Material- och Produktionsstyrning (MPS)

Material- och produktionsstyrning (MPS)

• MPS (Material- och produktionsstyrning) definieras som den administrativa verksamheten som styr material- och produktflödet från råvaruleverantörer till kunden.
• MPS delas in i materialstyrning och produktionsstyrning.

Materialstyrning

• Materialstyrning syftar till att säkerställa korrekt materialtillgång i rätt mängd vid rätt tidpunkt för produktionen.
• Målet är att minimera lagerhållningskostnaderna genom att hålla förråd och buffertar så små som möjligt.
• Orderstyrd materialförsörjning ger lägst kostnad, motsatsen är lagerstyrd materialbeställning.
• Artiklar med hög omsättning kräver noggrann styrning, medan standardiserade rutiner används för övriga artiklar.

Produktionsstyrning

• Produktionsstyrning fokuserar på att optimera användningen av resurser som maskiner, utrustning och personal.
• Tidplaner och beläggningsscheman är viktiga verktyg.
• Verklig kapacitet och gruppering av utrustningen är centralt.
• Samarbete med andra funktioner är nödvändigt för att fatta snabba och välgrundade beslut i oväntade situationer.

Datorisering av MPS

• Datorstödda MPS-system blir vanligare och kan omfatta enskilda moment eller vara fullt integrerade.

Planering inom MPS

• Innan produktionsstart krävs noggrann planering.
• Ordergenomgång innefattar att bestämma vilka material och verktyg som behövs, när de ska finnas tillgängliga och när beställningar ska läggas.
• Lagerkontroll och reservering av nödvändiga detaljer är viktigt.
• Tidplanering för tillverkning och maskintillgänglighet måste fastställas.

Logistikens roll

• MPS är en del av materialadministration (MA) eller logistik, vilket omfattar materialflödet från råvara till slutprodukt.
• MA inkluderar planering, utveckling, samordning, organisering och styrning.
• MA hanterar inköp, MPS, materialhantering och transport, samt strategiska beslut som inköpspolicy och lagernivåer.
• Exempel på strategiska beslut är:
  • Val av antal leverantörer för viktiga artiklar.
  • Samarbetsformer med leverantörer.
  • Acceptabla lagernivåer.
  • Placering av distributionslager.
  • Toleransnivå för bristkostnader.

Bristkostnader

• Bristkostnader uppstår vid felaktiga leveranser och inkluderar kostnader för stillestånd och omställningar på grund av materialbrist.
• Långsiktiga MA-beslut påverkar det praktiska MPS-arbetet.

MPS - Definition och funktion

• MPS syftar till att leverera rätt produkt med rätt kvalitet på rätt plats i rätt tid och i rätt mängd.
• MPS är den administrativa verksamheten som styr flödet av material och produkter från leverantör till kund.
• Planeringsfunktionen blir central och samordnar arbetet mellan olika funktioner.

MPS i praktiken

• MPS-enheten kallas ofta planeringsavdelningen.
• Material- och produktionsstyrning samordnas normalt av en planerare eller grupp.
• Personalen kan vara centraliserad eller utplacerad vid produktionsavsnitt.

Samverkan för bästa resultat

• Samverkan med andra funktioner är avgörande.
• MPS kräver bred kunskap för snabba beslut vid störningar och omfattar hantering av haverier, leveransförseningar och kundkrav.

Hantering av åsikter och information

• MPS balanserar olika åsikter och väljer lösningar som gynnar företaget.
• Delar kunskaper och informerar ledning och övriga funktioner.
• Ledningsgruppen ger information om strategi och får information om beläggning och leveransläge.
• Inköp ger information om beställningar och får information om materialbehov.
• Försäljning ger prognoser och leveranskrav och får information om beläggningssituation.
• Beredningen ger information om materialbehov och får information om tidsåtgång.
• Produktionsteknik ger information om arbetsmätning och får information om kapacitetsbehov.
• Produktion ger information om bemanning och får information om beläggning.
• Produktutveckling ger information om nya produkter.
• Underhåll ger information om underhållsbehov och får information om lämplig tidpunkt.
• MPS identifierar brister och föreslår förbättringar.

Delområden inom MPS

• MPS delas in i materialstyrning och produktionsstyrning.
• Materialstyrning styr materialförsörjningen för att säkerställa tillgång och leverera i tid.
• Produktionsstyrning styr produktionen för att optimera resursutnyttjandet.
• Ansvaret kan vara delat eller centraliserat beroende på företagets storlek.

