Sam Prövning Del 2 PDF

**[Begrepp:]** **Bytesrätt-**du kan lämna tillbaka en vara och få en annan vara istället. Du kan aldrig kräva att få öppet köp eller bytesrätt. Det är butiken som bestämmer. **Garanti-**En garanti är ett löfte att det du köper ska fungera på ett visst sätt och under en viss tid. Garantin kan lämna...

**[Begrepp:]** **Bytesrätt-**du kan lämna tillbaka en vara och få en annan vara istället. Du kan aldrig kräva att få öppet köp eller bytesrätt. Det är butiken som bestämmer. **Garanti-**En garanti är ett löfte att det du köper ska fungera på ett visst sätt och under en viss tid. Garantin kan lämnas av företaget du köpt varan eller tjänsten av eller av till exempel tillverkaren. Det är frivilligt för ett företag att lämna en garanti och företaget bestämmer därför självt vad som gäller. De bestämmer till exempel hur länge du har garanti och vilka delar av varan eller tjänsten som omfattas. **Kvitto-**bekräftelse att en person eller en organisation har betalat för en vara eller en tjänst. **Rea-** får bara användas i vissa fall. Priset på varan eller tjänsten måste till exempel vara väsentligt lägre än det normala priset. Och rean får bara pågå under en begränsad tid. **Reklamera tjänst-**resultatet inte motsvarar det ni kommit överens om, du klagar på felet inom 2 månader från att du upptäckte felet, arbetet inte är fackmässigt utfört, till exempel om arbetet är slarvigt gjort eller om det finns brister **Reklamera vara-**innebär att du klagar på fel. I Sverige har du reklamationsrätt i tre år. Du kan till exempel reklamera en vara som fungerar dåligt eller är trasig. Men du kan också göra en reklamation om varan inte stämmer överens med informationen du fått eller inte är anpassad efter ändamålet. **Ångerrätt i butik och på nätet-**Ångerrätt betyder att du har rätt att lämna tillbaka en vara eller ångra beställningen av en tjänst. Du har ångerrätt i 14 dagar när du handlar av ett företag på distans, till exempel via nätet eller telefon. Du har ingen ångerrätt när du handlar i en butik. Kolla upp om företaget erbjuder öppet köp eller bytesrätt. Ångerrätten står i lagen. **Öppet köp-**du kan lämna tillbaka en vara och få pengarna tillbaka. **Kapitel 5** **Hyresrätt --** Du hyr en bostad och betalar hyra till en hyresvärd. Du äger inte bostaden och kan inte sälja den, men har rätt att bo där så länge du följer hyresavtalet. **Bostadsrätt --** Du köper rätten att bo i en bostad inom en bostadsrättsförening. Du betalar en månadsavgift till föreningen och kan sälja bostaden när du vill. **Äganderätt --** Du äger hela bostaden (t.ex. en villa) och har full kontroll över den. Du betalar inga avgifter till en förening men ansvarar själv för underhåll och kostnader. **Kommunalskatt-**skatten som betalas till kommunen för att kommunen ska kunna finansiera skola, vård, omsorg och kollektiv trafik. Kommunalskatten är **proportionell**, vilket betyder att alla betalar samma skattesats oavsett inkomst. **Statlig inkomstskatt-** är en extra skatt som betalas av personer med högre inkomster, utöver kommunalskatten. Den är **progressiv**, vilket innebär att den bara tas ut på inkomster över en viss gräns. **Transferering-** är en ekonomisk överföring från staten till individer eller hushåll utan krav på motprestation. Det är ett sätt att omfördela pengar i samhället och finansieras genom skatter. Exempel på transfereringar: - Barnbidrag - Bostadsbidrag - Studiebidrag - Sjukpenning - Pension - Arbetslöshetsersättning (A-kassa) **Kapitel 8** **Monopol --** När ett enda företag kontrollerar en marknad och saknar konkurrens, t.ex. Systembolaget i Sverige**.