Delkurs 2 PDF

Delen som motsvarar dugga 1 Den del av tentan som motsvarar dugga 1 handlar huvudsakligen om fakta och årtal. Hit hör: Sveriges första folkskolestadga. När kom den? Vad handlade den om? Den kom 1842 och handlade om att varje socken (område) blev skyldiga att starta en skola f...

Delen som motsvarar dugga 1 Den del av tentan som motsvarar dugga 1 handlar huvudsakligen om fakta och årtal. Hit hör: Sveriges första folkskolestadga. När kom den? Vad handlade den om? Den kom 1842 och handlade om att varje socken (område) blev skyldiga att starta en skola för att lära barn att läsa, skriva och om kristendomen, vilket skulle göra samhället mer jämlikt. 1940 års skolutredning Leddes av Gösta Bagge som ville modernisera skolan och ville att alla barn skulle få samma chans till utbildning. Han ville ha en enhetsskola där alla barn gick tillsammans oavsett kön eller bakgrund. 1946 års skolkommission Var grunden för grundskolan, man ville ha en gemensam utbildning, en enhetsskola istället för parallellsystemet för att främja demokratin och minska klyftorna i samhället. SNS och 1957 års skolberedning Skolberedningen ledde fram till införandet av grundskolan där SNS var en aktör som la fram förslaget att utbildningen behövde förändra och anpassas efter samhällets behov och krav. Skapandet av grundskolan. När? Varför? Grundskolan bildades år 1962 och ersatte folkskolan och flickskolan. För att alla skulle få samma utbildning oavsett kön eller bakgrund. Samt att samhället utvecklades och nya jobb krävde mer kunskap. Vågen av skolkritik. När? Vad handlade den om? 1970-80, och handlade om att skolan inte skulle levt upp till de förväntningar som fanns. Karl Noglund kritiserade skolan och menade att skolan drog isär eleverna som var smarta och mindre smarta. Där han menade att de smartare fick mindre stimulans och de andra kunde känna sig stressade, vilket kunde leda till större skillnader än jämlikhet. De skolreformer som genomfördes kring 1990, dvs skolans kommunalisering och friskolereformen. Kommunalisering innebar att ansvaret för skolan fick från staten till kommunerna i Sverige. Där skulle man skapa en decentraliserad och flexibel organisation och besluten skulle tas efter lokala behov. Friskolereformen innebar att privata aktörer kunde starta och driva skolor. Där de ville ha en större valfrihet vilket förväntades höja kvaliteten på skolorna.  De tre övergripande faser vi talat om: 1. Skollandskap/parallellskolesystem, 2. Systemorientering, 3. Styrning genom självstyrning. Ungefär när? Vad handlar de om? Skollandskap/parallellskolesystem Parallellskolesystemet innebär att det fanns två olika typer av skolor, folkskola och flickskola, där de rika kunde gå eftersom det kostade pengar att gå. 1880-1962 Skollandskap innebär att det inte bara fanns två typer av skolor utan det kunde skapas en skola vid behov vid området. 1910-62 Systemorientering Innebär att man fokuserar på olika delar i ett system hänger ihop eller påverkar varandra. 1950 talet Styrning genom självstyrning Man vill kombinera person och systemorienterat i samma system, där personerna självständigt strävar efter att systemet ska fungera bra. Detta system ska producera rätt sorts personer som kan fortsätta att få systemet att fungera. Här är både personerna och systemet viktiga. Delen som motsvarar dugga 2 Den del av tentan som motsvarar dugga 2 handlar om: Reformpedagogik. Dewey och Montessoris respektive pedagogiska idéer. Deweys idé var att lärandet anser han blir som bäst via de sociala och där eleverna löser verkliga problem ( learning by doing). Montessori idé var mer fokus på den individuella utvecklingen med betoning på självstyrt lärande med material som hjälper eleverna utvecklas. Vad försökte reformpedagogerna åstadkomma? Hur såg de på skolans problem och historia? Hur argumenterade de som inte tyckte om reformpedagogiken? De försökte åstadkomma frihet, självständighet, anpassning och utveckling. Dewey och Montessori ansåg den traditionella skolan vara auktoritär och stel. De tyckte att det inte lät eleverna vara aktiva och nyfikna eftersom den var anpassad till det industrialiserade samhället. De som var kritiska mot