Vasatiden texthäfte till prov PDF

Vasatiden På 1500-talet blir Gustav Vasa kung i Sverige. Han tillhör en gammal adelssläkt från Uppland, Vasa-ätten. Men innan Gustav blir kung kämpar han på Sturepartiets sida mot den danske kungen Kristian II. Han blir tillfångatagen och skickas till Danmark. Först efter nästan två år i danskt fän...

Vasatiden På 1500-talet blir Gustav Vasa kung i Sverige. Han tillhör en gammal adelssläkt från Uppland, Vasa-ätten. Men innan Gustav blir kung kämpar han på Sturepartiets sida mot den danske kungen Kristian II. Han blir tillfångatagen och skickas till Danmark. Först efter nästan två år i danskt fängelse lyckas Gustav fly. Han tar sig tillbaka till Sverige och Kristian II skickar ut soldater som jagar honom överallt, utan att hitta honom. När Gustav får veta att hans far har halshuggits i Stockholms blodbad blir han rasande. Det är nu han bestämmer sig för att befria Sverige från danskarna. Gustav Vasa vill ha ett självständigt Sverige. Och han vill själv bli kung. Båda dessa saker lyckas han med. Åren 1523-1611 styrs Sverige först av Gustav Vasa och sedan av hans söner. Därför kallas den här tiden Vasatiden. Gustav Vasa - Sveriges kung Efter Stockholms blodbad år 1520 var Kristian II kung i både Danmark och Sverige. Men många svenskar tyckte illa om att styras av danskarna. När Gustav Vasa hade flytt ur det danska fängelset tog han sig till Dalarna för att samla bönderna till ett uppror. Först fick han dem inte med sig, och då fortsatte han sin flykt. Men sedan ångrade bönderna sig och några av dem skidade efter honom. Allt vad de orkade, ända till Sälen. Där hittade de Gustav och bad honom följa med tillbaka. Sedan samlades hundratals beväpnade bönder och bergsmän från hela Dalarna i Mora. Och Gustav valdes till ledare för upproret mot danskarna. Sverige befriat Gustav fick hjälp utifrån i upproret mot danskarna. Den rika hansestaden Lübeck i Tyskland lånade honom pengar till soldater och krigsskepp. Hansan ville nämligen försöka knäcka Danmark som länge hade hindrat deras handel på Östersjön. Snart deltog alla Sveriges landskap i upproret mot Kristian II och efter ett år var nästan hela landet befriat från danskarna. Vid ett möte med flera av Sveriges stormän i Vadstena 1521 valdes Gustav till riksföreståndare. Två år senare valdes han till Sveriges kung vid ett riksmöte i Strängnäs. Gustav Vasa var Sveriges kung 1523-1560. Kungen och kyrkan Efter alla krigen mot Danmark var Sverige ett mycket fattigt land. Statskassan var tom, och att bygga upp ett nytt försvar var dyrt. Armén behövde knektar, det vill säga yrkessoldater, inte bönder. Borgar och befästningar måste byggas, och försvaret måste få en stor flotta med egna krigsskepp. Dessutom skulle alla skulderna till Lübeck betalas tillbaka. Kyrkan var rik! Varifrån skulle kungen få pengar till allt detta? Jo, kyrkan var rik. Under flera hundra år hade den samlat på sig massor av stora gårdar och guld. Kungen tvingade biskoparna och klostren att lämna ifrån sig sina rikedomar. Och biskoparna fick inte längre ha några egna borgar. Klostren stängdes och alla deras gårdar delades ut till adelsmän som stödde kungen, många munkar och nunnor flydde utomlands. Kungen blev kyrkans chef Gustav Vasa ansåg att det skulle vara lättare att styra folket om det var han som hade makten över kyrkan. Därför bestämde han att kyrkan skulle vara svensk, en statskyrka. Och kungen skulle vara kyrkans högste chef, inte påven. Sedan såg Gustav Vasa till att Bibeln översattes från latin till