Information och kommunikation 1 PDF

Summary

This textbook provides a guide for the Information and communication 1 course (INFINF01). It includes information on topics such as searching for information using Microsoft Edge and Google, different types of communication, document handling in Office, and image handling. The book also contains various exercises and their solutions (PDF).

Full Transcript

Denna bok är skriven utifrån de riktlinjer som ligger till grund för kursen Informa­tion och kommunikation 1 (INFINF01). Till boken finns ett antal övningsfiler som du kommer att ­använda, gör så här för att hämta dem: 1 Starta din webbläsare och skriv docendo.se i adressfältet, tryck på Retur. 2...

Denna bok är skriven utifrån de riktlinjer som ligger till grund för kursen Informa­tion och kommunikation 1 (INFINF01). Till boken finns ett antal övningsfiler som du kommer att ­använda, gör så här för att hämta dem: 1 Starta din webbläsare och skriv docendo.se i adressfältet, tryck på Retur. 2 Skriv artikelnumret, 1377, i sökrutan och klicka på Sök. 3 Klicka på titeln Information och kommunikation 1, Office för 365. 4 Klicka på filen 1377.zip under rubriken. 5 Klicka på Spara (Save) i meddelandefältet längst ner för att spara filen i mappen Hämtade filer (Downloads), eller klicka på Spara som (Save as) och välj var filen ska sparas. 6 När filen har laddats ner klickar du på Öppna (Open) för att öppna den. 7 Visa fliken Extrahera och klicka på Extrahera alla (Extract, Extract all). 8 Ange en mapp på hårddisken som filerna ska extraheras till och klicka på Extrahera (Extract). När det är klart öppnas mappen och filerna visas. Tack för att du köpt den här boken! Order: 53950797 - 2024-09-23 Butik: 759. All kopiering, utöver för ditt privata bruk, och otillbörlig vidarespridning är förbjuden. Tillsammans med övningsfilerna finns en pdf-fil som innehåller lösningsförslag till övningarna. Ofta finns det flera sätt att lösa en övning, i lösningsförslaget beskriver vi ett av de sätt som du kan välja för att nå resultatet. Copyright © Docendo AB Det är förbjudet att kopiera bilder och text i denna bok genom att skriva ut, ta bilder av skärmen eller på annat sätt mångfaldiga enligt upphovsrättslagen Våra böcker och tillhörande produkter är noggrant kontrollerade, men det är ändå möjligt att fel kan förekomma. Förlaget tar inget ansvar för de skador dessa fel kan orsaka för konsumenten. Vi tar gärna emot förbättringsförslag. Produkt- och producentnamnen som används i boken är ägarens varumärken eller registrerade varumärken. ISBN: 978-91-7531-148-7 Artikelnummer: 1377E Författare: Eva Ansell Omslag: Docendo Bild på omslaget: © Adobe Stock 1 INFORMATIONSSÖKNING 3 SOCIALA MEDIER Information och kommunikation Söka information....................................7 Sociala nätverkstjänster........................46 Microsoft Edge.......................................8 Förtjänster och risker...........................47 Visa webbsidor.....................................9 Sociala mediers förtjänster.................47 Visa webbsidor på flikar......................10 Risker med sociala medier..................49 Öppna länk på ny flik..........................11 Sociala medieverktyg............................51 Hantera favoriter..................................12 Facebook..........................................51 Lägga till webbsida i Favoriter..............12 Företag och sociala medier.................52 Spara artikel i Läslista...........................14 LinkedIn.............................................52 Visa historik........................................14 Bild- och videodelningstjänster...........52 Söka på webben...................................15 Bloggar...............................................53 Söka via Microsoft Edge......................15 Mikrobloggar......................................54 Söka med Google...............................16 RSS...................................................55 Söka efter bilder.................................17 Diskussionsforum...............................55 Söka med bilder.................................17 Wiki..................................................55 Googles appar....................................18 Sociala bokmärken (taggar).................56 Söka på webbsidan.............................19 Onlinespel..........................................56 Optimera sökresultatet........................20 Skype................................................56 Avancerad sökning..............................21 Molntjänster......................................57 Använda sökresultatet..........................22 Spotify................................................57 Källkritik...............................................23 Vett och etikett på webben.................58 Tonfall och tilltal vänner emellan..........58 Källor och hänvisningar.........................24 Adda chefen på Facebook?..................59 Skriva ut webbsida................................25 Diskussionsforum...............................60 Inställningar i Edge................................26 Extra övningar......................................61 Surfa privat.........................................27 Extra övningar......................................28 4 FILHANTERING I WINDOWS 2 KOMMUNIKATION Öppna appar........................................62 Stänga appar.......................................63 Olika typer av kommunikation.............29 Meddelandefältet................................63 Verbal kommunikation........................30 Visa alla appar.....................................64 Ickeverbal kommunikation..................30 Skrivbordsappar..................................65 Visuell kommunikation........................32 Ordna fönster.......................................66 God kommunikation...........................32 Fästa fönster sida vid sida....................66 Muntlig presentation.............................33 Minimera fönster................................68 Planering............................................34 Maximera fönster...............................68 Hjälpmedel........................................34 Växla mellan fönster.............................69 Förberedelser...................................35 Utforskaren..........................................70 Framträdandet....................................36 Navigera mellan platser.......................72 Intern och extern kommunikation.......38 Vyer...................................................73 Intern kommunikation........................38 Information om filer............................73 Extern kommunikation.......................39 Hantera mappar och filer.....................74 Mötesteknik..........................................41 Markera objekt...................................74 Varför har vi möten?...........................41 Sortera och gruppera objekt...............75 Inför mötet.........................................42 Skapa mappar.....................................76 Under mötet......................................43 Byta namn på objekt...........................77 Avsluta mötet....................................44 Kopiera och flytta objekt.....................77 Termer sammanträdesteknik...............44 Ta bort och återställa objekt................79 Extra övningar......................................45 Snabbåtkomst.......................................80 Stavningskontroll................................114 Fästa mapp i Snabbåtkomst.................80 Teckenformat.....................................116 Söka efter objekt..................................81 Styckeformat......................................118 Söka via knappen Sök.........................81 Punkter och numrering......................121 Söka via mappfönster..........................82 Automatiska listor.............................122 Flyttbara lagringsmedia.........................83 Tabbar................................................123 Ansluta lagringsmedia..........................83 Tabeller...............................................125 Kopiera till flyttbara enheter................83 Infoga tabell......................................125 Säker borttagning................................84 Formatera tabell...............................126 Start-menyn..........................................84 Redigera tabell..................................127 Ta bort paneler...................................84 Infoga rader och kolumner...............127 Lägga till appar/paneler.......................84 Ta bort rader och kolumner..............128 Flytta och gruppera paneler................85 Ändra kolumnbredd.........................129 Ändra storlek på paneler.....................86 Extra övningar....................................130 Åtgärdscenter.......................................86 Snabbåtgärder....................................87 7 LÅNGA DOKUMENT Inställningar...........................................87 Navigeringsfönstret............................131 Extra övningar......................................88 Söka och ersätta text..........................132 5 DOKUMENTHANTERING I OFFICE Söka text..........................................132 Söka och ersätta text........................133 Microsoft Office...................................89 Avstava text........................................134 Programfönstret.................................90 Hårt och mjukt bindestreck...............134 Menyfliksområdet...............................91 Hårt blanksteg..................................135 Hjälp.....................................................92 Formatmallar......................................136 Välja kommando/åtgärd......................92 Dokumentteman...............................137 Få hjälp...............................................93 Välja formatuppsättning.....................138 Hantera