Första världskriget PDF

S. 214-242 Vilka är de fyra fredsfaktorerna 1914? ​ Fredsrörelsen – Den internationella fredsrörelsen, som bestod av grupper och organisationer som arbetade för att förhindra krig, var aktiv och försökte bygga upp en kultur av diplomati och samarbete mellan nationer. ​ Handeln mel...

S. 214-242 Vilka är de fyra fredsfaktorerna 1914? ​ Fredsrörelsen – Den internationella fredsrörelsen, som bestod av grupper och organisationer som arbetade för att förhindra krig, var aktiv och försökte bygga upp en kultur av diplomati och samarbete mellan nationer. ​ Handeln mellan länder – ekonomiskt beroende mellan länder, särskilt genom handel, sågs som en riskfaktor. Länder som var ekonomiskt sammanlänkade skulle enligt denna syn ha mindre incitament att gå i krig med varandra, då krig skulle skada deras ekonomiska intressen. ​ Socialistinternationalen – Den socialistiska rörelsen, genom Socialistinternationalen, fördömde krig och förespråkade stora strejker och internationell solidaritet för att förhindra att arbetarna skulle skickas ut i krig. Många socialister trodde att krig i grunden gynnade kapitalister och makteliter snarare än arbetarna. ​ Den goda ekonomin – En stabil och växande ekonomi gav upphov till optimism och en önskan att undvika de förödande konsekvenserna av ett krig. En god ekonomi minskade risken för krig, eftersom nationerna hade mer att förlora i en konflikt. Vilka var de fyra krigs riskerna 1914? ​ Imperialismen och kapprustningen – Strävan efter att utöka sina koloniala imperier och den intensiva kapprustningen, där länder tävlade om att bygga upp sina militära styrkor, ökade spänningarna mellan stormakterna och gjorde ett krig mer sannolikt. ​ De militära allianserna – De komplexa allianserna mellan olika europeiska stormakter innebar att en konflikt mellan två länder snabbt kunde sprida sig och dra in flera nationer i kriget. Dessa allianser skapade en känsla av att om ett land attackerades, skulle dess allierade komma till dess försvar. ​ Nationalismen – Nationalistiska strömningar, både inom länder och mellan olika etniska grupper, ökade spänningarna i Europa. På Balkan, till exempel, växte en stark serbisk nationalism som ställde sig emot Österrike-Ungern, och den tyska nationalismens expansionistiska tendenser skapade oro bland grannländerna. ​ Bristen på demokratin – I många europeiska länder fanns det auktoritära regimer eller svaga demokratier som inte reflekterade folkets vilja. Dessa regimer hade lättare att fatta beslut om krig utan att behöva ta hänsyn till allmänhetens opinion, vilket ökade risken för konflikt. Hur kom det sig att den goda ekonomin gjorde människor mindre villiga att gå ut i krig enligt en del historiker?​ Enligt vissa historiker gjorde en god ekonomi att människor och nationer var mer fokuserade på välstånd och framsteg, vilket minskade viljan att riskera dessa framsteg genom att gå ut i ett krig. Ekonomiskt välstånd innebär stabilitet och välfärd, vilket gör att folk är mindre benägna att vilja genomgå de förluster och det lidande som ett krig innebär. Därmed blev krig mer ogillade i ett ekonomiskt stabilt samhälle, där en konflikt skulle kunna hota både materiella och sociala framsteg. Vad innebar socialistinternationalens idé om stora strejker mot kriget?​ Socialistinternationalen, en sammanslutning av socialistiska och arbetarrörelser, förespråkade stora generalstrejker som ett sätt att förhindra krig. Tanken var att arbetare, som var de som oftast drabbades hårdast av krig, skulle samarbeta över nationsgränser för att sätta stopp för krigshetsen. Genom att organisera en omfattande arbetsnedläggelse skulle arbetarna kunna förhindra att deras regeringar gick i krig. Varför kunde bristande demokrati öka krigsrisken?