Psykologiprov: Personlighet PDF

**Begrepp** **Förklaring** **Viktiga begrepp** **Personlighet** Helheten av de [psykiska egenskaper som utmärker en person]. Det sättet man är på och sättet man tänker, känner sig och agerar i olika situationer. Personligheten är en del av identiteten och ses som en [inre orsak till ens beteende...

**Begrepp** **Förklaring** **Viktiga begrepp** **Personlighet** Helheten av de [psykiska egenskaper som utmärker en person]. Det sättet man är på och sättet man tänker, känner sig och agerar i olika situationer. Personligheten är en del av identiteten och ses som en [inre orsak till ens beteenden. ] Andra runt omkring en ska också kunna utmärka dessa drag och inte bara en själv. Dessa drag är [stabila över tid] och är därför något i vår personlighet. **Temperament** Hur vi reagerar på omvärlden och är ett medfödd grundtemperament som kan mätas på en skala. Temperamentet kan ses mest på småbarn men det finns med när man är vuxen också. Definieras av att ha ett ärftligt betingat benägenhet att reagera på ett visst sätt, t.ex bli glad eller arg. TEMPERAMENT DELAR: Vanligaste sinnesstämningen är **HUMÖR**: Glad, ledsen, arg... **INTENSITET** mäter styrkan i reaktionerna. Har man hög intensitet känner man väldigt mycket/intensivt--otroligt ledsen. **AKTIVITETSNIVÅ**: Visar grundtempot i reaktionerna. Tar man tid på sig eller är det upp och hoppa. **ÖPPENHET/TILLBAKADRAGANDE:** Avgör hur barnet förhåller sig till nya personer. Kanske behöver man lite mer tid på sig innan man släpper in människor. **UTHÅLLIGHET:** Hur envis och tålmodig man är när man stöter på problem. **Marshmallowtestet** Ett experiment vars resultat avgör ens temperament. Handlar om förmågan att skjuta upp tillfredsställelse. Barnen får antingen ta en marshmallow på en gång, eller vänta ett tag och få många fler. De barn som kunde vänta hade bättre skolresultat, var mer positiva, kunde vänta längre, stabilare relationer och hade högre lön. Kan man påverka ens temperament och öva upp det som barn? KRITIK: Ganska få medverkande och svårt att generalisera. **Personlighetstester** Olika tester för att avgöra vilken personlighet man har. Exempelvis Myers and Briggs (MBTI), 16 personalities (NERIS--som blandar The big five och MBTI) och The Big Five (five factor model). Personlighetstester brukar användas på jobbintervjuer, gruppsammansättningar eller andra sociala sammankomster där man behöver avgöra hur man kommer fungera i den situationen. **Vetenskapliga personlighetstest** Idag finns det mycket olika test om personligheten som inte är vetenskaplig. För att de ska vara vetenskapliga krävs: →Minst 300 relevanta människor testat på →Välgrundad tes med accepterad vetenskaplig grund →Resultatet blivit publicerat i en erkänd vetenskaplig tidskrift →Det ska vara relevant för det land och den grupp människor som ska testas: - **Validitet** Handlar om [giltigheten] av ett personlighetstest. Mäter testet verkligen det det ska testa eller något annat? Är det låg validitet är det ett dåligt test. **Reliabilitet** Handlar om [pålitligheten] av ett test. Kan man göra om testet flera gånger/andra personer gör det och det är fortfarande tillförlitligt och pålitligt. Det ska dessutom vara fritt från forskarens egna åsikter om personen och kunna göras varje dag oavsett ex. årstid. **Skönmålning** När testpersonen ändrar eller utgår sina svar ifrån normer i samhället, hur man tror man ska vara eller hur man tror att arbetsgivaren vill att man ska svara. - **Färg-personlighet** Thomas Erikssons teori om färg personligheter (baserade på William Moulton Marston) RÖD: dominant, kraftfull & beslutsam GUL: social, övertygande & inspirerande GRÖN: stabil, omtänksam & tålmodig BLÅ: strukturerad, detaljinriktad & analytisk Många hävdar att denna inte är vetenskaplig och människor skönmålar sina svar för att få en viss färg. **Gordon Allport** Han listade alla personlighetsdrag (TRAITS) som människor har. Det blev 4500 ord. Enligt honom var det "personligheten som utgör den dynamiska organisationen inuti individen av de psykofysiska system som bestämmer människans unika anpassning till