dokument...............................94 Anpassa dokumentformat.................138 Skapa nytt tomt dokument..................95 Utskriftsformat...................................139 Spara dokument.................................96 Sidbrytningar......................................141 Stänga dokument................................98 Textflöde..........................................142 Öppna dokument...............................99 Återuppta läsning..............................101 Sidhuvud och sidfot............................143 Växla mellan öppna dokument..........102 Sidnummer.........................................145 Dokumentvyer..................................102 Extra övningar....................................146 Skriva ut dokument............................103 Förhandsgranska dokument.............103 8 BILDER Skriva ut dokument...........................104 Bildkomposition.................................147 Extra övningar....................................105 Redigera bilder i appen Foton............149 Infoga bilder i Office...........................151 6 SKRIVA OCH FORMATERA TEXT Infoga onlinebilder............................152 Skriva text...........................................106 Redigera bilder.................................153 Markera text.......................................106 Beskära bilder...................................154 Bildformat........................................154 Redigera text......................................108 Infoga eller ersätta text......................108 Samspel mellan bild och text..............155 Radera text......................................108 Layoutalternativ................................156 Flytta text.........................................109 Justeringsstödlinjer............................156 Kopiera text......................................110 Urklipp.............................................112 Ångra kommando.............................113 Infoga figurer i Office..........................157 10 LAYOUT Information och kommunikation Skapa arbetsyta.................................158 Layout.................................................192 Redigera figurer................................158 Grundelement..................................192 Frihandsfigurer och kurvor................159 Bildytan............................................193 Formatera figurer..............................160 Hantera flera objekt..........................161 Färger i layout....................................196 Justera och fördela objekt.................162 Färgers påverkan..............................196 Aktiva och inaktiva färger...................197 Infoga SmartArt i Office......................162 Olika dokumenttyper.........................199 Skapa bilder i Paint.............................163 Skapa egen bild.................................163 SIS-standard för kontors­dokument....200 Spara bild.........................................164 Format.............................................200 Öppna och redigera bild...................165 Dokumentytans indelning.................200 Bilagor..............................................203 Extra övningar....................................167 Sidfot................................................203 9 PRESENTATIONER Dokumentmallar................................205 Extra övningar....................................208 Skapa presentation.............................168 Infoga bild........................................168 11 KALKYLER Bildlayout.........................................168 Bläddra mellan bilder........................169 Skapa arbetsbok.................................210 Presentationsvyer............................169 Markera celler..................................210 Skriva text........................................172 Skriva text och tal.............................211 Infoga objekt.....................................173 Redigera cellinnehåll.........................212 Bilder..................................................174 Skapa serie med Autofyll..................213 Ta bort bilder....................................174 Kopiera och flytta celler...................214 Kopiera och duplicera bilder.............174 Skapa formler.....................................216 Flytta och sortera bilder....................175 Autosumma......................................217 Teman.................................................176 Verktyget Snabbanalys.......................218 Välja tema........................................176 Kopiera formler................................219 Välja variant......................................176 Absoluta och relativa cellreferenser...220 Anpassa tema...................................177 Formatera kalkyl.................................222 Bildbakgrunden...................................177 Formatera tal....................................222 Tecken- och styckeformat.................178 Textjustering.....................................223 Sidfot................................................179 Kopiera format.................................224 Kolumnbredd...................................225 Visa bildspel........................................180 Starta bildspel...................................180 Teman.................................................227 Föredragshållarvyn............................181 Cellformat........................................227 Konfigurera bildspel..........................182 Teman..............................................228 Dölja bilder......................................183 Rader och kolumner...........................229 Automatisk bildväxling.......................184 Infoga rader och kolumner................229 Övergångar........................................185 Flytta/kopiera rader och kolumner....230 Ta bort rader och kolumner..............230 Animeringar........................................186 Dölja/ta fram rader och kolumner.....230 Lägga till animering...........................186 Låsa/låsa upp rader och kolumner.....231 Anpassa animering............................187 Utskriftsformat...................................231 Åhörarkopior......................................189 Extra övningar....................................190 Arbeta med blad.................................232 Använda e-post...................................266 Infoga blad........................................232 Tilltal...............................................266 Byta namn på blad............................232 Kontrollera innehållet.......................267 Ta bort blad......................................233 Obesvarad e-post.............................269 Gruppera blad..................................233 Skräppost............................................269 Flytta och kopiera blad......................234 Chatta.................................................270 Funktioner..........................................235 Skriva mejl på engelska.......................271 Infoga funktion..................................235 Extra övningar....................................273 Statistiska funktioner..........................237 Extra övningar....................................238 15 LAGAR OCH SÄKERHET 12 DIAGRAM Lagar och andra bestämmelser..........274 Dataskyddsförordningen (GDPR)......274 Skapa diagram.....................................240 Datainspektionen..............................275 Rekommenderade diagram...............241 Offentlighets- och Sekretesslagen......276 Redigera diagram................................242 Tryckfrihetsförordningen...................276 Diagrammets placering.....................243 Yttrandefrihetsgrundlagen................276 Flytta, kopiera och ta bort diagram....243 Meddelarfrihet.................................277 Diagramelement.................................244 WikiLeaks.........................................278 Lägga till diagramelement..................244 Ipred-lagen.......................................278 Snabblayout......................................245 Upphovsrättslagen............................279 Ändra data........................................246 Datasäkerhet och dataskötsel............280 Ändra diagramtyp.............................246 Uppdateringar..................................280 Formatera diagram.............................247 Säkerhetskopiering............................281 Diagramformat.................................247 Användaridentitet.............................281 Formatera diagramelement...............248 Lösenord.........................................282 Extra övningar....................................249 Låsa datorn......................................282 Dataintrång.......................................283 13 REGISTER Kryptering........................................283 Virus................................................283 Skapa tabell.........................................250 Extra övningar....................................284 Redigera tabell....................................251 Infoga data i tabell.............................251 16 ARBETSMILJÖ Formatera tabell...............................252 Ta bort tabellområde........................253 Arbetsmiljölagen.................................285 Sortera data........................................253 Ergonomi och hälsa............................285 Filtrera data........................................255 Belastningsskador.............................285 Filtrera tabell.....................................255 Psykosocial arbetsmiljö......................287 Anpassa filter....................................256 Friskvård i jobbets regi....................288 Extra övningar....................................259 Datorn och miljö................................289 Miljömärkning...................................289 14 E-POST Energibesparing................................289 