Sammanställning SPS PDF

Historia 1800-talet Industrialiseringen ger en framväxt av en ny arbetarklass. Detta på grund av urbaniseringen där folk flyttar från jordbrukssamhället till städerna. Folk tappar det sociala skyddsnätet och familjebaserade egenskaper. I städerna söker människorna nya gemenskaper (både politiskt och...

Historia 1800-talet Industrialiseringen ger en framväxt av en ny arbetarklass. Detta på grund av urbaniseringen där folk flyttar från jordbrukssamhället till städerna. Folk tappar det sociala skyddsnätet och familjebaserade egenskaper. I städerna söker människorna nya gemenskaper (både politiskt och andligt). Dock var fokuset ofta att få mat på bordet och inte att delta politiskt. 1809 kom en ny regeringsform som gjorde riksdagen viktigare genom maktdelning mellan kungen och riksdagen och skulle skydda mot kungligt envälde. Rösträttsreformen 1866 Ståndsriksdagen avskaffas och en tvåkammarriksdag införs, andra kammaren med direkta val. För att få rösta i andrakammaren behövde man uppfylla röstträcken: man, 21 år, 800kr i årsinkomst alternativt 1000 kr i förmögenhet. Detta var en femtedel av alla myndiga män. Förstakammaren valdes genom indirekta val genom landstingen. Statsministerämbetet 1876 I departementsreformen på 1840-talet inskaffades ministrar (stadsråd) som specialiserade sig. Detta statsråd skulle vara kungens rådgivare och göra att regeringen ska uppträda mer samlat i riksdagen. 1876 inrättades statsministerämbetet för att få en arbetsledare i regeringsarbetet. Högern var emot detta på grund av att det innebar en maktförskjutning från kungen. Första moderna politiska stridsfrågan 1880 – tullstriden Sverige hade fått repressalier på grund av tullarna. Detta ledde till en period av fri handel med ökad internationell konkurrens vilket ledde till en kris i svenskt jordbruk. Detta ledde till en politisk strid mellan liberala (för fri handel) mot de protektionistiska konservativa. Detta var den första politiska frågan och blev en valfråga 1887 och ledde till fördubblat valdeltagande. Här bildas konturer av partier och en politisering börjar komma. Statsministern fick avgå efter valet och medborgarna började se att valet i riksdagen spelade roll. Det sattes även viss press på att kungen skulle följa riksdagens linje. Politisk organisering - folkrörelserna och partiernas framväxt Sent 1800-tal, minskad överhetstro utan man insåg att man faktiskt kunde påverka. Några av de viktigaste folkrörelserna är: Väckelserörelsen (opponerade mot svenska kyrkan), Nykterhetsrörelsen (mot alkoholbruket), Arbetarrörelsen och Rösträttsrörelsen. Dessa har många kopplingar mellan dem och alla opponerade sig mot tidigare samhällsstrukturer. Dem som deltog tränade i demokratiska arbetsformer och är en anledning till att dem, till skillnad från andra länder, inte blev samhällsomstörande. Det var en skillnad mellan partierna i riksdagen och partier som verkade i samhället. Personer i riksdagen började organisera och gruppera sig och börjar smälta samman med de i samhället. Detta drevs på av den politiska vänstern medan högern ville hellre se ett personligt ansvar. Några partier: Liberala samlingspartiet (1902), Lantmannapartiet (högergrupp), bondeförbundet (1913), Socialdemokraterna (1889). Socialdemokraterna och bondeförbundet har sina rötter i rörelser. Det var en rörig tid i riksdagen när dessa sammanslöts och bröts upp. Under denna tid blir det succesivt mer parlamentaristiskt. Bland annat så känner sig kungen tvingad att utse Staaf till statsminister 1911. Borggårdskrisen 1914 Konflikt mellan kungen och regeringen om försvarsplanen. Kungen öppet kritiserar statsministern i