Tenta 3 Förvaltnings ekonomi PDF

Tenta 3 FÖRVALTNINGSEKONOMI DEL 1 EKONOMISTYRNING VAD ÄR EKONOMISTYRNING? Politiken styr den offentliga sektorns ekonomi, verksamheten förverkligar beslutet. Ekonomistyrning hamnar därav mellan dessa. VILKA KOMPONENT INGÅR I EKONOMISTYRNING? (3st) Ek...

Tenta 3 FÖRVALTNINGSEKONOMI DEL 1 EKONOMISTYRNING VAD ÄR EKONOMISTYRNING? Politiken styr den offentliga sektorns ekonomi, verksamheten förverkligar beslutet. Ekonomistyrning hamnar därav mellan dessa. VILKA KOMPONENT INGÅR I EKONOMISTYRNING? (3st) Ekonomistyrning är inget enhetligt begrepp det finns flera komponenter, 1) För att verksamheten skall vara målrelaterat. Ekonomi är mål i sig men kan även användas som medel för att verkliggöra andra mål. 2) Ekonomistyrning handlar även om styrning av verksamhet. 3) Planering och uppföljning av verksamheten d.v.s. prestationsmätningar.  DEL 2 OLIKA FÖRVALTNINGS ORGANISATIONER & FÖRUTSÄTTNINGAR VILKA OLIKA SORTERS FÖRVALTNINGS ORGANISATIONER FINNS DET? (2st) Handling & avspeglande organisationer. BESKRIV DESSA: 1. Handlingsorganisation är resultatdriven organisation. Tydlig avkastning / out-put. Ene ideologi som gäller i organisationen, avkastning. Rekrytera nedlemmar som delar värdegrund. Sluten gentemot omvärlden. 2. Avspeglande organisationen är en legitimitets driven organisation med svårmätbart resultat, flera ideologier. Denna organisation rekryterar olikheter och är öppen gentemot omvärlden. VILKA OLIKA IDEALBILDER FINNS DET I ORGANISATIONER? (3st) Entreprenörideal; flexibel, snabb nyskapande. Planeringideal; stabil miljö, produktionsfokus, tydlig ansvarsfördelning. Byråkratisk ideal; stabil, förutsägbar, metodorientering, hierarki. Professionellt ideal; komplex beslutsfattande, kompetens, kollegialitet, kunskapsstyrt. Kommunen ligger närmast professionellt och byråkratiskt ideal. HUR HANTERAS EKONOMISTYRNING I DEN OFFENTLIGA SEKTORN? Ekonomistyrning i den offentliga sektorn hanteras olika kraven och uppgifterna av olika personer/ funktioner. Dessa personer/funktioner kallas för domän. VILKA OLIKA TYPER AV DOMÄN FINNS DET? (3st) 1) De folkvaldas domän; relationen till omvärlden, rättvisa, prioriteringar. 2) Den administrativa domänen; hierarki, byråkrati, effektivitet, systematisering. 3) Service domänen; autonomi och klientorientering, kvalitet, kollegialitet. VAD SÄRSKILJER DEN OFFENTLIGA SEKTORN FRÅN DEN PRIVATA? (7st)  Inget vinstmaterial. Inget särintresse d.v.s. angelägenheter av allmänt intresse. Geografisk begränsning Likabehandlade Självkostnadsprincip Obligatorisk verksamhet Lagstiftning styr verksamheten Alltså en organisation med olika målbilder. Heterogena medlemsgrupper. Ofrivillig verksamhet, obligatorisk verksamhet. Men om man fokuserar på en aspekt riskerar att förlora helikopterperspektivet, helheten. VILKA TVÅ DELAR AV EKONOMI (redovisning) FINNS DET? Inter redovisning o Styrning, kalkylering, budgetering, ansvarsenheter. Information om verksamheten (i verksamheten) syftar mot att kunna styra mot gemsamma mål. Syftet är att öka effektiviteten. Extern redovisning o Normering och praxis, redovisningsprinciper, god redovisningssed. Den externa redovisningen är ett ekonomistspråk, möjliggör de externa aktörernas koll på verksamheten. Specifikas av specifika tekniker; balansräkning, resultaträkning, finansiell analys, lagreglerat – finns tydliga lagar angående detta. Syftet är information till externa aktörer. BESKRIV DE TVÅ OLIKA DELARNA AV EKONOMI? (Redovisning) 1) Extern redovisning är den del av redovisningen som syftar till att ge information till externa intressenter, såsom aktieägare, långivare, myndigheter och andra externa parter. Reglerad av lagar och standarder Årsredovisningar och andra finansiella rapporter är offentliga dokument Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys 2) Internredovisning är den del av redovisningen som används internt inom företaget för att stödja beslutsfattande och verksamhetsstyrning. Inte reglerad av lagar eller standarder, utan kan formas efter företagets behov Innehåller ofta prognoser, budgetar och kalkyler för att stödja planering och strategiska beslut. Riktar sig interna intressenter som företagsledning, avdelningschefer och andra beslutsfattare. Budgetar, produktkalkyler, nyckeltal och kostnadsanalyser DEL 3 BOKFÖRING VAD ÄR DUBBEL BOKFÖRING? Ett redovisningssystem där varje ekonomisk transaktion registreras på minst två konton, debet och kredit. För varje transaktion gäller att summan ska vara lika stor på både debet och kredit. VAD ÄR DEBET & VAD ÄR KREDIT? Debet: Den sida av bokföringen där resurser ökar t.ex. tillgång eller kostnad. Kredit: Den sida där resurser minskar t.ex. när skulder betalas eller intäkter ökar. Varje transaktion påverkar alltså alltid två konton i bokföringssystemet. Ett inköp av varor för 1000 kr kontant, bokförs som en minskning av kassan (kredit) och en ökning av varulager (debet). VARFÖR ANVÄNDS DUBBEL BOKFÖRING? Dubbelbokföring används för att säkerställa noggrannhet, överskådlighet och kontroll i ekonomiska transaktioner. Om summan av debet och kredit inte är samma, finns ett bokföringsfel. Genom dubbelbokföring visas både vad som händer med resurserna (debet) och hur det finansieras eller påverkar andra områden (kredit). Dubbelbokföring ger en helhetsbild av företagets ekonomiska situation genom balansräkning och resultaträkning, vilket underlättar beslutsfattande. VAD ÄR INKOMST? Ersättning för en tjänst eller vara vid försäljning- Försäljningsvärdet av de varor/tjänster som säljs. Uppstår vid försäljningstillfället. VAD ÄR INBETALNING? Finansiellt flöde, dvs pengar in. Uppstår vid intbetalningstillfället VAD ÄR INTÄKT? Inkomster fördelade över olika redovisningsperioder. Försäljningsvärde av de prestationer som levererats eller utförts under en viss period. VAD ÄR UTGIFT? Ersättning för en tjänst eller vara vid ett köp. Anskaffningsvärdet av de varor eller tjänster som anskaffas. Uppstår vid anskaffningstillfället. VAD ÄR UTBETALNING? Finansiellt flöde, dvs pengar ut. Uppstår vid utbetalningstidpunkten. VAD ÄR KOSTNAD? Utgifter fördelade över olika redovisningsperioder. Anskaffningsvärdet för de resurser som förbrukas under en viss period. DEL 4 FINANSIELLA RAPPORTER & ANALYSER VILKA OLIKA REDOVISNINGS RAPPORTER FINNS DET? (4st) Balansräkning Resultaträkning Likviditetsbudget Kassaflödesanalys VAD ÄR BALANSRÄKNING? Redovisar företagets tillgångar, skulder och eget kapital, Visar den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt. Visar vilka tillgångar som företaget har och hur dessa finansieras Ingår i årsredovisningen vid bokslut Följer principen om att företagets resurser (tillgångar) alltid måste balansera mot dess finansiering (skulder och eget kapital). Tillgångar = Eget kapital + Skulder VAD ÄR RESULTATRÄKNING? Visar företagets intäkter, kostnader och resultat Visar den ekonomiska ställningen under en viss period Syftar till att redovisa om företaget har gått med vinst eller förlust den perioden Ingår i årsredovisningen vid bokslut Intäkter - Kostnader = Resultat VAD ÄR KASSAFLÖDESANALYS? En kassaflödesanalys är en ekonomisk rapport som visar hur pengar (likvida medel) rör sig in och ut ur ett företag under en viss tidsperiod. Med kassaflödesanalysen kan man identifiera skillnader mellan resultat och likvida medel. (Stora kundfordringar kan ge ett positivt resultat men negativt kassaflöde) VAD ÄR LIKVIDITETSBUDGET? Den används för att analysera företagets betalningsförmåga och hur de genererar och använder likvida medel från olika delar av verksamheten. Ger en realistisk bild av företagets betalningsförmåga VAD ÄR PERIODISERING? Omvandling av utgifter och inkomster till kostnader och intäkter för att få ett mer rättvisande resultat för den period de förbrukades. Periodisering innebär att intäkter och kostnader fördelas till den period de faktiskt hör till, oavsett när betalningen sker. Syftet är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska resultat och ställning under en viss period. VAD ÄR PERIODISERINGPROBLEMET? Innebär utmaningen med att korrekt fördela intäkter och kostnader till rätt period i bokföringen. Målet är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska resultat och ställning för varje tidsperiod. Periodiseringsproblemet uppstår eftersom företag ofta arbetar med intäkter och kostnader som inte alltid är kopplad till samma tidsperiod. VAD ÄR MATCHNINGSPRINCIPEN? Är ett sätt att hantera periodiseringsproblemet, där man söker samband mellan intäkter och kostnader. Alltså ska intäkter och kostnader matcha med varandra under samma räkenskapsår. VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN BALANSRÄKNING OCH RESULTATRÄKNING? Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt medan resultaträkningen visar företagets prestation under en viss period. DEL 5 REDOVISNING VAD MENAS MED REEL REDOVISNING? DEL 6 BUDGETERING VAD ÄR RESURSALLOKERING? Syftet med resursallokering är att nyttja resurser på ett effektivt sätt, genom att synliggöra personalens beläggningsgrad och fatta välgrundade beslut om vem som ska arbeta i specifika projekt eller aktiviteter. Detta är lika användbart i försäljningsfasen som under genomförandefasen av ett projekt. VILKA OLIKA BUDGET MODELLER FINNS DET? (3st) Anslag (osystematisk) Prestation (systematisk) Behov (systematisk) BESKRIV ANSLAG Budget utifrån en separat bedömning (inte sällan sammanfaller det med föregående års tilldelning). Enhetens särskilda behov är i fokus. Leder till olikheter, varje enhet behandlas separat. Svårt att i efterhand förklara varför det ser ut som det gör. VAD ÄR DE NEGATIVA RESPEKTIVA POSITIVA ASPEKTERNA AV DENNA BUDGET MODELL? POSITIVT: behovsbedömning av enskilda verksamheten NEGATIVT: verbal begåvning gynnas BESKRIV PRESTATION Producerad volym ger ramar. Budgeteringen här handlar om att gissa volymer och alla enheter bedöms lika. Denna typ bör vara enkel, men kan bli komplex. Det kan vara svårt att definiera prestationer, hanterar inte specifika problem samt att denna modell ställer krav på redovisning VAD ÄR DE NEGATIVA RESPEKTIVA POSITIVA ASPEKTERNA AV DENNA BUDGET MODELL? POSTIVT: enheter får kompensation för volymförändring, enhetlig behandling NEGATIVT: orättvist eftersom inte alla är lika BESKRIV BEHOV Resurser anpassas efter uppdrag/”tyngd”. Detta sker ofta efter ålder, kön, social sammansättning. Fokus förskjuts från ”produktionsapparat” till befolkning men riskerar en för hög komplexitet. VAD ÄR DE NEGATIVA RESPEKTIVE DE POSITIVA ASPEKTERNA MED DENNA MODELL? POSITIVT: gynnar ett förebyggande arbete och är objektiv NEGATIVT: Blir lätt komplext, fortfarande orättvist när alla behandlas lika NÄR PASSAR VILKEN MODELL? Anslag: när det är svårt eller farligt att identifiera vissa prestationer Prestationer: om den är viktigt att skapa en verksamhet som kan anpassa volymen Behov: om förebyggande arbete är viktigt VAD SKAPAR BUDGETERING? Taktiskt handlande samt person roller. VAD BETYDER ROLLERNA? Personer intar roller i olika situationer. Ofta intar samma person olika roller beroende på situation. VAD MENAS MED ROLLERNA VÄKTARE OCH FÖRKÄMPAR? Väktaren har som mål att se till att pengarna räcker används ansvarsfullt. Helhetssyn/ansvar Exempelvis: kommunstyrelse, förvaltningsledning, chefer, ekonom Strategier: Sprida krismedvetenhet (om två år), ändra spelregler Förkämpe har som mål att tillskansa sig så mycket som möjligt. Ser till den egna verksamheten/de specifika behoven Förkämpar återfinns närmare verksamheten Förkämparstrategier: Förklara och visualisera problem, visa vikten av verksamheten, konsekvensbeskrivningar, lagstiftning/intentioner, bjuda in förespråkare (exempelvis föräldraförening) VILKA FLER ROLLER FINNS DET? (2st) Ibland pratar man om ”hamstraren” (Brunsson & Rombach, 1982) som en roll som vill både minska kostnader och öka intäkter. Medlare: Försöker samordna väktare och förkämpar genom att skapa nya infallsvinklar (Har en komplex bild av budgetfrågorna) HUR PÅVERKAR INNEHAVET AV DESSA ROLLER BUDGETERINGEN? A) 0 Förkämpar + 1 väktare + 1 hamstrare = Stora besparingar (dåligt) B) 1 Förkämpe + 0 väktare + 0 hamstrare = Expansion mer än möjligt (dåligt) C) 1 Förkämpe + 0 väktare + 1 hamstrare = Finurliga budgetkonstruktioner (dåligt) D) 1 Förkämpe + 1 väktare + 1 hamstrare + medlare = Acceptabla lösningar HUR SER ROLLERNA UT I ORGANISATORISK KONTEXT? Beroende på vart i den hierarkiska kedjan så har samma “person” olika roller beroende på om det är gentemot den som är över den eller under den. I kontext brukar den undre vara förkämpe och den övre väktare. T.ex. så är rektorn förkämpe till grundskoleleven men väktare gentemot lärare. Grundskolechefen är i sin tur väktare till rektorn men förkämpe till förvaltningschefen o.s.v. VAD INNEBÄR EN BUDGET FÖR EN KOMMUN? Budget är det mest centrala styrdokumentet i en kommun. Budgeten styr vad som ska åstadkommas, vilka volymer, när i tid och vilka resurser som tas i bruk HUR BESLUTAR EN KOMMUN BUDGET? Beslutas av kommunfullmäktige, verkställs av kommunstyrelsen och andra nämnder som är politiskt ansvariga VAD ÄR EN BUDGET? En budget är en prognos: En passiv framskrivning av en trend Plan: Genom en budget gör man ett aktivt ställningstagande för att få bestämda mål Budgeten följer ett program: Med detaljerad specificering för att uppnå planen Budget: En plan och ett program som påverkas av prognoser och som uttrycks i ekonomiska termer i struktur av ett redovisningssystem HUR SKER BUDGETPROCESSEN I EN KOMMUN? (2st strategier) Budgetprocessen inom offentlig sektor kan delas in i två huvudsakliga strategier: nedbrytning och uppbyggnad. Dessa tillvägagångssätt har olika syften och metoder för hur budgeten skapas och implementeras. FÖRKLARA DEN FÖRSTA STRATEGIN: Nedbrytnings Strategi s.k. (top-down budgetering) I nedbrytnings strategin bestäms budgetens övergripande ramar först på en högre nivå, t.ex av politiker eller centrala ledningen. Dessa ramar bryts sedan ner och fördelas till olika verksamheter eller avdelningar. Syftar till att säkerställa kontroll och effektiv resursfördelning i linje med strategiska mål. Används ofta när ekonomiska resurser är begränsade eller när politiska mål styr. Genom att fastställa ramar på förhand undviks att budgeten sväller okontrollerat. Kan säkerställa att resurser fördelas i linje med övergripande eller politiska eller organisatoriska mål. Beslut fattas på hög nivå och driver processen, vilket sparar tid och minskar detalj diskussioner i de lägre nivåerna. Det finns klart definierade ekonomiska ramar Central kontroll över resursfördelning Passar organisationer där styrning från toppen är avgörande Kan sakna insyn i verksamheternas specifika behov Risk för att enheterna känner sig överkörda av beslut fattas på hög nivå FÖRKLARA DEN ANDRA STRATEGIN: Utbyggnadsstrategi (bottom- up budgetering) I utbyggnadsstrategin början budgetarbetet på verksamhetsnivå, där enheterna eller avdelningarna lämnar sina budgetförslag. Dessa förslag granskas och sammanställs på högre nivå för att skapa en övergripande budget. Syftar till att skapa en budget som är anpassad efter verksamheternas behov och främjar delaktighet. Passar när de finns en vilja att engagera medarbetare och verksamheter i beslutsfattandet. Säkerställer att verksamheternas specifika behov och utmaningar beaktas i budgeten. Involvera olika nivåer i organisationen, vilket kan öka engagemang och förståelse för besluten. Anpassar resursfördelningen utifrån verksamheternas detaljerade kunskaper Verksamheterna får större inflytande över budgeten Förslagen baseras på detaljerad kunskap om lokala behov. Ökad motivation och ansvarstagande hos verksamheterna Risk för att sammanställda förslag överstiger tillgängliga resurser Tidskrävande och administrativt tungt Risk för suboptimering, där verksamheter fokuserar mer på sina egna behov än på organisationens övergripande mål. DEL 8 EFFEKTIVITET & PRODUKTIVITET VAD ÄR EFFEKTIVITET? Värdet av output/ värdet av input = värdet av produkter / värdet av produktionsresurser Effektivitet handlar om hur väl resurser används. Effektivitet- Att göra rätt saker Handlar om hur väl en organisation, individ eller process uppnå ett önskat mål eller resultat. Det är ett mått på att göra rätt saker. Fokus på resultat, effektivitet mäter hur bra resurser används för att nå ett specifikt mål.  Kvalitet i fokus, handlar ofta om att leverera rätt resultat, oavsett om processen är snabb eller resurseffektiv. Effektivitet bedöms i förhållande till om ett mål uppfylls. VILKA OLIKA FORMER AV EFFEKTIVITET FINNS DET? (2st) Yttre effektivitet – om vi gör rätt är de saker som är i linje med de som förväntas anses som att göra rätt saker. Målrelaterat. Inre effektivitet /produktivitet - om vi gör saker rätt om prestationerna är rätt. Resursomvandlingsrelaterat. Ifrågasätter hur vi använder våra resurser. BESKRIV INNEBÖRDEN I EFFEKTIVITETS FORMERNA: Inre: avser relationen mellan sats. De resurser och de som produceras Yttre: avser relationen mellan satsade resurser och utfallet i relation till målet med verksamheten. Leva upp till de mål politiker satt upp för verksamheten eller till de lagar som reglerar verksamheten. VAD ÄR PRODUKTIVITET? Produktivitet- Att göra saker rätt = mängden output/mängden input = mängden produkter/ mängden produktionsresurser. Produktivitet handlar om att göra saker rätt. Det är ett mått på förhållandet mellan insatta resurser och producerat resultat, dvs. hur mycket output som skapas per enhet av input. Fokus på kvantitet, produktivitet mäter hur mycket som produceras med en given mängd resurser. Effektivitetsmått för resurser, handlar om att göra så mycket som möjligt med så lite resurser som möjligt. Relaterat till effektivitet, hög produktivitet betyder inte alltid att verksamheten är effektiv, om målen eller kvaliteten inte uppfylls. VAD ÄR FÖRHÅLLANDET MELLAN EFFEKTIVITET & PRODUKTIVITET? En verksamhet kan vara produktiv men inte effektiv, mycket output produceras men resultatet uppfyller inte målen. En verksamhet kan vara effektiv men inte produktiv, målet uppfylls men det används för mycket resurser. Idealet är att vara både effektiv och produktiv, att göra saker på rätt sätt med minimal resursanvändning. VAD ÄR RESURSALLOKERING? Innebär fördelningen och användningen av tillgängliga resurser, såsom tid, pengar, arbetskraft, material och teknologi, för att uppnå ett visst mål eller lösa ett problem på ett så effektivt sätt som möjligt. Det handlar om att säkerställa att resurser används på rätt plats och vid rätt tidpunkt för att maximera produktivitet, effektivitet eller nytta. VAD ÄR SYFTET MED RESURSALLOKERING? Optimera användningen av begränsade resurser för att uppnå önskade resultat. Undvika slöseri och ineffektivitet DEL 9 STYRNING & KONTROLL VAD ÄR AMBITION? Syftet att skapa en grund för reflektion kring olika styrningsalternativ och förutsättningar i kommunal verksamhet. VARFÖR BEHÖVS STYRNING? (5st) A) Skapa effektiva flöden i verksamheten genom ordningskapandet. B) Minimera risk för opportunt beteende, handlar om att man inte kan bortse att folk inte är där för organisationens bästa d.v.s. se till att folk inte agerar i egen agenda. C) Garantera resultat/ Skapa förutsägbarhet, viktigt att organisationen kan leverera. D) Skapa säkerhet (för klienter och anställda).  