Återvinning.......................................289 Starta Outlook....................................261 Extra övningar....................................290 Skapa e-postmeddelanden................262 Ta bort e-postmeddelanden..............263 SAKREGISTER Svara och vidarebefordra e-postmedde- landen..............................................263 Bifoga filer........................................264 Spara bifogade filer...........................265 1 Informationssökning SÖKA INFORMATION Söka information Microsoft Edge 7 8 Det finns flera faktorer som påverkar hur väl du lyckas med din informa- Hantera favoriter 12 tionssökning. Till att börja med behöver du tekniska förutsättningar som Söka på webben 15 rätt sökverktyg: en webbläsare, en söktjänst och en internetuppkoppling. Optimera sökresultatet 20 En bra sökteknik är viktig, tekniken kommer också att påverka ditt sök- Använda sökresultatet 22 resultat. Det kan till exempel vara att leta efter information på flera olika Källkritik 23 webbplatser. Du kan hitta information via länksamlingar och ämnes­ Källor och hänvisningar 24 databaser på internet. Det finns även mycket information att hämta Skriva ut webbsida 25 genom muntliga intervjuer och via bibliotek (tidningsartiklar, kurs­ litteratur med mera). Inställningar i Edge 26 Extra övningar 28 Det första och viktigaste steget i informationssökningsprocessen är att ta reda på vad det är för typ av information du söker. Att lägga ner tid på att förbereda en sökning ger ofta bättre resultat än att bara kasta sig in i ­letandet. Du kan också bli en vassare informationssökare genom att göra inställningar i söktjänsten så att den effektivt ringar in just det du söker. Hur man bäst tar till sig information varierar, eftersom vi fungerar på olika sätt. För dig kanske det fungerar bäst om du lyssnar, tittar på filmer och bilder eller läser. I det här kapitlet kommer vi att titta på hur du kan söka efter information via webbläsaren och söktjänster samt ge tips på olika sökmetoder. Vad är internet? Internet är ett globalt nätverk som består av ett antal mindre nätverk, det vill säga datorer över hela världen som är samman- kopplade och som kan utbyta infor­mation med varandra. Idag hittar du det mesta på internet, vilket gör att det är ett utmärkt ställe att börja på när du behöver söka efter information. Webbläsare För att kunna visa en webbsida behöver du en webbläsare. Det finns flera olika webbläsare att välja mellan, de flesta är gratis och fungerar på ungefär samma sätt. I den här boken använder vi Microsoft Edge som är ­Microsofts webb­läsare i Windows 10. Andra webbläsare är till exempel Google Chrome, Mozilla Firefox och Safari. 7 Information och kommunikation 1 Informationssökning Webbsidor När du surfar på internet gör du det genom att titta på olika webbsidor. Tänk på att många webb- Webbsidorna är uppbyggda av HTML-koder. Webbläsarna finns till för sidor förändras från dag till dag. Innehållet på webb- att ta emot dessa koder samt omtolka dem så att de i stället för koder sidorna som visas i denna kan visas som text, bild, film med mera. bok ser antagligen annor- lunda ut idag. Det kommer Varje webbsida har en unik webbadress för att du ska kunna hitta till hela tiden nya webb­platser den. En w­ ebbadress kallas även URL (Uniform Resource Locator). När och andra försvinner. man skriver ut en webbadress visas oftast bara företagets namn och ­topp­domänen. En webbadress är uppbyggd på följande sätt: Här finns företagets namn (detta är unikt för webbplatsen som du besöker). Adressen inleds ibland med det Efter adressen kommer toppdomänen som proto­koll som används för att visa sidan. https:// innebär att https://www.seb.se ofta visar i vilket land sidan finns. Svenska webbsidor har oftast.se, norska sidor har sidan är säker..no och.com är en internationell adress. www står för World Wide Web (ett nätverk av sidor på internet som kan innehålla text, bilder och ljud). MICROSOFT EDGE För att öppna appen Microsoft Edge klickar du på panelen Microsoft Edge på Start-menyn. Visas ingen panel kan du söka efter appen via fältet Sök (Search). Skriv Edge och när sök­resultatet visas klickar du på Microsoft Edge. Du kan även öppna appen direkt från aktivitetsfältet längst ner på skrivbordet. Klicka på knappen Microsoft Edge. När du har öppnat appen visas som standard ­startsidan. Du kan själv bestämma vad som ska visas när du öppnar appen, till ­exempel en tom flik eller en specifik webbsida. Läs mer i avsnittet Inställningar i Edge på sidan 26. Navigeringskontroller Flikområde Adress- och sökfält Favoriter Mer 8 Information och kommunikation 1 Informationssökning Visa webbsidor När du surfar till olika webbsidor på nätet kan du antingen ange webb­ sidans adress eller klicka dig fram via länkar. 1 Klicka i adressfältet på den tomma fliken. Om en sida redan visas klickar du en gång i fältet för att markera den befintliga adressen. 2 Skriv adressen till den webbsida du vill visa, till exempel www.dn.se I de flesta fall behöver du för att gå till Dagens Nyheters webbplats. inte skriva www. För att visa DNs webbplats räcker 3 Tryck på Retur för att gå till sidan. 2 det att skriva: dn.se 1 Hur lång tid det tar att visa webbsidan beror dels på din internetanslutning, dels på innehållet som ska visas. Under tiden webbsidan läses in, visas en snurr­an­de upptagetikon på fliken. Hantera länkar De flesta webbsidor innehåller länkar som tar dig vidare. Länken är kopp- lad till ett objekt på sidan, till exempel en text, symbol eller en bild. När du pekar på en länk visas muspekaren som en pekande hand. Klickar du på länken visas en annan del av webbsidan, en annan sida inom webbplatsen, eller en annan webbplats. En länk kan även peka på exempelvis en fil eller en bild. När du klickar på en länk visas den ibland på en ny flik. Övning 1 – Visa webbsida Starta webbläsaren Edge och visa Docendos webbsida (docendo.se). Klicka på en av länkarna. 9 Information och kommunikation 1 Informationssökning Navigera mellan webbsidor När du klickar dig vidare via länkar på en webbsida kan du gå tillbaka till föregående sida med hjälp av knappen Bakåt (Back) till vänster i adressfältet. På samma sätt kan Bakåt Startsidan du bläddra framåt igen med knappen Framåt (Forward). Framåt Historiken är kopplad till respektive flik i webbläsaren. När du visar en ny flik finns inga tidigare sidor att bläddra till. Genom att klicka på Startsidan (Home) kan du åter igen visa startsidan. Stoppa och uppdatera webbsida Om en sida tar lång tid att ladda kan det vara något fel. Då kan du avbryta ladd­ningen genom att klicka på Stoppa (Stop). Behöver du hämta en webbsida Stoppa på nytt klickar du på Uppdatera (Refresh). Uppdatera Visa webbsidor på flikar Tack vare flikar kan du visa flera sidor i webbläsaren och växla mellan dem. Du hanterar flikarna via flikfältet som visas högst upp i fönstret. När du vill visa en webbsida på en ny flik gör du så här: 1 Klicka på Ny flik (New tab) längst till höger i flikområdet. Du kan fortsätta att öppna nya flikar och visa flera 2 På den nya fliken visas dina mest populära webbsidor. Klicka på någon webbsidor på samma sätt. av dem för att visa webbsidan på fliken. Klicka på en flik för att visa den. 3 För att visa en annan sida skriver du webbadressen i adressfältet och trycker på Retur. 1 3 2 10 Information och kommunikation 1 Informationssökning Växla mellan flikar För att växla mellan öppna flikar klickar du på fliken i flikfältet. Pekar du på fliken visas en miniatyrbild av den. Du kan även trycka på Ctrl+Tabb (eller Ctrl+Skift+Tabb) för att växla mellan öppna flikar. Flikförhandsgranskning För att se miniatyrer av alla öppna flikar klickar du på Visa flikförhands- granskning (Show tab previews) till höger om flikarna. Klicka på den flik du vill visa och klicka på pilen igen för att dölja förhandsgranskningen. Stänga flikar För att stänga en flik pekar du på fliken och klickar på knappen Stäng flik (Close tab) till höger på aktuell flik. Vill du stänga alla flikar utom en, högerklickar du på den flik du vill ­behålla och väljer Stäng övriga flikar (Close other tabs) på menyn. Välj Stäng flikar till höger (Close tabs to the right) om du vill stänga alla flikar som visas till höger om den aktuella. Öppna länk på ny flik När du vill titta närmare på en länk kan du välja att visa den på en ny flik. Vill du visa två webbsidor samtidigt kan du öppna 1 Håll ner Ctrl-tangenten och klicka på länken. Du kan även högerklicka en länk i ett nytt fönster. på en länk och välja Öppna i ny flik (Open in new tab) på menyn. Höger­klicka på en befintlig flik eller på en länk och välj 2 Klicka på den nya fliken för att visa den. Öppna i nytt ­fön­ster (Open in new window) på menyn. 1 2 11 Information och kommunikation 1 Informationssökning Övning 2 – Visa flera webbsidor Visa en ny flik och öppna Arlas webbsida (arla.se) på den nya fliken. Öppna sedan en av länkarna på webbsidan på en ny flik och visa den. Stäng den första fliken som visas i flikfältet. HANTERA FAVORITER I Microsoft Edge kan du spara webbsidor som du ofta besök­er och artiklar eller annat innehåll som du vill läsa senare. Denna informa- tion sparar du under Favoriter (Favorites), som kan ses som en samlings- plats för allt som du vill hitta tillbaka till. Här finns dina favoriter, läslistor, webbhistorik och aktuella nedladdningar. Lägga till webbsida i Favoriter När du har hittat en webbsida med intressant information som du vill besöka igen, kan du spara den i listan med favoriter. 1 Visa den webbsida som du vill spara som en favorit och klicka på Tack för att du köpt den här boken! Order: 53950797 - 2024-09-23 Butik: 759. All kopiering, utöver för ditt privata bruk, och otillbörlig vidarespridning är förbjuden. Du kan öppna fältet genom Lägg till i Favoriter eller Läslista (Add to favorites or reading list) att trycka på Ctrl+D. till höger i adressfältet. 