omgivningen (både kropp och själ)" **Faktoranalys** Raymond Cattel skapade en lista utifrån det som Allport skapade. Han parade då ihop flera olika personlighets-traits till 16 olika faktorer. Dessa faktorer kan analysera olika personer. T.ex Elitidrottare= seriösa, själviska, tuffa och rättframma. Konstnär= intelligent, djärv, självständig och fantasifull. **Traits-psykologin** Denna gren av psykologin utgår från iden att det finns individuella skillnader mellan olika personligheter och dessa kan mätas. Det mäts genom olika test (men frågan är hur valida dessa test är och om testpersonen skönmålar sina svar) Studerar hur olika personligheter och beteenden hänger ihop. **Mayers & Briggs** MBTI: Världens mest använda personlighetstest i teambuilding och arbetsintervjuer. Bygger på Jungs teorier som dock saknar vetenskaplig grund utan mer psykologiska teorier. →Man kan hamna mellan två bokstäver men svaren är ju antingen eller och inte en blandning=fel resultat. +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Extraversion**: uppmärksamhet / | **Introversion:** | | intresse mot människor & ting | | | | uppmärksamhet/ intresse mot | | | koncept & ideer | +===================================+===================================+ | **Sinnesförnimmelse:** | **Intuition**: uppfattningen av | | uppfattning av värden sker genom | världen sker visa det | | sinnena | undermedvetna | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Tanke**: beslutsfattande | **Känsla**: beslutsfattande sker | | grundas på logik och objektivitet | genom det subjektivitet | | | (vinklad/ej saklig) | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Bedömning**: hantering av | **Perception**: hantering av | | världen sker genom bedömning och | världen sker genom din egen | | kontroll | bedömning, såsom de är, spontant. | +-----------------------------------+-----------------------------------+ →Varje trait ger en bokstav som sedan skapar en typkonstruktion med en bokstavskombination. **Arv** Många hävdar att personligheten kommer med arvet och därför kan vi inte ändra vår personlighet. Detta brukar bevisas med tvillingstudier, till exempel undrar många föräldrar om deras adoptivbarn kommer få något utifrån deras föräldrars uppfostran eller om allt är ifrån arvet. Då kan man jämföra med tvillingar som adopterats till olika familjer. **Miljö** Andra hävdar att personligheten formas utifrån den miljön man är uppväxt i och hur ens levnadsvanor är och har varit. Det finns exempel där en tvilling fått alzheimers och svårt handikapad medan den andra inte känner några symptom alls--är det då alltid arvet? **Tvillingstudier** Tvillingar kan användas för att analysera om personligheten ligger i arvet eller miljön eftersom de har samma DNA-kod (enäggstvillingar). Man brukar därför kunna jämföra med tvåäggs- och enäggstvillingar då tvåäggarna inte har samma genetik. T.ex om enäggstvillingarna får en sjukdom oftare = mer genetiskt lagd. Enligt filmen vi såg om den norska och amerikanska tvillingen så kan man säga att de var väldigt lika i många rörelser och sätt att prata. Även om de hade olika intressen, vanesaker och rutiner. Men i filmen var de båda väldigt unga. **Epigenetik & heritabilitet** En ny inriktning inom personlighetsforskning som hävdar att arv och miljö inte är allt utan en till faktor som antingen formar oss på egen hand eller fungerar som ett samspel mellan arv och miljö. Det kallas heritabilitet. Det avgörs med ett tal mellan 0-1 som är ett mått på hur mycket genetiken spelar roll på en viss egenskap. Exempelvis finns det studier som visar att intelligens är på 0,75 (alltså 75% genetik) och längden är 0,8 (80%). När det gäller intelligensen så innebär det alltså att hjärnan inte är ett tomt blad som väntar på information utan har med arvet att göra. Däremot så spelar uppfostran ändå roll då ett barn behöver få kärlek och uppmuntran även om enligt vissa studier är personligheten och ens framtida beteenden redan ärvda. Andra exempel är bröstcancer, alkoholism och lässvårigheter som man sett kan vara ärftligt. **The big