E) Ge transparanta ansvarsförhållanden. Tydligt vem som har ansvar, vem som skall göra vara och följa upp om denne person eller enhet har utfört sin uppgift. VAD FINNS DET FÖR ORSAKER ATT STYRA? (2st) Brist på målkongruens d.v.s. gemensamt mål. “Kan men vill inte”. Styrning är viktigt för att skapa instament och drivkraft i organisationen så alla arbetar åt samma hål Brist på överblick. “Vill men kan inte”. Detta handlar om koordinering, det är svårt att skapa saker tillsammans därav behövs styrning. HUR KAN VI STYRAS? (5st styrprinciper) A) Direkt tillsyn (passar bra i en liten organisation, svårt att kommunicera i en större organisation pga. att hierarkin blir så omfattande) Skapar en föreståndare, man ger en person rätt till att ge order och styrning. B) Ömsesidig anpassning (passar bra i en liten organisation) Komma överens om arbetsuppgifter C) Standardisering av arbetsuppgifter (förknippad med offentlig sektor) beteende styrning. Man styr med hjälp av regler. T.ex. byråkratin. Ur ett effektivitetsperspektiv kan man fokusera på om man gör arbetsuppgiften effektivt/optimalt. Vinstprocesser. D) Standardisering av resultat (förknippad med offentlig sektor) resultatstyrd, t.ex. lön. Förknippas även med marknadsstyrning. Förklara vad som de är som ska åstadkommas. Målstyrning är vinststyrning. E) Standardisering av normer (förknippas med offentlig sektor). Utbildning/lärning av arbetsuppgifter ger kunskap samt normer och värderingar vilket ger förutsägbarhet i hur individen skall bete sig – vilka beslut den kommer at i olika situationer. Individer går in i en organisation färdig programmerade. Vad är det för humankapital vi stoppar in i organisationen? Dominerande styrelseform i många år. F) TBSL – styrtankegods. Utmanar resultat och regelstyrning och handlar mer om kulturstyrning. VAD ÄR TBSL? Tillitsbaserad styrning och ledning- styrtanke FÖRKLARA TBSL: Modell för styrning och ledarskap som används främst inom offentlig sektor. Bygger på principerna för tillitsbaserad styrning, men inkluderar också aspekter av ledarskap för att skapa en helhet där både styrning och det operativa ledarskapet bidrar till samma mål. VAD GÖR TBSL? Skapa förtroendefulla relationer mellan medarbetare, chefer och medborgare  Minska detaljstyrning och kontroll, istället ge medarbetarna större frihet att använda sin kompetens och erfarenhet för att fatta beslut Uppmuntra till öppen kommunikation mellan olika nivåer och funktioner inom organisationen Säkerställa att styrningen stödjer organisationens syfte och inte skapar onödig administrativ börda Ledare förväntas vara stödjande snarare än kontrollerande, med fokus på att skapa förutsättningar för medarbetarna att lyckas. BESKRIV STYRNINGSKEDJAN, VILKA OLIKA FORMER AV STYRNING FINNS DET? (3st) UTGÅ FRÅN ANTHONY & RAMVERK Stragetisk styrning – Administrativ styrning – Operativ styrning BESKRIV DEN FÖRSTA FORMEN AV STYRNING Strategisk styrning är osystematisk och riktningsvisande. Förhåller oss proaktivt till omvärlden och bestämma vad man skall göra i organisationen. Regerar mycket genom beslut. VART HITTAR MAN DENNA FORM AV STYRNING? Arenor: fullmäktige, kommunstyrelse, nämnder. BESKRIV DEN ANDRA FORMEN AV STYRNING Administrativ styrning handlar om att skapa en systematik för organisationen på olika sätt med olika medel. Skapa ordning, rutiner och förutsägbarhet. Skapar det genom att systematisera, generell modell och regel och resultatstyrning. Budget är den viktigaste administrativa styrningen. VART HITTAR MAN DENNA FORM AV STYRNING? Arena: Tjänstemän och “mitten” i organisationen. BESKRIV DEN TREDJE FORMEN AV STYRNING Operativ styrning. Närmare golvet i organisationen. Handlar om anpassning. Specifik uppgiftsorientering. Ömsesidig anpassning, direkt tillsyn och regelstyrning. VART HITTAR MAN DENNA FORM AV STYRNING? Arena: Lokala chefer och yrkesutövare. VILKA VARIABLAR PÅVERKAR VILKEN STYRNING SOM PASSAR? (enligt Ouchi) Kunskap om processer. Resultatets mätbarhet HUR FÅR MAN FRAM KUNSKAPEN OM VILKEN STYRNING SOM PASSAR? Om oss som styrande person skall. Styra en annan enhet eller person då måste vi ställa oss frågorna enligt honom “har jag kunskap om processerna? Kan jag göra det på ett bra sätt” samt “är resultatet mätbart? Kan jag använda det för att styra den andra parten?” Olika resultat beroende på om man säger ja eller nej till frågorna. Om vi saknar kunskap om processerna skapar det oreda och ineffektivitet i verksamheten. NÄR PASSAR OLIKA STYRNING? (4st) 1) Om man inte har kunskap och processer men kan mäta resultaten passar resultatstyrning. 2) Om man kan kunskap om processer och kan mäta resultat passar regelstyrning / resultatstyrning 3) Om man har kunskap om processer men inte kan mäta resultat passar regelstyrning 4) Om man inte har kunskap om processer och inte heller kan mäta resultat passar klansstyrning / standardisering av normer. VAD ÄR BRISTERNA I DESSA FORMER AV STYRNING? Regelstyrning blir ofta stelbent, det blir inte anpassningsbart. Klanstyrning är inte det effektivaste sättet att jobba i alla lägen. Men man får fokusera på att det är det bästa sättet att tillgå i verksamheten i nuläget. OFTA KOMMER STYRNING SOM EN MODELL. VILKA OLIKA MODELLER FINNS DET? Balans scorecard. Handlar om målstyrning Beställarutförarmodell. Separera var och hur frågor. Decentralisering och stärkt styrning, risk för krånglig förvaltningsmodell. Lean Sociala investeringar handlar om att ompaketera tankesätt om budgetering SAMMANTAGET Styrning sker av olika skäl. Det finns oliks styr-principer att välja på, beroende på förutsättningar kan principer förväntas passa olika bra. Ofta har principerna paketerats i modeller. FÖRKLARA ORGANISERING (kommunalt) Organisering är en del av styrningen. Hur vi organiserar påverkar utfall t.ex. processorganisation eller funktionsorganisation. Organisationen är/uppfattas ibland som politisk. Olika modeller ger olika fördelar och nackdelar. Vi har gått ifrån en traditionell struktur till en mer varierar organisationsflora. VAD ÄR TRADITIONELL STRUKTUR? Finns ett starkt sektors fokus, risk för tjänstemannavälde. Lokal anpassning, risk för brister i likvärdighet. VILKA FÖRVATLNINGSEKONOMISKA FRÅGOR UPPKOMMER AV MODELLERNA/KRAV? (6st) De olika modellerna ställer olika och delvis nya krav: Definition av objekt Internpriser Uppföljning Gränser och gränsöverskridande Totalkostnadsproblem Hur ansvar ska definieras  DEL 10 EKONOMISTYRNING OCH UTVECKLING I STATEN (INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT) (NEW PUBIC MANEGEMENT) VAD ÄR NEW PUBLIC MANEGMENT? New public management (NPM), resultatstyrning eller tidigare programbudgetering, är ett samlingsbegrepp för reformer av den offentliga sektorns organisation och styrning som omfattar att använda metoder från det privata näringslivet i syfte att öka effektiviteten. Detta berör verksamhetsplaner, budgetarbete och kartläggning av organisationsprocesser. NEW PUBLIC MANEGEMT ÄR UPPDELAD, PÅ VILKET SÄTT? Är uppdelade i reformer som 2st typer och 7 kategorier. VILKA OLIKA NEW PUBLIC MANEGEMENT REFORMER FINNS DET? (2st) Dessa typer är managementbaserade reformer eller marknadsbaserade reformer. Management baserade reformer är sedan uppdelade i flera kategorier. I VILKA KATEGORIER ÄR MANAGEMENT BASERADE REFORMER UPPDELADE I? (5st) A) Professionell management handlar om ledarskap och att det skall vara ett starkt ledarskap, här urskiljer man förvaltningen från politiken. B) Standarder och prestationsmått. Här handlar det om att vad som mäts blir gjort och att strävan till utförande sker efter mätning. C) Resultat och utfall. Detta handlar i praktiken om ekonomiskt utfall med konstadseffektivitet i fokus. Inte bara kostnader utan också utfall de kommer uppnå i praktik är kostnadsaspekter större i utfall och resultat. D) Decentralisering sker inte nödvändigtvis genom den typiska privatiseringen utan sker genom att ansvarsområden är dragna till ett annat offentligt område. Det sker alltså en form av självstyre t.ex. att staten ger kommunen ansvarsmakt. E) Sparsamhet med offentliga medel. Inom management handlar det om att höja effektiviteten genom prestationsmått. VILKA KATEGORIER DELAS MARKNADSBASERADE REFORMER UPP I? (4st) A) Konkurrens som avser att flera aktörer konkurrerar med varandra och därav leder det till högre kvalité. Här finns det ett stort fokus på privatisering som skall leda till att flera aktörer kan konkurrera med varandra. B) Nya förvaltningsstilar handlar om att man går från traditionella till moderna organisationsformer och olika aktörer kan samarbeta med varandra under t.ex. ett specifikt projekt. Detta skall skapa möjligheter samtidigt som utmaningar. En sådan tydlig utmaning är samordning. C) Decentralisering hela sektorn privatiseras. D) Sparsamhet med offentliga medel handlar att genom privatisering spenderar staten mindre pengar och därav kan höja effektiviteten. VAD MENAS MED HANDLINGSFRIHET INOM ORGANISERING? Hur organisationer kan ta beslut. Om en organisation är påverkad av en annan för att ta beslut har denna låg handlingsfrihet. HUR PÅVERKAS HANDLINSFIRHETEN? Påverkas av marknad och hierarki. T.ex. Låg grad av handlingsfrihet för att det finns hierarki. VILKA OLIKA TEROER FINNS DET INOM ORGANISERING & STYRNING? (3st) Nationalekonomisk teori Transaktionskostnadsteori Agentteori BESKRIV DEM OLIKA TEORIERNA/ DESS INNEHÅLL (4st) 1. Nationalekonomisk teori. A) Den ekonomiska människan. Alla människor strävar efter eget intresse. 3. Transaktionskostnadsteori A) Handlingar mellan människor. B) Transaktionskostnader - organisationer är specialiserade i sitt område därav sker det minskning av ETT företags egna kostnader t.ex. tid, resurser. För att dem kan göra en transaktionskostnad med ett annat företag för tjänsten. Den privata sektorn som är specialiserade, man anlitar denna i den offentliga sektorn. 4. Agentteori A) Principal & agents. Principal organisation ger uppdrag till en annan organisation för att göra uppdrag i detta fall agentorganisation. Chefen är inte experten inom uppdraget utan agenten är det. Det kommer därav skapas ett utrymme, en osymmentri. Principalen kan inte veta ad agenten gör. Informations asymmetri. Ger agenten utrymme att kunna maximera sitt eget intresse eftersom vi har den ekonomiska människan. De går hand i hand. t.ex. politiker ger uppdrag till förvaltningen och förvaltningen har experten kring uppdraget men politier kan inte veta om förvaltningen agerar i egen intresse. Där emellan kommer ekonomistyrningen d.v.s kontroll aktiviteten. Principalen vill vara säker på att agenten gör uppdraget. Därav finns mätningar. Principalen vill mäta om agenten gör sitt arbete. Prestationsmätningar. VILKA OLIKA MARKNADSLIBERALA POLITIK FINNS DET INOM ORGANISERING & STYRNING? (2st)  1. Reaganomics (och sen clinton) 2. Thatcherism (och sen Blair) - tror på att marknaden fungerar optimalt men inte den offentliga sektorn därav ska man ändra den offentliga sektorn att likna marknaden. VILKA OLIKA INTERNATIONELLA AKTÖRER FINNS DET? (inte viktigt) 1. OECD – har varit pandemisk influenser. Måste kunna implemntera saker och ting för att kunna reformera. Marknades influenser, modernisera. 2. IMF – reformer har varit pandemisk influenser. Staten frå inte investera i industri. Privatisera dessa. 