Mål med MPS

• Företagets övergripande mål är maximal lönsamhet.
• Lönsamheten ökar när intäkterna ökar, kostnaderna minskar och kapitalet minskar.
• Resurser ska utnyttjas effektivt för att leverera rätt varor i rätt mängd, tid och pris.
• Kapitalbindning och resursutnyttjande måste balanseras mot leveranssäkerhet.
• MPS kräver planering av materialanskaffning, beordring av leverans och uppföljning.

Materialstyrningsmål

• Målet är att arbeta störningsfritt med låga kostnader för kapital bundet i förråd och lager.

Ledtidens betydelse

• Långa ledtider hämmar försäljningen och binder kapital i materialförråd, produktion och färdiglager.
• Först när produkten når kunden får vi betalt, och kostnader för arbetsinsatser binds under tiden.
• Många åtgärder krävs innan produktionen kan starta, som orderregistrering, konstruktion, materialberäkning med mera.
• Minskade ledtider kan möjliggöra tillverkning mot kundorder istället för mot lager.

Kundorderstyrd tillverkning

• För att möjliggöra fullständig kundorderstyrd tillverkning där råvaror beställs först efter kundorder, måste ledtiderna vara korta.
• Fördelar är minskade lagerkostnader.
• Korta ledtider är ett konkurrensmedel som ger höjd leveransberedskap, minskad kapitalbindning, minskade kostnader och ökad lönsamhet.

Materialstyrningens arbetsuppgifter

• Säkerställa att rätt material finns tillgängligt i tid för arbetsoperationer i maskinerna.
• Se till att kunderna får sina beställningar i utlovad tid.
• Minimera förråd, buffertar och lager.
• Materialstyrningen indelas i huvudplanering och detaljplanering.
• Huvudplanering är långsiktig, upp till ett år, och ger en överblick över materialläget.
• Detaljplanering är kortsiktig, upp till en månad, och lägger ut order till leverantörer med exakta antal och leveranstider.

Materialbeställning

• Materialet till en operation kan komma från en extern leverantör, från en annan del i produktionskedjan eller från det egna lagret.
• Artiklar som skall beställas bestäms från inneliggande kundorder och aktuella försäljningsprognoser.
• Slutprodukterna delas upp i sina beståndsdelar så att behovet av ingående material framgår, bruttobehovet.
• Nettobehovet beräknas genom att beakta lagerstatus.
• Nettobehovet är det antal komponenter som måste köpas in eller tillverkas.

Order- och lagerstyrd materialbeställning

• Orderstyrd materialbeställning innebär att en artikel beställs först när det finns en order.
• Lagerstyrd materialbeställning innebär att artikeln alltid finns på lager.
• Att arbeta med orderstyrd materialbeställning är fördelaktigt eftersom det mesta av materialet beställs in direkt till produktionen.
• Typ av materialbeställning bestäms av leveranstiden och den totala ledtiden för produkten.
• För att klara en leverans i tid får den totala ledtiden inte vara längre än den utlovade leveranstiden.
• Ju mer anskaffningstiden kan förkortas desto mer kan arbetet med orderstyrd materialbeställning öka och förråden och lagren minska.
• Orderstyrd materialbeställning ger mindre lager än lagerstyrd materialbeställning.

Typ av tillverkning bestämmer materialbeställning

• Stycktillverkning: orderstyrd materialbeställning.
• Serietillverkning: order- eller lagerstyrd materialbeställning.
• Kontinuerlig tillverkning: lagerstyrd materialbeställning.

Lagerstyrning

• Lager binder kapital och medför kostnader för lokaler, utrustning, personal, underhåll och finansiering.
• Normalt motsvarar lagerhållningskostnaderna 40-50% av lagervärdet men kan uppgå till 70%.
• Ett lager värt 1.000.000 kr kostar alltså 400.000 - 700.000 kr per år.
• Orsaker till att lager hålls är att produktionen måste ha omedelbar tillgång till artikeln eller produkten måste finnas tillgänglig för omedelbar leverans till kund.
• Andra viktiga motiv är att undvika många och små beställningar samt brister i produktionen.
• Lager kan också behövas för utjämning om efterfrågan på produkterna varierar samt att invänta att olika delar av en produkt kan sättas samman.
• För vissa operationer krävs att det finns en viss mängd detaljer tillgängliga.

