Lärande- och bedömningsteorier

En tidsepok då bedömning spelar en avgörande roll, vilket påverkar hur vi ser på lärande och undervisning. Vi ser bl.a. ökad användning av bedömning i skolor, mer fokus på mätningar och resultat, och en förändrad syn på lärarens roll. Den tidsepoken vi lever i just nu.

Hur betyg används för att sortera individer i olika kategorier baserat på deras prestationer och färdigheter. Till exempel kan betyg användas för att avgöra vilken utbildning en person ska få eller vilket jobb de kan söka.

Hur betyg påverkar elevers motivation och engagemang i studier. Betyg kan ge elever en känsla av målinriktning, men de kan också skapa press och ångest.

Hur betyg kan ses som en form av information som ger elever feedback på sina prestationer. Betyg ska ge information om vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas.

Hur betyg kan användas för att kontrollera och övervaka elevers lärande. Betyg kan signalera om elever är på rätt spår och om innehållet i undervisningen fungerar

Hur betyg kan förstås som en del av en större diskurs, där språk och sociala konstruktioner skapar betydelse och mening. Betyg är inte bara ett enkelt mått på prestation, utan speglar ett visst sätt att se på lärande och kunskap.

Kunskap som anses vara sann och giltig i en viss kontext eller tidsepok. Denna kunskap är ofta kopplad till etablerade vetenskapliga teorier, traditioner och normer.

Hur betyg används för att skapa och förstärka sociala hierarkier. Betyg kan användas för att skapa skillnader mellan elever och för att befästa en viss social struktur. Detta kan ha både positiva och negativa konsekvenser, men är viktigt att vara medveten om.

I bedömningssystemet dominerar en fokus på mätbar och synlig kunskap som kan dokumenteras. Detta leder till att skriftlig text, prov och examinering i standardiserad form ges stor vikt.

Lärandemål sätts upp i förväg och undervisningen riktas mot att uppnå dessa mål. Examinationen utvärderar sedan elevernas förmåga att nå de förutbestämda målen.

Exempel på detta är hur elevernas prestationer i musik, konst eller drama kan bli bortprioriterade. Den dominerande synen är att skriftligt språk och akademisk kunskap är den viktigaste formen av kunskap.

Fördefinierade kriterier skapade för att säkerställa att elever uppnår de förutbestämda kunskapsmålen.

Denna princip skapar tydliga kursguider och strukturer för undervisningen. Det syftar till att underlätta för studenter att förstå vilka krav som ställs på dem.

Tidig medeltid i Sverige, från cirka 400 f.Kr. till år 1000, präglades av en forntida skandinavisk syn på världen. Religionen var baserad på nordisk mytologi.

Under senare delen av medeltiden, mellan åren 1100 och 1400, började det katolska kyrkans inflytande växa i Sverige. Klosterskolor var viktiga för utbildning och utvecklades senare till läroverk och gymnasieskolor.

År 1477 grundades Uppsala universitet, vilket markerade en viktig milstolpe i den svenska utbildningshistorien. Detta inträffade några århundraden efter det första universitetet i Bologna, år 1088.

Reformationen på 1500-talet var en avgörande händelse som innebar att kyrkan blev mer självständig från Rom och tog över mycket av utbildningssystemet. Boktryckarkonsten spred sig och läs- och skrivkunnighet ökade bland präster och övriga samhällsskikt.

Under 1600-talet och framåt var det viktigt att alla skulle ha en grundläggande utbildning. Kyrkböcker, husförhör och Luthers pedagogik var viktiga verktyg för att sprida kunskap. Sverige hade hög läskunnighet under denna tid.

1800-talet präglades av en ökad fokus på naturvetenskap och rationellt tänkande. Detta påverkade utbildningen i många delar av världen.

1900-talet såg uppkomsten av humanvetenskaper som psykologi, sociologi och antropologi. Detta öppnade upp nya perspektiv på hur människor lär och utvecklas.

Behaviorismen är en inriktning inom psykologi som fokuserar på hur yttre beteenden kan påverkas och formas. Den betonar lärande genom repetition, belöning och bestraffning.

Kognitivismen är en lärandeteori som fokuserar på hur människor tänker och bearbetar information. Den betonar den aktiva rollen som individen spelar i lärandet.

Den sociokulturella teorin om lärande betonar vikten av social interaktion, kommunikation och språk i lärandeprocessen. Den tar hänsyn till kulturella kontexter och betonade att vi lär oss genom samarbete.

Den proximala utvecklingszonen (ZPD) är ett koncept inom den sociokulturella teorin som beskriver det område där en person kan lära nytt med hjälp av stöd från en mer kunnig person.

Bedömningsväsendet inom utbildning har utvecklats över tid och har speglat olika synpunkter på lärande och kunskap. Under 1900-talet har det skett stora förändringar i hur bedömning utförs och vilka verktyg som används.

Innan 1960-talet var bedömningssystemet i Sverige mer oorganiserat. Betyg satte inte bara akademisk prestation utan även saker som beteende och ordning. Muntliga och skriftliga vittnesmål var vanliga.

Under 1960-talet infördes ett nytt och mer enhetligt bedömningssystem i Sverige. Det fokus på objektivitet och saklighet. Betyg på en skala från 1-5 infördes.

Under 1990-talet började fokus skifta mot individualiserade kunskapsmål och bedömningar. Betygsskalan förändrades till U, G, VG och MVG.

2000-talet har präglats av internationella jämförelser och fokus på resultat. De senaste åren har det skett en ökad användning av digitala verktyg för att samla in data om elevers prestation och beteende.

Att undervisning och bedömning är sammanlänkade och stödjer varandra. Det innebär att syftet, det centrala innehållet och betygskriterierna är väl samordnade för att skapa en tydlig riktning för lärandet.

Att utvärdera elevers kunskaper vid en viss tidpunkt, t.ex. vid betygsättning eller under en termin.

Att använda bedömning för att stödja och förbättra elevernas lärandeprocess. Det handlar om att ge feedback och information för att eleverna ska kunna utvecklas.

Hur relevant och relevant en bedömning är för att mäta vad den faktiskt ska mäta.

Hur tillförlitlig och konsekvent en bedömning är.

Att bedömningen får konsekvenser för eleven, men dessa konsekvenser är inte direkt avgörande för elevens framtid.

Att bedömningen har stora konsekvenser för eleven, t.ex. ett slutbetyg, ett körkort eller ett inträdesprov.

Att bedöma en elevs prestation utifrån ett helhetsintryck, utan att fokusera på enskilda detaljer.

Att bedöma en elevs prestation genom att analysera specifika delar och detaljer, utifrån förbestämda kriterier.

Genom aktivt undersökande lärande utvecklas kunskaper och färdigheter genom egen erfarenhet och upptäckt.

Lärande sker bäst när det sker i en kontext som är relevant och meningsfull för eleven. Lärande sker bäst när det är situerat i en kontext som är relevant och meningsfull för eleven.

Lärare ger stöd och vägledning i rätt mängd för att eleverna ska kunna växa i sin inlärningsprocess och nå nya kunskaper.

Elevers inlärning sker bäst när de utmanas av situationer som är lite utanför deras nuvarande kunskapsnivå.

Hur innehållet i en kursplan är uppbyggt. Den beskriver syfte, centralt innehåll och betygskriterier för varje ämne.

Att använda bedömning som ett verktyg för att hjälpa eleverna att bli bättre lärare om sitt eget lärande.