​ I länder där demokratin var svag eller obefintlig, var det ofta svårare för befolkningen att påverka politiska beslut, inklusive beslut om krig. Auktoritära regimer eller monarkier kunde lättare besluta om krig utan att behöva ta hänsyn till folkets vilja eller opinion. Detta ökade risken för att nationer skulle dras in i konflikter, då det fanns färre kontroller eller balanser som hindrade beslutsfattare från att agera på ett aggressivt sätt. Av vilka skäl var det få som trodde skotten i Sarajevo skulle leda till ett världskrig?​ Många trodde inte att mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo skulle leda till ett världskrig för att de inte insåg hur de internationella allianserna var så sammanflätade och att ett lokaliserat attentat snabbt kunde trappa upp till ett storskaligt krig. Det var vanligt att man såg konflikter på Balkan som avgränsade och inte som något som skulle drabba hela Europa. Den politiska dynamiken som redan var i rörelse var svår att förutsäga för de flesta. Varför ville den österrikiske kejsaren förklara krig mot Serbien?​ Österrike-Ungern såg mordet på Franz Ferdinand som ett hot mot sin makt och inflytande på Balkan, där nationalismen var på frammarsch, särskilt i Serbien. Kejsaren ville straffa Serbien och säkerställa att deras inflytande i regionen inte hotades. Det var också en chans att stärka sitt eget imperiums prestige och makt, särskilt inför andra stormakter. Varför stödde den tyske kejsaren Österrike-Ungerns krigsförklaring mot Serbien?​ Tyskland såg Österrike-Ungerns konflikt med Serbien som ett sätt att stärka sin egen position i Europa och att hålla det österrikiska imperiet som en allierad. Kejsar Wilhelm II såg även Serbien som ett hot mot stabiliteten i regionen och ville inte låta Österrike-Ungern stå ensamma. Dessutom kände Tyskland att de behövde stå fast vid sina allianser, särskilt för att avskräcka Ryssland och dess möjliga stöd till Serbien. Hur kom det sig att många jublade över att kriget bröt ut?​ Många såg kriget som en chans till nationell enhet och stolthet. I flera länder fanns det en stark nationalistisk känsla där kriget sågs som en möjlighet att demonstrera makt, stärka nationens status eller till och med expandera territorier. Propaganda spelade också en stor roll i att måla upp kriget som något heroisk och nödvändigt, vilket skapade en känsla av optimism och jublande när mobiliseringen började. Vad var skyttegravarna på västfronten?​ Skyttegravarna på västfronten var djupa, långa grävda diken där soldater från både Ententen och Centralmakterna grävde in sig för att skydda sig från fiendens eld. De var del av en statisk försvarslinje som sträckte sig från Belgien till Schweiz och var föremål för långdragna och förödande strider, där det var svårt att göra framsteg. Skyttegravarna blev också en symbol för den grymma och oglamorösa sidan av kriget. Ge exempel på vapen som utvecklades under första världskriget.​ Under första världskriget utvecklades många nya vapen och teknologier, bland annat: ​ Tanken (stridsvagnen) – utvecklades för att ta sig över skyttegravarna och ge fördel på slagfältet. ​ Maskingevär – effektiviserade eldgivningen och gjorde det möjligt att skjuta mycket snabbare än tidigare. ​ Giftgas – användes som ett skrämmande och dödligt vapen, inklusive senapsgas och klorgas. ​ Flygplan – för att övervaka fiendens positioner och genomföra luftstrider. ​ U-båtar – särskilt den tyska ubåtsflottan användes för att blockera sjöfart och attackera handelsskepp. Hur drabbade sjökriget de civila i Europa? Sjökriget, särskilt Tysklands oinskränkta ubåtskrig, ledde till att handelsfartyg sänktes, vilket resulterade i förlusten av viktiga varor som mat, bränsle och råmaterial. Detta orsakade brist och ransonering, vilket påverkade de civila. Dessutom kunde handelsblockader och sjökriget orsaka matbrist och ekonomiska svårigheter för civila i krigets länder. Ge exempel på strider i Afrika och Asien under första världskriget. ​ Afrika: I Tysk Östafrika (nuvarande Tanzania) utkämpades strider mellan de tyska trupperna och brittiska, belgiska och portugisiska styrkor. Ett exempel är den långa och svåra kampen i slaget vid Tanga. ​ Asien: I Kina och Japan fanns det också strider där Japan deltog i att inta tyska kolonier i Stilla havet och på kinesiska fastlandet. Varför kom många av soldaterna som stred i Europa från andra världsdelar? Många soldater kom från kolonier som var under europeiska stormakters kontroll. Storbritannien, Frankrike och andra kolonialmakter rekryterade soldater från sina kolonier i Afrika, Indien, Asien och Karibien för att delta i kriget. Dessa soldater användes både på de europeiska frontlinjerna och för att skydda koloniala intressen runt om i världen. Koloniala soldater var en viktig resurs för de europeiska makterna som kämpade på flera fronter samtidigt. Vilka händelser 1917 förändrade maktbalansen i kriget? 1917 var ett avgörande år i första världskriget. Två viktiga händelser förändrade maktbalansen: ​ USA:s inträde i kriget: I april 1917 gick USA in i kriget på Ententens sida. Detta gav en kraftig moralisk och materiell skjuts till de allierade, särskilt genom tillförsel av resurser, soldater och finansiering. ​ Rysslands revolution: I mars 1917 störtades den ryska tsaren, vilket ledde till att Ryssland drog sig ur kriget efter oktoberrevolutionen i samma år. Detta innebar att Tyskland kunde omdisponera sina trupper från östfronten till västfronten, vilket skapade ett kritiskt läge för de allierade. När och varför gav de tyska generalerna upp i kriget? De tyska generalerna gav upp i november 1918, efter att de insåg att kriget var förlorat. De allierade hade slagit tillbaka de tyska trupperna på västfronten, och den tyska civilbefolkningen led under svält och social oro. Tyska generaler och politiska ledare insåg att kriget inte längre kunde vinnas och att en fred var nödvändig för att förhindra fullständig kollaps. Vad gjorde den tyske kejsaren då kriget var förlorat? Den tyske kejsaren, Wilhelm II, abdikerade den 9 november 1918, när det blev uppenbart att Tyskland skulle förlora kriget. Efter att ha tvingats lämna tronen flydde han till Nederländerna, där han levde i exil. Varför blev det vanligare med tankar på en revolution i Europa hösten 1918? Hösten 1918 var präglad av social och politisk oro i Europa. Kriget hade orsakat stora lidanden för befolkningen, med matbrist, svält, förlorade liv och ekonomisk kollaps. I många länder växte missnöjet mot de etablerade makterna, och arbetar- och soldatråd samt socialistiska rörelser fick stöd. I Tyskland ledde detta till att kejsaren abdikerade och en revolutionär rörelse bröt ut, vilket senare resulterade i den tyska novemberrevolutionen. Förklara varför kriget kan kallas ett totalt krig? Första världskriget kallas ofta ett "totalt krig" eftersom hela nationer mobiliserades för krigsinsatsen, inte bara militärerna utan också civila och ekonomiska resurser. Industrin var inriktad på krigsproduktion, många civila tvingades arbeta i krigsindustrin, och civilbefolkningen påverkades direkt genom bomber, blockader och svält. Kriget var inte bara begränsat till slagfältet utan påverkade hela samhället. Beskriv hur kvinnor kunde påverkas av kriget? Under första världskriget gick många kvinnor in i arbetslivet för att ersätta männen som var vid fronten. De arbetade inom industrin, på sjukhus och som administratörer. Kvinnor fick också en större offentlig roll i många länder, vilket ledde till förändrade könsroller och i vissa länder (som Storbritannien och Tyskland) gav kvinnor rösträtt efter kriget. Ge exempel på länder där många människor tvingades fly? Många människor tvingades fly från sina hem på grund av kriget, särskilt i länder som: ​ Polen: Dåvarande Polen var uppdelat mellan Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern. När kriget rasade