11626229372-91fb08cf-a793-4a74-96eb-2a431e2ea3e4.docx

**SAMHÄLLSKUNSAKP HT 24 -- LÄSHÄFTE INFÖR PROV\ Beslutsfattande och politiska idéer** **Demokratins historia** Ordet demokrati kommer från antikens Grekland och betyder folkmakt eller folkstyre. För att ett land ska räknas som en demokrati i dag krävs bland annat fria val där majoriteten bestämmer...

**SAMHÄLLSKUNSAKP HT 24 -- LÄSHÄFTE INFÖR PROV\ Beslutsfattande och politiska idéer** **Demokratins historia** Ordet demokrati kommer från antikens Grekland och betyder folkmakt eller folkstyre. För att ett land ska räknas som en demokrati i dag krävs bland annat fria val där majoriteten bestämmer och att det finns flera olika partier eller åsikter att välja mellan. Sverige har varit ett demokratiskt land i drygt 100 år. Under 1800-talet krävde [[liberaler]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/liberalism) och [[socialister]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/socialism) ökad politisk makt åt folket. Det skulle dock dröja till början av 1900-talet innan den allmänna rösträtten slog igenom. Efter första världskriget infördes [[allmän rösträtt]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/allm%C3%A4n-r%C3%B6str%C3%A4tt) för både män och kvinnor i många länder i västvärlden. I Sverige hölls det första valet i vilket såväl kvinnor som män fick rösta 1921. Efter andra världskriget spreds demokratin över världen. Då blev ett stort antal kolonier i Afrika och Asien självständiga. Flera av de tidigare kolonierna försökte bygga upp demokratiska statsskick efter västerländsk modell. När [[Sovjetunionen ]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sovjetunionen)föll samman i början av 1990-talet demokratiserades dessutom många tidigare kommuniststater. På 00-talet började dock allt fler länder uppvisa negativa trender när det gäller demokratiska rättigheter, exempelvis medier och [repression] mot det civila samhället. Den här negativa utvecklingen har fortsatt in på̊ 2020-talet. 2022 kunde man dock se lite av ett trendbrott då andelen länder som uppvisade en positiv demokratisk utveckling nästan var lika hög som de länder som hade utvecklats på̊ ett negativt sätt. alt title **Kvinnlig rösträtt** I Sverige fick kvinnor rätt att rösta ganska sent. Första gången kvinnor fick rösta i riksdagsvalet var 1921. Det var också̊ första gången som kvinnor kunde röstas in i riksdagen. Det var dock inte så många som röstades in. Det dröjde till 1974 innan det fanns över 20 procent kvinnor i riksdagen. I dag är det nästan lika många kvinnor som män. USA var det land som tidigast fick en kvinnorörelse** **som bland annat krävde kvinnlig rösträtt. Den amerikanska kvinnorörelsen startade redan i mitten av 1800-talet. I Sverige startade arbetet för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet.  **Demokrati** Demokrati bygger alltså på principen om att alla ska få vara med och bestämma. För att det ska fungera måste vi lyssna på andra och försöka komma överens trots att vi har olika åsikter. Det här krävs för att ett land ska räknas som en demokrati i dag: 1. 2. 3. 4. **Vad är politik?** Politik handlar om hur vi tillsammans kan diskutera, påverka och fatta beslut om gemensamma frågor. **Politikens form -- statsskicket** Oavsett hur många nivåer man delar in samhället i handlar det om behovet av organisation och beslutsfattande. Hur organisationen ska se ut och hur beslutsfattandet ska gå till brukar kallas [[statsskick]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/statsskick). Det kan vi kalla politikens form. Om detta kan du läsa mer i kursdelen Beslutsfattande och politiska idéer. Ett annat område som politik handlar om är det som rör politikens innehåll, det vill säga vad som är dess mål. **Politikens innehåll -- ideologi** En [ideologi] är en grupp eller ett paket av idéer. Ideologin har tankar, svar och lösningar på många frågor.  Ett exempel: Du kanske tycker att studiebidraget ska höjas. Det skulle i så fall vara en politisk åsikt och inte en politisk ideologi. Men din åsikt kan vara del av en ideologi.  