Material- och produktionsstyrning (MPS)

Material- och produktionsstyrning (MPS)

• MPS är den administrativa verksamheten som styr materialflödet och produkter från råvaruleverantör till kund.
• MPS delas in i materialstyrning och produktionsstyrning.

Materialstyrning

• Materialstyrning syftar till att styra materialförsörjningen så rätt material finns i rätt mängd vid rätt tidpunkt för produktionen.
• Målet är att minimera förråd, buffertar och lager för att hålla nere lagerhållningskostnaderna.
• Orderstyrd materialförsörjning ger lägst kostnad.
• Lagerstyrd materialbeställning kräver lagerhållning pga kort tid från order till produktion, vilket ökar kostnaderna.
• Artiklar med störst omsättning styrs hårdast, medan standardiserade rutiner används för övriga för att undvika bristsituationer.

Produktionsstyrning

• Produktionsstyrning inriktas på att optimera användningen av produktionsresurser som maskiner, utrustning och personal.
• Tidplaner och beläggningsscheman används som hjälpmedel.
• Utrustningens verkliga kapacitet och gruppering är utgångspunkten.
• Samarbete med andra funktioner är nödvändigt för att fatta snabba beslut baserat på aktuell information.

Datorisering av MPS

• Datorstödda MPS-system blir allt vanligare och kan implementeras stegvis eller som fullt integrerade system.

Planering

• Planering måste ske i förväg för att säkerställa en smidig process.
• Orderns alla steg tänks igenom noggrant för att kunna leverera den beställda varan i tid.
• Planeringen innefattar att bestämma vilka detaljer, material och verktyg som behövs, när de ska finnas tillgängliga och när beställningar måste göras.
• Lager kontrolleras för att säkerställa att nödvändiga material finns.
• Detaljer som behövs bokas in (reserveras).
• Tillverkningstid och maskinkapacitet planeras.

Logistik/Materialadministration (MA)

• MPS är en del av logistiken, även kallad materialadministration (MA).
• Materialadministration omfattar allt arbete med materialflödet från råvaruleverantör till slutlig förbrukare.
• MA innefattar att planera, utveckla, samordna, organisera och styra materialflödet.
• MA är både operativ (inköp, MPS, materialhantering, transport) och strategisk (långsiktiga principiella beslut).
• Strategiska beslut inkluderar inköpspolicy, lagernivåer och placering av distributionslager.
• Strategiska beslut inkluderar även hur stora bristkostnader till kund och i produktionen får vara.
• Långsiktiga MA-beslut styr det praktiska MPS-arbetet.

MPS – Definition och funktion

• MPS, tidigare kallat planering, säkerställer att rätt produkt med rätt kvalitet levereras på rätt plats i rätt tid och i rätt mängd.
• MPS är den administrativa funktionen som styr flödet av material och produkter genom företaget till kunden.
• Planeringsfunktionen blir spindeln i nätet genom att samordna många funktioner.
• MPS styr flödet av material och produkter från leverantör genom produktion till kund.
• Den enhet som arbetar med MPS kallas ofta planeringsavdelningen.
• Material- och produktionsstyrning sköts normalt som ett gemensamt område.
• Personalen kan vara samlad eller utplacerad vid produktionsavsnitten.

Samverkan inom MPS

• Samarbete ger bäst resultat.
• Samverkan med företagets övriga funktioner är grundläggande.
• MPS är en central funktion med överblick över verksamheten.
• Kunskapsbas krävs för snabba beslut vid störningar.
• Beslut kan gälla styrning vid haverier, leveransförseningar eller ändrade kundkrav.
• MPS ska väga olika åsikter och välja bästa lösningen för företaget.
• MPS delar med sig av kunskaper och informerar ledningsgrupp och övriga funktioner.
• Ledningsgruppen ger information om strategi och får information om beläggning, leveransläge och planer.
• Inköp ger information om beställningar och får information om materialbehov.
• Försäljning ger prognoser och får information om beläggning och ledtider.
• Beredningen ger information om materialbehov och får information om tidsåtgång.
• Produktionsteknik ger information om arbetsmätning och får information om kapacitetsbehov.
• Produktionen ger information om bemanning och får information om beläggning.
• Produktutveckling ger information om nya produkter och förändringar.
• Underhåll ger information om underhållsbehov och får information om lämplig tidpunkt.
• MPS påvisar brister och föreslår förbättringar inom produktutformning, metoder och rutiner.
• Informationsutbyte med andra funktioner ger bättre beslutsunderlag.

