Personlighetstest och psykologiska teorier

Vetenskapliga Personlighetstest

• För att vara vetenskapligt måste ett personlighetstest uppfylla flera kriterier:
  • Minst 300 relevanta personer måste ha testats.
  • Testet måste baseras på en välgrundad tes med accepterad vetenskaplig grund.
  • Resultatet måste ha publicerats i en erkänd vetenskaplig tidskrift.
  • Testet måste vara relevant för det land och den grupp av människor som ska testas.

Validitet och Reliabilitet

• Validitet handlar om giltigheten av ett test - mäter det verkligen det det är tänkt att mäta eller något annat? Ett test med låg validitet är inte ett bra test.
• Reliabilitet handlar om pålitligheten av ett test - kan man göra om testet flera gånger eller låta andra personer göra det och få tillförlitliga och stabila resultat? Testet ska vara fritt från forskarens egna åsikter om personen och kunna göras oavsett tidpunkt.

Skönmålning

• När testpersonen ändrar eller utgår från sina svar ifrån normer i samhället, hur man tror man ska vara eller hur man tror att arbetsgivaren vill att man ska svara kallas det skönmålning.

Färgpersonlighet

• Thomas Erikssons teori om färgpersonlighet (baserad på William Moulton Marston) kategoriserar personligheter i fyra färger:
  • Röd: Dominant, kraftfull & beslutsam.
  • Gul: Social, övertygande & inspirerande.
  • Grön: Stabil, omtänksam & tålmodig.
  • Blå: Strukturerad, detaljinriktad & analytisk.
• Många ifrågasätter den vetenskapliga grunden för denna teori och menar att människor skönmålar sina svar för att få en viss färg.

Gordon Allport

• Gordon Allport listade alla personlighetsdrag (TRAITS) som människor har, vilket resulterade i 4 500 ord.
• Enligt honom var personlighet "den dynamiska organisationen inuti individen av de psykofysiska system som bestämmer människans unika anpassning till omgivningen (både kropp och själ)".

Faktoranalys

• Raymond Cattel skapade en lista utifrån Allports lista och parade ihop olika personlighetsdrag till 16 olika faktorer.
• Dessa faktorer kan användas för att analysera olika personers personligheter. Exempelvis konstaterades att elitidrottare oftast är seriösa, själviska, tuffa och rättframma, medan konstnärer är intelligenta, djärva, självständiga och fantasifulla.

Traits-psykologin

• Denna gren av psykologin utgår från iden att det finns individuella skillnader mellan olika personligheter och att dessa kan mätas.
• Skillnaderna mäts genom olika test (men frågan är hur valida dessa test är och om testpersonen skönmålar sina svar).
• Traits-psykologin studerar hur olika personligheter och beteenden hänger ihop.

Myers & Briggs

• MBTI (Myers-Briggs Type Indicator) är världens mest använda personlighetstest i teambuilding och arbetsintervjuer.
• MBTI bygger på Jungs teorier, men dessa saknar vetenskaplig grund och är mer baserade på psykologiska teorier.

Epigenetik och Heritabilitet

• En ny inriktning inom personlighetsforskning hävdar att arv och miljö inte är allt, utan att en tredje faktor spelar in - epigenetik.
• Epigenetik formas antingen på egen hand eller genom samspel mellan arv och miljö.
• Heritabilitet är ett mått på hur mycket genetiken spelar roll på en viss egenskap, uttryckt som ett tal mellan 0 och 1.
• Studier visar att intelligens har en heritabilitet på 0,75 (75 % genetiskt) och längd har en heritabilitet på 0,8 (80 %).
• Detta innebär att hjärnan inte är ett tomt blad som väntar på information, utan att arv spelar en stor roll.
• Uppfostran är dock fortfarande viktig, då barn behöver kärlek och uppmuntran för att utvecklas.
• Andra exempel på egenskaper som kan vara ärftliga är bröstcancer, alkoholism och lässvårigheter.

The Big Five

• The Big Five är en modell som identifierar fem grundläggande personlighetsdrag:
  • Öppenhet: Uppskattar konst, känslor, äventyr, nyfikenhet, ideer och omväxling.
  • Samvetsgrannhet: Självdisciplin, plikttrogen, målinriktad.
  • Utåtvändhet: Positiva känslor, självsäker, söker stimulering bland andra.
  • Vänlighet: Empati, samarbetsvillig, litar på andra.
  • Neuroticism: Benägenhet för negativa känslor, ångest, oro.

Temperament

• Temperament inom temperamentsforskning syftar på en grundläggande sinnesstämning hos en person, inte något tillfälligt.
• Det handlar om att identifiera om ett barns reaktioner är positiva eller negativa, och vilken vanligaste sinnesstämning barnet har (glad, ledsen, rädd, orolig eller nyfiken).

Temperamentsfaktorer

• Aktivitetsskala: Hur aktivt barnet är - hoppar och springer fram eller är mer tankefull och filosofisk.
• Grundtempo: Det primära aktivitetsnivån - barn med lugnt grundtempo är ofta tankspridda och har svårt att koncentrera sig på en sak.
• Distraktibilitet: Hur lätt koncentrationen bryts när man gör något man inte är intresserad av.
• Regelbundenhet: Hur regelbunden man är i sina vanor - som mat och sömn. Barn med dålig regelbundenhet har svårt att få in rutiner.
• Känslighet för fysiska stimuli: Hur känslig en person är för ljud, ljus, känsel, smak och lukt.

Empati och Theory of Mind

• Empati kan kopplas till "theory of mind", som handlar om vår förmåga att förstå andras känslor.
• En hög "theory of mind" indikerar hög empati.
• Personer med hög empati har lättare att samarbeta med andra och ha hänsyn till dem.

Pålitlighet

• Pålitlighet kan kopplas till aktiviteten i högra prefrontala cortex-området för impulskontroll.
• Hög pålitlighet innebär hög aktivitet i detta område, vilket resulterar i förmåga att följa regler och vara pålitlig.
• Detta är en viktig egenskap i både samhället och arbetslivet.

Slutsatser om Temperament

• Studier visar att barn som kan kontrollera sin impulsivitet genom att vänta, koncentration och socialisering oftast har bättre skolresultat, utbildning och mer högavlönade jobb.
• De har också bättre relationer och bättre självkänsla vid nedgångar.
• Man menar att temperamentet är medfött, men det kan ändå övas upp genom att lära sig att kontrollera ilska, vänta, koncentrera sig och socialisera.

Denna quiz utforskar centrala begrepp och teorier inom personlighetspsykologi, inklusive validitet, empati och traits-psykologi. Testa din kunskap om de olika teorierna som formar förståelsen av mänskligt beteende. Flera frågor utmanar din förståelse av personlighet och dess mätning.