sitt tal och markerar att det är han som har makt. Staaf arrangerar motdemonstration. Det framkommer att kungen har hemliga rådgivare och Staaf avgår i protest. Edén 1917 blir efter ett tag kungens statsminister trots att han är liberal, Branting blir finansminister trots att han uttalat är emot monarkin. Här blir det parlamentarism, kungen inser att han måste vara följsam mot parlamentet. De fyra konstitionella frågorna början av 1900-talet hos den politiska vänstern: - Parlamentarism (och därmed minskad kungamakt) - Lika rösträtt för alla män (“stora rösträttsfrågan” - Allmän rösträtt/rösträtt för kvinnor (“lilla rösträttsfrågan”) - Republik (totalt avskaffande av monarkin) Skulle ske i denna ordning, Sverige låg dock efter andra liknande länder i dessa frågor. Män Kvinnor Överklass Enda gruppen med rösträtt Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) Medelklass Socialdemokraterna. Enskilda vänsterpolitiker Sveriges allmänna rösträttsförbund (senare Liberala samlingspartiet) 1909 införs lika rösträtt för alla män till andra kammaren. Rösträttsåldern höjdes till 24 år och går från majoritetsvalkretsar till ett proportionellt valsystem. De nya röststräcken var: Män på 24 år eller högre, krav på värnplikt och krav på betalda skatter. Det var högern som ville införa proportionellt valsystem för att rädda kvar högern. Rörelsen för kvinnors politiska rösträtt LKPR ett överklassprojekt, startas 1902 så finns enbart i en kort period. Samarbetsinriktade och har inte en politisk tillhörighet, dock senare drar de åt vänster. Knöt utbildning och folkbildning till rösträttsrörelsen, ej konfrontatorisk ton. Utgivandet av diverse skrifter och ett syfte att bemöta kritiken att kvinnor är outbildade och ointresserade av politik. Åren 1914–1919 Första världskriget bryter ut, Storbritannien blockerar livsmedelsimport till Sverige, hänvisar till att Sverige exporterar till Tyskland. Skördarna slår fel och hungerskravaller bryter ut. Finska vinterkriget bryter ut och i Sverige görs förberedelser på väpnade upplopp. Folk undrar på vem sida polis och militären egentligen står på. Detta leder till att 1918 bestämmer sig riksdagen om den allmänna rösträtten med tanken om reformism före revolution och kungen såg det som ett sätt att rädda demokratin. Under denna tid styrs kommunerna på många olika sätt, med bland annat kommunstämmor och direkt demokrati. Innan 1918 gjorde man skillnad på politiska val och kommunala val. Krisuppgörelsen 1933 Demokratin i ett omoget skede. Partierna är ovilliga att samarbeta med varandra och det bildas ett fyrpartisystem där ingen har majoritet. Flera olika regeringar under kort tid där många avsätter sig själva som följd av oförmågan att driva igenom sin politik. 1932 var det val och S och Bondeförbundet förhandlar ihop ett krispaket för arbetarklassen och bönderna. Detta gav medborgarna synen att demokrati kunde vara handlingskraftig och har gett grunden för det politiska samarbete vi använder idag. Detta är också grunden till samlingsregeringen som fanns under krigsåren. Socialdemokraterna tar över Bildar regering 1932. Satt sedan på regeringsposten till 1974. Bidrar till nationell trygghet och stabilitet. SAP väljer 1917 tydligt den reformistiska vägen. Börjar på 20- talet driva folk(vänster)hemmet(höger). Politik som rationellt beslutsfattande byts mot politik som strid mellan olika intressen. Politik som rationellt beslutsfattande Politik som strid mellan olika intressen - Samhällets bästa - Gruppens bästa - Politik över egenintresset - Politik är representation över - Beslut av aristokrater intressen - Bevarande agenda - Beslut i maktkamp  - Samhällskroppen som