Jämförelse av ekonomiska system

Här är detaljerade anteckningar för dina studier.

Samhällsekonomi

• År 2020 drabbades Sverige och resten av världen av en pandemi.
• Folkhälsomyndigheten införde restriktioner.
• Människor skulle undvika folksamlingar, hålla sig hemma och arbeta hemifrån.
• Restauranger ekade tomma och många restaurangägare tvingades säga upp personal.
• Arbetslösheten ökade och många hushåll fick anpassa sig till en försämrad ekonomi.
• Staten försökte hjälpa företag genom att ge olika sorters bidrag till verksamheterna.
• Pandemin blev en påminnelse om hur samhällets ekonomi påverkar individer och hur sammanflätad företagens, hushållens och den offentliga ekonomin är.

Samhällsekonomi - vad är det?

• Samhällsekonomi är viktigt att förstå när politiker pratar om reformer och förändringar eftersom det påverkar hur allt finansieras och dig.
• Ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning.
• All ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser och att bestämma hur de ska fördelas.
• Resurser är allt ifrån tillgången på naturresurser som järnmalm och skog, till tillgången på arbetskraft och kunskap.
• Samhällsekonomi handlar om hur hela samhället hushållar och använder sina begränsade resurser.
• Samhällsekonomi besvarar fyra grundläggande frågor: Vad ska produceras, hur ska det produceras, vem ska bestämma vad som produceras och hur ska de ekonomiska resultaten fördelas?
• Beroende på svaren kommer olika länders samhällsekonomi att skilja sig åt.
• Samhällsekonomi kallas ibland för nationalekonomi eller politisk ekonomi.

Pengar, värde och valuta

• För länge sedan hade vi byteshandel, vi bytte varor och tjänster med varandra.
• Idag använder vi istället pengar som bytesmedel, vanligtvis med hjälp av sedlar eller mynt.
• För att bytet av pengar ska fungera måste de någorlunda behålla sitt värde.
• Pengar fungerar inte bara som bytesmedel utan även som värdebevarare och något som du kan spara och använda vid senare tillfälle.
• Tidigare var värdet på våra pengar, till exempel en 100-kronorssedel kopplat till motsvarande mängd guld eller annan metall.
• Sedan 1971 har det inte varit möjligt att växla in sedlar mot guld.
• Sedlarnas värde bygger enbart på förtroende.
• Människor måste lita på statens garanti att en hundralapp är värd hundra kronor.
• När du handlar betalar du ibland med kontanter eller så har du pengar på banken och betalar med kort eller Swish, detta kallas virtuella pengar.
• Valuta kallas ett lands betalningsmedel, till exempel svenska kronor eller brittiska pund.
• Kryptovaluta, exempelvis bitcoin, är en digital valuta. Den finns enbart på nätet och används för att göra betalningar utan att gå via en bank.

Ekonomiska system

• Ska staten eller privata företag ha mest att säga till om vad gäller samhällsekonomin?
• Ska ekonomiska klyftor mellan olika grupper i samhället minskas eller är vissa klyftor nödvändiga?
• Svaren varierar beroende på vilken politisk ideologi partierna lutar sig mot.
• Konservativa och liberaler anser att politikens roll är att sätta upp allmänna regler för ekonomin, men utöver det lämna den i fred.
• Socialister vill å andra sidan att staten ska ha en mer aktiv offentlig inblandning i ekonomin.
• Gemensamt för partierna är att de vill ha en blandning av det offentliga och privata men i olika omfattning.
• Ekonomiska system som nätverk av regler och institutioner som samordnar resurserna inom till exempel ett land.

Marknadsekonomi

• I flera tusen år har människor över hela världen samlats på marknadsplatser för att köpa, sälja och byta varor med varandra.
• I en marknadsekonomi dominerar privata företag som producerar och säljer de varor och tjänster köparna efterfrågar.
• Om efterfrågan på exempelvis datorer är stor kommer många företag att vilja producera och sälja datorer.
• Företagens utbud, påverkas alltså av efterfrågan.
• I en marknadsekonomi finns det många produkter som riktar sig till olika konsumenters önskemål och inkomst.

Marknaden bestämmer priset

• I en marknadsekonomi bestäms priset av köpare och säljare.
• Köparen vill betala så lite som möjligt för en produkt medan säljaren vill få så bra betalt som möjligt.
• Det slutgiltiga priset bestäms när köparnas efterfrågan är lika med säljarnas utbud.
• Om det råder fri konkurrens brukar man därför säga att marknaden eller marknadskrafterna bestämmer priset, det vill säga det pris som både köpare och säljare tycker är rimligt.
• Efterfrågekurvan visar hur mycket kunderna vill köpa av en vara eller tjänst vid olika priser.
• Efterfrågekurvan lutar nedåt eftersom kundernas efterfrågan minskar ju högre priset är.
• Utbudskurvan visar hur mycket säljarna vill sälja av en vara eller tjänst vid olika priser.
• Utbudskurvan lutar uppåt eftersom antalet jackor som säljarna vill sälja ökar när priset är högt.