3. Pandemisk spridning (pollitt & Bouckaert 2000) HUR NPM VÄXT FRAM? (Olika reformers utveckling) Hur NPM har växt fram i Sverige. Olika budgetreformer. NPM logik egentligen har utvecklats under en längre period. 1911 budgetreform – syfte att Moderinisera budgetering. Införde bruttoredovisningsprincipen – seperaera in och utbetalningar d.v.s. (vissa) avsteg från kassaprincipen. 1934 introducerades driftsbudget och kapitalbudget. Vad har vi för kapital och vad behöver vi för driftbudget för att driva verksamheten. 1950-1960 programbudgetering. Paulsson Freckner & Göran Widebäck väcker tanken om denna, är starka förespråkare. Syftar till palnering och budgetering, redovisning och reusltatnanlys, revision, utbildning och utveckling. Inspirerad av USA. Fungerade ej i sverige. Vissa principer finns dock kvar t.ex. planering och budgetering. Samt vikten av utbildning av kompetenta gjorde så att STATENS ekonomiska administation (SEA) växte fram. 1977 budgetreform. Uttyrcks som politiska mål i budget. Budgeten ses som verktyg för realisering av politiska värderingar. Syftet är: Åstakomma effektiv användning av offentliga medel enligt politiska prioritringar och värderingar samt Skapa samhällsekonomisk balans. Man öppnade upp för Flerårsperspektiv. Riksdagen och regeringen får tydligare mandat att styra myndigheterna. Resultatredovisning ska omformas och förstärkas. Långsiktig planering. Produktivitets och effektivitetsmått implementeras i resultatnanalys. VILKEN BETYDELSE HAR BUDGETEN I OLIKA ÅRTAL? 1944 & 1934 fokuserar på budgetering som redovisningsform Programbudgetering, SEA & 1977 budgetreform fokuserar på styrning genom budgetering. VILKA OLIKA MARKNADER FINNS DET? (3st) Privatisering, bolagisering, Kvasi-marknader (halvmarknad) VILKA OLIKA MARKNADS FORMER FINNS DET INOM ORGANISATIONER? (5st) Restitution – att egendom av staten som tidigare varit ägda av privat går tillbaka till privat. Från privat – statlig – privat. Säljning - försäljning Kupong- användning (voucher) - offentlig verksamhet ger individ kupong att betala något t.ex sjukvård, skola. Något finansieras av offentligt medel. Tillväxt av konkurrens – offentlig verksamhet blir privat aktör. Beställare-Utförare modellen - två offentliga parter ser ut som en marknad. Marknadisering. VAD UTMÄRKER MARKNADISERING? Interna kontrakt Anbudsupphandling Outsourcing DEL 11 ANSVARSENHETER ORGANISERING AV EKONOMISKT ANSVAR (Bakgrunds info) Alla organisationer och enheter kan beskrivas utifrån hur de definierat sitt ekonomiska ansvar. Det innebär inte att de alltid själva definierat det tydligt. En utvecklad ekonomistyrning bör omfatta en specificering av ansvarsstrukturen och ansvarsstrukturen bör avspegla mål och ambition d.v.s. den strategiska riktlinjen som oftast är satt av politik. Det finns olika sorters ekonomiska ansvarsmodeller som man kan tillämpa för att få en verksamhet att fungera som man vill. VILKA OLIKA DIMENSIONER FINNS DET AV ANSVARSENHETER I BUDGETPROCESS (3st) Resursallokeringsdimensionen  Hur ska vi fördela resurser. Fördelningsprinciper och processer kring planering, prognoser och behovsbedömning. Organisationsdimension Hur ansvar och ledning organiseras. Uppföljningsdimensionen När vi delar ut pengar ska dessa förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Fokus på att utvärdera effekten av allkolerade resurser VILKA OLIKA SORTERS ANSVARSENHETER FINNS DET? (4st) 1. Intäktsansvar - handlar om att vi har ett ansvar för att komma upp på ett visst antal intäkter i vår verksamhet. Ängar oss inte åt detta i offentlig sektor 2. Kostnadsenheter d.v.s. Kostnadsansvar – ansvar för kostnads i verksamheten. Kan definieras på olika sätt. 3. Resultatenheter d.v.s. resultatansvar 4. Balansansvar HUR MÅNGA MODELLER FINNS DET AV KOSTNADSENHETER? 2st VAD GÖR KOSTNADSENHETER? Ansvarar för kostnads i verksamheten. Kostandsenheter skapar ett driv mot att producera mindre. BESKRIV MODELL 1 I KOSTNADSENHETER, VAD HANLDAR DET OM? Kostnadsslag el kostandsslagsansvar handlar om att få ett ansvar för en kategori av kostnader t.ex. bara materialkostnader, personalkostnader. Begränsat ansvar till något/några kontroller. GE BÅDE POSITIVA OCH NEGATIKA ASPEKTER MED MODELL 1 I KOSTNADSENHETER? Positivt – enkelt att förstå och budgetera. Negativt – starkt begränsade befogenheter lokalt, mer verksamhet utgör ett problem – intrumentstruktur som inte gynnar mer produktion – man försöker minska risken för  att inte hålla kostnads ramen därav väljer man ofta att göra mindre i verksamheten för att hålla kostnaden i schack. Årsproblematik - man måste spendera de man har. Dela ut vissa ansvar för vissa kostnader. I en kostadsslagsmodell får man in regel inte flytta över kostnader mellan områden. T.ex. pengar för material får inte läggas över till personal. Det är därav en in-flexibel modell, man har ingen möjlighet att omprioritera. BESKRIV KOSTNADSENHETER MODELL 2 Kostnadsansvar kan även delas upp i ett fullständigt kostnadsansvar. Att hålla kostnaderna inom ram vilket ger möjlighet att omfördela mellan kostnadsslag. Hur bestämmer man en kostnads ram? Ett sätt kan vara att räkna ut vad en korrekt kostnad är. I regel hamnar man antingen i en standardkostnads tanke eller bedömning. Man får en peng beroende på vad man fick förra året. Man gör inte kalkylen för rimlighet. BESKRIV BÅDE POSITIVA OCH NEGATIVA ASPEKTER MED MODELL 2 I KOSTNADSENHETER Positivt – enkelt, ökar möjligheten till lokal anpassning genom omfördelning av kostnader. Negativt - årsporblematik. Mer verksamhet ett problem. VAD ÄR ANSVARET INOM RESULTATENHETER? Ansvar: att matcha kostnader mot intäkter. Komma på en intäktssida, bestämma vad intäkten är inom offentligt eftersom mycket är skattefinansierat d.v.s. statliga medel. VILKA TVÅ OLIKA RESULTATENHETER FINNS DET? Fiktiva resultatenheter: “intäkten” är påhittad t.ex. förvaltningsbidrag + lite andra intäkter. Viss koppling till volymutveckling. Verklig resulatenhet: skarp koppling till volymutveckling Rätt pris räknas fram Fokus på prestationer och produktivitetsmått möjliggörs VAD GÖR RESULTATENHETER FÖR EKONOMIN? Reusltatenheter skapar ett driv mot att proucera mer. Lättare att expandera än att dra ner (delvis strukturellt betingat). Marginal kostaderna är låga, de kan tjäna på de även fast billigt pris eller lågt antal. Gäller för alla verksamheter. T.ex. de kostar inte för skola att ta in två extra elever. Skapar en annan dynamkin: Måste producera mer. HUR SKA MAN TÄNKA OM ANSVAR I RESULTATENHETER? Hur långtgående ansvar: Hur ska man tänka om ansvar? Hur mycket skall man lassa ner i from av ansvar i en verksamhet? VILKA OLIKA ANSVARSPRINCIPER FINNS DET INOM RESULTATANSVAR? Påverkarprincipen säger att det är inte så meningsfullt för sånt man inte kan påverka. Ansvarsprincipen säger att man är ansvarig för allting. Fördelen är att vem annars kan ta ansvaret för hela verksamheten. VILKA EFFEKTER FÅR ANSVARSENEHTER? (5st) Ökad produktivitet – leder till mer produktion Ökad flexibilitet lokalt – kan lokalt anpassa sig mer efter lokala förutsättningar Ökad ekonomisk medvetenhet – mer tänk om pengar “äldreproblemet” - strukturella kostander – finns vissa kostader som är svåra att bortse från som kan påverka verksamheten Omsidighet: för standardiserat – alla är inte likadana, t.ex. en elev kan behöva mer stöd gör det jobbigare för rektorn, mer jobb än annan rektor som inte har elev som är behov av extrastöd. HUR SER RESULTATENHETER PÅ INTÄKTER/KOSTNADER? Hur vi tänker på kostnader internt mellan enheter. För en resultatenhet är alla intäkter lika viktiga och alla kostnader måste räknas in. Interna transaktioner måste prissättas. VAD ÄR RISKEN MED DETTA TANKESÄTT? Risk finns att gränser byggs upp, vilket skapar suboptimering d.v.s. risk att alla försöker hitta sina egna lösningar. Blir väldigt fokuserade på enhetens ekonomi. Viktigt att gå igenom alla kostnader som internfaktureras. Internprissättning. Viktigt att få betalt för transaktioner därav internprissttning. VILKA ÄR DE POSITIVA & NEGATIVA ASPEKTER PÅ RESULTATENHETER? POSITIVT: Mer verksamhet inte ett problem - stöd att mäta produktivitet. Produktivitetsmått möjliggörs. Kostadsstället tydliggörs NEGATIVT: Risk för interna transaktionskotnader. Årsproblematiken hanteras inte. Kraftigt fokus på prestationer (det som kan prissättas), det gör att man aknske tonar enr andra delar av evrksamhetensom är svåra att värdera. HUR SKER BUDGETARBETE I PRAKTIKEN? (1år) Tydligt väl etablerad process över året: 1. Januari-mars: prognoser och uppföljning av förgående år (ram) 2. April- juni: specificering av nämndernas tilldelning (ram fördelas). Förra årets tilldelning + uppräkning (lön/kostnader, volym). För vissa nämnder är volym systematiserad, för andra en förhandling. 3. Juli- Augusti: Nämnderna behandlar. 4. Augusti- November: uppdatering av ram och justering av fördelning (beslut i kommunfullmäktige, nämnderna fattar beslut skickas upp till kommunstyrelsen som bereder ärendet sedan fatar de beslut i oktober och i kommunfullmäktige fattar man beslut i november) + ger utrymmer för dialog. Beslutet skickas till nämnderna. 