detta ansåg att friheten behöver balanseras med auktoritet för att det skulle bli jämlikt och strukturerat. Lärares organisering i lärarkårer och engagemang inom civilsamhället. Den ostyrbara skolan: för och nackdelar. När lärare engagerar sig i civilsamhället, som föreningar eller lokala projekt, stärker de banden mellan skola och samhälle och bidrar till att sprida viktiga värderingar som demokrati och jämlikhet. En "ostyrbar skola" är en skola med mindre central kontroll och mer frihet för lärare och skolledare att bestämma själva och anpassa sig till lokala behov. Men en ostyrbar skola kan också leda till ojämlikhet eftersom kvaliteten kan variera. Enhetsskolan: argument för och emot. För: Med enhetsskola blir det mer jämlikt och rättvist eftersom alla får möjlighet till samma möjligheter i skolan. Mot: Brist på individanpassning, I och med att alla ska gå i samma skola kan det leda till att elever med särskilda behov kan hamna efter och det eleverna som har det lättare i skolan kan få brist på stimulans. Karl Noglund var kritisk mot en enhetsskola, kritiken var att man drog isär samhället mellan de små korkade och de som var smartare. Argument för och emot meritokrati. Meritokrati betyder att människor får jobb, positioner eller möjligheter baserat på vad de kan, vad de har lärt sig och hur bra de presterar – inte på deras bakgrund, familj eller pengar. Det handlar om att belöna kunskap, talang och hårt arbete. För: Det motiverar människor att arbeta hårt eftersom man inte får jobb på grund av sin bakgrund eller familj. Mot: Något som gör systemet ojämlikt är att alla inte har samma möjligheter i början som stöd hemifrån vilket kan påverka sin utveckling och gör systemet orättvist. Skapandet av utbildningssystemet under 1950- och 1960-talen. Vad var syftet? Idén om humankapital och utbildning för ekonomisk tillväxt. Hur man såg på relationen mellan tillväxt och demokrati. Vad menade man med "begåvningsreserven" och varför uppfattade man den som betydelsefull? Under 1950- och 1960-talen skapades utbildningssystemet för att ge alla barn möjlighet att gå i skolan. Målet var att minska skillnader mellan människor, skapa fler jobb, stärka ekonomin och förbereda unga för framtiden. Utbildning sågs som viktigt för ett rättvist och modernt samhälle. Man såg att tillväxt och demokrati hörde ihop. Tillväxt gjorde samhället starkare, och demokrati gav frihet och idéer som skapade mer tillväxt. Utbildning var viktig för att både få jobb och stärka demokratin. "Begåvningsreserven" var barn från fattigare familjer som hade stor potential men få möjligheter att utbilda sig. Genom att ge dem chansen till utbildning kunde både samhället bli mer rättvist och ekonomin växa genom att fler bidrog med sina talanger. Behaviorism och undervisningsmaskiner. Vad är en undervisningsmaskin? Hur skiljer sig en undervisningsmaskin från ett läromedelssystem? Hur tänkte de som trodde att lärandet skulle bli mer effektivt med undervisningsmaskiner än med (mänskliga) lärare? En undervisningsmaskin är en apparat som hjälper elever att lära sig genom att ge instruktioner och omedelbar feedback. Skillnad: Undervisningsmaskin: En maskin som lär ut och rättar svar automatiskt. Läromedelssystem: Böcker och uppgifter som kräver en lärare för att bedöma och vägleda. Undervisningsmaskinerna skapades för att göra lärandet snabbare och enklare. Elever kunde arbeta själva och få direkt svar på sina uppgifter. Många trodde att det skulle förbättra inlärningen, men maskinerna kunde inte ersätta den hjälp och kontakt som lärare ger. Utbildningsteknologi och cybernetik. Ord som hänger samman med cybernetiken (information, kod, program, system, process, mål, återkoppling, styrning, komponent). Återkopplingens betydelse för effektiv målstyrning. Utbildning som målstyrd produktionsprocess. Förhoppningen om att kunna effektivisera genom att automatisera. Idén om systemdesign och processdesign. Förändringen av lärarens roll. Cybernetik handlar om hur system styrs och regleras genom återkoppling och anpassning. Under mitten av 1900-talet inspirerade cybernetik utbildningsteknologi. Återkoppling är en nyckel inom cybernetiken och blev en viktig del