Grundskole och Gymnasieskola PDF

Utbildning: Grundskoleutbildning och gymnasieutbildning 1842 - obligatorisk, avgiftsfri folkskola 1962 – ny obligatorisk nioårig grundskola 1968 – studentexamen avskaffas 1971 – ny gymnasieskola (istället för gymnasieskola, fackskola och yrkesskola) 1991 – kommunalisering av skolan (1989) 2010 – ny...

Utbildning: Grundskoleutbildning och gymnasieutbildning 1842 - obligatorisk, avgiftsfri folkskola 1962 – ny obligatorisk nioårig grundskola 1968 – studentexamen avskaffas 1971 – ny gymnasieskola (istället för gymnasieskola, fackskola och yrkesskola) 1991 – kommunalisering av skolan (1989) 2010 – ny skollag 2011/12 – gymnasiereform (GY-2011) 2018 – obligatorisk förskoleklass Skolverket, www.skolverket.se (central myndighet) Skolplikt: förskoleklass 6 år, grundskola mellan 7 och 16 år Skolans dokument - fastställda på nationell nivå: skollagen - den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010 och började tillämpas från och med den 1 juli 2011 läroplan (grundläggande mål och riktlinjer för olika typer av skolor) timplan (anger den minsta garanterade tid som eleverna har rätt till lärarledd undervisning i olika ämnen) kursplan (för varje ämne) -fastställda på lokal nivå: skolplan (planering hur kommunens skolor ska organiseras och utvecklas) skolans arbetsplan (förbereds på varje enskild skola) De flesta grundskolor och gymnasieskolor drivs av kommuner. Dessutom finns det fristående skolor, s.k. friskolor. Fristående skolor är öppna för alla och måste vara godkända av Skolinspektionen. Elever betalar inte för att gå i friskola. Friskola får bidrag från elevens hemkommun: skolpeng. Undervisningen i de fristående skolorna kan ha en inriktning som skiljer sig från de kommunala skolornas, t.ex. speciell pedagogik (Montessori eller Waldorfpedagogik), språklig /etnisk inriktning eller en religiös prägel. Grundskoleutbildning Grundskolan består av nio läsår, och varje läsår består av en höst- och en vårtermin. I grundskolan får också undervisning de flesta hörselskadade och nästan alla synskadade och rörelsehindrade barn. Grundsärskolan eller träningsskolan - för elever med utvecklingsstörning; består av nio årskurser i antingen grundsärskolan eller träningsskolan. I grundsärskolan går barn med lindrig utvecklingsstörning. I träningsskolan har elever istället för enskilda ämnen fem ämnesområden estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Specialskolan - för elever med vissa funktionsnedsättningar, framförallt dövhet, består av 10 årskurser och ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Döva och hörselskadade barn kan gå i specialskolan. Även barn som är synskadade och har ytterligare funktionshinder samt barn med grav språkstörning kan gå i specialskolan. Det finns också specialskola för hörselskadade och döva barn med utvecklingsstörning. Sameskolan - för barn till samer omfattar årskurserna 1-6. Utbildningen i sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen till och med årskurs 6 i grundskolan. Efter sameskolan fortsätter barn i grundskolan (årskurserna 7-9) Efter genomgången grundskoleutbildning ska varje elev ha fått minst 6 665 timmars undervisning. Ämnen i grundskolan är: Svenska/svenska som andra språk, Engelska, Matematik, Geografi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap (Samhällsorienterade ämnen, SO), Biologi, Fysik, Kemi, Teknik (Naturorienterade ämnen, NO), Bild, Musik, Slöjd, Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa Dessutom är ett visst antal timmar avsedda för Språkval (franska, spanska och tyska, även finska och samiska samt andra språk får erbjudas). Och Elevens val (möjlighet att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen). Om en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål och språket är det dagliga umgängesspråket för eleven, har eleven rätt att få undervisning i detta språk: modersmålsundervisning samt undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska Sociala förmåner för skolbarnen: avgiftsfri undervisning och undervisningsmaterial, gratis skollunch och skolskjuts, skolhälsovård (skolläkare, skolsköterska), försäkringar Utvärdering och betyg - terminsbetyg från och med årskurs 