helhet - Reformistisk agenda - Individen eller klassen som enhet Välfärden syftar till fullständigt medborgarskap i samhället och därmed behövs det tre typer av rättigheter: - Civila rättigheter (äganderätt, tryckfrihet, yttrandefrihet, religionsfrihet, lika inför lagen) - Politiska rättigheter (rösträtt, ställa upp i val, rätt att opinionsbilda) - Sociala rättigheter (utbildning, skälig levnadsstandard, sjukvård) Dessa är statens ansvar inom socialdemokratin som förespråkar generell socialpolitik, till skillnad från selektiv socialpolitik som tillämpas t.ex. i USA där staten agerar välgörenhetsorganisation. Reformer - Pensionsreformen 1913 - Arbetslöshetsförsäkring 1935 - Barnbidrag 1937 - Folkpension 1948 - Moderskapsförsäkring 1954 - Socialförsäkring (sjukförsäkring) 1955 - Könsneutral föräldraförsäkring 1974 Dessa kostade mycket pengar och har lagt grunden till Sveriges moderna skattesystem. Detta inte enbart genom högre skatter men även genom nya skatter (t.ex. Moms). Socialdemokraterna får stöd i detta på grund av den goda demokratin med höga löner trots ökat skattetryck. Dock stor debatt med högern som ansåg att frihet var icke- inbladning från staten till skillnad från vänstern som ansåg att frihet var tillgången till resurser. Nya regeringsformen 1974 Sverige hade samma regeringsform sedan 1809. Den var flexibel och anpassningsbar. Stor strid om första kammaren. Socialdemokraterna ville ha kvar den på grund av att de hade en tydlig beständig majoritet där (men även på grund av det kommunala sambandet där man var rädd att tappa insikten första kammaren gav om kommunerna). Toreskovskompromissen innebar en kompromiss att behålla monarkin men utan politisk makt. Nya regeringsformens 6 principer: - Folksuveränitet (all makt utgår från folket) - Fri åsiktsbildning  - Representativ demokrati - Parlamentarism (misstroendeinstitutet) - Den kommunala självstyrelsen - Maktutövningens lagbundenhet (lagstiftningen sker enbart i parlamentet och det är parlamentets enda uppgift) Politik och förvaltning på statlig nivå I O N U P DEMANDS, POLITICAL DECISIONS, T U SUPPORT SYSTEM POLICIES P T U S T FEEDBACK Offentlig makt uppdelat på domstol, riksdag och regering, Dessa kontrollerar varandra. Domstolarna dömer på lagar som är stiftade av riksdagen. Regeringen är verkställande. Ingen offentlig aktör får strida mot lagarna. Befolkningen ska vara skyddade mot staten. Parlamentarism Regeringen är beroende av partipolitisk ställning i folkrepresentationen, alltså ett stöd från riksdagen. I Sverige har vi negativ parlamentarism (kräver enbart att majoriteten inte ställt sig emot förslagen). Väljarna har därför indirekt inflytande över regeringsmakten. Riksdagen Företräder folket. Lagstiftning, budget samt granskning av landets styrelse och förvaltning. 349 ledamöter som fördelas enligt jämkad uddatalsmetod. Utjämningsmandat så att hela landet blir representerade. 4% spärr alternativt 12% i enskild valkrets. Vid votering i kammaren sker först acklamation sedan votering. Normgivningsmakt: Exklusiv kompetens att stifta lagar. Delegerar makt till regering som i sin tur delegerar makt till myndigheter. Riksdagen ger ramar till regeringens arbete Sveriges grundlagar: Får enbart ändras med ett riksdagsval emellan. 