2 Klicka på Favoriter (Favorites) högst upp i fältet som visas. 3 Ändra eventuellt namnet på webbsidan. 4 Klicka på Lägg till (Add). 1 2 När du har lagt till favoriten visas stjärnan med gul färg. 3 4 Övning 3 – Lägga till favorit Lägg till webbplatsen eniro.se bland dina favoriter. 12 Information och kommunikation 1 Informationssökning Spara favorit i mapp För att hålla ordning bland dina favoriter kan du spara dem i olika mappar. 1 Visa webbsidan och klicka på Lägg till i Favoriter eller Läslista (Add to favorites or reading list) till höger i adressfältet. 2 Öppna listrutan Spara i (Save in) och välj den mapp som du vill spara 1 favoriten i. 3 För att skapa en mapp klickar du på Skapa ny mapp (Create new folder), skriv önskat namn och tryck på Retur. 4 Ändra eventuellt namn för webbsidan och klicka på Lägg till (Add). I listrutan kan du välja att skapa 2 mappen som en undermapp till en befintlig mapp. 3 4 Visa en favoritsida När du vill öppna en webbsida som finns bland dina favoriter klickar du på Favo- riter (Favorites) till höger om adress­ fältet. Nu visas listan med dina favoriter. Klicka på den favorit som du vill öppna. Om favoriten är sparad i en mapp klick- ar du på mappen för att expandera den. För att flytta en favorit till en mapp pekar du på den och drar den till önskad mapp. Högerklickar du på en favorit visas en meny. Välj Öppna i ny flik (Open in new tab) om du vill visa sidan på en ny flik. Via menyn kan du även skapa nya mappar och sortera listan. 13 Information och kommunikation 1 Informationssökning Spara artikel i Läslista Om du hittar en artikel som du vill läsa senare, kan du spara den i läslistan. 1 Visa den artikel som du vill spara i läslistan och klicka på Lägg till Du kan öppna fältet genom i Favoriter eller Läslista (Add to favorites or reading list). att trycka på Ctrl+D. 2 Klicka på Läslista (Reading list) högst upp i fältet som visas. 3 Ändra eventuellt namnet på artikeln och klicka på Lägg till (Add). 1 2 3 Läsa artikel i läslistan När du vill läsa en artikel i läslistan klickar du på Favoriter (Favorites) följt av ­Läslista (Reading list). Klicka på den artikel i läs­ listan som du vill visa. För att ta bort en artikel från listan kan du högerklicka på den och välja Ta bort (Remove). Visa historik När du klickar på Favoriter (Favorites) kan du visa Historik (History). Här visas de webbsidor som du har besökt senaste timmen, idag, igår eller ännu tidigare. När du klickar på en dag eller vecka visas länkar till tidigare besökta sidor. Klicka på en av länkarna för att visa sidan igen. Du kan radera all historik genom att klicka på Rensa historik (Clear history). Läs mer i avsnittet Radera webbdata på sidan 27. 14 Information och kommunikation 1 Informationssökning SÖKA PÅ WEBBEN Det finns många olika söktjänster på internet. De flesta söktjänster Exempel på söktjänster är ­erbjud­er möjligheten att söka efter ord eller fraser. När sökningen är Bing, Google och Yahoo. utförd visas en lista med matchande webbsidor. Eftersom internet ständigt förändras kan du mötas Söktjänsterna använder olika metoder för att lagra information om webb­ av beskedet att sidan inte är tillgänglig. Sidan har då sidor. De använder en sökmotor för att hitta och hämta in samt indexera flyttats eller tagits bort alla webbsidor. Sökningen genomförs sedan i indexet som kan jämföras efter indexeringen. med ett register. Vissa söktjänst­er skannar av allt innehåll på webbsidorna, medan andra koncentrerar sig på rubriker och/eller nyckelord på ­sidorna. Du kan därför få olika sökresultat i olika söktjänster. Söka via Microsoft Edge Det enklaste sättet att söka efter information är via webbläsarens adressfält. Som standard används Med den behöver du inte fundera på vilken söktjänst du ska välja, utan du Bing i Microsoft Edge. talar bara om vad du letar efter. Om du vill leta reda på en webbsida som handlar om ett visst ämne gör du så här: 1 Visa adressfältet och skriv det ord som du vill söka efter i sökrutan. 2 Efter hand som du skriver visas olika sökförslag. Klicka på önskat sök- förslag eller tryck på Retur när du vill söka efter det som står i rutan. 3 Resultatet visas i fönstret, klicka på en länk för att gå till den sidan. 1 I denna listruta kan du välja Endast Svenska om du bara vill visa svenska resultat. 2 3 Övning 4 – Söka efter webbsida Sök efter Kolmårdens webbplats via webbläsarens sökfunktion och visa sidan. 15 Information och kommunikation 1 Informationssökning Söka med Google Google är en av de mest populära söktjänsterna på internet. Att googla har blivit ett uttryck för att söka efter information på internet. 1 Skriv adressen google.se i adressfältet och tryck på Retur. 2 Skriv det ord som du vill söka efter. 3 Efter hand som du skriver visas olika sökförslag. Klicka på önskat sök- förslag eller tryck på Retur när du vill söka efter det som står i rutan. 4 Högst upp i fönstret ser du hur många webbsidor som innehåller det sökta ordet. De 10 bästa resultaten visas i fönstret, klicka på en länk för att gå till den sidan. 1 3 2 Vill du visa sökresultatet för exempelvis bilder eller videor klickar du på önskat alternativ. 4 Vilka resultat som visas på första sidan beror på var och hur sökordet ­förekommer i texten. Webbsidor som har sökordet i adressen eller titeln, i en underrubrik eller tidigt i texten får högre prioritet än sidor där sök- ordet bara figurerar sporadiskt långt från toppen. Om du inte hittar det du söker efter bland de tio första ­förslagen använder du länkarna längst ner för att visa fler sökresultat, vilka är grupperade tio och tio. 16 Information och kommunikation 1 Informationssökning Övning 5 – Använda Google Visa söktjänsten Google och lägg till webbsidan bland dina favoriter. Sök efter ordet tulpanodling och visa något av sökresultaten. Söka efter bilder När du söker information kan du visa sökresultatet i form av bilder, vilket ibland kan göra det lättare att hitta rätt information. Ju mer vana du har att söka, ju lättare kommer du att kunna avgöra om det är bäst att söka via text eller efter bilder. 1 Visa webbsidan Google och skriv det ord som du vill söka efter. 2 Klicka på Bilder ovanför sökresultatet för att visa olika bildförslag. 3 Klicka på en av bilderna för att förstora den och visa relaterade bilder. 4 Nu kan du välja att besöka webbsidan som bilden visas på eller att visa enbart bilden. Du kan även klicka på någon av de relaterade bilderna för att visa fler bilder. 1 4 2 3 Under bilden ser du vilken webbplats den finns på. Peka på en bild för att visa dess storlek. Söka med bilder På Google kan du även söka med hjälp av en bild för att hitta sidor där aktuell bild används eller hitta liknande bilder. 1 Visa Googles startsida och klicka på Bilder uppe till höger. 2 Klicka på ikonen Sök med bild 1 till höger i sökfältet. 2 17 Information och kommunikation 1 Informationssökning 3 Visa fliken Överför en bild och dra önskad bild till ­sökrutan för att visa information om bilden samt visuellt liknande bilder. 3 Googles appar När du använder Google har du även tillgång till fler appar som kan hjälpa dig. Här ska vi titta på hur du söker efter kartor och översätter texter. Klicka på Googles appar följt av den app som du vill öppna. Kartor Med Google Maps kan du söka efter företag, platser, adresser med mera i hela världen. Skriv en plats i sökfältet och välj önskat alternativ i listan. Växla mellan kart- och satellit- vy med hjälp av symbolerna Zooma in/ut i kartan längst ner till vänster. Genom att dra den gula personikonen till kartan aktiverar du Street View där du ser hur det ser ut på gatunivå. När du börjar dra ikonen blåmarkeras de vägar som finns med i Street View. 18 Information och kommunikation 1 Informationssökning Via sidopanelen kan du få hjälp med att Högst upp väljer du önskat färdmedel. ta fram en vägbeskrivning till platsen. Ofta kan du välja mellan olika alternativ. Klicka på den rutt som du vill visa. Översättning Med appen Google Översätt kan du få hjälp att översätta texter från en mängd olika språk. Skriv den text som du vill översätta i den vänstra rutan. Google identifierar vilket språk du använt och översätter till svenska. Ovanför rutorna kan du välja andra språk. Söka på webbsidan Vill du snabbt hitta ett ord på en webbsida klickar du på Mer och väljer Du kan visa sök­fältet Sök på sidan (More, Find on page). I sökfältet som visas skriver du det genom att trycka på Ctrl+F. ord du letar efter. Till höger om rutan visas hur många gånger ordet före­ kommer på sidan, använd pilarna för att bläddra mellan förekomsterna. Orden markeras dessutom med gult direkt i texten. Klicka på krysset för att stänga sökfältet. 19 Information och kommunikation 1 Informationssökning OPTIMERA SÖKRESULTATET I många fall kan en sökning ge ett resultat på hundratusentals webbsidor. Google tar inte hänsyn till Om du vill optimera sökresultatet kan du skriva flera ord som söktjänsten om du använder gemener eller versaler (små eller ska hitta. I många fall visas även relaterade sökningar till ditt sökord, vilka stora bokstäver) i sökordet. kan hjälpa dig att begränsa sökresultatet. Även då du söker efter bilder visas relaterade sökningar tillsammans med bildexempel. Innan du börjar söka Börja informationssökningen med att fundera över vilka ämnen du vill veta mer om eller vilka frågor du vill ha svar på. Använd relevanta sökord och begrepp som ringar in önskad information. Att söka på måfå kan leda till oväntade träffar som visserligen kan ge nya tankar och goda idéer, men risken är att ditt arbete blir både tidskrävande och ineffektivt. Tänk på: ­Begränsa dig till den delen av ämnet som frågan berör. Försök att bryta ner dina frågeställningar till dess att de är så konkreta att de inte kan missförstås. Välja sökord och fraser Vid sökningen bör du försöka välja unika ord och fraser som skildrar din sökfråga. Växla mellan olika abstraktionsnivåer (hund eller labrador, fordon eller moped och så vidare) för att på så sätt hitta rätt nivå på sök- ningen. Sökresultatet påverkas även av sökordens inbördes ordning. Är det svårt att hitta rätt kan du prova att byta ut sökordet till ett synonymt ord (det vill säga ett ord med ungefär samma betydelse). När du söker efter två (eller flera) ord, visas ett sökresultat som innehåller antingen det första och/eller det andra ordet. För att begränsa resultatet kan du: Skriva ett plustecken (+) framför sök­orden om du vill att alla orden ska finnas med i resultatet. Skriva ett minustecken (-) framför ett ord som inte får finnas med. Infoga citattecken runt flera ord när du vill söka efter en exakt fras. Om du inte vet hur ett ord stavas eller om du vill söka på flera ord­ former kan du infoga en asterisk (*). Jokertecknet ersätter ett eller flera tecken. En sökning på mexi* hittar till exempel mexiko, mexico, ­mexikan och mexikansk. 