five** +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Öppenhet:** | **Konventionell** | | | | | Uppskatta konst, känslor, | formell, traditionell. | | äventyr, nyfikenhet, ideer och | | | omväxling | | +===================================+===================================+ | **Samvetsgrann/** | **Vårdslös** | | | | | **noggrann/pålitlig** | agerar spontant och utan | | | konsekvenstänk | | Självdisciplin, plikttrogen, | | | målinriktad | | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Utåtvändhet** | **Introvert** | | | | | positiva känslor, självsäker, | fokuserar mer inåt och vara själv | | söka stimulering bland andra | än bland andra. | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Vänlig/empati** | **Misstänksam** | | | | | vara medkännande, värme och | agera misstänksamt och fientligt | | samarbetsvillig | inställd mot andra. | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | **Neuroticism/** | **Lugn** | | | | | **anspänd/** | inte oroad, sitt still i båten. | | | | | **nervositet** | | | | | | Uppleva obehagliga känslor, | | | depression, sårbarhet, emotionell | | | instabilitet | | +-----------------------------------+-----------------------------------+ **Femfaktormodellen (beskrivning av the big five)** Är en personlighetsteori och beskrivning av personligheten i form av fem stycken grundläggande, delvis ärftliga egenskapskomplex. Baserat på Cattel. Faktorerna är framtagna statistiskt utifrån olika personlighetstester. Kritik: - - - Fördel: - THE BIG FIVE -fördjupning När man studerat hur olika delar i hjärnan aktiveras när olika delar av personligheten används så har man kunnat utse nedanstående information. Det innebär alltså att vissa delar av personligheten kan finnas i hjärnan. +-----------------------+-----------------------+-----------------------+ | EGENSKAP | HÖG EGENSKAP | RISKER / KRITIK | +=======================+=======================+=======================+ | Utåtriktad | Dessa personer får en | De löper större risk | | | reaktion i | för allvarliga | | | belöningssystemet i | olyckor, skilsmässor | | | mitthjärnan och | och svårt för stabila | | | utsöndrar dopamin vid | familjerelationer. | | | stimulering, t.ex | | | | socker, narkotika och | Väldigt få personer | | | pengar. De reagerar | har nått | | | även starkare vid | framgångsrika genom | | | positiva känslor. | att vara utåtriktade | | | | och öppna. | | | De är även positiva | Majoriteten blir | | | och kreativa och blir | lyckliga och | | | glada vid sociala | framgångsrika genom | | | sammankomster. | att vara pålitliga | | | | och empatiska. | +-----------------------+-----------------------+-----------------------+ | Anspändhet/neuroticis | Det skapas en extra | Dessa människor | | m | hög aktivitet i | överreagerar ofta i | | | amygdala när | icke-farliga | | | personerna får se | situationer vilket | | | bilder på krig, | leder till en | | | smärta och andra | konstant belastning | | | faror. Då utsöndras | då de alltid måste | | | adrenalin som det gör | hålla koll. Dessutom | | | i amygdala. | är de otroligt | | | | noggranna och | | | Den som är anspänd | flitiga-men kanske | | | brukar vara otroligt | för mycket. | | | försiktig, aktsam och | | | | undvika det som | | | | väcker negativa | | | | känslor. Däremot har | | | | det visat sig att | | | | förr var det dessa | | | | människor som | | | | överlevde då de var | | | | försiktiga mot | | | | sjukdomar och faror. | | +-----------------------+-----------------------+-----------------------+ | Pålitlighet | Dessa personer har | Många vill gärna | | | hög aktivitet i högra | uppvisa denna | | | prefrontala | egenskap för att nå | | | cortex-området för | framgång. Men vissa | | | impulskontroll. | kanske bara försöker | | | Alltså hög | ha denna egenskap men | | | pålitlighet=hög | egentligen inte är | | | aktivitet där | det på detta sättet | | | impulskontrollen | vilket kan resultera | | | sitter. | i ett samhälle där | | | | det är svårt att | | | Dessa personer vill | avgöra vilka som är | | | man ha i ett samhälle | genuint pålitliga. | | | eftersom de kan följa | | | | regler och vara | | | | pålitliga vilket gör | | | | att de behövs i | | | | samhället och | | | | arbetslivet. | | +-----------------------+-----------------------+-----------------------+ | Empati | Kan kopplas till | Det är oftare kvinnor | | | "theory of mind" som | som visar upp denna | | | handlar om vår | egenskap (de ökar | | | förmåga att förstå | människans överlevnad | | | andras känslor. Hög | då kvinnor behöver ge | | | theory of mind=hög | socialt stöd och få | | | empati. Genom denna | dem då de är | | | egenskap har man lätt | programmerade att ta | | | att samarbeta med | hand om barn). | | | andra och ha hänsyn | | | | till andra. | Däremot visar männen | | | | mindre empati då de | | | De som har låg empati | är programmerade att | | | har ofta en ovilja | materiell framgång | | | att samarbeta. | och makt är det som | | | | ökar chansen för | | | | överlevnad. Detta | | | | kommer leda till en | | | | negativ spiral med | | | | ett konstant | | | | patriarkat utan | | | | empatiska män. | +-----------------------+-----------------------+-----------------------+ | Öppenhet | Handlar om en | Vissa hävdar att den | | | estetisk förståelse | femte egenskapen | | | och en flexibilitet | borde vara | | | till att vissa saker | intelligens och inte | | | kan vara annorlunda | öppenhet. Om det | | | än först tänkt. I | skulle vara | | | hjärnan har man sett | intelligens så | | | att det inte finns | förklarar det varför | | | ett specifikt område | olika delar av | | | för öppenhet utan | hjärnan | | | istället kombineras | samarbetar=för att | | | alla olika delar. | agera smart och | | | Öppna människor | intelligent. | | | kombinerar / | | | | samarbetar alltså | | | | olika delar för att | | | | kunna vara just | | | | öppna. | | | | | | | | Dessa människor har | | | | hög variation i de | | | | kognitiva förmågorna. | | +-----------------------+-----------------------+-----------------------+ INFORMATION FRÅN BOKEN! +-----------------------------------+-----------------------------------+ | s.126-127 | Temperament och anknytning är | | | basen för hur personligheten | | *temperament* | utvecklas. | | | | | *faktorer* | Sättet vi reagerar och närmar oss | | | omvärlden är utifrån | | *temperaments- profil* | [temperamentet]. Det | | | finns olika | | *barn* | [faktorer] som | | | temperamentet delas upp i. De | | *marshmallow- testet* | olika faktorerna har inte olika | | | steg-inte totalt aktivt eller | | *tillfredsställelse* | totalt stilla-utan man är | | | antingen MER aktiv eller MINDRE. | | *bättre resultat* | [Temperamentsprofil] | | | kallas en persons sammanlagda | | *medfött* | faktorer. Man studerar oftast | | | [barns] temperament | | *öva upp* | och kan se att även i vuxen ålder | | | påverkas ens beteende av | | | temperamentet. | | | | | | I [Marshmallowtestet] | | | fick ett antal barn sätta sitt | | | temperament på prov och se om de | | | kunde vänta på en marshmallow | | | (tillfredsställelse) i 20 | | | minuter. ⅓ åt upp den på en gång. | | | ⅓ kunde vänta en liten stund och | | | den sista ⅓ klarade av att vänta. | | | De som klarade av att vänta hade | | | [bättre | | | skolresultat], | | | utbildning och mer högavlönade | | | jobb. De hade bättre relationer | | | och bättre självkänsla vid | | | nedgångar. Jämfört med de andra | | | hade de sämre resultat på | | | exemplen ovan. | | | | | | Man menar att temperamentet är | | | [medfött]. Men man | | | kan ändå [öva upp] | | | det och inte ge upp om ens barn | | | bara söker efter | | | tillfredsställelse och inte | | | själva vägen dit. Istället kan | | | man öva upp temperamentet genom | | | att kontrollera ilskan, att kunna | | | vänta, koncentrationen eller | | | socialisering. | +===================================+===================================+ | s\. 