4 stycken (plus riksdagsordningen) - Regeringsformen, grunden för statsskicket, grundläggande fri- och rättigheter  - Successionsordningen, full kognatisk makt - Tryckfrihetsförordningen, varje medborgares rätt att utgiva skrifter samt insikt i offentlig verksamhet - Yttrandefrihetsgrundlagen, censurförbud samt yttrandefrihet i media - Riksdagsordningen, reglerar riksdagens arbete Lagstiftningskedjan: Direktiv -> Betänkande -> Proposition -> Utskottsbetänkande -> Debatt och beslut i riksdagen -> Promulgation/genomförande Finansmakten: Riksdagen godkänner och beslutar statsbudgeten Riksdagen har interna och externa kontrollmekanismer. Dessa är för att vi ska kunna utkräva ansvar. Interna: - Konstitutionsutskottet (kan kritisera) - Interpellationer (frågor från ledamot till regering som kräver utförligt svar) - Frågor (skriftligt) - Misstroende votum (starkaste formen) Externa: - Justitieombudsmannen (laglig och rättvis bedömning, även mot myndigheter) - Riksrevisionen (kontrollerar finanser) Domstolsväsendet Ingen ska dömas ohörd, inte retroaktiv lagstiftning. Förbud mot att nekas försvar. Lissbabonfördraget: - Likhet inför lagen - Rättssäkerhet (förutsägbarhetskrav) - Frånvaro av maktmissbruk - Oberoende domstolar - Lagenligheter - Maktdelning Domstolarna ska vara självständiga och regering eller riksdag får inte styra enskilda fall. Domstolarna har lagprövningsrätt vilket innebär att de har behörighet att pröva rådande lagstiftnings giltighet. Lagarna kan även testat mot grundlagarna. Lagrådet är en myndighet bestående av domare som ska granska lagförslag innan de behandlas av riksdagen. Regeringen kan dock strunta i det Lagrådet för fram. Domstol Parlament Antal aktörer Två tvistande + en dömande Flera parter Arbetsmetod Överläggningar + väger och Förhandlingar, kompromisser värderar argument och kohandel Beslutsmetod Opartisk domare Majoritetsprincip  Resultat Avgör enskilda fall Stiftar lag, budget + politikutformning Följd Fastställer fakta, tillämpar lag Fördelar värden, finner politiskt möjliga lösningar Offentlighetens kärnvärden (och krav på styrande) - Dualism - Demokrati - Offentlighet (och transparens) - Effektivitet - Legalitet - Objektivitet Dessa kan emellanåt stå mot varandra, t.ex. demokrati-effektivitet men man balanserar dessa mot varandra. Regeringen Departementen är som egna förvaltningsmyndigheter, och förvaltar de olika myndigheterna (som dock är självstyrande). Regeringen styr riket genom bland annat initiativrätt till lagstiftning (genom framtagande av direktiv), utövande av budgetmakt (förfogar över budgeten) samt utövande av statsförvaltningen. Det finns 2250 förvaltningsmyndigheter (t.ex. Domstolar, pensionsfonder, utrikesmyndigheter). Förvaltningen är fri att fatta egna beslut som berör enskilda individer. Dock måste lyda regeringen (som i sin tur har förbud mot ministerstyre) som fattar kollektiva beslut. Sverige har bottentung förvaltning. Syra med piska Styra med morot Styra med tanken Lagstiftning Budgeten Olika typer av kunskap Regeringsbrev Olika typer av jämförelser Positionering av förvaltningsmyndigheter Hård styrning mjuk styrning Förvaltningen genomför regeringens beslut och utövar legal makt. De anses som sakkunniga och koordinerar olika policies (på både EU och nationell nivå) samt är de källor för information och råd till regeringen. De utvärderar och övervakar sektioner. Även serviceskyldighet. Förvaltningen skiljer sig från företag eftersom de inte har vinstintresse. Värdeorden är samverkan, objektivitet, proportionalitet, tillgänglighet, service och legalitet. Besluten förvaltningen tar ska vara snabba, rättssäkra och materiellt viktiga. Beslutsstadier i förvaltningen: - Initialstadie (ärendet anhängliggörs) - Utredningsstadiet (Officialprinicip med kommunikations- och dokumentationsskyldighet) - Beslutsstadie (Myndighet måste fatta ett beslut med motiveringsskyldighet) Kommunstyret Den vardagsnära politiken. Kommunerna är den största offentliga aktören. 