Jämviktspris

• Om man lägger ihop efterfrågekurvan och utbudskurvan får man den punkt där kurvorna skär varandra.
• I skärningspunkten finns jämviktspriset.
• Vid det priset vill köparna köpa exakt så många jackor som säljarna vill sälja

Fördelar och nackdelar i en marknadsekonomi

• Många tycker att marknadsekonomi är bra eftersom systemet ger den mix av varor och tjänster som människor behöver och vill ha.
• Det ligger i företagens intresse att se till att människor får vad de efterfrågar.
• När företag effektiviserar för att kunna erbjuda varor och tjänster till attraktiva priser kan det ske på bekostnad av människor som ibland måste arbeta till låga löner i en tuff arbetsmiljö.
• Marknadsekonomin tar inte heller hänsyn till hur företagens vinster fördelas vilket kan leda till att avståndet mellan fattiga och rika ökar.
• I en marknadsekonomi kan alltså människors efterfrågan på varor och tjänster hamna i konflikt med andra värden som är viktiga i en demokrati.
• Företagens strävan efter kortsiktiga vinster och den ökande konsumtionen av varor utsätter miljön för påfrestningar och risk för överutnyttjande av jordens resurser.

Planekonomi

• Motsatsen till marknadsekonomi är planekonomi, ett ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin.
• Staten bestämmer vilka varor och tjänster som ska finnas och vilka priser som gäller.
• Här har varken fri konkurrens eller utbud och efterfrågan någon inverkan på priset.
• Staten bestämmer även hur produktionen ska fördelas mellan invånarna.

Fördelar och nackdelar med planekonomi

• I länder med planekonomi har invånare för det mesta varit garanterade arbete och mat för dagen.
• Har det visat sig vara svårt för centrala myndigheter att anpassa produktionen till exempelvis nya förhållanden, missväxt eller torka, vilket har lett till brist på varor och mat.
• Informationen om invånarnas behov förmedlas inte till de som producerar varor och tjänster, marknaden är satt ur spel.
• Saknar även en fri marknad för produktionsmedel, vilket gör att det blir svårt att uppskatta vad det kostar att producera en vara eller en tjänst.
• Utvecklingen av industrin har ofta skett på bekostnad av miljön.

Blandekonomi

• I verkligheten finns det knappast något land som har en renodlad marknads- eller planekonomi.
• Istället har de flesta länder inslag från de två systemen, därav namnet blandekonomi.
• Grunden är marknadsekonomi, men politiker stiftar lagar och inför regler som till viss del reglerar, styr, marknaden och påverkar den fria konkurrensen.
• Genom skatter och avgifter kan staten styra utvecklingen inom vissa delar av samhället. Sveriges blandekonomi innebär en relativt fri marknad i kombination med ganska höga skatter och en stor offentlig sektor.
• Skatterna finansierar bland annat välfärden med skola, vård och omsorg samt bibliotek, polis och det militära försvaret.
• Människors olika behov påverkar hur samhällets resurser fördelas, exempelvis genom olika bidrag som bostadstillägg.

Blandekonomi, ägande och fördelar/nackdelar

• I en blandekonomi finns det olika former av ägande.
• Företagen kan vara statliga, privata eller kooperativa
• Kooperativa företag ägs och drivs till förmån för sina ägare.
• Inom exempelvis vårdsektorn finns både offentligt ägda och privatägda företag.
• En fördel med blandekonomi är att staten kan styra ekonomin så att inkomstskillnader mellan olika grupper minskar och invånarna får en större ekonomisk och social trygghet.
• Statlig påverkan och brist på konkurrens kan å andra sidan leda till högre priser och ibland sämre effektivitet.

Cirkulär ekonomi

• Ekonomiska system som utgår från problemen kring hur vi utnyttjar och använder jordens resurser.
• Cirkulär ekonomi handlar om att utvinna naturresurser för att producera, konsumera och använda varor så länge det går.
• När varorna har förbrukats ska så mycket som möjligt återvinnas om och om igen.
• Cirkulär ekonomi är ett annat ord för kretsloppsekonomi. En del ekonomer menar att cirkulär ekonomi är nödvändig för att rädda miljön och hindra att jordens resurser överutnyttjas.
• Många konsumenter har också insett fördelarna med att hyra, återanvända, reparera och överhuvudtaget konsumera mindre.
• Förutsättningen för cirkulär ekonomi är till exempel att nya produkter tillverkas på ett sätt så att de enkelt går att laga, byta ut delar och uppgradera.