En ideologi fokuserar inte på en fråga utan intresserar sig för många olika problem i samhället. En ideologi försöker inte heller hitta snabba lösningar. En ideologi måste se på hela samhället för att kunna hitta lösningar på de problem som finns. Lösningen på problemet måste hänga ihop med ideologin: - - Responsiv **Liberalism** Ordet [[liberalism]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/liberalism) kommer från det latinska ordet *liber. *Liber betyder fri. Liberalismen växte fram under slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. De liberala tyckte illa om det gamla [[ståndssamhället]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/st%C3%A5nd) där bara några få hade politisk makt. De liberala ville ha [[tryckfrihet]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/tryckfrihet) och [[yttrandefrihet]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/yttrandefrihet). De ville också ha [[näringsfrihet]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%A4ringsfrihet). Näringsfrihet är rätten att fritt välja yrke och starta, äga och sköta företag. De liberala kämpade senare för allmän rösträtt. **Konservatism** Efter [[franska revolutionen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/franska-revolutionen) startade ideologin [[konservatism]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/konservatism). De konservativa tyckte inte om snabba eller stora förändringar av samhället. De ville ha kvar gamla traditioner och system. Konservatismen i början ville inte ha demokrati. Demokrati skulle vara en för stor förändring av samhället. Men i dag tror de flesta konservativa partier på demokrati. Dagens konservativa partier är oftast positiva till ekonomisk [[liberalism]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/liberalism). **Socialism och kommunism** De socialistiska idéerna växte fram under första halvan av 1800-talet. Arbetarna i Europas fabriker hade långa arbetsdagar, låga löner, farliga arbetsplatser och hemska bostäder. Den viktigaste socialistiska tänkaren var [[Karl Marx]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/karl-marx). Han skrev boken [[Kommunistiska manifestet]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunistiska-manifestet) tillsammans med [[Friedrich Engels]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/friedrich-engels). Boken kom år 1848. Tankarna i boken blev mycket viktiga för [[socialismen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/socialism) och [[kommunismen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kommunism). Båda ideologierna vill ha ett jämlikt samhälle. De vill också att staten ska äga många olika delar av samhället. Men en viktig skillnad är att kommunismen ville starta en [[revolution]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/revolution) för att ta makten och ändra samhället. Socialismen ville att samhället ska ändras med reformer, med politiska beslut utan våld. **Demokratier och diktaturer** Den politiska makten är organiserad på olika sätt i olika länder i världen. Det finns diktaturer och demokratier. Men både diktaturer och demokratier kan vara mycket olika i olika länder. I en diktatur har en person eller en liten grupp människor den politiska makten. Det kan vara monarkier, kommunistiska diktaturer eller militärdiktaturer. Det är val i flera länder som är diktaturer i dag. Men människorna kan rösta bara på ett parti eller på godkända kandidater. Om det finns en **opposition** i landet blir de dåligt behandlade. I diktaturer är det också ibland fusk vid räkningen av röster. Även i länder som formellt är demokratiska kan oppositionen ha svårt att arbeta. I dessa länder kontrollerar regimen ofta massmedierna. Därför är det omöjligt för oppositionen att berätta sitt budskap för väljarna. **Opposition** kallas de partier eller personer som inte sitter i eller stöder regeringen i ett land.  **Statsskick och grundlagar** Sverige är en [[konstitutionell monarki]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konstitutionell-monarki). Det betyder att en kung eller en drottning är [[statschef]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/statschef) men att riksdagen och regeringen har makten. Sverige är också [en parlamentarisk demokrati]. Regeringen har stöd av ett parlament som folket har valt. Vi kallar vårt parlament för riksdagen. I Sverige har vi fria val till riksdagen. Det parti eller de partier som får flest röster får bilda regering. Sverige är alltså både en parlamentarisk demokrati och en monarki. **Grundlagar** [[Grundlagarna]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/grundlag) är ett lands [[författning]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/f%C3%B6rfattning) eller konstitution. I grundlagarna står hur Sverige ska styras. De är alltså en viktig del av vårt [[statsskick]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/statsskick). Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar. För att ändra eller ta bort en grundlag måste riksdagen rösta två olika gånger. Det måste vara ett val till riksdagen mellan de två gångerna. Sveriges fyra grundlagar är: 1. 2. 3. 4. Sverige är medlem i EU. Därför måste vi också följa de lagar och regler som EU har bestämt. Det kallas [[EU-rätten]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eu-r%C3%A4tt).  Om en svensk lag inte är samma som EU:s lag, då måste vi följa EU:s lag. **Regeringsformen: **Regeringsformen är viktiga regler för Sveriges statsskick. Där står att Sverige är en demokrati: *"All offentlig makt utgår från folket"*  Där står att vi har åsiktsfrihet i Sverige, allmän och lika [[rösträtt]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/r%C3%B6str%C3%A4tt) samt om vilka friheter och rättigheter som medborgarna har. I Regeringsformen finns också regler för riksdag och regering. **Successionsordningen**; Successionsordningen är från år 1810. Den säger vem som blir ny kung när kungen dör.  Grundlagen ändrades år 1979. Sedan dess har Sverige rak tronföljd. Det betyder att det är kungafamiljens äldsta barn som blir ny kung eller drottning. Tidigare var det bara den äldsta pojken i kungafamiljen som kunde bli kung. **Tryckfrihetsförordningen**: Vi fick tryckfrihetsförordningen år 1766. Sverige var det första land i världen som hade tryckfrihet. Tryckfrihetsförordningen ändrades år 1949. Tryckfrihet betyder att du har rätt att trycka och sprida tidningar och böcker till exempel. Det får inte finnas censur. Du har också rätt att få läsa allmänna handlingar. Allmänna handlingar är alla texter som myndigheter i landet, regionerna och kommunerna skriver. **Yttrandefrihetsgrundlagen**: Yttrandefrihetsgrundlagen är från år 1991. Den är Sveriges yngsta grundlag. Där står rätten att sprida information i medier som radio, TV, film och på webbplatser. Den grundlagen förbjuder också censur. alt title **Det demokratiska systemet i Sverige** Allmänna val är viktiga för en demokrati. I Sverige har vi val till riksdag, region och kommun vart fjärde år. Val till EU-parlamentet är vart femte år. Vid valet kan alla medborgare som har rösträtt påverka vilka partier som ska bestämma i: - - - - **Riksdagen Folkets företrädare** [[Riksdagen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/riksdagen) är den högsta beslutande församlingen i vårt land. Det betyder att det är riksdagen som tar beslut om stora frågor som påverkar hela Sverige. Politikerna i riksdagen kallas riksdagsledamöter. De representerar folket. De är folkets röster i riksdagen. Riksdagen har 349 ledamöter. Ledamöterna kommer från de partier som har fått tillräckligt många röster för att få platser i riksdagen. [[Talmannen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/talman) är riksdagens ordförande. Hen leder arbetet i riksdagen. Det är också talmannen som diskuterar med partierna i riksdagen om vem som ska bli Sveriges statsminister efter ett val. Det är sedan statsministern som bildar Sveriges regering. **Sametinget** Samerna har val vart fjärde år till sitt parlament. Parlamentet kallas Sametinget. Sametinget har 31 ledamöter. En styrelse är sametingets regering. Styrelsen har sitt kontor i Kiruna. Sametinget är också en statlig myndighet. Myndigheten arbetar med alla frågor som handlar om samisk kultur i Sverige.  **Riksdagens uppgifter** Det här gör riksdagen: - - - - - **Riksdagens utskott** Riksdagens viktigaste uppgift är att bestämma om lagar. Lagarna kan vara om jordbruk, utbildning, försvar, sjukvård, trafik och skatter till exempel. Riksdagen arbetar med flera tusen frågor varje år. Varje riksdagsledamot kan inte ha kunskap i detalj om alla frågorna. Därför finns det olika [**[utskott]**](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/utskott) i riksdagen. Varje utskott ansvarar för ett speciellt område.  