Material- och produktionsstyrning (MPS)

Material- och produktionsstyrning (MPS)

• MPS är den administrativa verksamhet som styr flödet av material och produkter, från leverantör till kund.
• MPS delas in i materialstyrning och produktionsstyrning.

Materialstyrning

• Materialstyrning inriktas på att säkerställa rätt material i rätt mängd vid rätt tidpunkt för produktionen.
• Målet är att minimera lagerhållningskostnaderna genom att hålla förråd, buffertar och lager så små som möjligt.
• Orderstyrd materialförsörjning ger lägst kostnad jämfört med lagerstyrd beställning, där material måste lagerhållas på grund av kort tid från order till produktion.
• Artiklar med hög omsättning prioriteras, medan standardiserade rutiner används för övriga artiklar för att undvika brist.

Produktionsstyrning

• Produktionsstyrning syftar till att optimera användningen av resurser som maskiner, utrustning och personal.
• Arbetsredskap som används är tidplaner och beläggningsscheman.
• Utrustningens kapacitet och gruppering är centralt.
• Samarbete med andra funktioner är viktigt för säkra och aktuella underlag.
• Datorstödda MPS-system blir allt vanligare, från enskilda moment till fullt integrerade system.

Planering

• Planering måste ske i förväg för att säkerställa att allt fungerar smidigt när produktionen startar.
• Vid en order ska man noggrant överväga alla steg fram till leverans.
• Bestäm vilka detaljer, material och verktyg som behövs, när de ska vara tillgängliga och när beställning ska ske för att möta tidsfristen.
• Kontrollera lagret och reservera nödvändiga detaljer som finns.
• Planera när och var produkten ska tillverkas och boka tid i maskinerna.
• Vad, var, när och hur ska göras för att ordern ska bli klar i rätt tid?

Logistik/Materialadministration (MA)

• MPS är en del av logistik, eller materialadministration (MA).
• MA omfattar hela materialflödet, från råvaruleverantör till slutlig förbrukare.
• MA innefattar planering, utveckling, samordning, organisering och styrning.
• Huvudsakligen är MA en operativ verksamhet (inköp, MPS, materialhantering, transport), men även strategisk (inköpspolicy, lagerstorlek, etc.).
• Viktiga beslut inkluderar hur stora lager som kan accepteras, placering av distributionslager, och acceptabla bristkostnader.
• Bristkostnader inkludera kostnader för att rätta till fel och kostnader för stillestånd eller omställningar.

MPS Definitioner

• Tidigare kallades detta arbete för planering, nu MPS.
• MPS ska säkrar att rätt produkt med rätt kvalitet levereras på rätt plats och i rätt tid.
• MPS är den administrativa verksamhet som styr flödet av material och produkter från råvaruleverantör genom företaget till kund.

Verksamhet

• Planeringsfunktionen blir spindeln i nätet, samordnar arbete mellan olika funktioner.
• MPS styr flödet av material och produkter från leverantör genom produktion till kund.

Praktisk MPS

• MPS-enheten kallas ofta planeringsavdelningen.
• Material- och produktionsstyrning sköts gemensamt av planerare eller grupper.
• Planeringspersonalen kan vara centraliserad eller utplacerad.

Samverkan

• Samverkan med andra funktioner är grunden för ett bra MPS-resultat.
• MPS ger överblick och kräver stor kunskap för snabba beslut vid störningar i materialflödet.
• Hantera styrningen vid haverier, leveransförseningar eller ändrade kundkrav.
• MPS skall ta in de olika åsikterna och välja den lösning som ger bäst resultat för företaget som helhet.
• MPS delar med sig kunskaper samt håller alla informerade om läget.

Informationsutbyte

• Ledningsgruppen ger info om strategi samt får info om beläggning, leveransläge och planer.
• Inköp ger info om beställningar och leveranstider och får info om materialbehov och behov av legotillverkning.
• Försäljning ger info om prognoser och leveranskrav och får info om beläggning och leveranstider.
• Beredningen ger/får info om materialbehov, tidsåtgång och verklig tidsåtgång i produktionen.
• Produktionsteknik ger info om arbetsmätning, maskinbeläggning och väntad kapacitetsutveckling.
• Produktion ger/får info om bemanning, arbetstider, beläggning och kapacitetsbehov.
• Produktutveckling ger info om nya och förändrade produkter.
• Underhåll ger/får info om underhållsbehov och lämplig tidpunkt.
• MPS påvisar brister och föreslår förbättringar i produktutformning, produktionsmetoder samt administrativa rutiner.
• Informationsutbyte med andra funktioner samverkar för ökat beslutsunderlag.

MPS Delområden

• MPS är uppdelad i materialstyrning och produktionsstyrning.
• Materialstyrning: innebär att styra materialförsörjningen.
• Produktionsstyrning: innebär att styra produktionen.
• Ansvaret kan ligga på samma person/grupp eller vara en central planeringsavdelning.

