Krediträtt och Panträtt

• Anteckningar om krediträtt och panträtt, inklusive erhållande av lån och hantering av betalningsansvar.
• Fokus ligger på krediträtt.

Vad är en Kredit?

• Ett avtal mellan en kreditgivare (långivare, borgenär) och en kredittagare (låntagare, gäldenär) för lån av pengar eller tid.
• Gäldenären kan låna tid genom avbetalningsavtal, exempelvis betalning inom 30 dagar via Klarna.
• Skriftligt avtal = Skuldebrev, som reglerar återbetalningen av en skuld; muntliga avtal förekommer också.
• Företag behöver krediter för investeringar eller konsumtion.
• Alternativ till traditionella krediter: Alla avtal om köp på avbetalning, eller fakturaköp.
• Leasingavtal, för exempelvis bilar eller inventarier, ingår också under hyresavtal och blir skuldebrev om de är skriftliga.
• Låntagare kräver ofta säkerhet, såsom inteckning eller borgen.
• Kreditgivare kan vara banker, kreditmarknadsbolag och statliga lånefonder; Klarna är exempel på en aktör som lånar ut tid.
• Kredittagare är ofta företag; kursen fokuserar inte på privatpersoner.
• Avtal inkluderar amorteringsplan, ränta och eventuella säkerheter, även vid muntliga avtal.
• Ränta är betalning för tjänsten att få låna pengar.
• Vanliga kreditformer är enkla och löpande skuldebrev, där skuldebrev är en revers (skriftligt kreditavtal).

Enkla Skuldebrev

• Gäldenären betalar till en specifik borgenär, vilket kräver ett överlåtelseavtal om borgenären ändras. Helt enkelt att båda parter specificeras.
• Exempel: Om Handelsbanken lånar ut pengar till Sannas kiosk och sedan lånar från Swedbank, krävs ett överlåtelseavtal för att Swedbank ska bli ny borgenär.
• Innebär större säkerhet för gäldenären, som alltid vet vem som är borgenär och vem de ska betala. Byte av borgenär kräver ett avtal med gäldenären.
• Swedbank kan inte kräva ytterligare säkerhet från Sannas kiosk utan ett nytt avtal som överlåter det ursprungliga avtalet.

Löpande Skuldebrev

• Betalning sker till viss borgenär eller enligt order (orderskuldebrev).
• Handelsbanken kan ge Sannas kiosk en order att betala till en annan borgenär, vilket ger möjlighet att sälja fordran utan överlåtelseavtal.
• Betala till innehavaren av skuldebrevet (innehavarskuldebrev) innebär att den som innehar skuldebrevet är betalningsmottagare.
• Kreditavtalet tecknas med innehavaren av skuldebrevs dokumentet, inte nödvändigtvis en bank.
• Nackdelen är att gäldenären inte kan motsätta sig byte av borgenär, vilket kan leda till sämre villkor eller krav på betalning till en bank i konkurs. Denna avtalsform gynnar främst kreditgivaren.

Andra Kreditavtal: Avbetalningsköp

• Avbetalningsköp mellan näringsidkare regleras av lag, med tvingande regler till köparens fördel.
• Betalning för varan sker i flera steg, med en första del vid leverans och resten enligt ett avbetalningskontrakt.
• Krediten avser främst tid att betala, inte pengar.
• Säljaren har rätt att återta varan vid betalningsdröjsmål, vilket måste avtalas. Ägarförbehåll innebär att säljaren äger varan tills den är fullt betald, vilket teoretiskt ger säljaren rätt att sälja varan vidare under denna period. Vid hävning av köpet ska köparen få ersättning för betalda belopp.

Kreditvillkor

• Räntesatsen, som kan vara bunden eller rörlig, ska avtalas. Bunden ränta är fast under kredittiden (exempelvis 3%), medan rörlig ränta är kopplad till konsumentprisindex och fastställs av Riksbanken.
• Amortering är återbetalning och kan ske genom rak amortering, annuitetsbetalning eller seriebetalning.