MPS indelning

• MPS är indelat i materialstyrning och produktionsstyrning.
• Materialstyrning styr materialförsörjningen så att material alltid finns tillgängligt och kundorder levereras i tid.
• Produktionsstyrning styr produktionen så att resurser utnyttjas optimalt.

Ansvarsfördelning inom MPS

• Ansvaret för material- och produktionsstyrning kan ligga på samma person/grupp eller vara uppdelat.
• Kan finnas central planeringsavdelning, enskild planerare eller arbetslag.

Mål med MPS

• Företagets övergripande mål är maximal lönsamhet.
• Lönsamheten ökar när intäkterna ökar, kostnaderna minskar och kapitalet minskar.
• Målet är att utnyttja resurser effektivt och leverera rätt varor i rätt mängd, plats, tid och pris.
• Kapitalbindning och resursutnyttjande måste balanseras mot leveranssäkerhet.
• MPS omfattar planering av materialanskaffning och tillverkning, beordring av leverans och tillverkning samt uppföljning.
• Materialstyrningsarbetet syftar till att minimera störningar och hålla kostnaden för bundet kapital låg.

Ledtidens betydelse

• Långa ledtider kan hindra försäljning, korta ledtider ger konkurrensfördelar.
• Långa ledtider binder kapital i materialförråd, produktionskedjan och färdiglager.
• Kostnader för arbetsinsatser binds också i produkten.
• Minskade ledtider möjliggör tillverkning mot kundorder istället för mot lager.

Åtgärder innan produktion

• Innan produktion startar ska order registreras, orderhandlingar skrivas ut, tilläggskonstruktioner göras och materialbehov beräknas.

Materialstyrningens syfte

• Materialstyrningen syftar till att styra materialförsörjningen så att rätt material finns i rätt tid och rätt mängd, kunderna får sina beställningar i utlovad tid och lagernivåerna hålls så låga som möjligt.
• Materialstyrningen arbetar med huvudplanering (lång sikt) och detaljplanering (kort sikt).
• Huvudplanering ger överblick över materialsituationen.
• Detaljplanering lägger ut direkta order till leverantörer.

Materialbeställningens ursprung

• Materialet kan komma från extern leverantör, annan del av produktionskedjan eller eget lager.
• Beställning baseras på kundorder och försäljningsprognoser.
• Slutprodukter delas upp i beståndsdelar för att fastställa behov av ingående material (bruttobehov).
• Nettobehovet beräknas genom att ta hänsyn till material som redan finns på lagret.

Order- kontra lagerstyrd materialbeställning

• Orderstyrd beställning sker först när order på produkten finns.
• Lagerstyrd beställning innebär att artikeln alltid finns på lager och beställning sker enligt fastställda regler.
• Orderstyrd beställning är fördelaktig då materialet kan gå direkt in i produktionen, vilket minskar transporter och lager.
• Typ av materialbeställning beror på leveranstiden och totala ledtiden.
• Totala ledtiden får inte vara längre än utlovad leveranstid.
• Lagerstyrd försörjning ger omedelbar tillgång till material.
• Ju mer anskaffningstiden och ledtiden kan kortas, desto mer orderstyrd beställning kan användas.
• Orderstyrd materialbeställning ger mindre lager än lagerstyrd.

Typer av tillverkning och materialbeställning

• Stycktillverkning: Vanligtvis orderstyrd materialbeställning.
• Serietillverkning: Kan vara antingen order- eller lagerstyrd.
• Kontinuerlig tillverkning: Vanligtvis lagerstyrd materialbeställning.

Lagerhållning och dess kostnader

• Lager binder kapital och medför kostnader för lokaler, utrustning, personal, underhåll och finansiering.
• Årliga lagerhållningskostnader är normalt 40-50 % av lagrets värde, men kan vara så höga som 70 %.

Motiv för att hålla lager

• Huvudmotivet är att produktionen ska ha omedelbar tillgång till artiklar och att färdiga produkter ska finnas tillgängliga för omedelbar leverans.
• Andra motiv är att undvika höga beställningskostnader, gardera mot brister, utjämna variationer i efterfrågan samt möjliggöra sammansättning av produkter.
• Vissa operationer kräver en viss mängd detaljer.