Mål

• Företagets övergripande mål är maximal lönsamhet.
• Lönsamheten ökar då intäkterna ökar, kostnaderna minskar och kapitalet minskar.
• Målet är att utnyttja resurser effektivt och leverera rätt varor i rätt mängd, på rätt plats och i rätt tid till rätt pris.
• Kapitalbindning och resursutnyttjande ska vägas mot leveranssäkerhet.
• MPS omfattar planering av materialanskaffning och tillverkning, beordring av materialleverans och tillverkning samt uppföljning.
• Målet är att arbeta utan störningar samt hålla kostnaden för varor låg (kapital bundet i lager).

Ledtid

• Långa ledtider kan vara ett försäljningshinder.
• Kortare ledtid ger snabbare leveranser och starkare konkurrenskraft. -Långa ledtider binder kapital.
• Pengarna är bundna i materialförråd, produktionskedjan och färdiglager.
• Först när produkten når kunden fås betalt.
• Åtgärder som behöver göras med en order innan produktionen kan starta inkluderar att registrera ordern och skriva ut orderhandlingar, göra tilläggskonstruktioner, ta nya ritningar och bryta ner ordern i dess beståndsdelar, beräkna materialbehov och förbereda arbetsoperationer.
• Minskad ledtid möjliggör tillverkning mot kundorder istället för mot lager.
• Leveranstiden måste minska och vara lika med eller kortare än den leveranstid som kunden begär.

Leveranstider

• För lång leveranstid kräver råvaror på lager.
• Förkortade ledtider möjliggör kundorderstyrd tillverkning.
• Fullständig kundorderstyrd tillverkning innebär att råvaror beställs först efter order.
• Detta minimerar lagerkostnaderna.
• Korta ledtider är ett viktigt konkurrensmedel, ökar leveransberedskapen och sänker kapitalbindningen, minskade kostnader och ökad lönsamhet.

Materialstyrning

• Materialstyrning är arbetet med att styra materialförsörjningen så att rätt material finns i tid, kunder får sina beställningar i tid samt låga förråd och lager.
• Materialstyrningen arbetar med huvudplanering och detaljplanering.
• Huvudplanering är långsiktig (upp till ett år) och ger överblick.
• Detaljplanering är kortsiktig (upp till en månad) och lägger ut order till leverantörer med exakta antal och leveranstider.

Materialbeställning

• Materialet kan tas från extern leverantör, annan del i produktionskedjan eller från eget lager.
• Beställningen baseras på kundorder och försäljningsprognoser. Slutprodukterna bryts ner för att beräkna bruttobehov av ingående material.
• Nettobehovet beräknas genom att ta hänsyn till tillgängligt material på lagret.

Nettobehov

• Nettobehov är det antal komponenter vi behöver som inte redan finns på lager.

Order- och lagerstyrd materialbeställning

• Orderstyrd materialbeställning sker först när en order finns.
• Lagerstyrd materialbeställning innebär att artikeln alltid finns på lager och beställs enligt fastställda regler.
• Orderstyrd materialbeställning minimerar transporter, förråd och lager.
• Materialbeställningstypen beror på leveranstiden och totala ledtiden för produkten.
• Totala ledtiden får inte vara längre än den utlovade leveranstiden.
• Vid lagerstyrd materialförsörjning är tiden för anskaffning lika med noll, men ju kortare anskaffningstid desto mer orderstyrd beställning och mindre lager.
• Orderstyrd materialbeställning ger mindre lager än lagerstyrd materialbeställning.

Tillverkning

• Typ av tillverkning påverkar materialbeställningen.
• Stycktillverkning: orderstyrd.
• Serietillverkning: order- eller lagerstyrd.
• Kontinuerlig tillverkning: lagerstyrd.

Lagerstyrning

• Lager binder kapital och medför kostnader (lokaler, utrustning, personal, etc.).
• Årliga lagerhållningskostnader: 40-70% av lagrets värde.
• Viktigt att styra lagret hårt, dvs. att hålla det på en så låg nivå som möjligt.
• Lager binder kapital och ger avsevärda kostnader.
• ← Order- och lagerstyrd materialbeställning.

Motiv till Lager

• Produktion måste ha omedelbar tillgång till artikeln eller att det alltid måste finnas tillgång på färdiga produkter för omedelbar leverans till kund.
• Andra viktiga motiv är många små beställningar av en artikel blir dyrt då varje beställning medför en viss kostnad som är oberoende av beställningens storlek.
• Det behövs gardering mot brister, utjämning vid varierande efterfrågan och mellanlager för sammansättning.
• För vissa operationer krävs det en viss mängd detaljer.