Det finns 15 utskott och en EU-nämnd i dag. Varje utskott har 17 ledamöter. Partierna får platser i utskotten i förhållande till resultatet i valet. På så sätt är utskotten som små riksdagar. Utskottens uppgift är att arbeta med förslagen som riksdagen ska besluta om. Förslagen kan vara [[motioner]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/motion-(riksdag-kommun)). Det är förslag från ledamöter i riksdagen. Förslagen kan också vara [[propositioner]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/proposition) som är förslag från regeringen. Alla frågor som riksdagen ska bestämma om måste ett utskott först ha arbetat med. Utskottens sammanträden är inte offentliga. Du kan alltså inte vara med och lyssna vid de mötena.  **Riksdagen är inte ensamma om makten** Riksdagen samarbetar med regering, myndigheter, regioner, kommuner och EU. Men det är inte bara våra politiker som har makt och kan påverka. *Marknaden*, *massmedierna* och *domstolarna *påverkar också. - - - **Regeringen** Efter ett val ska riksdagen bestämma en [[statsminister]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/statsminister). Riksdagens talman ger förslag på statsminister till riksdagen. Riksdagen röstar om förslaget. Talmannens förslag brukar vara partiledaren för det största partiet i riksdagen. Statsministern bestämmer sedan vilka som ska vara ministrar i [**[regeringen]**](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/regeringen). Ministrarna kallas också för statsråd. Alla regeringar vill ha stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. Det kallas [[majoritetsregering]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/majoritetsregering). Om det inte finns stöd för en majoritetsregering är alternativet en [[minoritetsregering]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/minoritetsregering). En minoritetsregering har stöd av mindre än hälften av riksdagens ledamöter. Men det är det alternativ som får flest röster. Systemet där regeringen måste ha stöd av parlamentet kallas [**[parlamentarism]**](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/parlamentarism) alt title **Departement** Regeringen planerar och genomför många saker. Därför finns olika [[departement]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/departement) som ansvarar för olika områden. Finansdepartementet och Justitiedepartementet är två exempel. Statsministern bestämmer hur arbetet ska vara organiserat och vilka departement som ska finnas. Statsministern är regeringschef. Hen leder arbetet i regeringen. *Statsrådsberedningen* är statsministerns kontor. Statsrådsberedningen och departementen kallar vi för *Regeringskansliet*. En minister leder varje departement. Finansministern och utrikesministern till exempel. Det kan finnas flera ministrar på ett departement. Det beror på vilka områden som departementet ansvarar för. **Regeringens uppgifter** Det är regeringen som styr landet. Regeringen ska se till att landet gör det som riksdagen bestämmer. [[Statsförvaltningen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/statsf%C3%B6rvaltning) hjälper regeringen i det arbetet. Regeringen ska skriva förslag till riksdagen om hur landet ska styras. De förslagen kallas propositioner. Den viktigaste propositionen är [[budgetpropositionen]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/budgetproposition). Den presenteras i september varje år. Budgetpropositionen är ett förslag om hur mycket pengar allt som staten gör får kosta under nästa år. Försvar och studiebidrag till exempel. I förslaget står också hur allt ska betalas. Det är alltså regeringen som skriver budgetpropositionen. Men det är riksdagen som beslutar om den. Regeringen kan själv bestämma om en del saker utan riksdagen. Landshövdingar och chefer för statliga myndigheter till exempel. Regeringen kan också bevilja nåd. Det betyder att någon slipper straff för ett brott eller får ett mindre straff. Nåd är mycket ovanligt i Sverige. **Olika typer av regeringar** Det kan bli olika typer av regeringar efter ett val. Det beror på hur många mandat eller platser varje parti får i riksdagen. Fyraprocentsspärren kallas den regel i Regeringsformen