på dessa områden tvingades många polacker fly. ​ Armenien (i Osmanska riket): Under kriget tvingades många armenier fly undan förföljelse och massakrer. ​ Serbien: Serbien var svårt drabbat av kriget och många serber tvingades fly. Vad hände med armenierna i Osmanska riket? Under första världskriget och särskilt 1915-1917 utsattes armenierna i Osmanska riket för systematiska massakrer och tvångsförflyttningar. Detta är ofta betraktat som det första moderna folkmordet, där uppskattningsvis 1,5 miljoner armenier dödades eller tvingades på flykt. Vad innebär begreppet folkmord? Folkmord innebär en avsiktlig och systematisk handling för att förinta, helt eller delvis, en nationell, etnisk, rasistisk eller religiös grupp. Det innebär ofta mord, förföljelse, fördrivning och andra handlingar som har till syfte att utplåna en specifik grupp människor. Begreppet blev formellt definierat av FN 1948 genom den internationella konventionen om förhindrande och bestraffning av folkmord. Vad var Versaillesfreden och varför kallas den så? Versaillesfreden var det fredsavtal som undertecknades den 28 juni 1919 i Versailles, Frankrike, för att avsluta första världskriget. Avtalet riktade sig främst mot Tyskland och lade på landet hårda straff, som till exempel territoriella förluster, avväpning och ekonomiska skadestånd. Det kallas så för att undertecknandet skedde i Versailles, ett slott utanför Paris som symboliserade den segrande alliansens överlägsenhet. Vad var NF? NF, eller Nationernas Förbund, var en internationell organisation som grundades 1920 för att bevara världsfreden och förhindra framtida krig. Det var en föregångare till Förenta nationerna (FN), men NF var inte effektivt nog att hindra andra världskriget och upplöstes 1946. Varför godkändes inte USA:s kongress landets medlemskap i NF? USA:s kongress godkände inte medlemskap i NF eftersom många politiker, särskilt de som tillhörde republikanerna, var emot att USA skulle bli involverade i internationella allianser och åtaganden. De ansåg att medlemskapet i NF skulle kunna dra in USA i europeiska konflikter och hota landets traditionella politik av isolering Varför var turkarna inte nöja med freden i Paris? Turkiska ledare var inte nöjda med freden i Paris 1919 eftersom de ansåg att fredsavtalet orättvist delade upp det osmanska riket och gav kontrollen över stora delar av Turkiet till andra makter som Grekland och Storbritannien. Detta ledde till ett uppror, vilket i sin tur ledde till den turkiska självständighetskriget under Mustafa Kemal Atatürk och skapandet av den moderna turkiska republiken. När skedde det första revolutionsförsöket i Ryssland? Det skedde 1905. Vilka tre slagord använde Lenin för att göra det nya partiet populärt? De tre slagorden som Lenin använde för att locka stöd för bolsjevikerna och deras revolution var: ​ "Fred, jord, bröd" (för att tilltala arbetare och bönder som led av de svåra förhållandena under kriget). ​ "All makt till sovjeterna" (sovjeter var arbetarråd som bolsjevikerna ville stärka för att skapa ett arbetar diktatur). ​ "Ned med jorden! Döda tsaren!" (ett radikalt slagord mot turismens makt och för en social omvälvning). Varför bytte bolsjevikerna namn till kommunister i februari 1918? Bolsjevikerna bytte sitt namn till kommunister i februari 1918 för att tydligt signalera att deras mål var att skapa ett kommunistiskt samhälle baserat på Marx och Engels idéer, där alla produktionsmedel skulle ägas gemensamt och klasskillnaderna skulle avskaffas. Vilken sida vann inbördeskriget 1921, den vita eller den röda? Den röda sidan, dvs. bolsjevikerna, vann det ryska inbördeskriget 1921 mot de vita, som bestod av en blandning av konservativa, monarkister och andra som motsatte sig bolsjevikernas styre. Bolsjevikerna lyckades behålla makten och etablerade den Sovjetiska Socialistrepubliken, som senare blev Sovjetunionen.