Beställningspunktsystem

• En samlad beteckning för enkla rutinmetoder som används för att fastställa när en beställning skall ske.
• Huvudsakligen används metoder; beställningsnivå och periodbeställning.
• Beställningsnivå: en lagernivå vid vilken ny beställning skall ske.
• Periodbeställning: lika lång tidsperiod mellan varje beställning.
• Mängden som beställs vid periodbeställning är skillnaden mellan återfyllnadsnivån och lagernivån vid beställningstillfället

Ekonomisk partistorlek

• Storleken på beställningar till lager bestäms så att den totala årskostnaden för varje artikel blir så låg som möjligt.
• Ordersärkostnaderna är kostnader för varje leverans oberoende av storleken på leveransen.
• En hög ordersärkostnad leder till att stora partier tillverkas.
• Målet är att ordersärkostnaden reduceras så att kundbehov och kapitalbindning får styra partistorleken.
• I ordersärkostnaden för en tillverkning ingår, kostnader för omställning i maskiner och utrustning, administrativa kostnader för att starta ett arbete, transportkostnader och kostnader för uttag av material.
• En effektiv materialstyrning gör att rätt material alltid finns tillgängligt på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Produktionsstyrning

• Produktionsstyrning fokuserar på att optimera användningen av produktionsresurser.
• Produktionsstyrningen arbetar i fyra huvudsteg: huvudplanering, detaljplanering, beordring och uppföljning.
• Återrapportering från produktionen krävs för uppföljning.
• Vid huvudplanering arbetas med en tidshorisont på 6-12 månader.
• Detaljplanering görs på kort sikt och fastställer när och var varje arbetsoperation skall utföras.
• Beordring är den direkta styrningen av produktionen.
• Genom uppföljning kan den verkliga tidsåtgången jämföras med tidsberäkningen som tidigare gjorts.
• Operatören återrapporterar efter arbetsoperationen.
• Effektiv produktionsstyrning förutsätter kännedom om produkter, produktionsmetoder, produktionslayout och produktionskapacitet.
• Maskiners och arbetsplatsers grupperade hur maskiner, arbetsplatser, transport och lyftutrustning, transportvägar samt lagerplatser är grupperade.
• I en funktionell verkstad är alla maskiner av en viss typ placerade tillsammans.
• I en flödesgrupp är all utrustning för att tillverka en viss produkt placerad i en maskingrupp.
• Utrustningens placering är mycket viktigt för utformning med centraliserad eller decentraliserad planering.

Kapacitet

• Kapacitet är vad som verkligen som kan presteras per tidsenhet under en längre tidsperiod (verklig kapacitet).
• Kapaciteten bestäms genom att använda erfarenhetsvärden för att ta hänsyn till inverkan av olika typer av störningar som haverier, inplanerat underhåll, omställningar, raster och sjukfrånvaro.
• Kapaciteten är aldrig större än vad den svagaste länken kan prestera.
• Verklig kapacitet är vad erfarenheten säger att vi kan prestera.

Tidplaner och beläggningsschema

• När det krävs flera aktiviteter görs en tidplan.
• Tidplanen bör vara lätt att överblicka och lätt att justera, alla berörda kan snabbt och enkelt se vilka krav som ställs på dem.
• Beläggning är andelen av kapaciteten som det finns order inbokade för.
• Den långsiktiga beläggningen görs för tiden fram till dess att sista inneliggande ordern skall levereas.
• Beläggningen visas sedan ofta i ett stolpdiagram (beläggningsschema).
• I ett beläggningsschema kan även beläggningsreservationer läggas in.

Ordersats och datorstödda styrsystem

• Underlaget för tillverkningen, ordersatsen, kan vara i form av blanketter men är ofta digitalt.
• Datorstödda styrsystem krävs för beräkningsarbete, snabba ledtider samt små lager.
• Omdisponering kan behövas när nya order med korta leveranstider skall passas in.
• I ett MPS-system är alla styroperationerna sammanlänkade.
• Beredning förändras ständigt genom den datoriserade hjälpmedel, framförallt inom den datoriserade produktframtagningen.
• CAM-tekniken utvecklas ständigt och kan användas för simulering av hela produktionsprocesser.
• Flera arbetsuppgifter som tidigare sköttes av beredningen sköts numera direkt av produktionen.