20 Information och kommunikation 1 Informationssökning Övning 6 – Söka efter flera ord Använd Google och sök efter en vandringsled i Norrland där det finns möjlighet till övernattning, visa lämplig länk. Välja sökspråk Som du säkert känner till, är den engelsk­språkiga webben ofantligt mycket större än den svenska, vilket innebär att du ibland kan hitta mer och utför- ligare information än på svenskspråkiga sidor. Genom att skriva sökordet på engelska visas även engelska sökresultat. Avancerad sökning I de flesta söktjänster finns en avancerad sökfunktion där du bland annat kan ange flera ord som måste finnas med på webbsidan, ord som inte ska finnas med eller en exakt fras. I Google kan du klicka på Verktyg uppe till höger för att göra vissa begränsningar i sökresultatet direkt på söksidan. Klickar du i stället på Inställningar och väljer Avancerad sökning visas den avancerade sökfunktionen på en egen sida. 21 Information och kommunikation 1 Informationssökning Högst upp på sidan kan du ange flera ord som ska vara med i sökresultatet. Vill du söka efter en exakt fras eller en mening anger du den i rutan exakt följande ord eller fras. Resultatet innehåller bara sidor/bilder där den exakta frasen återfinns. Du kan sedan begränsa sökresultatet på fler sätt. Du kan till exempel välja vilket språk sidan ska ha och i vilken region webbsidan har publicerats. Med hjälp av alternativen i rutan senast uppdaterad kan du välja inom vilken period informationen måste ha uppdaterats för att den ska visas i sök­resultatet (till exempel under senaste dygnet). I rutan termer som visas kan du välja var på sidan ­sök­ordet ska finnas (till exempel i rubriken). Söker du efter bilder kan du i stället välja bildstorlek, proportioner, färger och typ av bilder som ska visas i sökresultatet. När du har angett olika alternativ för att begränsa sökresultatet klickar du Tack för att du köpt den här boken! Order: 53950797 - 2024-09-23 Butik: 759. All kopiering, utöver för ditt privata bruk, och otillbörlig vidarespridning är förbjuden. på Avancerad sökning för att starta sökningen. ANVÄNDA SÖKRESULTATET Internet kan vara en guldgruva när vi behöver veta mer, göra efterforskningar, stilla vår nyfi- kenhet, samla användbart material till våra arbeten, svara på vänners frågor med mera. Möjligheterna att söka och hitta information verkar vara outtömliga och informationen på nätet växer i en aldrig sinande ström. Det finns många för­delar att söka information på webben: sökningen går snabbt, du har en världsspridd informationsbank och du får ofta väldigt många träffar på de ord du söker. Det kan dock ta tid att få fram bra sökresultat vid komplexa frågeställning- ar. Även professionella researchers får jobba hårt och länge för att hitta rätt information och vägen fram till ett slutgiltigt och bra sökresultat kan vara ganska krokig. När du sedan är färdig med din sökning kan det uppstå frågor kring hur du får använda det du hittat, rent juridiskt. Respektera upphovsrätten och använd inte bilder eller material utan att fråga om lov. Refererar du till något du har hittat på internet behöver du alltid ange källan. 22 Information och kommunikation 1 Informationssökning Kontrollera kritiskt både källan och vem som är upphovsman till webb­ sidan du läser. Du behöver alltid ifrågasätta informationens tillförlitlighet då allt som publiceras på internet inte alltid är sant eller etiskt försvarbart. KÄLLKRITIK Källkritik handlar om det kritiska tänkandet, förmågan att kunna dra egna slutsatser och hur du går till väga när du ska bedöma trovärdigheten i det som skrivs, talas och/eller visas med bilder på de webbsidor du besöker. En del av en framgångsrik sökning är din förmåga att förhålla dig käll- kritisk till olika uppgifter, att du är medveten om att all information har en avsändare och ett speciellt budskap som kan ha en viss underliggande avsikt. Källkritik är ingen separat del i sök­andet, utan består av ett person- ligt förhållningssätt som du tar med dig i hela sökarbetet. En av de stora nackdelarna med information på nätet är att vem som helst kan lägga ut vad som helst. Det gör att det kan vara svårt att veta vilka källor du kan lita på. Men så länge du kan förhålla dig kritisk och reflekterande till inne- hållet har du förutsättningar att kunna dra nytta av det du hittar. Det är viktigt att du lär dig att sålla bland webbsidor som innehåller seriöst och genom­arbetat material samt sidor vars innehåll är mer oseriöst sammanställt och som till och med innehåller falsk information. Att ställa följande frågor är ett bra verktyg för att utveckla ett källkritiskt tänk­ande: Vem? Vem har skapat webbsidan? Den information vi hittar på internet är alltid skapad av någon, det kan vara en privatperson, ett företag, en organisation eller en myndighet. Verkar sidan pålitlig? Är sidan äkta? Är källan verklig­ en den som den utger sig för att vara? Ifrågasätt alltid en gång för mycket. Vad? Vad innehåller webbsidan? Verkar texten seriös, görs det hänvisningar till länkar? Fungerar länkarna? Förekommer det källhänvisningar? Hur ser webbsidan ut? Det är lätt att låta sig luras av webbdesign, där en slarvig design likställs med tveksamt innehåll och en genomarbetad layout blir mer trovärdig. Är uppgifterna sanna eller falska? Man kan anta att myndig- heter och universitet lämnar mer sanningsenliga uppgifter än en enskild person, men undantag finns alltid. Finns det tidsangivelser? Är uppgifterna aktuella? När uppdaterades sidan senast? 23 Information och kommunikation 1 Informationssökning Varför? Vad har webbsidan för syfte? Vill den presentera fakta, sprida propaganda, sälja något eller underhålla? Är innehållet objektivt? Var uppmärksam på skillnaden mellan fakta och åsikter. Fakta går att kontrollera genom att säkra innehållet från flera källor. Fakta är till exempel vem som är stats­ minister just nu. Men hur det gick till eller varför just den personen vann valet är inte enbart fakta, utan kan vara vinklat. Det kan vara svårt att återge fakta i såväl skriftlig som talad kommunika- tion, utan att låta detta färgas av de åsikter man har. KÄLLOR OCH HÄNVISNINGAR Du kan hämta material från källor som till exempel intervjuer, bibliotek, bokhandeln, diskussionsforum och webbsidor. Kontrollera alltid de fakta du hittar genom att jämföra mellan flera olika källor. Du kan också be någon som kan ämnet titta igenom materialet. Källhänvisning Citaträtten och upphovsrättslagstiftningen omfattar även elektroniska Du kan även komplettera dokument, vilket innebär att du är skyldig att ange källan när du hämtar källhänvisningarna med utskrifter. Ange webbsidans fakta från internet. Eftersom informationen som finns på internet ofta adress och tidpunkt för din ­förändras och byter plats kan det uppstå problem med källhänvisningar. utskrift samt upphovsman Gör alltid källhänvisning­arna så detaljerade som möjligt för att kunna eller den organisation som bekräfta en källhänvisnings äkthet. Det leder också till att källorna blir publicerat sidan. ­lättare att hitta för den som läser källförteckningen. Referenser för information på internet En källhänvisning bör innehålla författarens namn, utgivningsår, titel, upphov (utgivande organisation), medium, senaste uppdatering av ­materialet eller versions­nummer och tidpunkt då materialet hämtades. Du ska också redovisa var dokumenten finns med namn och sökväg: http://www.xxx.se/xxxx/xxxx/namn.htm Bearbeta data Att bearbeta data innebär att du sammanställer informationen som du hittat (i form av texter, bilder med mera). Tänk på att du inte får kopiera texter rakt av, utan använd dina egna ord och dra egna slutsatser genom att bearbeta det material som du samlat in. 24 Information och kommunikation 1 Informationssökning SKRIVA UT WEBBSIDA Har du tillgång till en skrivare kan du skriva ut innehållet på en webb- På vissa webbplatser sida. ­Resultatet kan variera, så kontrollera alltid förhandsgranskningen. finns en extra sida som är anpassad för utskrift, Ibland kommer bara en del av texten med och på vissa webbsidor finns där endast den aktuella reklam som kan komma med på utskriften. information kommer med, använd då denna. 1 Klicka på skrivarikonen på webbsidan eller klicka på Mer i verktygs­ fältet och välj Skriv ut (More, Print). 2 Under Skrivare (Printer) väljer du den skrivare som du vill använda. 3 Kontrollera förhandsgranskningen. Om sidan inte ser bra ut kan du prova att ändra skalan i listrutan, samt välja vilken sida du vill skriva ut. 4 I listrutan Sidhuvud och sidfot väljer du På (Header and Footer, On) för att få med webbsidans adress och datum 5 Klicka på Skriv ut (Print). 1 2 3 4 5 25 Information och kommunikation 1 Informationssökning INSTÄLLNINGAR I EDGE Öppna appen med När du öppnar webbläsaren visas som standard startsidan. Du kan själv välja vad som ska visas när du öppnar appen, om du ofta söker kan du till exempel visa webb­sidan Google. 1 Klicka på Mer och välj Inställningar (More, Settings). 1 2 Välj Allmänt (General) i navigeringsvyn till vänster i fönstret. 