Beställningspunktsystem

• Beställningspunktsystem är enkla rutinmetoder för att fastställa när beställning ska ske.
• Två metoder: beställningsnivå och periodbeställning.
• Beställningsnivå: Ny beställning görs när lagret når en viss nivå.
• Periodbeställning: Beställning görs med jämna tidsintervall.

Ekonomisk partistorlek

• Storleken på beställningar till lager bestäms för att minimera den totala årskostnaden.
• Vid bestämning av partistorleken ingår lagerhållningskostnader och ordersärkostnader.
• Ordersärkostnader är kostnader för varje leverans oberoende av storleken.
• Ordersärkostnader inkluderar kostnader för uttag, transport, administration och omställning.
• Höga ordersärkostnader tvingar till stora partier.
• Målet är att minska ordersärkostnaderna så att kundfaktorer, kapacitetsbehov och kapitalbindning kan styra partistorleken.
• Ordersärkostnader för en tillverkning inkluderar kostnader för omställning, administration, transport samt uttag och inlägg.
• Materialstyrning säkerställer att rätt material finns tillgängligt på rätt plats och tidpunkt.

Produktionsstyrningens syfte

• Produktionsstyrningen styr produktionen genom att optimera användningen av produktionsresurser som maskiner, utrustning och personal.
• Fyra huvudsteg: huvudplanering, detaljplanering, beordring och uppföljning.
• Återrapportering krävs från produktionen för att kunna göra uppföljningen.
• Huvudplanering görs med en tidshorisont på 6-12 månader.
• Detaljplanering görs på kort sikt, normalt upp till en månad.
• Beordring är direkt styrning av produktionen (order att starta).
• Uppföljning jämför verklig tidsåtgång med tidigare beräkning.
• Operatören återrapporterar direkt efter avslutad arbetsoperation.

Förutsättningar för effektiv produktionsstyrning

• God kännedom om produkter, produktionsmetoder, produktionslayout och produktionskapacitet.
• Gruppering av produktionsutrustningen och produktionslayout påverkar planeringsarbetet.

Funktionell verkstad vs flödesgrupp

• Funktionell verkstad: Maskiner av samma typ placerade tillsammans.
• Flödesgrupp: All utrustning för en viss produkt placerad i samma grupp.
• Flödesgrupp förenklar planeringen.

Centraliserad vs decentraliserad planering

• Utrustningens placering påverkar möjligheten att arbeta med central eller decentraliserad planering.

Kapacitet

• Kapacitet är vad som kan presteras per tidsenhet över en längre period (verklig kapacitet).
• Verklig kapacitet bestäms genom erfarenhetsvärden som tar hänsyn till störningar.
• Kapaciteten begränsas av den svagaste länken (flaskhalsen).
• Små insatser kan öka kapaciteten kraftigt.

Tidplaner och beläggningsscheman

• Tidplan krävs när flera aktiviteter behövs för att framställa en order.
• Tidplanen ska vara lättöverskådlig och justeras kontinuerligt.
• Planeringsarbetet inkluderar att följa upp beläggningen i fabriken.
• Beläggning är den del av kapaciteten som är inbokad för order.
• Långsiktig beläggning görs fram till dess att sista ordern ska levereras.
• Beläggningen visas i ett beläggningsschema som ofta är ett stolpdiagram. Beläggningsreservationer läggs ofta in.

Ordersats - Underlag för tillverkning

• Underlaget för tillverkningen består av en samling dokument (ordersats).
• Ordersatsen kan innehålla följekort, operationslista, materialkort och transportkort.

Datorstöd

• MPS kräver beräkningsarbete och informationsöverföring.
• Korta ledtider och små lager kräver snabbt och precist MPS-arbete.
• Omdisponeringar kan behövas när nya order med korta ledtider ska passas in.
• Datorhjälp underlättar och snabbar upp processen, bland annat beräkningar av materielbehov och tidplaner.
• I ett fullt utvecklat MPS-system är alla styroperationer sammankopplade.

Utveckling av MPS

• Datoriserade hjälpmedel förändrar beredarens arbete.
• CAM-tekniken används för att ta fram verktygsvägar och simulera produktionsprocesser.
• Datorstyrda maskiner klarar av flera operationer och tempon.
• Nya tillverkningskrav, som miljökrav, påverkar beredningen.
• Beredningsarbetet förändras genom nya organisationsformer och arbetsuppgifter flyttas direkt till produktionen.