av utbildningsteknologin. Genom att ge eleverna direkt återkoppling på sina svar kunde undervisningen styras mot tydliga mål. Man trodde att utbildningsteknologi, som undervisningsmaskiner, kunde automatisera delar av undervisningen. Snabbare lärande: Elever kunde få individuellt anpassad undervisning utan att vänta på lärare. Standardisering: Alla elever fick samma kvalitet på undervisningen. Kostnadseffektivitet: Färre lärare behövdes, och lärande kunde ske mer flexibelt. Utbildningsteknologin förändrade lärarens roll från att vara den som undervisar direkt till att mer stötta och guida eleverna. Läraren blev en handledare som hjälpte eleverna använda tekniken och en designer som planerade hur undervisningen skulle fungera. Men detta skapade också problem med att det blev mindre social kontakt mellan elever och lärare, och lärarna skulle hjälpa till mycket med de tekniska. Framväxten av yrkesforskning på 1960-talet. Vad var forskningens syfte under denna period? Deras syfte var att professionalisera vetenskapen och det som behandlades i skolorna och att anpassa utbildningen till samhällets och arbetsmarknadens krav. Genom att göra utbildningen praktisk och effektiv. Skolkritiken i början av 1970-talet. Vad handlade det om? Det handlade om att man ansåg att skolan skapade en atmosfär av ojämlikhet möjligheter och stärker klasskillnaderna. Samt att de inte främjar verkligt lärande. Styrning genom självstyrning. Hur är den tänkt att fungera? Varför kan den förstås som en lösning på två problem som skolkritiken handlade om (dvs. vantrivsel och ineffektivitet)? Varför kan styrmetoden uppfattas som manipulativ? Den är tänkt att fungera genom att den fokuserar både på personen och på systemet, där systemet “uppfostrar” personerna att vilja få det att systemet ska fungera bra. Systemet ska producera rätt sorts personer som självständigt vill att det ska fungera och gör att de fortsätter så. Styrning genom självstyrning kan lösa problem som vantrivsel och ineffektivitet genom att ge elever mer inflytande, anpassa lärandet och öka motivationen. Metoden kan vara manipulativ där man kan verka fri, men systemet styr ändå mål och regler, vilket gör att friheten egentligen är begränsad. Den 4 och sista delen- kommer inte vara identiska frågor Den fjärde och sista delen av tentan kommer att bestå av varianter av följande frågor: 1. Vilka av nedanstående tycker du bör ha stort inflytande över Sveriges skolväsen? Barnen själva Barnens föräldrar Forskare Politiker Företrädare för näringslivet 2. I vilken utsträckning och i vilka avseenden tycker du att Sveriges skolväsen bör vara centralstyrt? Vad gäller utsträckning ska du ange en procentsats från 0 till 100%, där 0% betyder inte centralstyrt alls och 100% betyder fullständigt centralstyrt. Vad gäller avseenden kan du förslagsvis skilja mellan: Skolväsendets övergripande mål Skolväsendets organisation Mekanismer för kvalitetskontroll och kvalitetsoptimering Undervisningens ämnesmässiga innehåll Undervisningsmetoder Undervisningstid, totalt och fördelning mellan olika ämnen Lärarutbildning och reglering av vem som får undervisa 3. Vad är viktigast i en undervisningssituation? Välj till exempel att fokusera på någon eller några av nedanstående aspekter: Att eleven har fått tydlig information om vad som är undervisningens mål och syfte Att eleven får tillgång till läraktiviteter som understödjer effektivt lärande Att lärandet synliggörs så att undervisningen hela tiden kan anpassas till elevens kunskapsnivå och specifika svårigheter Att läraren har djupa kunskaper om ämnet Att läraren har utrymme att anpassa sin undervisning till vad hon i situationen tycker är lämpligt, vad gäller såväl innehåll och undervisningsmetoder som undervisningens syfte Att eleven ges utrymme att förhålla sig kritiskt till det som förmedlas i undervisningssituationen  4. Vilken del eller vilka delar av den pedagogiska vetenskapen tycker du är mest intressant, och vari ligger värdet av denna sorts pedagogiskt vetande? Utgå förslagsvis från de sidor av pedagogiken som behandlats i delkurs 1 och 2 av PEDG01, inklusive de som tagits upp under genomgången av skolans och pedagogikens historia.