3 Öppna listrutan Öppna Microsoft Edge med och välj En specifik Startsida (Start page) visar sida eller specifika sidor (Open Microsoft Edge with, A specific page den vanliga start­sidan med nyhetsfeeden. or pages). Ny fliksida (New tab 4 I rutan Ange en URL (Enter a URL) skriver du adressen till den page) visar en ny flik. Välj ­webbsida du vill visa. sedan vad som ska visas i listrutan Öppna nya flikar 5 Klicka på Spara (Save). med (Open new tabs with). 6 Klicka på Lägg till ny sida (Add new page) och upprepa punkt 4–5 Föregående sidor (Previous pages) visar de webbsidor om du vill lägga till fler sidor. du senast besökte. 7 Klicka på Ta bort (Remove) om du vill ta bort någon av sidorna i listan. 2 3 4 5 6 7 Övning 7 – Ändra startsida Ändra inställningarna så att både Google och Dagens Nyheters webbplats ­ (dn.se) visas när du öppnar appen Microsoft Edge. Avsluta webbläsaren och starta Edge på nytt för att kontrollera vad som visas. Avancerade inställningar Klicka på någon av de andra rubrikerna i navigeringsvyn om du vill göra inställ­ningar för exempelvis sekretess och tjänster som lösenord, formulär­poster och cookies. 26 Information och kommunikation 1 Informationssökning Surfa privat Om du inte vill att någon webbdata ska sparas när du surfar och söker efter information kan du öppna ett InPrivate-fönster. Klicka på Mer och välj Nytt InPrivate-fönster (More, New InPrivate window). Högst upp i programfönstret visas texten InPrivate när du surfar privat. Radera webbdata I Microsoft Edge kan du radera data som har sparats under tiden du har surfat på webben, till exempel webbhistorik, cookies och lösenord. 1 Klicka på Mer och välj Inställningar (More, Settings) följt av ­Sekretess & säkerhet (Privacy & security). 2 Klicka på Välj vad du vill radera (Choose what to clear) under Radera webbdata (Clear ­browsing data). 3 Markera de alternativ vars data du vill radera. 4 Klicka på Radera (Clear). 3 1 2 4 Cookies Cookies är små textfiler som vissa webbplatser lagrar på din dator för att spara information om dig. De flesta kan underlätta för dig, till exempel att du inte be­höver logga in på en webbplats som du besöker ofta, eller också sparas dina inställningar. ­ ookies används även för att hantera din varukorg när du handlar i C e-butiker. Vissa ­cookies skapas dock av annonsörer för att ta reda på exempelvis inköpsvanor och vilka webbplatser du besöker. 27 Information och kommunikation 1 Informationssökning EXTRA ÖVNINGAR Övning 8 – Spara favoriter Lätt Leta reda på tre nöjesparker och spara dem som ­favoriter, till exempel Gröna Lund, Liseberg och Legoland. Se till att favoriterna har korta och bra namn. Övning 9 – Ordna Favoriter Medel Flytta favoriterna du skapade i föregående övning till en egen mapp med namnet ­Nöjesparker. Sök efter fler nöjesparker och spara dem som favoriter i mappen Nöjesparker. Leta reda på ett antal webbshoppar och spara dem som f­avoriter i mappen Webbshop. Några exempel på webbplatser ser du på ­bilderna nedan: Övning 10 – Söka information Medel Ta reda på i vilka världsdelar kaffe odlas i genom att söka efter information på internet. Kan du få fram information om vilka länder som exporterar mest kaffe till Sverige? Gör även en sökning för att ta reda på fakta om hur rostning av bönor går till. Använd valfri söktjänst och leta upp söktjänstens avancerade inställningar för att förfina dina sökresultat. Övning 11 – Källkritik Svår Använd valfri sökmotor och ta reda på mer om källkritik. Sök på lämpliga nyckel- ord, till exempel källkritik och information. Spara minst fyra seriösa webbsidor om ämnet som favoriter i mappen Källkritik. Skriv sedan en sammanfattning som fyller minst en halv A4-sida i ämnet Källkritik och informations­sökning på internet. 28 2 Kommunikation Förmågan att kommunicera är grundläggande för vår existens, för våra Olika typer av relationer och vårt sociala nätverkande. Vi kommunicerar genom att kommunikation 29 sända tankar, åsikter eller information från ett ställe till ett annat med Muntlig presentation 33 hjälp av tal-, skrift-, bild- eller kroppsspråk. Intern och extern kommunikation 38 Kommunikation är en dubbelriktad process, en handling som har som Mötesteknik 41 mål att nå en önskad reaktion från någon annan och den är också en Extra övningar 45 grund­förutsättning för att vi ska kunna samarbeta. Kommunikationsprocessen Ordet kommunikation används för att beskriva Det finns ett flertal begrepp som beskriver kommunikationsprocessen: all slags kommunikation: från bil- och kollektivtrafik, Sändare: Den som sänder iväg ett budskap. mediekommunikation till samspel i djurliv och mellan Budskap: Innehållet i det som sänds. Ett budskap kan till exempel bestå människor. Här riktar vi av information, reklam, åsikter och nyheter. fokus på kommunikationen mellan människor. Kanal: Beskriver hur ett budskap sänds. Kanaler kan till exempel vara muntligt framförande, e-post, sociala medier, film, tv, reklam, pappers­ Ordet kommunikation kommer från latinets tidningar och bruks­anvisningar. ­communicare och betyder Mottagare: Den som tar emot ett budskap. göra gemensamt. Målgrupp: Den grupp mottagare som budskapet är tänkt att riktas till. Målgruppen kan bestå av en grupp männi­skor som har ett visst intresse, en viss ålder, ingår i ett ensam- eller stor­familjshushåll, har en speciell livsstil, inkomst med mera. Feedback: Betyder att mottagaren ger någon form av respons (reaktion) på innehållet i ett budskap. Sändaren kan använda feedback som ett verktyg för att undersöka om något viktigt i budskapet gått förlorat på vägen. OLIKA TYPER AV KOMMUNIKATION Människan har både ett ickeverbalt och ett verbalt språk. Det icke­verbala språket handlar om relationer, känslor, identitet och upplevelser. Budskapet överförs med hjälp av kroppsspråk, ­beröring, ögonkontakt och röstnyanser. De flesta av oss föds med förmågor som gör att vi redan som spädbarn är mottagliga för att upptäcka och utveckla det icke­verbala ­språket. Vi brukar knäcka koden till det verbala (muntliga) språket vid tvåårs­åldern. Det hjälper oss att uttrycka abstrakta saker, saker som inte är direkt tydliga eller konkreta. Vi kan till exempel prata om saker som hänt förr, om saker som ska ske i framtiden, om sådant som sker långt ifrån oss och sådant som sker inuti oss. 29 Information och kommunikation 2 Kommunikation Verbal kommunikation En dialog kan beskrivas som ett dubbelriktat samtal mellan två eller fler deltagare. De som ingår i dialogen turas om att tala och att lyssna. Till ­dialogen hör även pauser. Det finns mer informella samtal som inte är planerade i förväg, som till exempel våra vardagliga samtal med vänner och familj. I dessa samtal finns sällan någon maktfördelning utan alla har i princip lika mycket rätt att tala och uttrycka sina åsikter. Det finns även andra typer av samtal där målet med samtalen har ett särskilt syfte. Dessa mer ­formella samtal har ofta både uttalade och outtal­ade regler för vems tur det är att tala, i vilken ­ordning man ska tala, hur mycket man ska prata och vilka ämne som det är okej att prata om. Det kan handla om kundsamtal, anställnings­intervjuer, samtal mellan chef och med­arbetare och så vidare. Ickeverbal kommunikation Kroppsspråk För det mesta har vi bra kontroll på vad vi säger, åtminstone när vi använ- der vårt verbala språk. Vi har svårare att styra hur vi säger det, eftersom det oftast sker utanför vårt medvetande. Till exempel kan vårt röstläge, pauser och betoningar avslöja om vi är lugna eller stressade eller om vi kommer från Skåne eller Norrland. Det finns alltså två nivåer av ett budskap: vad som sägs och hur det sägs. Forskning visar att kroppsspråket har störst inflytande på hur vi tolkar budskap som vi sänder till varandra. Först därefter uppmärksammar vi rösten hos varandra. Minst betydelse har, förvånansvärt nog, inne- hållet och orden som används. Varje gång vi samspelar med andra människor tränar vi upp förmågan att läsa av varandra, och att tolka de olika språkens innebörder. När vi upplever att det verbala och ickeverbala språket inte stämmer överens, blir det svårare för oss att tro på vad orden berättar. Om vi, med orden blir varmt välkomnade, men samtidigt märker att budskapet kommer från någon som har ett spänt och tillbakahållet kroppsspråk, då lägger vi i de flesta fall mest vikt vid kropps­språkets signaler. 30 Information och kommunikation 2 Kommunikation Kroppsspråk innefattar: Gester. Gesterna är en del av kroppsspråket som vi är bäst på att kunna kontrollera (åtminstone till viss del). Vi använder fingrar, händer, armar, axlar och så vidare, för att förstärka det som vi vill uttrycka med ord. Ögonen. Ögonen beskrivs ofta som själens spegel, och eftersom ögonen så lätt förmår att spegla vårt sinnestillstånd är de ett mycket betydelse­fullt verktyg när vi kommunicerar. Olika kulturer, sammanhang och situationer har olika regler för exempelvis hur länge vi är bekväma vid att låta blicken dröja kvar när vi ser in i varandras ögon. Ansiktet. Ansiktet består av flera muskler som lever sitt eget liv. Med hjälp av minspelet kan vi koda varandras känslor, upplevelser och värderingar. Avstånd/närhet. Hur fysiskt nära vi väljer att vara var- andra när vi kommunicerar påverkas av vilken miljö vi befinner oss i och inte minst vad vi själva har med oss i bagaget (olika bakgrunder, erfarenheter och kulturella skillnader). Det här tillsammans är avgörande för hur stort avstånd (frirum) och närhet (intimitet) till andra människor som vi känner oss bekväma med. Den största orsaken till att vi varierar mellan närhet och avstånd beror på vem vi kommunicerar med. Avståndet är naturligtvis olika beroende på om vi kommunicerar med våra partners, närmaste familjen, människor som vi träffar vid formella tillställningar eller i kön till kassan i mataffären. Kroppen. Kroppshållningen och sättet som vi rör oss på berättar bland annat om vi är öppna eller på vår vakt, men även om vi är unga eller gamla. Klädsel och utsmyckning. Med våra kläder och frisyrer sänder vi tydliga signaler till omgivningen om vilken identitet vi är måna om att uttrycka. Rösten. Röstläge, rytm, dialekt, andningstempo och ­pauseringar berättar om våra inre känslor, vårt ursprung, vår ungefärliga ålder med mera. Lågt tonfall uttrycker självförtroende medan högt avslöjar att vi är spända. 