som föreskriver att endast partier som får minst fyra procent av rösterna i riksdagsval i Sverige får delta i fördelningen av platser (mandat) i Sveriges riksdag. Riksdagen har 349 platser. Regeringen kan ha ministrar från ett eller flera partier. Om regeringspartierna har fått en majoritet av mandaten i riksdagen bildar de en [[majoritetsregering]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/majoritetsregering). Då måste partierna i regeringen fått minst 175 mandat. I Sverige är det mycket ovanligt att ett enda parti fått egen majoritet i riksdagen. Socialdemokraterna är det parti som varit i regeringen under längst tid i Sverige. De har ofta bildat regering men fått stöd från andra partier för sina förslag i riksdagen. En sådan regering kallas *minoritetsregering*. En [[koalitionsregering]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koalitionsregering) är en regering med två eller flera partier. Den regering som tillträdde i oktober 2022 är en koalitionsregering mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Dessa tre partier har inte majoritet i riksdagen och är därför beroende av stöd från andra partier för att kunna få igenom sina förslag i riksdagen. **Politiska partier** Det finns flera partier i Sverige. De har olika tankar om hur samhället ska vara. I en del frågor tycker partierna lika. Men i andra frågor tycker partierna mycket olika. Politiska partier uppstår och har uppstått för att man vill göra samhället bättre. Åtta partier finns i riksdagen efter valet år 2022. De största partierna är Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. De andra partierna är Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.  **Vad vill partierna?** Vi använder ofta orden höger och vänster om partierna och deras politik. Till vänster är de [[socialistiska partierna]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/socialistiska-partier). De är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Till höger är de [[liberala]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/liberala-partier) och [[konservativa]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/konservativa-partier) partierna. Vi kallar dem också för de [[borgerliga partierna]](https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/borgerliga-partier). De är Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Den stora skillnaden mellan socialistiska och borgerliga partier är vad de tycker om marknadsekonomi och vem som bör äga och bestämma över olika saker i samhället. Socialistiska partier vill att staten ska äga fler av företagen. De vill också göra samhället mer rättvist. För att samhället ska kunna fördela resurser krävs ganska höga skatter. Borgerliga partier vill att medborgare och företag ska få bestämma själva. Skatterna ska vara lägre.  Miljöpartiet ville från början inte vara vänster eller höger. Men Miljöpartiet har samarbetat med Socialdemokraterna under 2000-talet. Därför pratar vi i dag om det rödgröna blocket. De borgerliga partierna kallar vi för det borgerliga blocket.  Sverigedemokraterna fick platser i riksdagen första gången år 2010. Sverigedemokraterna är ett konservativt nationalistiskt parti. Det är ett parti som är långt till höger. Partiet har rötter i rasistiska organisationer. De tycker inte att Sverige ska ta emot flyktingar och invandrare. Därför har inget av de andra partierna tidigare velat samarbeta med Sverigedemokraterna. Riksdagens röra beror på avsaknad av tydliga block - Samtiden **Blockpolitik** I svensk politik pratar man ofta om två grupper av partier: det rödgröna blocket och det borgerliga blocket. I det rödgröna blocket finns Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det borgerliga blocket består traditionellt av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Sverigedemokraterna är ett konservativt och nationalistiskt parti som står till höger, men det är inte med i det borgerliga blocket eftersom deras idéer inte passar med de liberala partiernas. När det rödgröna blocket har haft majoritet i riksdagen har oftast Socialdemokraterna styrt ensamma. Efter valen 2014 och 2018 var även Miljöpartiet med i regeringen. När det borgerliga blocket har haft majoritet eller varit större har de bildat en koalitionsregering.