänkta eller höjda skatter och bidrag får effekt på aktörerna i det ekonomiska kretsloppet. Hushållens ökade eller minskade efterfrågan på varor och tjänster påverkar företagens ekonomi. Den offentliga sektorn får in mer eller mindre skattepengar vilket kan återspeglas i välfärden. Det i sin tur påverkar hushållen. ### Förändrade räntor Om bankerna beslutar sig för att exempelvis höja räntan ökar hushållens kostnader. Den som har lånat pengar till sin bostad får till exempel högre månadskostnader. Det i sin tur kan påverka hur mycket pengar som finns kvar till konsumtion av andra varor och tjänster. Motsatt förhållande gäller om bankerna sänker räntorna. Då finns det mer pengar över för konsumtion eller investeringar. Samhällsekonomi 42. ### Handel Sveriges ekonomi är sammanflätad med omvärlden, vi talar om att ekonomin är global. Det betyder att det som händer i ett land kan få återverkningar i nästan hela världen. Ett exempel är när länder stängde sina gränser år 2020 för att hindra smittspridningen av covid-19. Följden blev att tusentals långtradare lastade med allt från livsmedel till maskindelar fastnade i Storbritanniens hamnar. De kunde varken lämna eller komma in i landet. Fabriker i Asien stängde eftersom personalen måste isolera sig i sina hem för att minska smittspridning. Det ledde till varubrist och brist på reservdelar vid fabriker i Sverige och många andra länder runtom i världen. Konsekvenserna i ekonomin spred sig snabbt som ringar på vattnet. (Läs mer om den globala ekonomin på sidan 99). ### Oroligheter i omvärlden Mycket av världens olja kommer från Persiska viken och Saudiarabien. När oroligheter blossar upp i Mellanöstern ger det nästan alltid utslag på världsmarknadspriset för olja. Priset stiger därför att utbudet minskar eller för att man tror att utbudet kommer att minska. Dyrare olja påverkar en stor del av industrin i Sverige. Även konsumenter drabbas när priset på bensin och olja stiger. I februari 2022 anföll Ryssland Ukraina. Kriget ledde till protester över hela världen och EU, USA och flera andra länder införde omedelbart ekonomiska sanktioner mot privatpersoner, centralbanker och företag i Ryssland, det vill säga en slags ekonomisk bestraffning. Ryssland svarade med att sluta exportera gas och olja till Europa. Priset på mat och bränsle steg i omvärlden. Oron påverkade även finansmarknaden. Samhällsekonomi 43 ### Klimatförändringar och extremväder I takt med att medeltemperaturen ökar blir extrema väderhändelser som torka och kraftiga oväder, vanligare. Det kan bidra till att skördar av grödor, frukt och grönsaker försämras eller helt uteblir. Utbudet minskar samtidigt som efterfrågan ökar vilket ofta gör att priserna stiger. Går det så långt att livsmedel saknas eller att människor inte har råd att köpa det som finns, ökar risken för politisk oro. Bonden ser bekymrat på sin förstör