31 Information och kommunikation 2 Kommunikation Visuell kommunikation En annan typ av kommunikation är den visuella kommunikationen (bild- kommunikation), en ordlös förmedling av information som ofta sker med hjälp av tvådimensionella bilder eller film. Bild- och skriftspråk Vårt bild- och skriftspråk är ett mycket betydelsefullt språk i vår samtid. Aldrig tidigare har det funnits samma förväntningar på oss när det gäller förmågan att kommu- nicera via sociala medier, tv, tidningar, bilder, reklam, skyltar, teckningar med mera. Vi tar ofta skriftspråket till hjälp när vi fyller kommuni- kationskanaler som bloggar, Twitter och Facebook med våra senaste statusuppdateringar. Det finns ett värde i att vi kan uttrycka oss med ett gott språk när vi skriver ­privata meddelanden. Den kunskapen är ännu viktigare för de som i yrkessammanhang ansvarar för exempelvis företagspresentationer. Det räcker inte med att vi känner Tack för att du köpt den här boken! Order: 53950797 - 2024-09-23 Butik: 759. All kopiering, utöver för ditt privata bruk, och otillbörlig vidarespridning är förbjuden. till tekniken för hur en webbsida underhålls, minst lika viktigt är hur väl vi skriftligt kan representera våra arbetsgivare, vårt företag eller organisation eftersom språkbruket påverkar ett företags trovärdighet. Bra bildkommunikation bedöms inte efter hur estetiskt till­talande något är, utan viktigast är att budskapet är tydligt och väcker förståelse för inne­ hållet. God kommunikation Vad underlättar en god kommunikation? Lyssna och ställ följdfrågor. Det visar att du är en aktiv lyssnare och intresserad av vad andra vill kommunicera. Sammanfatta och återkoppla kontinuerligt. Med återkoppling menas att ställa frågor som: Menar du så här? Har jag fattat det här rätt? Använd ögonen. Upprätta ögonkontakt med den du pratar med. Använd kroppsspråket. Försök att få till ett ledigt, avslappnat kroppsspråk och låt kroppen vara tydligt vänd mot den du talar med eller lyssnar till. 32 Information och kommunikation 2 Kommunikation Vad försvårar en bra kommunikation? Det är viktigt att känna till att ett sänt budskap inte är identiskt med det mottagna. Begreppen brus och filter kan användas för att förklara varför en del av ett budskap förvandlas på väg till mottagaren. Brus kan beskrivas som yttre störningar i kommunikationen och kan påverka budskapets innehåll på vägen till mottagaren. Det tillagda bruset hör inte till avsändarens avsikt och kan var svårt att förutse för sändaren. Exempel på brus kan vara buller, hög bakgrundsmusik, dålig mottagning, fysiska handikapp (till exempel i tal- eller hörselorgan). Filter är svårt att ta på rent fysiskt, men kan beskrivas som förväntningar eller förutfattade meningar som påverkar hur vi väljer att tolka varandras budskap. Exempel på filter kan vara missförstånd som kan förklaras av våra olika bakgrunder, traditioner, kön och ålder. Vi tar ofta för givet att andra människor uttrycker samma saker på samma sätt som vi. Vi tycker att vi har uttryckt oss på ett tydligt sätt, men mottagaren har ändå tolkat vårt budskap (ord eller kroppsspråk) på ett sätt som inte var meningen. Andra hinder som kan försvåra vid kommunikation är när vi råkar ut för alltför omfattande eller komplex information. Vi kan också uppleva samma budskap på olika sätt beroende på om vi tar emot det när vi är skeptiskt inställda i stället för öppna i sinnet, eller om vi är trötta respektive utvilade. MUNTLIG PRESENTATION Det är värdefullt att ha kunskaper om och erfarenheter av att hålla munt- liga presentationer. Både som studerande och anställd kommer du hamna i situationer där du har nytta av att kunna hålla en presentation. I arbetslivet kan presentationer ha varierande syften. Det kan röra sig om att förmedla kunskaper, att sälja en idé, skapa ett intresse för en ny produkt eller tjänst, skapa ett projekt eller att du ska få människor att ändra inställ- ning till något. Inom många branscher är det också vanligt att du förväntas kunna presentera en offert eller hålla i en visning för en framtida kund. Att bli en talare Var inte rädd för att låta dig utmanas. Om du är ovan som talare får du vara beredd på att lägga ner mer tid på förberedelser. Att försöka tänka positivt och visa en vilja kan ofta ge mer resultat än att att vara utrustad med skicklighet och begåvning. Peppa dig själv och under- skatta inte dina förmågor. Du är troligtvis en bättre talare än vad du föreställer dig. Ju mer du tränar, desto mer varm i kläderna kommer du garanterat att bli. 33 Information och kommunikation 2 Kommunikation Planering En god planering är viktig för att kunna genomföra en bra presentation. Brukar du skjuta upp förberedelser till sista minuten? Gör dig själv och åhörarna en stor tjänst genom att ändra det mönstret och starta i tid. Varför, för vem, vad? Fråga dig varför du ska hålla presentationen och för vem, innan du börjar fundera över vad presentationen ska handla om. Svaren hjälper dig att gå vidare med planeringen. Misstänker du att din målgrupp är ointresserad av det du har tänkt att säga, pröva då i stället att byta till en ny vinkel eller ett ämne som lättare berör. Gallra och välj ut några teman, tre huvudpunkter brukar räcka långt. Föreställ dig att du har fått i uppgift att redovisa kaffebönans väg från frö till nedmalet kaffe i en espressomaskin. Fundera över målet med presenta- tionen. Ska du ge en grupp som utbildar sig till baristas expertkunskaper om olika rostningsmetoder? Eller ska du ge grundskoleelever en allmän kunskap om i vilket land kaffebönan gror och hur den sedan hamnar i ­Sverige? Svaret kommer naturligtvis att påverka vad, vilket stoff (innehåll), du ska leta efter och hur djupt du ska gräva. Hur ska du rikta innehållet till just den aktuella målgruppen? Tänk på fallet med kaffebönorna. Med vilka ord och förklaringar fångar du grund- skoleelevers eller en baristas intresse? Fundera också över eventuella ­presentationsbilder, kan du målgruppsanpassa dem? Hjälpmedel Hur ska du redovisa: muntligt framförande, bildspel, film? Vilka hjälp­ medel behöver du: bärbar dator, whiteboard, blädderblock? Eftersom publiken ofta har en blandning av inlärningsstilar kan det vara bra att variera hjälpmedel under samma presentation. Ett sätt att höja intresset är att ha med sig något som publiken får undersöka med händerna. Som i exemplet med kaffebönor, varför inte passa på att samtidigt skicka runt några bönor med varierande utseende och doft? Det ska inte bara uppfattas som en kul grej utan också ha ett pedagogiskt syfte. Att illustrera en kaffe- böna i verklig­heten kan ju vara mer effektivt än att visa en kaffe­böna på en bildskärm. Förutom att kaffebönan blir mindre abstrakt än en bild får också sinnesorgan, som till exempel lukt, känsel och syn, stimulans. 34 Information och kommunikation 2 Kommunikation Förberedelser Genom att läsa innantill från ett papper förlorar du tyvärr snabbt kontakt­ en med publiken. Träna i stället på att använda ett stolpmanus som kan innehålla nyckelord som var för sig representerar innehållet i ett stycke av hela manuset. Samla och strukturera stoff Var ska du söka information: på biblioteket eller nätet? Kommer du att använda dig av egna erfarenheter och/eller göra intervjuer? Försök att skapa en översiktlig bild av ämnet. Vilket är det viktigaste innehållet? Använd metoden mindmapping om den fungerar bra för dig. Mindmap (engelska för huvudkarta) är en metod som går ut på att du skissar fram en slags tankekarta. Utgå från en bild eller text i mitten som inne- håller själva idén som ska utvecklas och struk- tureras. Sedan kan du fylla på med nyckel­ord på linjer som utgår från bilden/texten. Placera det viktigaste innehållet först. Led sedan snabbt publiken mot det som är själva kärnan i din presentation. När lyssnarna inte längre är tvek- samma till vad ditt egentliga mål är, har du fått dem dit du vill att de ska vara, nämligen tillbakalutade och fullt uppmärksammade på ditt budskap. Planera sedan in det som är användbart. Lägg eventuellt extramaterial sist, som en slags bonus. Belasta inte presentationen med alltför mycket detaljer och fakta, risken är att det blir tröttsamt att hålla i huvudet för publiken. En annan fördel med att placera det viktigaste först är om din presentation riskerar att dra över tiden. Om det inträffar kan du hoppa över sista delen och på så sätt ändå hålla den utsatta tiden. Innan du talar Ta reda på vilken tid du har till förfogande och anpassa innehållet efter den. Mät tiden på presentationen när du har övat några gånger. Gör even- tuella justeringar genom att antingen lägga till eller ta bort material. Tänk på att det oftast tar längre tid att göra den riktiga presentationen än vad det tar när du går igenom samma presentation hemma. 