5. Januari: tar nämnderna sin budget för året. HUR SKER STYRNING OCH ANSVAR I PRAKTIKEN? Decentraliserat ansvar att matcha verksamheten mot ram, vissa avsteg i formulerade uppdrag men minskade Otydliga ansvarsprinciper t.ex. olika beskrivningar av årsproblematik (man måste hålla budget/ budgetunderskott skrivs alltid av/ lite köpfest i slutet av året) Tydlig att ekonomi är viktigt, mindre tydligt ramverk, mer uppföljning av ekonomi än verksamhet Försiktigt fördelade ramar, ansvarstagande centrala aktörer och inkrementell ordning (små förändringar som sker över tid) Resursfördelningen är inte särskilt integrerad i övrig styrning t.ex. i relation till fullmäktiges formuleras mål. En parallel process. Lever som en egen process som håller ekonomin i schack. VAD ÄR RISKEN MED ANSVARSTAGANDE? Förlitan på informellt politisk ansvarstagende, vilket kan vara problematiskt i ett instabilt politisk ledarksap. Inkrementalism i budgetprocess ger bristande förutsättningar för omprövnngar av effektivitet. Svag koppling mellan resursallokering och politiska mål i styrningen, vilket kan leda till bristande samspel och effektivitet. Ett kortsiktigt fokus på budgetarbetet, med begränsad tid för planering och risk för konserverande effekter. VAD HANLDAR BALANSRÄKNINSENHETER OM? (Balansansvar) Handlar om att vi ska tänka att vi har ett ekonomiskt ansvar som sträcker sig över tid. Enheten upprättar en balansräkning. Oftast inte aktuellt fullt ut i en kommunal förvaltning (men i bolag el förvaltning som har mer investerings tung verksamhet, långsiktig planering, avskrivningar över tid) eget kapital kan byggas upp – satsningar blir inte årsberoende. Kapitalkostandsfokus, man får ta med sig kostnaden (+ el -) över årsskiftet. VAD ÄR EFFEKTEN AV BALANSRÄKNINGSENHETER? Effekt: förefaller stimulera lokalt ansvarstagande, men verkar leda till buffertuppbyggande. Krav på buffert och balans över år. Kräver mer i redovisningstermer. Ger även större frihetsgrad att planera och äga verksamheten. VAD ÄR POSITIVA & NEGATIVA APSEKTER MED BALANSRÄKNINGSENEHETER? POSITIVT: Helhetsperspektiv på ekonomin. Löser årsproblematiken/ möjliggör långtidsplanering NEGATIVT: Kan bli komplicerat. Ingen större poäng om verksamheten inte omfattar större investeringar. Är det rimligt att över- och underskott får föras med? HUR SKER OLIKA ANSVAR PÅ OLIKA NIVÅER) En organisation kan ha olika ansvarsformer och likaså inom en förvaltning t.ex. skolar som resultatenheter och specialpedagogik som anslag. Kommunen: en balansräkningsenhet Skolförvaltningen: en resultatenhet (tilldelas resurser efter antal skolbarn) Tekniska förvaltningen: anslagsfinansierad VILKEN ANSVARSSTRUKTUR SKA VÄLJAS? Vad är viktigast? Totalkostadskontroll eller kostads-/intäktsmatchning. Kontroll/ansvarsprincipen hur mycket kan en chef påverka egentligen. Går det att konstruera en meningsfull intäktssida, hur ska vi se på vad som är en prestation, urskilja detta, mäta denna. Risk för suboptimiering, blir för fokuserade på vår egna enhet. Hur stor är risken för detta? VAD MENAS MED FORMELL OCH INFORMELL EKONOMISTYRNING? Man kan skapa ett formellt regelverk men lätt att man sätter det ur spel om man inte följer reglerna. Ett tydligt formellt regelverk kan sättas ur spel om de facto inte följs. En klassiker är efterskänkande av underskott. DEL 12 SJÄLVKOSTADSPRINCIPEN I OFFENTLIG SEKTOR VAD ÄR EN SJÄLVKOSTAD? (princip & praktik) 1. PRINCIPEN Alla kostnader som är förknippade med en tjänst eller produkt identifieras och fördelas fullständig kostnadsfördelning. Varje resurs vi använder eller förbrukar har en kostnad 2. PRAKTIKEN Betyder olika i olika kunskapsfält, får olika utfall beroende på teknik som används. T.EX. PRISSÄTTNING: o Förvaltning = Utgör maximinivå. I huvudsak den enda riktlinjen för beslut. Fokus på verksamheten som helhet o Företagsekonomi = Utgör miniminivå. Endast en del av beslutsunderlaget. Fokus på enskilda kalkylobjekt VILKA KOSTNADSASPEKTER FINNS DET? (2st) o Förvaltning = Fullständig kostnadsfördelning. Fokus på nödvändiga bokföringsmässiga kostnader o Företag = Fullständig kostnadsfördelning, fokus på kalkylmässiga kostnader (Bokföringsmässiga = de kostnader som man måste rapportera. Lag regleras. Kalkylmässiga = de kostnader som man beräknar, inte regleras av lagar) VILKA FÖRDELNINGSPROBLEM FINNS DET INOM FÖRVATLNING? o Förvaltning = vilka kostnader ska inkluderas? Överskott på kalkylobjektsnivå men i balans på verksamhetsnivå? VILKA FÖRDELNINGSPROBLEM FINNS DET INOM FÖRETAG? o Företagsekonomi =- Hur ska kostnader fördelas mellan olika kalkylobjekt? Val av volymnivå? VAD SÄGER LAGEN FÖR I OFFENTLIG SEKTOR FÖR KOSTNADER? 2 kap 6 § kommunallagen “Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.” VILKA OLIKA KOSTNADER FINNS DET? (2st) DIREKT - lönekostnader, material kostnader, råmaterial INDIREKT – hyrekostnader , administrations kostnader VAD INGÅR I DE OLIKA KOSTNADERNA? FULLSTÄNDIG KOSTADSFÖRDELNING (fullständig kostnad) : DIREKTA + UTVALD ANDELEN INDIREKTA - används som en prissättnings process. VAD ÄR FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN? Värdering av tillgångar på en låg nivå och kostnader på hög nivå för att inte riskera att överskatta vinstmarginalen. VAD ÄR SJÄLVKOSTANDSANALYS? bygger på att fullständig kostnadsfördelning görs. Kostnader länkas till ett kostandsobjekt. Identifiera långsiktig genomsnittlig kostnad (livscykel) VILKA OLIKA METODER FÖR SJÄLVKOSTADSKALKYLERING FINNS DET? (5st) Divisningsmetoden - fördelar totalkostnader med volym för att hitta total kostnad per enhet. Normalmetoden - fördelar totalkostnader med volym för att hitta total kostnad per enhet. Ekvivalentmetod - beräknar förbrukning av kostnader. Påläggsmetoden - Indirekta kostnader på direkta kostnader ABC – metoden – aktivitetsbaserad kostnad. Huvudprocessen består av: Klient (tar kostnad) - utredning sker – insats sker - uppföljning sker. Varje del består av olika aktiviteter d.v.s. delprocesser. Denna är därav processbaserad (aktivitetsbaserad). Varje aktivitet har i sin tur flera kostnader. Man arbetar med att identifiera alla kostnadsnivåer i varje aktivitet, sedan identifiera kostandsdrivare. VAD ÄR RESULTATET AV DE OLIKA SJÄLVKOSTNADSKALKYLERINGARNA? Varje teknik kommer resultera i olika kostnadsnivåer för samma produkt. Därav stora skillnader mellan kommuner finns, ej reglerat vad som ingår i kalkylen. VAD ÄR KALKYLERING? En sammanställning av numerisk data i syfte att skapa 1) begriplighet 2) underlag att fatta beslut. VILKA OLIKA KALKYLER FINNS DET? FÖR OCH EFTERKALKYL VARFÖR HAR MAN OLIKA FORMER AV KALKYLER? Kalkyl för att se skillnaden mellan vad man ville åstadkomma (mål) och vad man åstadkom. BESKRIV KALKYLERNA: Förkalkyl = Kalkyl på sådant som inte skett än Efterkalkyl = resultatet VAD GÖR OLIKA TIDSBESTÄMMDA PERIODER AV KALKYLERING? LÅNG OCH KORT SIKT Kalkyler på kort sikt beslutar om: volymstorlek, prissättning, produktmix, val av tjänster Kalkyl på lång sikt även förkalkyl beslutar om: investera eller inte, finanseringmöjligheter, utbyte av anläggningstillgångar, placering av likvida medel, samhällsutveckling. VAD ÄR PRODUKTKALKYL? Kopplingar till budgetering och internredovning resultatanalyser, självkostandaskalkyler, bidragskalkyler, beslutar om: volym, pris och produkt VAD ÄR INVESTERINGSKALKYL? Koppling till den strategiska planeringen. Beslut om: investera eller inte, val mellan olika alternativ, placering av likvida medel VAD ÄR COST-BENETT-ANALYS? Koppling till investeringskalkylen, består av samhällsekonomiska kalkyler. Beslut om: stadsplanering, vägbyggnad, sjukvård etc. VAD PÅVERKAR PRIS PÅ TAXOR OCH AVGIFTER? (5st) Politisk inflytande Priset beslutas av kommunfullmäktige. Politisk drivna i vissa mån. Övriga avgifter av kommunal verksamhet. Höga parkeringsavgifter i centrum. Juridisk inflytande Hög grad av självstyre gällande avgifter. Men kommunallagen och speciallagar styr. Maxtaxan på dagis. Självkostnadsprincipen - avgifterna får inte vara högre än kostnaderna, oklar tolkning i rättspraxis. Likgiltighetsprincipen – alla medborgarna skall behandlas lika. Ej hänsyn till avstånd Prissättning som en kombination – politiska avvägningar, juridiska principer, ekonomiska avvägningar. VARFÖR FINNS KALKYLERING I OFFENTLIG SEKTOR? För att leva upp till självkostnadsprincipen, för beslutsunderlag i budgetprocess m.m. Som indikator på effektivitet. Konkurrensneutralitet i LOV (Lagreglerad valfrimodell) BEGREPPSLISTA ATT KUNNA: Effektivitet Hur väl resurser används Inre effektivitet Relationer mellan satsade resurser och det som produceras Yttre effektivitet Relationen mellan satsade resurser och utfallet i relation till målet med verksamheten Redovisning (enligt Gröjer) Ett skriftspråk för att beskriva ekonomiska konsekvenser Faktureringsmetoden Att alla affärshändelser som har med in- och utbetalningar att göra bokförs löpande Finansiell En tillgång av finansiell karaktär anläggningstillgång Inkomst Värdet av levererade resurser, inte betalda resurser. Företaget får en fordran på betalning. Uppstår vid det tillfälle som en kund köper varan, inte det tillfälle som företaget får betalt för varan. Försiktighetsprincipen Att resultat hellre är underskattat än överskattat Lägsta värdets princip Att tillgången värderas till det lägsta av anskaffningspriset och verkligt värde Tillgång Något som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar Styrning Genom olika medel påverka hur något utvecklas i relation till ett mål, en norm eller standard. Bokföringsnämnden Svensk myndighet som har till uppgift att tolka bokföringslagen. Avskrivning Den del av en tillgång som förbrukats under en given period. Skuld En framtida förpliktelse att betala en extern intressent. Reell redovisning En redovisning som baseras på påtagliga aktiviteter i en verksamhet. Inkomst Värdet av levererade resurser. Resursallokering Fördelning av resurser för att uppnå ökad effektivitet inomhj ett visst område Internpriser Pris inom ett företag när en avdelning säljer varor eller tjänster till en annan avdelning Prestationer Handlingar eller insatser som utförs för att uppnå ett visst resultat eller mål Uppföljning Systematiskt övervaka och utvärdera arr en aktivitet, ett projekt eller en process för att säkerställa att mål och förväntningar uppfyllts. Kostnader Periodiserad utgift Intäkter Periodiserad inkomst Överskott Att intäkterna överskrider kostnaderna Tjänsteproduktion Sektorer i ekonomin som producerar tjänster snarare än varor. Utgör en stor del av den totala ekonomin i samhället Myndighetsutövning Beslut som en myndighet vidtar gentemot enskilda individer eller företag, ex bygglov Lean En styrmodell som syftar till att maximera kundvärde och minimera slöseri. Strävar efter långsiktiga mål som ex ökad flexibilitet och förbättrad kvalitet. Nyckeltal Mått som används för att värdera och analysera ett företags prestation och effektivitet. Används för att övervaka och förbättra verksamheten och som beslutsunderlag. Inbetalning Inflöde av pengar till ett företag. Sker när en kund betalar för en bara eller tjänst. Ex banköverföring, kontantbetalning, faktura Fortlevnadsprincipen Princip som innebär att man antar att företaget kommer fortsätta sin verksamhet för all framtid New public management Reformrörelse (80-90 talet) som syftar till att effektivisera offentlig sektor genom att