290 st kommuner. Ett geografiskt avgränsat område och en administrativ enhet för lokalt självstyre. Är man bokförd i kommunen tillhör man den. Kommunfullmäktige väljs man in i men nämnderna kan man vara med i utan att vara folkvald. Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar. Kommunens angelägenheter Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen. Tar hand om uppgifter som regering och region inte tar hand om. Det ska ske samarbeten mellan kommuner, inte konkurrens. De ska lyda under likställighetsprincipen, där alla kommunmedlemmar ska behandlas lika. Kommuner får inte ta tillbakaverkande, missgynnande, beslut för kommunen. De har rätt att ta ut avgifter i t.ex. äldrevården samt skatter. SKR sätter riktlinjer. Den kommunala näringsverksamheten får inte konkurrera ut lokala företag. Den vanligaste formen av kommunal näringsverksamhet är hyresrätter. Kommuner får ge stöd till näringsverksamheter dock finns det mycket regler kring detta. Kommunens organisation Fullmäktige: Presentera sina saker, hoppas på medialt utrymme. Folkvalda representanter. Kommunstyrelsen och nämnderna: Här tas besluten. Antal nämnder beroende av kommunens storlek. Sitter folk från varje parti i nämnderna och kommunstyrelsen. Nämnderna är underställda KS. KS ansvarig för den löpande förvaltningen i kommunen. Kommunalförbund: Kommuner som samarbetar. Är en fristående enhet som består av personer från de samarbetande kommunerna. Gemensam nämnd: Nämnd med andra kommuner, snäppet under ett kommunalförbund. Kommunala bolag, stiftelser & föreningar: Vad som inte passar i nämndform. T.ex. fastighetsbolag. Privata utförare: Privata utförare av den kommunala verksamheten. Kan vara privata vårdbolag eller förskolor. Regelverket Reglemente redovisar formella bestämmelser för en kommun. Beskriver den politiska organisationens uppdrag, uppgifter och ansar. Beskriver också de politiska organen och deras sammansättning och ansvarsfördelning. Reglementen antas i fullmäktige. Delegation Kommunfullmäktige och nämnderna har en delegationsordning. Man delegerar till förvaltningen (tjänstemännen). Delegationsbeslut redovisas för ansvarig nämnd. Så fort “vad” blir “hur” blir det tjänstemännens ansvar. Politiken Förvaltningen Chef: KSO Chef: Kommundirektör Nämndsordförande Förvaltningschefer Styrelseordförande VD-kommunala bolag Beslutsflöden: Medborgarförslag/Majoritetens förslag/Motioner -> Kommunfullmäktige -> Kommunstyrelse -> Nämnder/Beredning/Förvaltning Efter ett val tar man fram en kommunplan, tar fram en budget och lägger uppdrag till förvaltningen. Även styrdokument för nämnderna och nämndernas budget. Det centrala i en kommuns arbete är budgeten. Kommunernas typer av kompetenser Allmänna kompetensen: Angeläget av allmänt intresse. Brett. Generell frihet att göra allt som inte är uttryckligen förbjudet. Specialreglerad kompetens: Regler som ålägger skyldigheter. Våd, skola och omsorg. Måste bedriva räddningstjänst samt styr bebyggelsen i området. Europeiska unionen Målen med EU Grundtanken med EU var ett samarbete för att minska konflikterna mellan främst Tyskland och Frankrike. Den fria handeln och fria rörligheten blir central. Medlemsländerna ger EU förmögenheter för att nå gemensamma mål. Unionen är överstatlig och många beslut flyttas till parlamentet. Överlåtelsen får dock inte röra principerna för statsskicket i Sverige. Man kan se EU både som en överstatlig organisation, mellanstatligt samarbete eller flernivådemokrati. Målen: - Främja fred - Främja olika värden - Främja vår välfärd - Frihet, säkerhet och rättvisa - Inga inre gränser (i praktiken flyttar vi vår yttre gräns) - En inre marknad med gemensamma regelverk, detta med hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Den