Amorteringsformer

• Rak amortering innebär ett fastställt amorteringsbelopp per period plus ränta.
• Annuitetsbetalning innebär ett fastställt belopp som inkluderar både amortering och ränta, där ränteandelen är högre i början och amorteringsandelen ökar med tiden.
• Seriebetalning innebär ett belopp som gäller för en period, med skillnad från rak amortering genom att perioden ändras efter en förutbestämd plan.
• Tillkommande avgifter inkluderar uppläggningsavgift, och dröjsmålsränta, som är den ränta som tillkommer vid försenad betalning, antingen enligt avtal eller Riksbankens referensränta + 8%.
• Företag har rätt till förtidsbetalning om det är avtalat, annars krävs en omförhandling.

Preskription

• Innebär att en fordran inte längre kan krävas in; den längsta tiden är vanligtvis 10 år.
• Preskriptionstiden börjar vid delbetalning. Preskriptionsavbrott sker när borgenären kräver betalning eller gäldenären gör en delbetalning, vilket startar en ny preskriptionstid.

Kreditprövning

• En analys av en persons betalningsförmåga och kreditvärdighet.
• Banker är skyldiga att göra kreditprövning enligt lag (2004:297).
• Bedömning baseras på tillgångar, årsredovisning och resultat för att avgöra om företaget kan följa återbetalningsplanen, samt undersökning av säkerhetens värde och låntagarens återbetalningsförmåga.

Panträtt

• En borgenär kan kräva säkerhet av en gäldenär, exempelvis i form av inteckning i fast egendom, borgen, pant i lös egendom eller företagshypotek.

Inteckning i Fast Egendom

• Enligt Jordabalken (1970:994) kan en fastighetsägare ansöka om inteckning hos Lantmäteriet om fastigheten ska användas som säkerhet för ett lån.
• Myndigheten utfärdar ett pantbrev som bevis på beviljad inteckning, vilket lämnas till långivaren. Om fastighetsägaren inte kan betala ränta och amortering kan borgenären kräva att fastigheten säljs.
• Inteckningar har företräde i den ordning de har sökts.
• Pantbrev kan vara på ett större belopp än skulden och ska lämnas tillbaka till låntagaren när lånet är helt återbetalt.

Borgen

• Enligt 8-11 kap. 10 Handelsbalken (1736:0123 2) åtar sig en borgensman att betala en skuld om gäldenären inte kan.
• Viktigt att notera att ett aktiebolag inte kan bli personligt ansvariga för företagets skulder om de inte missköter sig.
• Om låntagaren inte amorterar kan banken kräva borgensmannen på betalning. Det finns två typer av borgen: enkel borgen och proprieborgen.
• Enkel borgen innebär att borgenären först måste säga upp lånet och kräva gäldenären genom betalningsföreläggande innan borgensmannen blir skyldig att betala.
• Proprieborgen innebär att borgensmannen går i borgen "såsom för egen skuld", vilket gör att borgenären direkt kan kräva borgensmannen.

Borgensförbindelse

• Borgensförbindelsen krävs oftast i skriftform för ökad säkerhet. Det vanligaste är två borgensmän med solidariskt ansvar, där borgenären kan välja vem som ska betala hela summan.
• En borgensman kan gå i borgen för alla skulder ett företag har (generell borgensförbindelse).
• Borgensåtagandet avvecklas när huvudgäldenären betalat skulden eller om den blir preskriberad. Ansvaret övergår till dödsboet vid dödsfall men gäller inte för efterlevande maka om inte skulden är gemensam.

Pant i Lös Egendom

• Gäldenären överlämnar lös egendom till borgenären eller en utomstående part (tredjemanspant) som säkerhet.
• Det måste framgå av skuldebrevet eller annat skriftligt avtal att panten är lämnad som säkerhet.
• Vid dröjsmål kan borgenären realisera panten genom försäljning.
• Pant kan vara aktier, värdepapper, obligationer eller fakturafordringar; vid börsnoterade papper ska pantsättningen registreras hos Euro Clear Sweden.
• Skyddsvärda intressen måste meddelas, exempelvis bostadsrättsföreningens styrelse.