Beställningspunktsystem

• Beställningspunktsystem är enkla rutiner för att fastställa när beställning ska ske.
• Två metoder: Beställningsnivå och periodbeställning.
• Beställningsnivå: lika mängd vid varje beställningstillfälle.
• Periodbeställning: lika lång tidsperiod mellan varje beställning.
• Beställningsnivå fastställs individuellt utifrån ledtid, beräknat behov samt säkerhetslager.
• Vid periodbeställning är tiden konstant, mängden varierar. Beställningar görs med jämna tidsintervall.
• Mängden vi beställer, A, är skillnaden mellan återfyllnadsnivån och lagernivån vid beställningstillfället.
• Återfyllnadsnivån bestäms av ledtiden, beräknat behov och säkerhetslagret.

Ekonomisk Partistorlek

• Vid bestämning av beställningsstorlekar eftersträvas låg årskostnad per artikel.
• Den ekonomiska partistorleken innefattar både lagerhållningskostnader och ordersärkostnader.
• Ordersärkostnaderna påverkar partistorleken och bör minskas.
• Hög ordersärkostnad tvingar oss till stora partier.
• Ordersärkostnader i tillverkning inkluderar omställningskostnader, administrativa kostnader, transportkostnader samt kostnader för uttag och inlägg samt rapportering.
• En effektiv materialstyrning ska säkerhetsställa att rätt material alltid finns tillgängligt.

Produktionsstyrning

• Produktionsstyrning är arbetet med att styra produktionen så att våra produktionsresurser: maskiner, utrustning och personal, utnyttjas på bästa möjliga sätt.
• Produktionsstyrningen arbetar utmed fyra huvudsteg (huvudplanering, detaljplanering, beordring och uppföljning).
• För att kunna göra uppföljningen krävs återrapportering från produktionen.
• Huvudplanering görs långsiktigt (6-12 månader) medan Detaljplanering görs kortsiktigt, normalt upp till en månad.
• Beordring är den direkta styrningen av produktionen. dvs order att starta en operation.
• Genom uppföljning vill vi kunna jämföra den verkliga tidsåtgången för en operation, omställning etc med den tidsberäkning vi tidigare gjort.
• Operatören återrapporterar omedelbart efter det att en arbetsoperation är klar.
• Aktuell bild över situationen genom planeringsarbetet.
• En effektiv produktionsstyrning förutsätter god kännedom om produkter, produktionsmetoder och kapacitet.
• Gruppering av produktionsutrustningen är viktigt för det praktiska planeringsarbetet.
• Funktionell verkstad: maskiner av samma typ placerade tillsammans.
• Flödesgrupp: all utrustning för en produkt placerad i en maskingrupp, vilket förenklar planeringen.
• Central eller decentraliserad planering beror på utrustningens placering.

Kapacitet

• Kapacitet är vad vi verkligen kan prestera per tidsenhet över en längre tidsperiod,vi talar om verklig kapacitet.
• Kapaciteten bestäms med erfarenhetsvärden som tar hänsyn till haverier, underhållning, omställningar, raster och sjukfrånvaro..
• Kapaciteten är aldrig större än vad den svagaste länken kan prestera. Ett flöde är det den långsammaste maskinen som avgör flödets kapacitet. Små insatser som mindre tekniska ingrepp eller utökad bemanningstid kan kraftigt öka kapaciteten.

Planer och Scheman

• En tidplan klargör när olika aktiviteter och operationer ska äga rum vid utförandet av en order.
• Tidplanen skall vara lättöverskådlig och kunna justeras kontinuerligt och alla kan enkelt se vilka krav som ställs på dem.
• Beläggningsschema är ett planeringsverktyg som visar den del av vår kapacitet som vi har inbokade order för.
• Beläggningsschema visar maskinbeläggning, dvs maskintid under lång tid.
• Beläggningsreservationer läggs ofta in för att garantera tillgänglig maskintid.
• Beläggningsschemat visar vår ordersituation grafiskt.

Ordersats och Datastöd

• Ordersats är en samling dokument som utgör underlaget för tillverkningen.
• Exempel på vanliga dokument är följekort, operationslista, materialkort samt transportkort.
• MPS kräver beräkningsarbete och informationsöverföring.
• Ju mer komplex produktionsprocess, desto mer omfattande blir beräkningsarbetet och desto mer information ska överföras.
• För att klara krav på korta ledtider och på små lager krävs snabbhet och precision.
• Vid nya order med korta leveranstider kan omdisponeringar krävas.
• Datorn kan snabbt utföra beräkningar.
• Datorer möjliggör snabba beräkningar, kontroller och framtagning av leveranstider.
• Ett fullt utvecklat MPS är sammanlänkat.

Utveckling

• Datoriserade hjälpmedel, speciellt produktframtagning, förändrar beredarens arbete och ökar kraven på datorkunnande.
• CAM-tekniken utvecklas och kan simulera hela produktionsprocesser.
• Datorstyrda maskiner klarar fler operationer och tempon.
• Miljökrav påverkar tillverkningen och därmed beredningen.
• Ny organisation med arbetslag förändrar beredningsarbetet och flyttar vissa uppgifter till produktionen.