** **Oligopol --** När ett fåtal företag dominerar en marknad och påverkar priserna, t.ex. bensinbolag och mobiloperatörer **Marknadsekonomi** **Innebörd:** - Ekonomin styrs av privatpersoner och företag utan statlig inblandning. - Företag producerar varor och tjänster för att göra vinst. - Konkurrens driver innovation och effektivitet. **Pris & Produktion:** - Pris: Bestäms av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan ökar och utbudet är lågt, stiger priset. Om utbudet är stort men efterfrågan låg, sjunker priset. - Produktion: Företag producerar det som är lönsamt och anpassar produktionen efter vad konsumenterna efterfrågar. **Fördelar:** - Effektivt system där företag drivs av konkurrens och innovation. - Utbudet av varor och tjänster speglar vad folk vill ha. **Nackdelar:** - Kan leda till ekonomiska klyftor, eftersom de rikaste får mer inflytande. - Vissa viktiga tjänster (t.ex. sjukvård) kan bli dyra och svåråtkomliga för låginkomsttagare. [Exempel på länder: USA, Storbritannien.] **Planekonomi** **Innebörd:** - Staten bestämmer vad, hur mycket och till vilket pris varor ska produceras. - Produktionsmedlen ägs av staten, och privat ägande är begränsat eller förbjudet. - Målet är ofta att skapa jämlikhet och undvika ekonomiska klyftor. **Pris & Produktion:** - Pris: Sätts av staten, ofta för att hålla basvaror billiga och tillgängliga för alla. - Produktion: Staten planerar i förväg hur mycket som ska produceras av olika varor och tjänster, vilket kan leda till överskott eller brist. **Fördelar:** - Jämn fördelning av resurser och trygghet för medborgarna. - Staten kan prioritera samhällsviktiga varor och tjänster. **Nackdelar:** - Ineffektiv produktion -- om staten planerar fel kan det uppstå brist på vissa varor och överskott på andra. - Brist på konkurrens leder ofta till sämre kvalitet och innovation. [Exempel på länder: Tidigare Sovjetunionen, dagens Nordkorea.] **Blandekonomi** **Innebörd:** - En blandning av marknadsekonomi och planekonomi. - Marknaden styr stora delar av ekonomin, men staten kontrollerar och reglerar vissa sektorer (t.ex. sjukvård, utbildning och kollektivtrafik). - Målet är att kombinera marknadens effektivitet med statlig kontroll för att skapa trygghet och rättvisa. **Pris & Produktion:** - Pris: Bestäms till stor del av marknaden, men staten kan reglera eller subventionera vissa varor och tjänster. - Produktion: Företag producerar efter efterfrågan, men staten kan ingripa och styra produktionen inom vissa områden. **Fördelar:** - Balanserar ekonomisk tillväxt med social trygghet. - Staten kan skydda svagare grupper genom bidrag och välfärdstjänster. **Nackdelar:** - Vissa statliga regleringar kan hämma tillväxt och innovation. - Höga skatter kan krävas för att finansiera välfärdstjänster. [Exempel på länder: Sverige, Tyskland, Frankrike.] **Utbud och efterfrågan** Hög efterfrågan = Många vill köpa → priset stiger. Låg efterfrågan = Få vill köpa → priset sjunker. Exempel: Om en ny mobilmodell blir populär, ökar efterfrågan. Om det finns få exemplar till salu, kan företaget höja priset. Högt utbud = Många produkter på marknaden → priset sjunker. Lågt utbud = Få produkter tillgängliga → priset stiger. Exempel: Om en fabrik producerar många bilar, blir utbudet stort, och priset kan sjunka om efterfrågan inte ökar i samma takt. **Jämviktspunkt:** När utbud och efterfrågan möts, skapas ett jämviktspris -- det pris där lika många vill köpa som det finns att sälja. Om priset sätts för högt, köper färre, och säljare måste sänka priset. Om priset är för lågt, tar varan snabbt slut, och säljare kan höja priset. Exempel: Om en butik säljer glass för 50 kr och ingen köper, måste priset sänkas. Om glassen istället kostar 5 kr och alla vill köpa, kan priset höjas tills en balans hittas.   **BNP (Bruttonationalprodukt)** Det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period (vanligtvis ett år). BNP används för att mäta ett lands ekonomiska storlek och tillväxt. **BNI (Bruttonationalinkomst)** Totala inkomsten för ett land, inklusive pengar som tjänas utomlands av landets medborgare eller företag. Det ger en bättre bild av ett lands ekonomiska situation än BNP, eftersom det också tar med inkomster från utlandet. **BNP PPP (Bruttonationalprodukt köpkraftsjusterad)** BNP justerat för skillnader i köpkraft mellan olika länder. Eftersom prisnivåerna varierar mellan länder, ger