6. - slutbetyg i slutet av vårterminen i årskurs 9. Betygsstegen A, B, C, D och E är godkända betyg. Betyget F innebär att eleven inte nått godkänt resultat. Streck sätts om elevens kunskaper inte kan bedömas därför att eleven varit frånvarande. Minst en gång under terminen ska läraren ha utvecklingssamtal med eleven och elevens vårdnadshavare. Syftet med ett utvecklingssamtal är att gemensamt komma fram till hur elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling bäst kan stödjas, och att formulera och dokumentera detta i en individuell utvecklingsplan (IUP). Gymnasieutbildning Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (för ungdomar med en utvecklingsstörning efter avslutad grundsärskola eller träningsskola) Gymnasieskolan är avgiftsfri och frivillig och vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år. Efter att man fyllt 20 år finns det möjlighet att genomgå gymnasial vuxenutbildning. Gymnasieskolan består av 18 nationella program varav 12 är yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Program delas i inriktningar De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet och utbildningen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Det ska vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana efter utbildningen. Alla elever på ett yrkesprogram har också möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen. Exempel Program Humanistiska Hotell- och Naturbruk- Ekonomi- programmet turism- programmet programmet programmet Typ högskole- yrkesförberedande yrkesförberedande högskole- förberedande förberedande Inriktningar - Kultur -Hotell och - Djur - Ekonomi - Språk konferens - Lantbruk - Juridik - Turism och resor - Skog - Trädgård Dessutom finns det också 5 introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Man kan t.ex. läsa de ämnen som man saknar grundskolebetyg i, eller läsa svenska om ens kunskaper inte är tillräckliga för att läsa på gymnasieskolan. Man kan också förbereda sig till ett yrkesorienterat program. Ämnen som elever studerar på gymnasieskolan delas i kurser med varierande svårighetsgrad (t.ex. Svenska 1, 2, 3, Engelska 5, 6, 7). Varje kurs ger ett antal gymnasiepoäng. De nationella programmen omfattar 2500 poäng Alla gymnasieelever läser 9 gymnasiegemensamma ämnen (engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk). De gymnasiegemensamma ämnen varierar i omfattning mellan de olika programmen. Varje program innehåller dessutom: - programgemensamma ämnen - som alla elever på ett specifikt program läser och som ger programmet dess prägel. - programfördjupning - kurser som ska leda fram till de olika yrkena på yrkesprogrammen - inriktningskurser – kurser som är speciella för den valda inriktningen - individuellt val – på yrkesförberedande program kan det t.ex. vara kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet; estetiska kurser och kurser i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på samtliga program. På alla yrkesprogram ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma med minst 15 veckor. Inom yrkesprogrammen är det också möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför minst hälften av utbildningen på en eller olika arbetsplatser. Betygsskalan i gymnasieskolan har beteckningarna A-F. Eleven får betyg efter varje avslutad kurs. Dessutom ska de nationella programmen innehålla ett gymnasiearbete som måste vara godkänt för att eleven ska få examen. En elev som avslutat ett gymnasieprogram kan få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. Inom gymnasieskolan finns också utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen, bl.a. riksrekryterande utbildningar dvs. utbildningar dit man får söka oavsett var i landet man bor (t.ex. glasblåsning, sågverksteknik, flygutbildning, idrottsutbildningar) och spetsutbildningar (koncentrerade mot vissa specialområden, t.ex. matematik, biologi, språk) Studiebidrag från Centrala Studiestödsnämnden får automatiskt alla som är mellan 16 och 20 år och läser på gymnasiet (barnbidraget övergår i studiebidrag). Studiebidraget är 1050 kronor. Man kan dessutom ansöka om extra tillägg och inackorderingstillägg (om man bor och studerar på en annan ort än hemort.