svenska. Latinet försvann ur mässan också. Allt skulle vara på svenska så att alla kunde förstå. Den nya kristna läran Den svenska kyrkan övergick nu till den lutherska läran. Det var en ny sorts kristendom som hade börjat i Tyskland med Martin Luther och snabbt spridit sig även till Sverige. Denna förändring kallas reformationen. Att överge den katolska läran och införa en statskyrka var kätteri, men Gustav Vasa var inte rädd för påven och den katolska kyrkan. Under 1500-talet hade nämligen påven förlorat all makt i norra Europa. Läs mer om Martin Luther och reformationen på sidan 139. Bönderna gör uppror Efter befrielsen var Gustav Vasa böndernas hjälte. Men när kungens män några år senare kom till byarna och tog deras kyrksilver och deras kyrkklockor blev de både arga och besvikna. Flera uppror mot kungen startade. Klockupproret i Dalarna startade år 1531. Bönderna skyddade sina kyrkor och gjorde våldsamt motstånd och kallade kungen tjuv och kättare. Men då red Gustav Vasa själv dit, fast besluten att krossa upproret. Flera av ledarna avrättades, trots att de var gamla vänner till kungen. De hade hjälpt honom att vinna befrielsekriget mot danskarna, men kungen var hård. Nu gällde det att skrämma alla motståndare till lydnad. Dackefejden Sommaren 1542 startade ett uppror i Småland. Ledaren hette Nils Dacke och han hade med sig tusentals arga bönder. Det tog över ett år innan kungen och hans knektar hade slagit ner detta farliga uppror som kallas Dackefejden, eftersom fejd betyder strid. Nils Dacke avrättades och hans huvud sattes upp på en påle utanför stadsporten i Kalmar. Det var en varning: "Så går det om du trotsar kungen!" Dackefejden blev det sista upproret mot Gustav Vasa. Varför var bönderna så arga på kungen? Jo, de gillade inte att Gustav Vasa plundrade kyrkorna. Och de retade sig på att kungen och hans fogdar började bestämma hur de skulle sköta jordbruket, jakten och handeln. Sådant hade de alltid skött själva. Var Gustav Vasa en bra kung? Gustav Vasa var envis, misstänksam och sträng. Och han hade ett gott minne. Allt som köptes och såldes på olika håll i landet höll han reda på genom sina fogdar. Kungen kontrollerade noga att alla skatter kom in. Men när han stängde klostren försvann skolor och sjukhus, som munkarna och nunnorna hade skött. Även klostrens fina bibliotek förstördes. När Gustav Vasa dog, år 1560, hade han styrt Sverige i 37 år och hunnit göra allt han tyckte var viktigt: Han hade skapat fred och ordning i riket. Försvaret var starkt. Den katolska kyrkans makt var krossad och kyrkans rikedomar hade fyllt på den svenska statskassan. Det finns alltså både plus och minus för Gustav Vasa, men slutsumman kanske ändå blir plus. Under hans tid föddes ett nytt, självständigt Sverige, och därför kallas Gustav Vasa ibland "landsfader". Gustav Vasas söner Vid en riksdag år 1544 i Västerås beslutades att Sverige skulle vara ett arvrike, det vill säga att riket skulle ärvas från far till son. Tre av Gustav Vasas fyra söner blev kungar. Och sönerna liknade sin far på många sätt. De var flitiga och kunniga men även envisa och hårda. Men de var mer ärelystna och krigiska än fadern. Därför började nu en orolig tid. Erik XIV Alla Vasasönerna fick den bästa utbildning man kunde få på den tiden. Erik kunde flera språk och var även duktig på att teckna och spela luta. Han kunde rida och fäkta och han älskade fester och praktfulla kläder. Ett av hans stora intressen var astrologi. En sinnessjuk kung Erik var misstänksam av sig och kunde plötsligt