använda metoder från privat sektor. Årsredovisning En sammanställning av ett företags ekonomiska resultat under räkenskapsåret. Består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. En offentlig handling som skickas in till Bolagsverket. Den ska innehålla: förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning (ev kassaflödeanalys) och noter (tilläggsupplysningar). Inventarier Tillgångar som köps in för att användas i ett företags verksamhet under längre tid. Ex maskiner, verktyg, möbler, datorer. Resultat Skillnaden mellan intäkter och kostnader Kassaflödesanalys Finansiell rapport som visar företagets alla in- och utbetalningar under viss period. Tre kategorier: löpande verksamheten, investeringsverksamheten, finansieringsverksamheten. Balansräkning Finansiell rapport som ger överblick av ett företags ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Rapporten visar företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Utgående balansräkning är vid slutat av perioden, vilket sedan blir den ingående balansräkning för nästa period. Företagets summa  tillgångar vid varje tidpunkt ska vara lika stor som summa eget kapital och skulder (tillgångar = eget kapital + skulder) Resultaträkning Finansiell rapport, visar företagets intäkter och kostnader under viss period. Används för att bedöma företagets ekonomiska prestation. Företagets redovisade intäkter minus dess kostnader. Är periodiserad. Regelstyrning Att styra en organisation genom att införa och följa detaljerade regler och procedurer. Metoden fokuserar på att alla inom organisationen följer riktlinjer och standarder. Passar i en organisation med låg tillit. Resultatstyrning Metod för att styra en organisation genom att fokusera på specifika mål. Ger frihet och flexibilitet till medarbetarna. Passar i en organisation med hög tillit. Fordran Ett ekonomiskt anspråk som en part har på en annan. Rätten att kräva betalning eller prestation av den andra parten. Uppstår ex när ett företag säljer en vara och skickar en faktura. Räkenskapsår En period (oftast 12 månader) som ett företag använder sig för att sammanställa sin ekonomiska redovisning. Kan vara kortare eller längre än 12 månader om det är ett nystartat företag eller om företaget byter räkenskapsår. Bokslut Sammanställning av företagets bokföring vid slutet av räkenskapsåret. Består av finansiella rapporter. Man fastställer intäkter och kostnader under en viss period, samt fastställer värdet av tillgångar och skulder inför balansräkningen. Består konkret av en resultaträkning och en balansräkning som tillsammans utgör så kallade boklsutsrapporter. Affärshändelse Alla de händelser som leder till förändringar i företagets ekonomi i form av resultat och/eller finansiell ställning. T.ex. anskaffning och avskaffning av resurser och av betalningar. Resurser Allt som företaget använder för att bedriva sin verksamhet. Kan t.ex. vara personal och saker. Intäkt Värdet av utförda prestationer. Försäljningsvärdet av de prestationer som levereras eller utförs under en viss period. Utgift Värdet av anskaffade/mottagna resurser. Priset av de resurser som förtaget anskaffar, utgiften uppstår vid anskaffningstillfället. När man anskaffar sig något blir det en utgift, men betalningen kan ske vid ett senare tillfälle. Utbetalning Utflöde av likvida medel. Uppstår vid utbetalningspunkten. Kostnad Värdet av förbrukade resurser. Anskaffningsvärdet för de resurserna förtaget förbrukar under en viss period. Eget kapital Ägarens andel av tillgångarna. Vad som satsats av ägarna i företaget samt de löpande vinster som ev. gjorts under årens lopp. Eget kapital = värdet på företagets tillgångar - värdet på företagets skulder (i enlighet med balansekvationen) Skulder Krav på framtida utbetalningar. Bokföring Organisatorisk aktivitet där affärshändelser systematisk registreras på konton. Redovisningsprocessen Affärshändelser -> bokföring -> periodisering och bokslut -> (Haraldsson) rapportering Dubbel bokföring Man bokför affärshändelser i två bokföringskonton - debet (v) och kredit (h). Brukar kallas för T-konto. Debet och kredit är ALLTID lika stora, det ska vara samma belopp på båda sidorna. Typkonton För att göra dubbel bokföring behövs fyra typkonton: 1. Tillgångar 2. Eget kapital & skulder 3. Inkomster/intäkter 4. Utgifter/kostnader. Balansräkningen byggs upp av 1 & 2 med en debet och kreditsida. Resultaträkningen byggs upp av 3 & 4 Bokföringslagen Reglerar den löpande bokföringen. Är till för att skapa ordning och reda i bokföringen, den säkerställer att företagets intressenter får tillförlitlig ekonomisk information. Bokföringsskyldighet Handlar om vem som är skyldig att ta fram bokföring. Kraven kan variera beroende på om det är en juridisk eller fysisk person som ska bokförs. Räkenskapsår Den period för vilken redovisning upprättas och avslutas. Systematisk bokföring Redovisning på konton. Utgår från en kontoplan (de konton som företaget använder). BAS-kontoplanen En generell plan för systematisering och kontering av affärshändelser och kan användas av företag och organisationer. Alla konton inom BAS-kontoplanen har olika kontonummer beroende på kontoklass. Kontoklasserna är 1–8. Kontonummerlogik (BAS) Den första siffran i kontonumret är kontoklassen. Andra siffran är kontogrupp. Tredje siffran är ett huvudkonto. Fjärdesiffran är underkonton. Löpande bokföring Det dagliga arbetet med att i kronologisk och systematisk ordning, baserat på verifikationer, bokföra företagets ekonomiska transaktioner på konton. Sker mellan bokslutstillfällena. Moms En statlig skatt som utgår på försäljning av varor och tjänster inom Sverige. Skatt på konsumtion = konsumenterna betalar kostnaden, inte företaget. Momsen betalas sedan vidare till staten. Företaget får göra avdrag för den moms de betalat vid inköp av varor. Kostnadseffektivitet Ett mått som anger kvoten mellan nyttan av en insats i förhållande till de resurser som använts. Relevant prestation En aktivitet som är kopplad till verksamhetens målbild ”Det som mäts blir gjort” Det innebär att verksamheter genom att mäta saker riktar fokus på vad som anses vara viktigt. Vad innebär att styrning Att styrningen sker efter att något skett sker ex post? Kvasimarknad En marknad där medborgare kan välja men som finansieras av offentliga medel Sidoordnad bokföring Redovisning utöver grundbok och huvudbok. Kundreskontra Specifikation över och sammanställning av samtliga kundfordringar. För varje fordran (faktura) anges kund, fakturadatum, förfallodatum och belopp. Finansieringstransaktioner Det som finansierar företaget - eget kapital och skulder (lån). Preliminär inkomstskatt Man betalar den skatt som beräknas för räkenskapsåret i förskott. Företaget gör en egen självdeklaration och lämnar in till Skatteverket. Skattekonto Här registreras företagets preliminärskatt, deklarerad moms, personalskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter. Periodisering Handlar om att bestämma vilka utgifter som ska kostnadsföras och vilka inkomster som ska intänktsföras en viss period. Fokus ligger på resultaträkningen, dvs hur stora intäkter och kostnader som ska redovisas en viss period. Förutbetalda kostnader Affärshändelse där betalningen skett i en period, med resursförbrukningen sker i en senare period. Exempel: hyra för lokaler, försäkringspremier och prenumerationsavgifter. Upplupna intäkter Inkomster som bokförs en senare period än redovisningsperioden. Exempel: när fakturering för utfört arbete sker i efterhand. Interimsskulder Består av förutbetalda intäkter och upplupna skulder. Periodiseras och hanteras för att sedan presenteras i bokslutet. Avskrivning När en anläggningstillgång har en begränsad nyttjandeperiod ska den skrivas av systematiskt över denna period. Den kostnad som redovisas som uttryck för värdenedgången och därmed resursförbrukningen kallas för avskrivning. Anskaffningsvärdet Det belopp som motsvarar utgiften för tillgångens förvärv eller tillverkning - sätts vid anskaffningstillfället. Realisationsvinst- eller Om ett företag säljer en anläggningstillgång kan förlust realisationsvinster- eller förluster uppkomma. Det uppstår i redovisningen när anläggningstillgångens bokförda värde i balansräkningen tas bort från balansräkningen via resultaträkningen. Om betalningen för tillgången är mindre än det bokförda värdet blir det en förlust, och tvärtom när det blir vinst. Realisationsresultat Realisationsresultat = försäljningars - bokfört värde Bokfört värde = anskaffningsvärde - ackumulerade avskrivningar – ackumulerade nedskrivningar. Inventering Samtliga artiklar i lagret räknas och förtecknas. Vid räkenskapsårets slut fastställs värdet av det utgående varulagret med inventering. Interimsposter Tillfälliga tillgångar och skulder som bokförs i samband med periodisering av inkomster och utgifter i bokslutet. Värdering Värdering av tillgångar och skulder påverkar företagets kostnader och intäkter och därmed årets resultat. Kontrollaktiviteter Har med bokföring och bokslut o göra eftersom man vill att de siffror som redovisas där ska vara så korrekta som möjligt. Förvaltningsberättelse För att resultat och finansiell ställning ska bli mer begriplig för externa användare kompletteras siffrorna. Berättelsen beskriver bland annat verksamheten, förväntad framtida  utveckling, osäkerheter som företaget står inför samt de viktigaste händelserna under åren som gått. Noter Består av en kombination av siffror och text. Förvaltningsberättelsen är ganska övergripande, då kan man ta hjälp av noterna för att få mer precis information. Det generella syftet med noter är att tala om hur företaget värderat sina tillgångar och skulder samt i detalj visa vad enskilda poster i resultat- och balansräkningen innehåller eller hur de har förändrats. Räkenskapsanalys Man analyserar företagets utveckling, resultat och finansiella ställning. Intressant för intressenter och aktieägare. Analysen görs genom nyckeltal. Nyckeltal Nyckeltal bildas från kvoter. De underlättar jämförelsen över tid och mellan företag av olika storlek. Exempel: räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassalikviditet. De är uppbyggda som kvoter och sorteras under de fyra områdena: lönsamhet, effektivitet, kapital styrka och likviditet. Räntabilitet på total kapital Ett övergripande nyckeltal som kan användas för att bedöma effektivitet. Här måste man fråga sig två saker – vilket resultatmått som är intressant och hur vi ska beräkna de totala tillgångarna. Totala tillgångar hämtas från balansräkningen. Soliditet Ett nyckeltal för att analysera ett företags finansiella ställning, som bl a banker är intresserade av.  