Untitled Quiz

Study Notes

Delad uppfattning om människans konfliktbenägenhet: naturliga konkurrenser eller beroende av samhällsstrukturer.
Krig blev vanligt i högkulturer under antiken, grund av hierarkier och specialisering.
Att dö i strid betraktades som en ära, särskilt i det romerska riket.
Medeltiden präglades av strider om kungamakt, korta krig och belägringar som drabbade civila.
Stridsfångar användes som valuta under medeltiden.
1500-1600-talet såg uppkomsten av arméer bestående av befolkningen.
30-åriga kriget handlade om territorium och religion, med arméer som plundrade och förstörde.
Westfaliska freden 1648 etablerade gränser som kvarstod fram till 1815.
Under 1700-talet flyttades krigen mer till havs och handlade ofta om kolonier.
Amerikanska inbördeskriget (1861-1865) introducerade kulsprutor och effektiva skjutvapen.
1900-talet, inklusive första och andra världskriget, ledde till utveckling av regler och definiering av krigsbrott genom FN.

Sex utanför äktenskap och brott mot religion betraktades som allvarliga brott med dödstraff som konsekvens.
Antiken och forntiden använde ofta böter och utvisning som straff, medan straff blev brutala och offentliga för att avskräcka.
Stöld och hor bestraffades strängare än misshandel eller dråp under medeltiden; kyrkan verkställde många domar.
Dödstraff ökade och blev mer offentliga under 1600-talet; bödeln blev ett statligt yrke.
Straff blev könsuppdelade, med olika regler för män och kvinnor.
Under upplysningstiden på 1700-talet infördes fängelsestraff och dödstraffet minskade.
1800-talet såg en utbyggnad av fängelsen och en minskning av dödstraff, samt en strävan efter rehabilitering.
Dödstraff slutade utföras offentligt under 1900-talet, och en mer human straffrätt började växa fram.

Typiska mördare var ofta bönder, och alkohol och pengar var vanliga orsaker till bråk.
Söndagar var den vanligaste dagen för våldshandlingar, ofta i samma sociala kretsar.
Stridsmiljöer och soldater påverkade samhällsvåldet starkt under medeltiden.
Våldet utfördes ofta offentligt och handlade om ära och stolthet, särskilt inom adeln.
Våld accepterades allmänt och betraktades inte som det största brottet vid den tiden.
Under reformationen ökade våld i hemmet, där mannen blev dominanta.
1600-talet kännetecknades av statens växande makt och framväxten av polismyndigheter, vilket skapade våldsmonopol.