bli alldeles rasande. Efteråt ångrade han sig oftast. En gång höll det på att gå riktigt illa för hans egen bror, hertig Johan. Erik dömde honom först till döden för olydnad men nöjde sig sedan med att sätta honom och hans familj i fängelse. En annan gång inbillade han sig att några adelsmän av släkten Sture hotade honom, "det hade stjärnorna sagt". En av adelsmännen stack han själv ner, de andra lät han avrätta. Erik ångrade sig djupt och bad de sörjande om förlåtelse. Nu förstod alla att Erik var sjuk. Pengar eller kärlek? Erik var kung i åtta år och nästan hela tiden var Sverige i krig mot Danmark. Kriget kostade så mycket att statskassan tömdes på nästan allt som Gustav Vasa sparat ihop. Ett sätt att snabbt få in pengar var att gifta sig rikt. Erik hade därför skrivit och friat till drottning Elisabet I i England. Han hade skickat med en bild på sig själv, som man brukade på den tiden. Men hon ville inte ha honom. Han friade sedan till flera utländska prinsessor, men de tackade också nej. Ett tragiskt slut Erik gifte sig i stället med en ung tjänsteflicka som han älskade, den vackra Karin Månsdotter. Erik och Karin hade redan två barn tillsammans. Men Karin Månsdotter var dotter till en fattig knekt, och att kungen gifte sig med en "vanlig" flicka, retade adeln. Kort efter bröllopet avsattes Erik och hans bror, hertig Johan, blev kung i stället. I nio år satt Erik inlåst på olika slott. Och när han plötsligt dog var det många av hans vänner som trodde att han blivit mördad. Det gick rykten om att Johan hade serverat honom en tallrik förgiftad ärtsoppa.  Hertig Johan blev Johan III Johan III regerade 1568-1592. Han är känd som “byggarkungen” Det var han som såg till att Vasaslotten byggdes om till lyxiga palats med stiliga möbler och vackra vävnader på väggarna. Även många förfallna kyrkor reparerades under hans tid. Johan var intresserad av religion och försökte göra den svenska kyrkan mer lik den gamla katolska. Han gifte sig med en polsk, katolsk, prinsessa och deras son Sigismund blev kung i både Polen och Sverige. Men Sigismund var katolik och det kunde hans farbror, hertig Karl, inte tåla. Karl var en stenhård motståndare till katolska kyrkan. Han gjorde uppror och lyckades få Sigismund avsatt år 1599. Sedan tog han själv makten i Sverige. Hertig Karl blev Karl IX Efter avsättningen av Sigismund hämnades hertig Karl på de höga svenska adelsmän som hade stött Sigismund. Han kallade dem landsförrädare och lät halshugga dem i Linköping år 1600, det kom att kallas Linköpings blodbad. Karl IX var den tredje av Gustav Vasas söner som blev kung, men han kröntes inte förrän flera år senare, 1607. 1600- talet hade börjat illa för Sverige. Riket var svagt och splittrat och statskassan behövde fyllas på. För att få in mer pengar var det viktigt att Sverige fick makten över handeln på Östersjön. Den som styrde över hamnstäderna kunde ta upp tull, som var en slags skatt som handelsskeppen betalade när de kom till hamnen. Under Karl IX:s tid (1607-1611) började därför en lång rad fasansfulla krig mellan länderna runt Östersjön. Om arbete på gården Olaus Magnus berättar också om mäns och kvinnors arbete på gården. Han skriver att kvinnorna brygger öl, bakar bröd och lagar mat. De passar barn, lamm, kalvar och höns. Männen har de tunga sysslorna. De sköter åkerbruket, tröskar, tämjer hästar och sätter upp gärdsgårdar. Och om en man försöker göra sådant som är "kvinnogöra" kör kvinnorna genast i väg honom. Männen ska hålla sig till sitt, säger Olaus Magnus!