Mental Träning PDF

Mental träning Begreppet “mental träning” används i likhet med begreppet “psykisk träning” som ett samlingsnamn för psykologiska metoder, som syftar till en kontroll och påverkan av individens beteenden, upplevelser och kroppsliga skeenden. När det gäl...

Mental träning Begreppet “mental träning” används i likhet med begreppet “psykisk träning” som ett samlingsnamn för psykologiska metoder, som syftar till en kontroll och påverkan av individens beteenden, upplevelser och kroppsliga skeenden. När det gäller själva beteendet så innefattar mental träning dels de styrfaktorer, som föregår ett visst beteende, dels åtgärder som syftar till att påverka konsekvenserna av ett visst beteende. De vanligaste mentala processerna är tankar, bilder och känslor. Dessa processer har alla människor varje dag. Hur tankar och bilder påverkar både motorik och kärlsystem är väl känt likaså att kroppen reagerar på känslor.1 Mental träning handlar också om att ta kontrollen de spänningar som finns både muskulärt och psykiskt i kroppen hos alla människor och hitta den optimala kombinationen mellan spänning och avslappning dvs. att finna sitt avspända tillstånd.2 De inre bilderna styrs bl.a. av vårt undermedvetna. Det undermedvetna präglar också den uppfattning vi har av oss själva och de resurser vi tror att vi besitter. Vi skapar oss en föreställning om verkligheten som i sin tur styr vårt handlande. Den bilden blir i sin tur så integrerad med vår personlighet att vi inte kan skilja mellan orsak och verkan. Vi tror benhårt på vår egen självbild. När den bilden är övervägande negativ får människan också en selektiv och begränsad tro på sina egna resurser. Detta kallas i vardagligt tal för dåligt självförtroende.3 1 Uneståhl , 2000, s. 146. 2 Lars-Eric Uneståhl , Integrerad mental träning, (Farsta: SISU Idrottsböcker, 1996), s. 78. 3 Lars-Eric Uneståhl, Maria Paijkull , Jo, du kan, (Örebro: Welins Tryckeri AB, 1998), s. 39. www.thg.se BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: E-POST: Drottningholmsvägen 82 08-508 43500 08-508 43600 [email protected] m.se 112 43 Stockholm Org.nr: 212000 -0142 I likhet med annan träning kan man dela upp den mentala träningen i grundträning och tillämpad träning. Som namnet anger är grundträningen avsedd att ge den nödvändiga basen för den tillämpade träningen. Grundträningen kan dock vara ett mål i sig genom de spontana effekter som denna träning kan ge. Till grundträningen kan räknas metoder som avspännings- , avslappnings- och avkopplingsträning. Den tillämpade träningen är mer målinriktad, man vill komma åt ett särskilt problemområde, eller man vill förbättra förmågan till självpåverkan.4 En viss aktiveringskontroll och spänningsreglering är nödvändig om människan ska överleva. Avspänning, avslappning och avkoppling tillämpas mer eller mindre framgångsrikt av alla människor. Vissa har en naturlig fallenhet för detta, eller rättare sagt, har inte förlorat den från början naturliga förmågan till avslappning, andra tvingas att på nytt lära in detta. Forskningsresultat5 pekar på en optimal förmåga för inlärning i åldrarna 8-12 år. Det finns åtskilliga fördelar med att lära sig avslappning i tidig ålder. Den naturliga avslappning, som barnet har från början, men som under uppväxtåren reduceras eller försvinner, kan lättare läras in på nytt vid unga år. Avslappning medför en rad positiva effekter. Ger vila och återhämtning. Sparar energi och ger större möjligheter till självkontroll och självpåverkan. Bidrar till en ökad kroppsmedvetenhet och motverkar stress. 4 Uneståhl, 2000, s. 147. 5 Uneståhl, 2000, s. 139. För att lära sig en effektiv avslappningsteknik bör enligt litteraturen eleverna praktisk få öva avslappning i skolan.6 Människan kan genom mental träning påverka hjärnan medvetet. Du kan använda dig av en tänkt situation och sedan skapa de känslor, tankar och mentala bilder du önskar, genom att tänka på en situation, en teknik, en ansats, ett startmoment eller vad du vill och samtidigt producera positiva tankar och känslor kan du få hjärnan att koppla ihop detta. Trots att du aldrig har upplevt det i verkligheten. Hjärnan registrerar och lagrar, den kan nämligen inte skilja klart mellan vad du faktiskt har upplevt och det du bara tänkt, detta är själva kärnan i mental träning. Du skapar en önskad bild och kopplar sedan samman den med positiva känslor, tankar och bilder.7 6 Ibid., s. 139. 7 Railo, s. 26. Koncentration Koncentration är en “termometer” som visar hur väl dina övriga psykiska processer fungerar. Koncentration innebär helt enkelt att du riktar dina tankar mot ett bestämt, avgränsat område och du utesluter andra områden. Därför lämpar sig koncentration synnerligen väl för mental träning.8 Hypnos definieras ibland som ett avskilt tillstånd och ibland som ett tillstånd av ökad koncentration. Dessa två definitioner är egentligen två sidor av samma sak. Med koncentration menas vanligen en intensivare uppmärksamhet på ett mindre område. Detta innebär en ökad avskildhet från allting utanför detta område.9 Hypnos är ett tillstånd som alla människor har erfarenhet av, vare sig det är i form av intensiv koncentration eller under en tävling eller i form av en mer meditativ avkoppling, t.ex. bilkörning och joggning. Även om de flesta människor inte kallar detta för hypnos, så är dessa tillstånd kvalitativt identiska med den grupp av trancetillstånd som går under namnet hypnos.10 Ett vanligt tecken från en hypnos-trancesituation är att personen i fråga som varit i trance eller hypnos har svårt att återberätta det han eller hon just varit med om. Ett exempel på detta är höjdhoppare som ofta försätter sig i ett trancetillstånd precis innan hoppet och kan sedan inte efter det lyckade hoppet 8 Railo, s. 94. 