BNP PPP en bättre bild av levnadsstandarden genom att räkna om BNP utifrån vad pengar faktiskt räcker till i respektive land. **BNP per capita PPP** BNP PPP delat på antal invånare i ett land. Det ger ett mått på den genomsnittliga ekonomiska levnadsstandarden per person. **Inflation** En ökning av den allmänna prisnivån i ett land över tid, vilket leder till att pengarnas köpkraft minskar. Om inflationen är hög blir varor och tjänster dyrare. **Deflation** Motsatsen till inflation -- det innebär att den allmänna prisnivån sjunker. Detta kan låta positivt, men kan leda till ekonomiska problem, eftersom företag och konsumenter skjuter upp investeringar och konsumtion i väntan på ännu lägre priser. **KPI (Konsumentprisindex)** Ett mått på hur priserna på en korg av varor och tjänster förändras över tid. KPI används ofta för att mäta inflationen i ett land. **Ränta** Kostnaden för att låna pengar eller avkastningen på sparande. Det är den avgift som en långivare tar ut från en låntagare, uttryckt i procent av lånebeloppet per år. **Amortering** Den del av ett lån som betalas tillbaka vid varje betalningstillfälle, utöver räntan. Om du amorterar ett lån minskar skulden successivt. **Skillnaden mellan fast och rörlig växelkurs** **Fast växelkurs**: Valutan är knuten till en annan valuta eller en valutakorg och hålls stabil genom att centralbanken köper och säljer sin egen valuta vid behov. **Rörlig växelkurs**: Valutan bestäms av marknaden utifrån utbud och efterfrågan, vilket innebär att den kan variera över tid. **Konjunkturell arbetslöshet** Arbetslöshet som uppstår på grund av lågkonjunktur. När efterfrågan i ekonomin är låg, minskar företagens produktion, vilket leder till att de behöver färre anställda. **Strukturell arbetslöshet** Arbetslöshet som beror på mer långsiktiga faktorer, t.ex. teknologisk utveckling, förändringar i näringslivet eller att arbetskraftens kompetens inte matchar de jobb som finns tillgängliga. **Kapitel 9** **Högkonjunktur** - Hög efterfrågan på varor och tjänster. - Låg arbetslöshet, företag anställer fler. - Löner och priser stiger. - Staten får in mer skatt. Hur det börjar - Ökad efterfrågan från hushåll och företag. - Lättillgängliga krediter och låga räntor stimulerar investeringar. - Positiv framtidstro som driver på konsumtion och investeringar. - Överhettning: När efterfrågan är så hög att företag inte hinner med, vilket leder till kraftig prisökning (inflation). - Räntehöjningar: Riksbanken kan höja räntan för att bromsa ekonomin och minska inflationen. **Lågkonjunktur** - Låg efterfrågan, minskad produktion. - Ökad arbetslöshet, företag drar ner på personal. - Priserna stiger långsammare eller sjunker (deflation). - Minskade skatteintäkter för staten. Hur det börjar - Minskad efterfrågan på varor och tjänster. - Försiktighet bland konsumenter och företag → minskade investeringar. - Externa faktorer som finanskriser, pandemier eller andra globala händelser. Åtgärder för att motverka lågkonjunktur: - Räntesänkningar: Riksbanken sänker räntan för att göra det billigare att låna pengar, vilket kan öka konsumtion och investeringar. - Finanspolitik: Staten kan öka utgifter (t.ex. infrastrukturprojekt) eller sänka skatter för att stimulera ekonomin. **Från högkonjunktur till lågkonjunktur:** **Överhettning**: Ekonomin växer för snabbt, vilket driver upp priser och löner för mycket. Till slut kan det leda till att centralbanken höjer räntan för att kyla ner ekonomin, vilket bromsar investeringar och konsumtion. **Externa chocker:** En global finanskris, råvarukris eller geopolitisk konflikt kan plötsligt bromsa efterfrågan och handel. **Från lågkonjunktur till högkonjunktur:** **Stimulanser:** Regeringar kan öka offentliga utgifter eller sänka skatter för att få fart på ekonomin. Centralbanken kan sänka räntor för att göra det billigare att låna och investera. **Återhämtning**: När företagen ser att efterfrågan börjar öka igen vågar de satsa på nyanställningar och investeringar, vilket får ekonomin att växa.