inre marknaden Eu tar fram gemensamma regler för att stärka staternas och unionens ekonomi. Man har avskaffat handelshinder mellan staterna. Det finns fyra friheter: - Personer: Man har vissa rättigheter, till exempel rätt att vistas i länderna. Där följer man samma lagar som dem som bor där. Schengensamarbetet. Länderna får dock tillfälligt återrätta gränser (som t.ex. under Covid) - Tjänster: Etableringsfrihet för företag. Generell rättighet att starta företag i alla länder i EU. Unionsmedborgarskap. - Kapital: Få restriktioner för kapitalrörelser. Samma regler ska gälla alla banker. Harmoniserar stora delar av bolagsrätten. - Varor: Förbud mot tullar eller avgifter inom EU. EU har istället gemensamma tullar mot vissa utomstående länder. Inga stater ska lägga skatter eller liknande som kan liknas vid en tull. Harmonisering. Det svenska medlemskapet Gick med 1995, fanns först en ovilja att gå med på grund av att man ville vara neutrala. Dock på 90-talet ändrades det på grund av den ekonomiska krisen. 1994 var det en folkomröstning där ja-sidan vann med knapp majoritet. Krav för EU-medlemskap Krav på att länderna klarar köpenhamnskriterierna. Länderna kan inte bli utsparkade utan måste självmant gå ut. - Politiskt kriterium: Demokrati, rättssäkerhet och minoritetsskydd samt mänskliga rättigheter. - Ekonomiskt kriterium: Marknadsekonomi, fungerande ekonomi - Administrativt kriterium: Omfattande anpassningar till EU för kandidatlandet EU:s juridiska grundavtal Del av den nationella rätten. EU-rätten genomförs inom svensk rätt. EU-regler trumfar de svenska reglerna. Primärrätten: Ramverket, fördragen och allmänna principer Sekundärrätt: Innehållet i ramverket, förordningar, direktiv beslut (yttranden och rekommendationer). Dessa är i hierarki. Fördrag Ett avtal mellan två eller fler stater. “Grundlag över grundlagen”. Hur EU ska fungera. Består av tre fördrag: - Unionsfördraget: grundläggande bestämmelser om unionen. Mål och instutionella funktioner - Funktionsfördraget: EU:s befogenheter, inre marknaden - Rättighetsstadgan: EU:s bestämmelser om mänskliga rättigheter Vägledande principer: Legalitetsprincipen, subsidiaritetsprincipen (besluten ska tas i närhet), Proportionalitetsprincipen (makten ska vara proportionell), Lojalitetsprincipen (medlemmarna ska bistå varandra) samt effektivitetsprincipen. Förordningar: Direkt bindande, gäller rakt av Direktiv: Måste genomföras och förhållas till i de olika länderna. Ska förverkligas inom en viss tid Beslut och yttrande: Bindande EU:s institutioner Kommissionen: Företräder EU:s intressen. EU:s regering, 27 kommissionärer med en från varje land. Uppgift att se till att målen och fördragen efterlevs. Kan dra länder inför domstol och är initiativtagare till nya lagförslag. Företräder EU. Ministerrådet: Företräds av en minister i varje fråga från varje land. Företräder landets intressen och har som mål att samordna EU:s politik. Europaparlamentet: Folkets intresse och för vår vilja. 720 ledamöter, 21 av dem är svenskar. Det finns 20 olika utskott som bereder. Lagstiftningsmakt och kan föra misstroendeomröstning mot kommissionen. Europeiska rådet: Del av ministerrådet. Medlemmarnas stats- och regeringschefer. Von der Leyen. Långsiktiga prioriteringar. Förhandlar och godkänner förslag. EU-domstolen: Bara denna som får tolka EU-lagarna. Kontrollerar att lagarna följs. EU:s ansvarsområden  - Exklusiv makt (enbart EU som har beslutande rätt) - Delad makt (tillsammans bestämmer man med medlemmarna) - Stödjande funktion (allt annat, EU bidrar med kompetens) EU domstol EU rådet P r a x i s Parlamentet Kommissionen Kontrollfunktion Ministerråd