Företagshypotek

• Enligt Lag om företagshypotek (2008:990) omfattar säkerheten en inteckning av företagets lösa egendom, som varulager och inventarier.
• Omfattar inte kontanter, bankkonton eller värdepapper. Företaget måste äga föremålen.
• Fastigheter och fartyg kan inte räknas som företagshypotek, inte heller leasade, pantsatta eller utmätta saker.
• Ingen överlämning sker till borgenären; istället finns en förmånsrätt vid utmätning/konkurs.
• Registrering krävs hos Bolagsverket och panträtt föreligger när hypoteksbrevet överlämnas till långivaren.

Säkerhetsöverlåtelse

• En långivare kan överlåta egendomen (säljs) till långivaren tillfälligt.
• Avsikten är att överlåtelsen ska gå tillbaka när skulden betalats. Låntagaren får dock använda egendommen.
• Gäller fast och lös egendom.

Leasing

• Rätten att använda annans egendom/tjänst under viss tid mot avgift.
• Hyra görs från leasingföretaget som själv har köpt in egendomen.
• Ett alternativ till att köpa tjänsten/egendomen och finansiera med ett lån.
• Finansiell leasing: hyran omfattar endast objektet, tex. ingen reparation alltså inte några andra tillägg, ex bara bilen (om objektet är en bil)
• Operationell/fullservice-leasing: underhåll / reparation ingår i hyran. Det är ofta leverantören själv som sköter denna typ av uthyrning.
• Leasingobjektet ägs hela tiden av leasingföretaget (leasinggivaren) man får bara använda bilen under hyrestiden så länge hyran (leasingavgiften) betalas men inte äga den.
• Leasade saker inte kan lämnas som pant, ingå företagsinteckning, eller utmätas för en skuld.
• Om ägaren till leasingföretaget skulle försättas i konkurs så ingår leasingobjektet i konkursboet. Det kan då hända att konkursförvaltaren bryter leasingavtalet och begär att objektet lämnas in till konkursboet.
• Leasingtagaren kan begära skadestånd för den förlorade han gör men det blir en såkallad oprioriterad fodran i konkursen.
• Vid en konkurs kommer alla borgenärer få betalt proportionellt i förhållande till fordringarnas storlek. Man skiljer dock på fordringar med förmånsrätt, s.k. prioriterade fordringar, och oprioriterade fordringar. I förmånsrättslagen framgår det vilka fordringar som har förmånsrätt. Om lånen på görs med ex. panträtt i viss egendom kan lånen behandlas som prioriterade fordringar vilket ger större möjlighet till betalning ur konkursboet (jfr 3a-7§§ förmånsrättslagen). I ditt fall utgår jag dock från att det gäller en oprioriterad fordran. Det är sällan
• Prioriterade fodringar görs alltså först!
• Varför kreditavtal? Man har inte råd att köpa något och lånar därför pengar eller tid för att kunna göra detta.

Factoring

• Man belånar eller köper fakuror (kundfodran)
• factoringföretaget betalar ett företags säljfakturor i förskott. kunderna betalar då direkt till factoringföretaget. för denna service betalar företaget ränta för tiden mellan de 2 betalningar. factoring innebär alltså en förkortning av kredittiden för kundfordringar (= säljande företaget tar lån från factoringföretaget).
• Kunden får extra tid, men företaget får direkt betalning- dock får de inte hela summan det görs ett avdrag, MEN EN RISKFRI DIREKT BETALNING
• Fakturalån (kundfordringar som pant): Säljande företaget står för kreditrisken och måste betala tillbaka pengarna till factoringföretaget om kunden inte kan betala. Kundfodringarna överlåts alltså inte utan lämnas endast som pant.
• Fakturaköp (överlåtelse av fordringar, alltså även kreditrisken: högre ränta!!!):
• denuntiation: kundens skyldighet att betala till factoringföretaget
• När får företaget ta dina tillgångar? Gäller det när du inte amorterar bara eller när du inte betalar ränta också