128-129 | [Humör] inom | | | temperamentsforskning syftar på | | *humör* | en grundläggande | | | [sinnesstämning] och | | *sinnesstämning* | inte något tillfälligt. Är | | | barnets reaktion positiva eller | | *svårtillfredsställt* | negativa oftast-vad är vanligaste | | | sinnesstämningen för | | *intensitet* | barnet--glad, ledsen, rädd, | | | orolig eller nyfiken? | | *överreagerar* | | | | Ett | | *strategier* | [svårtillfredsställt] | | | barn är barn som behöver konstant | | *samspelet* | kontakt, skriker mycket och har | | | svårt att komma till ro. | | | | | | [Intensitet] är en | | | annan temperamentsfaktor som | | | beskriver hur starka | | | känsloreaktionerna är. De med hög | | | intensitet reagerar mycket | | | glatt/ledset/argt på till och med | | | små händelser. Många tycker att | | | de [överreagerar] | | | eller bara vill ha uppmärksamhet. | | | Vuxna som har intensivt | | | temperament har hittat | | | [strategier] att | | | hantera det-men det är ju medfött | | | och vi kan inte hjälpa det. Barn | | | behöver hjälp av vuxna i sådana | | | situationer då de är mer | | | dramatiska och reagerar starkare | | | utan att de vet varför. Vuxna kan | | | ju förstöra | | | [samspelet] med andra | | | människor om de reagerar så medan | | | barn inte har den insikten. | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | s\. 130-131 | [Aktivitetsnivån] är | | | en annan faktor som förklarar ens | | *aktivitetsnivå* | grundtempo. Vissa hoppar och | | | springer fram medan andra tänker | | *aktivitetsskala* | mer, drömmer och filosoferar--det | | | beror på var man är på | | *grundtempo* | [aktivitetsskalan]. | | | Även om ett "långsamt" barn kan | | *distraktibilitet* | vara snabb och springa också så | | | är [grundtempot] | | *regelbundenhet* | lugnt. De som är mer lugna är | | | ofta tankspridda och svårt att | | *rutiner* | bara tänka på en sak | | | samtidigt--[distraktibilitet]{.un | | *känslighet för fysiska stimuli* | derline} | | | (hur lätt koncentrationen bryts | | *sinnen* | när man gör något man inte är | | | intresserad av) | | *sinnen* | | | | En annan faktor är | | | [regelbundenhet]. Det | | | handlar om hur regelbunden man är | | | i ens vanor-mat och sov till | | | exempel. Med barn som har dålig | | | regelbundenhet så blir det svårt | | | att få in [rutiner] | | | då de är väldigt oregelbundna med | | | vad de vill (t.ex sova när de är | | | trötta och när är det?) | | | | | | [Känslighet för fysiska | | | stimuli] är en annan | | | faktor som definierar hur känslig | | | en person är för ljud, ljus, | | | känsel, smak och lukt | | | ([sinnen]). En person | | | som är känslig kan ha mycket bra | | | luktsinne, klaga på för höga ljud | | | eller på obekväma kläder. | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | s\. 132-133 | [Öppenhet] respektive | | | [tillbakadragenhet] | | *öppenhet* | är faktorer som syns tidigt hos | | | ett barn baserat på hur de | | *tillbakadragen* | förhåller sig till nya människor | | | och börjar förskolan. Då kan även | | *anpassnings- förmåga* | [anpassningsförmågan] | | | ses, vilket är en annan faktor. | | *easy-to-warm* | | | | Öppen/tillbakadragenhet syns när | | *slow-to-warm* | barnet stöter på en främmande | | | situation/människor. Det finns de | | *anpassning* | som är | | | "[easy-to-warm-up]" | | *stress* | som kan vara lite blyga men sen | | | blir man öppen för alla. Det | | | finns också | | | "[slow-to-warm-up]" | | | som tar längre tid att öppna upp | | | sig. | | | | | | Anpassningsförmågan visas i hur | | | snabbt barnet kan gå vidare till | | | nästa aktivitet eller | | | [anpassa] sig till en | | | ny situation. Men alla människor | | | kan ju känna [stress] | | | när man ska släppa en sak och gå | | | vidare till nästa. | +-----------------------------------+-----------------------------------+ | s\. 134-135 | En sista faktor är | | | [uthållighet] som | | *uthållighet* | visar hur envis/tålmodig man är | | | vid motgångar. Denna faktor kan | | *lycklig* | visas i om man blir | | | framgångsrik/[lycklig]{.underline | | *ge upp* | } | | | i livet eller ej--precis som | | *kämpa* | förmågan att vänta på | | | tillfredsställelse. Vissa barn | | | [ger upp] på en gång | | | och låter föräldrarna göra det | | | medan andra [kämpar] | | | och gör om och om igen. | | | | | | SAMMANFATTNING: | | | | | | - - - - - - - - - | | | - - - | +-----------------------------------+-----------------------------------+