Hur mäts ekonomisk utveckling?

• Oavsett ekonomiskt system behöver politiker, ekonomer och folk i allmänhet kunskaper om hur den ekonomiska utvecklingen ser ut.
• Därför finns det olika sätt att mäta hur ekonomin och människors levnadsstandard utvecklas i ett land, BNP och HDI är två exempel.
• Ett sätt att mäta ett lands ekonomiska aktivitet är att räkna ut bruttonationalprodukten, BNP, det är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
• Ibland används BNP per capita, eller bruttonationalprodukten per invånare, som mått på människors levnadsstandard.
• Det innebär att man lägger samman värdet av allt som produceras i landet under ett år och delar det med antalet invånare.
• Human Development Index, HDI, är ett mer omfattande sätt än BNP att mäta och jämföra människors levnadsstandard i olika länder.
• Måttet innefattar statistik om förväntad medellivslängd, inkomst och utbildningsnivå, alltså hur stor del av befolkningen som går i skolan och hur länge de går i skolan.

Det ekonomiska kretsloppet

• Hushåll, företag, offentliga sektorn och banker är aktörer i det ekonomiska kretsloppet.
• Här får du titta närmare på hur aktörerna påverkar varandra.
• Du får också kunskaper om hur olika händelser i samhället kan rubba både delarna och helheten i kretsloppet.

Hushållen

• Ett hushåll består av en eller flera människor som bor tillsammans.
• Lönen för arbete är grunden för de flesta hushållens ekonomi och kallas bruttoinkomsten.
• Om man lägger till bidrag från stat och kommun, exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag, får man fram hushållets disponibla inkomst.
• Det är pengar som hushållet kan använda till sina omkostnader, till exempel hyra, mat, kläder, mobilabonnemang och fritidsaktiviteter.
• Skatten får hushållen delvis tillbaka som exempelvis bidrag och kostnadsfri skola.
• Skatten från bland annat hushåll och företag behövs för att samhället ska fungera.

Företagen

• Företag sysselsätter arbetskraft och ansvarar för att det produceras varor och tjänster i samhället.
• Försäljningen av det som produceras ger företagen intäkter, alltså inkomster.
• För ett företag gäller det att intäkterna är högre än kostnaderna, det vill säga utgifterna.
• Om intäkterna är större än kostnaderna går företaget med vinst.
• Om kostnaderna är större än intäkterna går det med förlust, då kan företaget till sist tvingas att gå i konkurs.

Den offentliga sektorn

• Den offentliga sektorn är ett gemensamt namn för stat, kommun och region.
• Utöver rollen som arbetsgivare ansvarar den offentliga sektorn för olika former av bidrag till hushåll och företag.
• Kostnaderna för skola, vård och omsorg betalas av hushållens och företagens skatter och avgifter.

Banker

• En bank är en länk mellan de som har pengar över att låna ut och de som behöver låna pengar.
• Ju mer riskfyllt lånet är, desto högre blir räntan.
• Den som sparar pengar på banken lånar alltså ut sina pengar till den.
• Personen som sparar får ränta som betalning för att låna ut sina pengar. Eftersom bankerna spelar en så central roll i samhället finns det lagar och regler för att se till att hushåll och företag som använder bankens tjänster inte riskerar att bli av med sina pengar.

Händelser i Sverige och världen påverkar ekonomin

• Samhällsekonomin står aldrig stilla.
• Här är några exempel på händelser som kan påverka aktörerna i det ekonomiska kretsloppet:
  • Arbetslöshet:
    • Den som förlorar sitt jobb mister också större delen av sin inkomst.
    • Den offentliga sektorn förlorar sina skatteinkomster samtidigt som utgifterna ökar när arbetslösa söker bidrag eller behöver hjälp med vidareutbildning.
    • Hushållens minskade inkomster betyder också minskad konsumtion, vilket gör att företagens produktion och intäkter krymper.
  • Politiska beslut:
    • Politikers beslut om exempelvis sänkta eller höjda skatter och bidrag får effekt på aktörerna i det ekonomiska kretsloppet.
    • Hushållens ökade eller minskade efterfrågan på varor och tjänster påverkar företagens ekonomi.
    • Den offentliga sektorn får in mer eller mindre skattepengar vilket kan återspeglas i välfärden.
    • Det i sin tur påverkar hushållen.
  • Förändrade räntor:
    • Om bankerna beslutar sig för att exempelvis höja räntan ökar hushållens kostnader.
    • Den som har lånat pengar till sin bostad får till exempel högre månadskostnader.
    • Motsatt förhållande gäller om bankerna sänker räntorna.
  • Handel:
    • Finns konsekvenser av att fabriker i Asien stängde efter att personalen isolerade sig.
    • Det ledde till varubrist och brist på reservdelar vid fabriker i Sverige och många andra länder runtom i världen.
  • Oroligheter i omvärlden:
    • Mycket av världens olja kommer från Persiska viken och Saudiarabien.
    • När oroligheter blossar upp ger det nästan alltid utslag på världsmarknadspriset för olja.
    • Dyrare olja påverkar en stor del av industrin i Sverige. -Även konsumenter drabbas när priset på bensin och olja stiger.
  • Klimatförändringar och extremväder:
    • I takt med att medeltemperaturen ökar blir extrema väderhändelser som torka och kraftiga oväder, vanligare.
    • Det kan bidra till att skördar försämras eller helt uteblir.