9 Uneståhl, 1996, s. 99. 10 Ibid., s. 105. återge vad som hänt. Ett misslyckat hopp däremot medför att trancetillståndet bryts och hopparen kan återberätta alla misstag han eller hon gjorde under hoppet.11 Ett vanligt misstag är att fokusera koncentrationen åt det som är fel. Risken finns att man koncentrerar sig så mycket på vad man inte ska göra så är det lätt blir så att man lär sig fel. En golfare hade en tendens att slå till höger, alltså brukade han under tävlingar tänka “nu ska jag inte slå så långt till höger”. Detta ledde ofelbart till att bollen hamnade ännu längre ut till höger. Det var nämligen att slå så långt till höger han koncentrerat sig på.12 Självbild Självbilden börjar i skolåldern innehålla både positiva och negativa aspekter. Barnen börjar märka hur långt en klasskamrat kommit i t.ex. matteboken och om det själv klarar saker bättre eller sämre än andra. Utvecklingen under denna fas handlar om aktivitet kontra underlägsenhet dvs. barnen kan växla mellan känslan av att vara kompetenta och känslan av att inte klara av saker och ting. Barnen uppvisar under denna period så väl bättre bedömningsförmåga som begreppsförståelse och koncentration. Dessa förmågor är alla viktiga för att barnen ska klara skolans krav.13 Avgörande för en självkänsla är upplevelsen av kompetens. Den känslan har givetvis med det enskilda barnets egna färdigheter 11 Uneståhl, 1996, s. 98. 12 Railo, s. 97. 13 Philip Hwang, Björn Nilsson, Utvecklingspsykologi, (Stockholm: Natur och Kultur, 2003), s. 209. att göra, men den förstärks med hjälp av stöd och uppmuntran från omgivningen. Huruvida man i skolan arbetar utifrån konkurrens eller samarbete har stor betydelse för barnens uppfattning om den egna prestationsförmågan och den egna fysiska kompetensen.14 I de fall självkänslan får sig en törn kan barnens motivation att försöka klara av nya saker sjunka. De drabbas av det som kallas inlärd hjälplöshet, dvs. de misslyckas och känner därmed att det inte är någon ide att försöka. De anser att de inte kan göra något för att förbättra situationen och ger helt enkelt upp.15 Mental träning kan vara mycket nyttigt för självförtroendet. För att kunna skapa ett gott självförtroende krävs en inre trygghet och en positiv självbild. För att öka den inre tryggheten kan man genom mental träning skapa ett ”mentalt rum” där man har fullständig kontroll över läget. ”Här inne är det jag som styr, jag har full kontroll, ingen kan störa mig. Vad som händer utanför mitt ”rum” berör mig inte alls just nu. Jag har nu makten över min prestation, jag är stark och självsäker inför mitt mål”.16 14 Ibid., s. 210. 15 Ibid., s. 211. 16 Railo, s. 91. Positivt tänkande Positivt tänkande eller på fackspråk ”kognitiv omstrukturering” handlar om att förändra tänkandet från negativt till positivt på ett sådant sätt att det kommer nya positiva tankar automatiskt, utan att man medvetet behöver fundera på hur man ska tänka. Positivt tänkande har en stor betydelse för attityden. Ordet “positive” på engelska betyder mer än motsatsen till “negative”, nämligen säker och övertygad.17 Alla människor programmerar sig mer eller mindre omedvetet. Man har framtidsbilder och förväntningar om vad ska hända under den närmsta framtiden. Eftersom denna programmering sker mestadels omedvetet styrs den av tidigare erfarenheter och rädsla. Vi fångas lättare av bilder med anknytning till en stark känsla vilket gör att många av de effektiva omedvetna programmeringarna leder till just det som vi vill undvika. Om du t.ex. vaknar upp på morgonen med tvivel om att klara av en speciell uppgift eller rädsla över att vara för trött när uppgiften skall genomföras leder detta ofta omedvetet till att så blir fallet. Du har ju utan att vilja eller tänka på det programmerat in detta på morgonen. Om du istället har positiva förväntningar till uppgiften, då det också är en stark känsla att lyckas och vara säker på sig själv så kan du programmera in ett annat händelseförlopp under dagen.18 17 Uneståhl, 1996, s. 158. 18 Ibid., s. 142. LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING Hwang, Philip, Nilsson, Björn, Utvecklingspsykologi, (Stockholm: Natur och Kultur, 2003) Railo, Willi, Matson Håkan, Nya Bäst när det gäller, (Farsta: SISU Idrottsböcker, 1992) Uneståhl, Lars-Eric, Mental träning sport & idrott, (Örebro: Veje International, 1990) Uneståhl, Lars-Eric, Integrerad mental träning, (Farsta: SISU Idrottsböcker, 1996) Uneståhl, Lars-Eric, Paijkull, Maria, Jo, du kan, (Örebro: Veje International, 1998) Uneståhl, Lars-Eric, Självkontroll genom mental träning, 11. ed. (Örebro: Veje International AB, 2000) Uneståhl, Lars-Eric, Hansson, Thorsten, Mental tuffhetsträning - den avgörande faktorn, (Farsta: SISU Idrottsböcker, 2005)