KAN DU DETTA? 1. Vad är en affärshändelse? Alla händelser som leder till en förändring i verksamhetens ekonomi 2. Vad är en finansiell anläggningstillgång? En tillgång av finansiell karaktär 3. Vad menas med att vara bokföringsskyldig? Att man är skyldig att ta fram bokföring 4. Svensk myndighet som har till uppgift att tolka bokföringslagen? Bokföringsnämnden 5. Vilka typkonton som återfinns i balansräkningen? Tillgångar, eget kapital och skulder 6. Styrtekniken i regler? (regelstyrning)? Att arbete styrs av uppsatta regelverk i verksamheten 7. Vad menas med maximet “det som mäts blir gjort”? Innebär att verksamheter genom att mäta saker riktar fokus på vad som anses vara viktigt 8. Vad mäts i en statlig verksamhet? Olika beroende på vad som ska uppnås och vilka insatser som gjorts. 9. Vilket mått det läggs fokus på i myndighetens årsredovisningar? Resultatmått 10. Vad menas med “box-ticking”? Att fokusera på att göra saker istället för att avgöra om dessa saker skapar värde. 11. Vad menas med att värdera en tillgång till ”lägsta värdets princip”? Att tillgången värderas till det lägsta av anskaffningspriset och verkligt värde 12. Vad är en skuld? En framtida förpliktelse att betala en extern intressent 13. Vad är en koncern? En sammanslutning av företag, där ett äger andelar i ett eller flera andra företag 14. Intäkt? Värdet av utförda prestationer under en viss period 15. Utbetalning? Utflöde av likvida medel 16. Vad ingår i en redovisningsprocess? Att sammanställa bokföring i finansiella rapporter och kommunicera informationen 17. Immateriell anläggningstillgång? En tillgång som inte är av fysisk karaktär 18. Materiell anläggningstillgång? En tillgång av fysisk karaktär 19. Faktureringsmetoden? Att alla affärshändelser som har med in- och utbetalningar att göra bokförs löpande 20. Olika typer av resultat som lyfts fram i litteraturen? Upplevelseresultat, reellt resultat och monetärt resultat 22. En tillgång? Något som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar 23. Vad identifieras om man minskar en verksamhets tillgångar med dess redovisade skulder? Eget kapital 24. Avskrivning? Den del av en tillgång som förbrukats under en given period 25. Försiktighetsprincipen? Att resultat hellre underskattas än överskattas 26. Anläggningstillgång? En tillgång som skaffats för stadigvarande användning inom verksamheten 27. Hur blir ett dotterbolag blir till? Genom att ett företag äger mer än 50% av andelarna i ett annat företag 28. Reell redovisning? En redovisning som baseras på påtagliga aktiviteter i en verksamhet 29. Utgift? Värdet av anskaffade resurser 30. Tillgång? Något som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar 31. Hur värderas en anläggningstillgång? Till anskaffningsvärde reducerat med summan av tidigare avskrivningar 32. I vilken lag regleras den löpande bokföringen? Bokföringslagen 33. Inkomst? Värdet av levererade resurser 34. Eget kapital? Ägarnas andel av tillgångarna 35. Bokföring? En organisatorisk aktivitet där affärshändelser systematiskt registreras 36. Balansräkning alltid ska balansera? Att tillgångar ska vara lika mycket som eget kapital och skulder tillsammans 37. Kvasimarknad? En marknad där medborgare kan välja men som finansieras av offentliga medel. Marknad men inte riktigt 38. Valfrihetsmodell? Att en kommun eller en region godkänner en leverantör av en verksamhet 39. Offentliga sektorn ekonomiserats? Att ekonomer och ekonomiska styrmodeller tillåtits dominera 40. Styrbarhetsproblemet? Att myndigheter har ett kunskapsövertag och att styrbarhet kan ifrågasättas 41. Strategisk styrning? Att peka ut riktningen för verksamheten 42. Var redovisar regeringen de resultat som uppnåtts? I budgetpropositionen 43. Styrtekniken kulturstyrning? Att individer med en viss kunskap förväntas handla på ett visst sätt 44. Benchmarking? En jämförelse av verksamhet över tid 45. ”pinnjakt”? Att prestationer kvantifieras och eftersträvas 46. Tre hörnstenar som ingår i tillitsbaserad styrning? Kultur, organisation och styrning 47. Var delges regeringens mål för olika myndigheter? Regleringsbrevet 48. Styrning sker ex post? Att styrningen sker efter något har skett 49. Två resultat inom ekonomistyrning? Prestationer och effekter 50. Var delges regeringens mål för olika myndigheter? Regleringsbrevet 51. Styrtekniken ömsesidig anpassning? Olika individer anpassar sig till varandra i en verksamhet 52. Valfrihetsmodellen? Att en kommun eller en region godkänner en leverantör av en verksamhet 53. Relevant prestation? En aktivitet som är kopplad till en verksamhets målbild 54. Förmögenhetsskyddet, som skrevs in i 1953 års kommunallag? Att resurser bör förvaltas så att förmögenheten inte sjunker 55. Matchningsprincipen? Att kostnader definieras för de intäkter som uppstått i verksamheten 56. Två typer av produktionsresurser enligt Gröjer? Arbete och kapital 57. Interimpost i redovisningssammanhang? En tillfällig tillgång eller skuld som bokförs i bokslutet 58. Styrtekniken resultatstyrning? Att fokus riktas mot hur mycket output som skapas i verksamheten 59. ”granskningssamhälle”? Att samhället är uppbyggt kring idén om att mäta och kontrollera för att bedöma om rätt eller fel görs 60. Marknadsanpassning och konkurrensutsättning medfört minskad transparens i offentlig sektor? Dokument betraktas som affärshemligheter och lyder under andra regler än offentlig förvaltning 61. Offentliga sektorn har svårt att kontrollera intäktssidan? Eftersom intäkter är förutbestämda kan resultat i första hand åstadkommas genom förändring på kostnadssidan. 62. Historiskt nyckeltal? För att beskriva och utvärdera det som hänt 63. Målkongruens: Den grad till vilken gemensamma mål överensstämmer med mellan olika aktörer 64. Typkonton som återfinns i en resultaträkning: Intäkter och kostnader 65. Vad menar Bringselius att styrnings aspekten av tillitsbaserad styrning bygger på? Att minska onödig ekonomisk styrning 66. Vad karakteriserar nedbrytningsmetoden i budgetsammanhang? Att arbetet i princip enbart utgår från ledningens perspektiv 67. Ibland kallas budgetering för redovisning i förväg. Varför? Båda innehåller monetära termer och ska utmynna i rapporter om ekonomiskt läge 68. Vad visar en balansbudget? Alla tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt 69. Vilka kostnader är aktuella för självkostnader i offentlig sektor? Fokus läggs på fullständig kostnadsfördelning av nödvändiga bokföringsmässiga kostnader 70. Vad innebär fullständig kostnadsfördelning? Att beräkna långsiktig genomsnittlig kostnad 71. Vad är en finansiell anläggenhetstillgång? En tillgång av finansiell karaktär 72. Vad innebär faktureringsmetoden? Att alla affärshändelser som har med in- och utbetalningar att göra bokförs löpande 73. Vad är målkongurens? Den grad till vilken gemensamma mål överensstämmer med mellan olika aktörer 74. Vad innebär styrbarhetsproblemet? Att myndigheter har ett kunskapsövertag och att styrbarhet kan ifrågasättas 75. Vad menas med granskningssamhälle? Att samhället är uppbyggt kring idén om att mäta och kontrollera för att bedöma om rätt eller fel görs 76. Varför är kundbegreppet problematiskt i offentlig sektor? Relationen präglas vanligen inte av både valfrihet och förhandlingsmöjlighet  TILL TENTAN – TESTA DIG SJÄLV SANT ELLER FALSKT? 1. Avskrivningar påverkar en verksamhets ekonomiska resultat liksom dess likvida medel. a. Falskt 2. Yttre effektivitet kan även kallas som produktivitet. a. Falskt 3. En inbetalning kan definieras som ett inflöde av finansiella tillgångar. a. Falskt 4. Styrningskedja består av strategisk, administrativ, och operativ styrning. a. Sant 5. Balans i balansräkning betyder att summa tillgångar blir lika stora som summa intäkter? a. Falskt 6. Ett lagging nyckeltal används för att identifiera vad som gått bra i en verksamhet och varför a. Sant 7. Tillitbaserad styrning har sin praxis i relationen mellan tillit, rättssäkerhet och den statliga kontrollen? a. Falskt 8. New Public Management kan delas in i marknads och management baserade resurser? a. Sant 9. Förkämpen ser till att resurser räcker till alla de olika uppdrag som man ålagts? a. Falskt 10. Samordning och målkongurens är de två huvudproblem som alla former av styrning syftar till att lösa? a. Falskt 11. Självkostnadsprincipen innebär att kostnaderna i analysen delvis för att priset/avgiften inte ska vara högre än kostnaderna? a. Falskt  DEL 2 FYLL I 1. Varje budget består av två delar som kallas huvud och delbudgetar. En likviditetsbudget består av framtidas ____________ (utgifter och inbetalningar, intäkter och kostnader, inkomster och utbetalningar, inbetalningar och kostnader, kundfordringar och leverantörsskulder, inbetalningar och utbetalningar, tillgångar, eget kapital, och skulder, utgifter och inkomster). Till skillnad visar budgeterade resultaträkning informationen om verksamhetens planerade______________ (utgifter och inkomster, intäkter och kostnader, tillgångar, eget kapital, och skulder, inbetalningar och utbetalningar, inbetalningar och kostnader, kundfordringar och leverantörsskulder, inkomster och utbetalningar, utgifter och inbetalningar). En budgeterad balansräkning består av budgeterade__________ (tillgångar, eget kapital, och skulder, inbetalningar och kostnader, kundfordringar och leverantörsskulder, intäkter och kostnader, inkomster och utbetalningar, utgifter och inbetalningar, utgifter och inkomster, inbetalningar och utbetalningar). Det finns alltid samband mellan dem. Exempelvis är en planerad försäljning på kredit både budgeterad som en__________ (inbetalning och intäkt, utbetalning och skuld, inkomst och utbetalning, intäkt och inkomst, intäkt och tillgång, kostnad och skuld, utbetalning och kostnad, utgift och inbetalning) under samma period. När