Så styrs ekonomin

• Ett diagram över Sveriges BNP under under de senaste cirka sjuttio åren visar att landets ekonomi växt stadigt, denna trend rymmer också snabba uppgångar och nergångar.
• Goda tider kallas högkonjunktur där ekonomin växer, hushållens efterfrågan på varor är stor, företag går bra och kan anställa fler och inkomsterna för den offentliga sektorn ökar.
• Inflation innebär att pengarna blir mindre värda när priserna stiger.
• Lågkonjunktur är motsatsen till högkonjunktur, där hushållen har mindre pengar, företagen har svårt att sälja och tvingas säga ups och skatteinkomsterna till den offentliga sektorn minskar.

Dämpa eller stimulera ekonomin

• I Sverige är ansvaret att styra ekonomin delat mellan finanspolitiken som regeringen sköter och penningpolitiken som Riksbanken ansvarar för.
• Finanspolitik innebär att staten bedriver finanspolitik genom att reglera skatter och offentliga utgifter.
• Via politiska beslut kan regeringen antingen stimulera eller strama åt ekonomin.
• Genom att reglera styrräntan ska Riksbanken försöka se till att inflationen ligger på två procent. En stabil inflation är det viktigaste målet för penningpolitiken.

Ekonomiska styrmedel

• Staten kan styra ekonomin på olika sätt, skatter, subventioner och lagstiftning är tre exempel. Rut- och rotavdrag är exempel på subventioner, ett ekonomiskt bidrag från staten som kan stödja produktion och konsumtion av en viss vara tjänst.
• Moms och punktskatt är två exempel på styrmedel.
• Genom att ha olika momssatser kan man från politiskt håll försöka uppmuntra eller begränsa viss typ av konsumtion.
• Staten kan också styra konsumtionen genom så kallade punktskatter.
• Det är en extra skatt på visa varor, till exempel alkohol och tobak är tanken är att skatten leder till lägre konsumtion.

Utmaningar för en hållbar utveckling

Hållbar utveckling vilar på tre ben:

• Socialt: grundläggande behov av hälsa, trygghet och demokrati tillgodoses.
• Ekonomisk: inte slösa med ekonomiska resurser och fördela dem rättvist.
• Miljö: skydda miljön och minska människors påverkan på klimatet. Fördelning av inkomster:
• Ojämlikheten mellan löntagare och kapitalägare har förstärkts.
• Det beror bland annat på att inkomster av kapital beskattas lägre jämfört med arbete.

Segregerade städer

• Inkomstkillnaderna i landet visar sig tydligt i våra segregerade städer.
• Segregerade städer är uppdelade utifrån ekonomiska, utbildningsmässiga och etniska skillnadslinjer.
• Där är också arbetslösheten betydligt högre än genomsnittet i landet.
• Alla påverkas av segregerade städer.

Rika och fattiga kommuner

• Den ekonomiska ojämlikheten visar sig bland Sveriges kommuner.
• I mindre kommuner har människor ibland svårt att få jobb och söker sig därifrån.
• De finansierar sina verksamheter i huvudsak genom kommunalskatten.
• Vissa kommuner har dock högre skattekraft än andra och vissa har högre kostnader.
• Utjämningssystemets syfte är att utjämna dessa strukturella skillnader så att alla får samma förutsättningar att klara av sina åtaganden.

Grön och hållbar ekonomi

• Vanligtvis brukar samhällsekonomins politiska mål vara ökad levnadsstandard, hög sysselsättning, stabil och låg inflation.
• När klimatförändringen är fokussåstarpolitikerinförutmaningen att fatta beslut som kan rubba målen och förändra vardagen för människor och företag.

Hoppas detta hjälper dig med dina studier.

Frågor om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med dessa system? Hur påverkar de samhället och miljön? Vad kännetecknar ett kooperativt företag?