35 Information och kommunikation 2 Kommunikation Bekanta dig med lokalen och se till att eventuella hjälpmedel finns på plats och är redo att användas. Fungerar förbindelsen mellan dator och projek- torn? Finns det färgpennor till ritblocket? Finns det stolar till alla och syns presentationen från alla sittplatser? Kommer syret i rummet att räcka, eller behöver det vädras? Sist, men inte minst, se till att ditt stolpmanus är nära. Oavsett om du kommer att behöva det eller inte, brukar det skapa en känsla av trygghet. Framträdandet Nervositet Det är mycket vanligt och naturligt att känna en viss spänning och nervositet strax innan man ska framträda inför en grupp. Spänningen kan variera från lätt nervositet till panikkänslor. Att stå upp och tala inför publik kan för en del liknas vid den skrämmande känslan att befinna sig på en höjd och plötsliga upptäcka att man har fått svindel. Kroppen reagerar med snabb and- hämtning, hög puls och spända muskler. Den gör sig redo att fly från en upplevd hotande fara. Men faktum är att det som sker är en del av en naturlig reaktion, ett slags nedärvt försvar som vi människor besitter. Försök att se spänningen som något positivt, den hjälper oss att klara av situationer som är nya för oss. Eftersom vi är olika och fungerar på olika sätt är det svårt att ge enskilda råd. Här presenteras dock några allmänna råd och kanske hittar du något som är användbart för just dig. Acceptera känslan av nervositet. Det är okej och naturligt att vara nervös. Att redovisa något inför publik är trots allt en anspänning för väldigt många. De flesta ansträngningar för att försöka bli av med sin nervositet slutar ofta med att den förvärras. Välj ett ämne som engagerar dig. Du får lättare kontakt med publiken, ett ledigare kroppsspråk och mer naturliga gester när du själv tror på inne­ hållet. Öva, öva och öva. Låt dig inte luras av andra som verkar ha avslappnade presentationer. Förmodligen har de lagt ner mycket tid på att träna, så att de nu har blivit trygga med materialet i sin redovisning. 36 Information och kommunikation 2 Kommunikation Träna in de tre första meningarna utantill. Det gör det lättare att hitta orden under de första trevande minuterna av en redovisning. Kom ihåg att oron brukar avta när du väl har påbörjat presentationen. Åhörarna är dina vänner. Det är lätt att tänka att publiken kommer att vara kritiska, avvisande och svårtillgängliga. Men i de flesta fall är det inte så; Åhörarna har avsatt tid för att lyssna till ditt budskap och vill få ut något av presentationen. Rösten och kroppsspråket Tänk på följande under själva framträdandet: Låt ryggen vara rak, ut med bröstet. Titta ut över publiken, sök ögonkontakt, men inte med samma lyssnare hela tiden. Se glad ut, det brukar smitta av sig. Sänk axlarna så att du inte spänner dig. Stå ledigt med båda fötterna stadigt i golvet och undvik att luta dig mot ett bord. Placera händerna på ett sätt som inte är iögonfallande. Prata inte för snabbt, pauser skapar ett behagligt tempo. Presentationen När det gäller själva presentationen bör du sträva efter följande: Var i tid! Börja med att tala om vad din presentation ska handla om. Publiken blir mer trygg och brukar uppskatta att de redan från början får klart för sig resans slutmål. Berätta gärna om strukturen, till exempel vilka punkter du ska ta upp. Du kan också i förväg dela ut kortfattade stolpar som visar ditt upplägg till publiken. Avsluta presentationen genom att tydligt sammanfatta vad du talat om. Gör ett tydligt avslut, låt publiken förstå att du sätter punkt. Ge publiken en chans att avsluta med frågor. Tacka publiken. 37 Information och kommunikation 2 Kommunikation INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION När vi kommunicerar på vår arbetsplats är det vanligt att vi anpassar vårt språk efter det språkklimat som råder just där. I många yrkessammanhang finns det uttalade riktlinjer som vissa delar av kommunikationen bör för- hålla sig till. Det är ett arbete som ledning och chefer brukar ansvara för. På större arbetsplatser finns olika yrkeskategorier som ansvarar för själva innehållet: informationschef, kommunikationsansvarig, marknadskom- munikatör, internkommunikatör med mera. Det finns också företag som väljer att köpa dessa tjänster av kommunikationsbyråer. Den kommunikation som sker inom en organisation, mellan avdelningar och enheter eller mellan ledning och medarbetare, kallas för intern kom- munikation. Den externa kommunikationen är den som rör sig mellan företagets inre och yttre sfär, till exempel företagets kontakter med kunder, aktieägare och övriga användare av företagets tjänster. Vissa företag har en egen Inhouse- avdelning där man producerar stora delar av annonser, utskick, webbsidor, kampanjer och butiksskyltar. Intern kommunikation Den interna kommunikationen hittar vi inom en organisation och den sker mellan medarbetare och mellan ledning, chefer och medarbetare. Den äger rum via kommunikationskanaler som intranät, personalmöten, enhets- och produktionsmöten, fysiska personaltidningar men även vid vanliga muntliga samtal. Andra tillfällen kan vara internutbildningar och när ­företaget presenteras för nyanställda. Forskare menar att den interna kommunikationen är en viktig faktor för ett företags framgång. De företag som är bra på att ha en öppen dialog kring viktig information stärker sitt förtroende och vi-känslan hos de anställda. Det kan handla om att tydligt belysa vilka värderingar företaget står för i exempelvis jämställdhets- och miljöfrågor. Det kan vara information om var företaget befinner sig i förhållande till omvärlden och hur framtidsplanerna ser ut; Vilka målsättningar finns? Ska produktiviteten öka, och i så fall hur mycket och med vilka medel? Vår motivation att jobba ökar ju mer vi kan se och förutse skeenden samt få grepp om hur vår egen insats hänger ihop med det totala resultatet. Att vi får tillräckligt med information gör oss också mer delaktiga och inför- stådda. Det i sin tur ökar våra förutsättningar att lättare ta bra beslut. 38 Information och kommunikation 2 Kommunikation Koncernspråk Det är vanligt att större företag har engelska som koncern­språk, dessa före- Koncernspråk (från eng- tag har ofta verksamhet i eller andra kopplingar till utlandet. En koncern elskans concern; angå, företag). kan bestå av flera dotter­bolag som kan vara utspridda i flera olika länder. Koncern är en term för För att underlätta kommunikationen mellan utspridda dotterbolag väljer företag som är samman- slutna till en ekonomisk allt fler företag, både i Sverige och utlandet, att satsa på engelska som enhet. koncern­språk, speciellt för de dokument som sprids inom koncernen. Vilket talspråk som används inom koncernen kan variera. Intranät Ett intranät fungerar som ett slags lokalt internet och kan vara placerat lokalt i företagets nätverk. De flesta större företag använder ett intranät för att enkelt och effektivt kunna sprida information till de anställda. Man kan nå intranätet via företagets webbsidor och man möts ofta av en gemensam digital anslagstavla. Det brukar också finnas möjlighet att skicka och ta emot e-postmeddelanden. Här kan det finnas informa­tion som bara är för företagets anställda och som utomstående inte ska kunna granska eller använda sig av. Därför är intranätet bara tillgängligt för in­loggade medarbetare. Extern kommunikation Extern kommunikation är den delen av ett företags kommunikation som riktas utåt. Det kan vara information och varumärkeskommunikation (reklam) som kanaliseras med hjälp av olika medier, via presskontakter, nyhetslöp på webbplatser, reklam, broschyrer, affischer med mera. Kom- munikationen kan även ske via vanlig telefonkontakt. Syftet med extern kommunikation är att sprida kunskap om och intresse för före- taget eller organisationen till olika mål- grupper. Målgrupperna kan vara före detta, nuvarande eller framtida kunder, allmänheten, brukare av företagets ­tjänster, aktieägare eller investerare. De som jobbar med extern kommuni­ kation arbetar ofta med följande fråge­ ställningar: Vem är vår målgrupp? Vilken kommunikationskanal är mest effektiv för oss att använda? Hur snabbt kan vi rikta budskapet? Hur mycket ska vi informera om? 39 Information och kommunikation 2 Kommunikation Sociala medier. Vi är många som följer företag i sociala medier för att kunna ta del av erbjudanden, delta i tävlingar och vinna priser. Andra ­orsaker kan vara att vi är nyfikna och vill veta mer om företaget och dess tjänster. Många företag är aktiva på webbsidor och har kundtjänster knutna till dessa, och väljer dessutom att ha supporttjänster på Facebook och ­Twitter. Företagen satsar på att möta upp sina kunder där en stor del av dem befinner sig. Massmedia är en effektiv kanal för företag som snabbt vill nå ut externt Ordet massmedia har med ett budskap. I betalannonser, tidningars debattartiklar eller nyhetslöp använts sedan 1920-talet för att beskriva media som på webbsidans startsida kan företag eller organisationer styra över inne­ riktar sig till en väldigt bred hållet. publik. Idag är massmedia ett begrepp för kanaler Däremot är det naturligtvis medierna som själva styr vilka nyheter och som tidningar, tv och radio. vilken information de vill släppa till tidningar eller sändningar. Många företag använder intresseväckande pressmeddelande på webbsidan för att nå fler webbläsare, men även för att fånga journalisters uppmärksamhet i syfte att de ska lockas till att publicera företagsnyheter. Språket Som vi nämnt tidigare, hur vi formulerar ett budskap har en viktig roll i vilken utsträckning en mottagare kan ta till sig ett innehåll. Språket är därför ett ovärderligt redskap när vi vill påverka (skapa nyfiken- het, väcka intresse och förstå beslut som fattas) och beskriva vår verksam- het på ett sätt som lyfter vårt förtroende hos vår målgrupp. De som arbetar med extern kommunikation har ofta riktlinjer eller regler att följa, till exempel skrivregler, stavningsregler, tilltal (du eller ni?), branschspråk, facktermer med mera. Grafiska profiler och bilder En grafisk profil är riktlinjer för hur ett företags eller en organisations logo- typ, färger och teckensnitt ska användas i trycksaker, på webbsidor och så vidare. Den grafiska profilen är ett hjälpmedel som ska underlätta för mottagaren att snabbt identifiera vem som är avsändare. Den fungerar som ett ansikte utåt och finns på brevhuvud, på informationsblad, i reklam och så vidare. Webbsidorna har speciellt utformade sidmallar så att en betraktare ska känna igen sig när den läser andra sidor som hör till webbplatsen. Format- mallar ger vägledning om vilket teckensnitt och storlek som ska användas på texten. Bildernas storlek och innehåll brukar oc

Use Quizgecko on...
Browser
Browser