verksamheten budgeterar sina planerade inköp på kredit bokförs denna transaktion både som________________ (intäkt och tillgång, kostnad och skuld, utgift och inbetalning, intäkt och inkomst, inbetalning och intäkt, utbetalning och kostnad, utbetalning och skuld, inkomst och utbetalning) i samma period. Budgeterad amortering av banklån redovisas i_________  (budgeterad balansräkning som ett förlust, likviditetsbudget som en kostnad, budgeterad resultaträkning som en inbetalning, likviditetsbudget som en utbetalning, budgeterad balansräkning som en tillgång, budgeterad resultaträkning som en kostnad, budgeterad resultaträkning som en utbetalning) medan beräknad ränta på banklån redovisas både i _____________ (budgeterad balansräkning som ett förlust, likviditetsbudget som en utbetalning, likviditetsbudget som en kostnad, budgeterad balansräkning som en tillgång, budgeterad resultaträkning som en inbetalning, budgeterad resultaträkning som en kostnad, budgeterad resultaträkning som en utbetalning) Och________________ (budgeterad resultaträkning som en kostnad, likviditetsbudget som en kostnad, budgeterad balansräkning som ett förlust, budgeterad resultaträkning som en utbetalning, budgeterad resultaträkning som en inbetalning, likviditetsbudget som en utbetalning, budgeterad balansräkning som en tillgång). DEL 3 ESSÄ A) Budgeteringsbegreppet Budgetering har varit en praxis inom den offentliga sektorn under lång tid och är därför ett av de vanligaste styrmedlen som används för att styra verksamheter. Det finns dock skillnader i fråga om syftet med budgetering, som ofta beskrivs som en omvandling från traditionella till moderna syften. Beskriv och förklara minst tre punkter som avser traditionella/klassiska syften och tre punkter som avser moderna syften för budgetering B) Finansiering När det gäller resursfördelning finns det tre vanliga budgetmetoder för att finansiera offentlig verksamhet. Beskriv och förklara de tre vanligaste budgetmetoderna och diskutera deras nackdelar och fördelar Exempel Svar: Anslagsfinansiering är den vanligaste formen inom offentliga verksamheter. Metoden fördelar resurserna efter verksamheternas behov från tidigare bedömningar, alltså bedömningen som gjordes under föregående år är ett underlag för hur mycket anslagorganisationen får. Fördelen med denna metod är att den fördelar resurserna utifrån en tydlig analys och bedömning som gör på verksamheten och organisationens olika förutsättningar. Nackdelen med metoden är att anslagen beviljas ofta årsvis, vilket gör att verksamheten vill använda upp allt anslag innan årets nya anslag beviljas. Detta visar ett tecken på saknad långsiktighet. Prestationsfinansieringen är en annan budgetsmetod. Till skillnad från anslagsfinansieringen baserar prestationsfinansiering inte på bedömningar utan helt från hur mycket verksamheten har presterat under året, ersättningen delas ut beroende på antal produktioner som verksamheten lyckades med. Skolor exempelvis finansieras av prestationer, då skolorna får mer i ersättning när fler elevplatser produceras. En fördel med prestationsfinansieringen är att den anses vara rättvis vid resursfördelningen. Det är inte efter enskilda bedömningar som gör att en verksamhet får mer eller mindre, utan efter antal produktion. Man kan säga ett denna metod ökar incitament för att producera mer, vilket i sin tur blir en nackdel. Eftersom verksamheterna tenderar att överproducerar för att få mer ersättning. Behovsfinansiering finansierar ofta stadsdelar och kommuner. Metoden fördelar resurserna baseras på en lokal behovsbedömning som en stadsdel eller en kommun har. dessa lokala behov kan vara åldersskillnader, köns, socialförhållande,osv. Behoven är ofta oförändrade under en längre tidsperiod. Denna metod tar inte hänsyn till behov som kan uppstå under perioden. Fördelen är dock att bedömningen är objektiv och baserar på verkliga faktorer. c) Ansvarseneheter Hur det ekonomiska ansvaret utformas för enheter är en viktig del av ekonomistyrningen. Beskriv de tre ansvarsenheter och förklara positiva och negativa effekter som kan uppstå vid deras tillämpning. Exempel svar: Kostnadsansvarenhet ansvarar för kostnader som är begränsat till ett visst ändamål. Det innebär att varje kostnad avses använda till olika saker, materialkostnad, hyreskostnad,osv. Kostnadsansvarsenheten får därför inte blandas ihop eller omfördelas mellan olika kostnader. En negativ effekt som medför av kostnadsansvarenhet är att den ställer mycket krav på besparingar och disciplin för den som ansvarar över enheten. Åt andra sidan är kostnadsansvarsenhet lätt att organiseras, för de som tar emot resurserna är de ansvariga för endast en kostnad. Resultatansvarsenhet försöker matcha intäkter med kostnader, det innebär att kostnader får inte vara mer än intäkterna. Resultatansvarsenhet kan sägas att fokuserar mycket på prestationer som senare omvandlas till intäkter. En negativ effekt som denna ansvarsenhet inte räknar med är att produktionen kan minskas på grund av exempelvis fler personal vabbar eller covid. Vid det här tillfället är det svårt att matcha intäkter med kostnader. Balansräkningsansvarsenhet innebär att värna om organisationens eget kapital. Fokuset riktad på att öka eget kapital genom satsningar och ackumulationer över tid. Enheten ställer krav på att enhetschefen ska göra smarta satsningar som gynnar organisationen under en lång tid. Exempel på saker som enheten kan satsa på är inventarier, maskiner, byggnader eller bank. Balansräkningsansvarsenhet kan sägas att vara beroende på budgeten för att budgetarbetet gör en framtidsbedömning på vart de likvida medel kan placeras. Många vet att budgetarbetet är dyrt att göra  D) Effektivitetsbegrepp Ekonomistyrning syftar till att öka effektivitet i verksamheter. Beskriv och förklara vad begreppet effektivitet är och definiera olika former av effektivitet. Diskutera för och nackdelar med fokuset på effektivitet i den offentliga sektorn. Exempel svar: Effektivitet betyder att göra rätt saker som medför ett positivt resultat för organisationen. Det kan handla om att satsa på billiga resurser för att nå målet. "De billiga resurser" anses vara det rätta valet om utfallet blir positivt trots inga dyrbara resurser krävs. Olika former av effektivitet är inre och yttre effektivitet. Inre effektivitet beskriver relationen mellan satsade resurser och det som produceras. Om en organisation med ett visst antal satsade resurser producerar mer än de andra organisationer med samma antal satsade resurser, sägs den förstnämnda har en högre inre effektivitet. Yttre effektivitet handlar om relationen mellan satsade resurser och resultatet, här ska resultatet överensstämmas med målet som satts upp av organisationen. Hos offentliga verksamheter kan en hög yttre effektivitet anskaffas genom att uppnå de mål som politikerna sätter upp för verksamheten. Fokus på effektivitet i den offentliga sektorn är inspirerad av NPM idéer. När ökad effektivitet blir huvudfokuset så satsar man mer på resultat- och målstyrning. Där offentliga målen definieras och brytas ned till olika delmål för att ange en riktning för hur medarbetarna nå resultatet. När fokus på effektivitet förespråkar resultatstyrning ska det inte finnas plats för regelstyrning, som brukar finnas inom byråkratiska organisationer. Det betyder att inga utrymme finns för systematiska eller fasta regler på hur arbetsprocessen går till. En förenkling görs så att arbetsprocessen går snabbare och enklare för arbetarna att utföra arbetet. Detta ger upphov till att de anställda är tvungen att "springa snabbare" för att nå verksamhetens önskade resultat. Inom Offentliga verksamheter är det svårt att mäta om yttre effektiviteten har ökat. På grund av att resultaten hos vissa verksamheter är inte synbara trots att arbetarna har gjort det som krävs, resultatet blir tydligare över tiden. Fokus på effektivitet leder också till att offentliga verksamheter konkurrenssätter sig själv med de andra privata aktörer i samhället. Idén är ju för att kunna mäta effektivitetet genom att jämföra sin verksamhet med privata aktörer. Medborgaren som tar del av tjänster eller varor har nu fler valmöjligheter mellan offentliga och privata aktörer att utföra sina tjänster. Typisk dilemma som offentliga verksamheter bemöter med är arbetsbelastningen, nu när fokus effektivitet introduceras kan den offentliga sektorn ha en anledning att nyttja sig av de marknadslösningar som uppstår tack vare NPM. Beställar- utförar modellen eller interndebiteringen är användbara i avseendet när offentliga verksamheter behöver underlätta arbetsbelastningen. Exempelvis kan sjukhuset beställa fler sjuksökterskor från en utförarenhet för att minska antal liggsår. Ökad på effektivitet har sina negativa effekter när kommer till frågan om styrning. Som nämnde tidigare är resultat- och målstyrning en central faktor för effektivitet enligt NPM reformerna. Det innebär att styrtekniker som ömsesidig anpassning, regelstyrning och kulturstyrning är ovanligt att tillämpa för att öka effektiviteten. När den ena styrtekniken föredrar över de andra kan vissa faktorer negligeras. Exempelvis regelstyrning där regler och rutiner är centrala blir förenklade för att öka effektiviteten. När reglerna förenklas kan medborgarens rättsäkerhet inte garanteras. Fokus på effektivitet dämpar också samverkan inom organisationen, då de anställda är så upptagna med de delmål som ålagts åt dem för att uppnå. Det blir en minskad kunskapsutveckling när arbetarna ägner de mesta tiden åt effektivitesrapportering till cheferna eller åt att anpassa sig efter måluppdateringar inom organisationen. Ökad effektivitet tar inte hänsyn till arbetsprocessen utan endast utfallet som presenteras i slutändan. Vilket väcker frågorna om arbetsförhållanden och medborgarens välfärd. Alltså om arbetarna endast har ökat effektivitet som mål kan det vara så att de känner sig stressad om delmålen inte nås. När medborgaren tar del av tjänster som produceras av offentliga verksamheter. Medborgaren behandlar nu som kunder då offentliga verksamheter konkurrensätter sig med privata aktörerna, hur vet man att medborgarens välfärd värnas om när regelstyrning inte tillämpas