Upplysningen. Källa: Robert de Vries (red.) (2010-10-03). Upplysningen. SO-Rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen# [Hämtad: 2025-01-07]

En intellektuell och kulturell rörelse under 1700-talet som betonade förnuft, vetenskap och individens frihet. Syftet var att krossa fördomar, vidskepelse och auktoriteter.

En period som betonar vetenskapliga observationer, experiment och kritiskt tänkande. Inspirerade upplysningen.

En filosofi som förespråkar att statens makt ska vara uppdelad mellan olika grenar, t.ex. lagstiftande, verkställande och dömande.

Människor är födda fria och jämlika, med naturliga rättigheter som rätt till liv, frihet och egendom.

Filosofin om att samhället och dess institutioner ska styras av förnuft och inte av tradition, religion eller auktoritet.

Upplysningstiden är en period med starkt fokus på förnuft, kritiskt tänkande och individens frihet. Den ifrågasätter traditioner och religion, och betonar vetenskap och empiri.

Enligt upplysningstänkarna kan människan förändras genom att förbättra sitt samhälle. Genom att ändra miljön runtomkring kan människan bli bättre.

Vetenskapliga upptäckter under 1600-talet och framåt utmanade traditionella synsätt på livet och verkligheten. Människan började ifrågasätta religionens auktoritet.

I Upplysningen såg man förnuft som det viktigaste verktyget för framsteg. Genom att använda sitt förnuft kunde människan skapa ett bättre samhälle.

Upplysningens idéer spreds genom litteratur, debatter, och möten. Människor började diskutera politiska och sociala frågor på ett nytt sätt.

Upplysningstiden var inspirerad av en tro på människans godhet och förnuft. Man såg en positiv framtid där människor kunde vara fria och lyckliga.

Upplysningstiden var en tid av stora förändringar. De politiska, sociala och vetenskapliga omvälvningarna ledde till många revolutioner.

Upplysningstiden betonade vikten av individens frihet. Människor skulle ha rätt att tänka fritt, yttra sig fritt och välja sin egen väg.