Första världskriget Prov (Facit) PDF

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Det börjar bli dags för prov i första världskriget. För att förstå första världskriget behöver man undersöka orsakerna till varför kriget startade. Det rör sig om den industriella revolutionens framfart, ismerna vi har pratat om (nationalism, kolonialism och imperialism), allians...

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Det börjar bli dags för prov i första världskriget. För att förstå första världskriget behöver man undersöka orsakerna till varför kriget startade. Det rör sig om den industriella revolutionens framfart, ismerna vi har pratat om (nationalism, kolonialism och imperialism), allianser som bildades etc. Det är också viktigt att veta om hur själva kriget gick till, vilka var de olika parterna och händelser. Avslutningsvis behöver vi förstå vilka konsekvenser detta krig fick på historien och den världskriget lämnade efter sig. Läsa texter Nationalism, kolonialsm och imperialism Första världskriget Kika på mina genomgångar som finns i classroom Filmklipp URplay - Första världskriget URplay - Fatta historia: Första världskriget URplay - Snabbkoll på historia: Första världskriget URplay - Sverige under första världskriget Epic History - World War 1 (engelska) Oversimplified - WW1 pt 1 (engelska) Oversimplified - WW1 pt 2 (engelska) The Great War - Why Did The First World War Break Out? (engelska) URplay - Nationalismen förklarad URplay - Imperialismen förklarad Begrepp Orsaker Industrialism - Industrialism är övergången från handarbete till maskinell produktion som driver massproduktion av varor. Resurser - Det är de tillgångar, såsom råvaror, arbetskraft och kapital, som behövs för produktion av varor och tjänster i ett samhälle. Imperialism - Politik där starka länder strävar efter att utöka sin makt och inflytande genom att erövra andra länder eller områden och utnyttja deras resurser. Kolonialism - Processen där en nation etablerar och kontrollerar utländska områden, utnyttjar deras resurser och utövar politiskt och ekonomiskt inflytande över dem.  Nationalism - En stark känsla av tillhörighet till och stolthet över ens eget land, vilket under tiden före första världskriget ofta ledde till spänningar och konflikter mellan länder. Stormakt - Ett land med betydande politiskt, ekonomiskt och militärt inflytande på världsarenan. Allians - Avtal mellan länder för att stödja och försvara varandra i händelse av krig eller hot mot något av avtalsländerna. Upprustning - Processen där ett land förstärker sin militära styrka genom att öka produktionen av vapen och andra militära resurser inför eller under kriget. Kapprustning - Skapade en ständig tävlan mellan länderna om att ha den starkaste militära styrkan och vapenarsenalen. Denna tävling skapade ett klimat av ömsesidig misstro och ökade spänningar då länderna försökte överträffa varandra militärt, vilket ökade risken för konflikt. Kapprustningen är också nära sammankopplad med industrialismen. Mobilisera - Förberedelse och organisation av resurser, inklusive människor och materiel, för krig. Skotten i Sarajevo - Attentatet på ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike-Ungern i Sarajevo 1914, vilket anses vara den direkta orsaken till första världskriget. Svarta veckan - Veckan i slutet av juli 1914 när flera europeiska stormakter förklarade krig mot varandra, vilket ledde till att första världskriget bröt ut. Österrike-Ungern mot Serbien, Rysslands mobilisering följt av en krigsförklaring av Tyskland mot Ryssland, Tyskland mot Frankrike och sist Storbritannien mot Tyskland. Händelseförlopp Skyttegravskrig - En form av krigföring där soldater gräver skyttegravar och strider sker huvudsakligen genom anfall och försvar längs frontlinjen, vilket var ett typiskt kännetecken för första världskriget. Schlieffenplanen - En militärstrategi som Tyskland använde sig av vid krigsutbrottet, vilket innebar en snabb och aggressiv invasion av Frankrike genom Belgien för att undvika ett tvåfrontskrig mot både Frankrike och Ryssland. Tvåfrontskrig - När ett land måste strida på två geografiskt skilda fronter mot olika fiender samtidigt. Världskrig - Ett krig där flera länder från olika kontinenter är involverade, som exempelvis första och andra världskriget, som inkluderade många av världens stormakter och påverkade globala relationer. Här spelade KOLONIALISM en viktig roll för varför det blev ett världskrig!! Konsekvenser Revolution - En plötslig, radikal och oftast våldsam förändring av ett politiskt system eller en regering, som exempelvis den ryska revolutionen 1917 som ledde till att tsarregimen störtades. Krigsskadestånd - Ekonomiska krav som segrarmakterna ställde på de besegrade länderna som en del av fredsförhandlingarna efter kriget, särskilt Tysklands enorma krigsskadestånd enligt Versaillesfördraget. Fredsavtal och fördrag - De avtal som slöts för att avsluta kriget, såsom Versailles-fördraget 1919 som formellt avslutade första världskriget och fastställde villkoren för freden. Ideologi - En uppsättning idéer, värderingar och övertygelser som formar och styr en grupps eller samhällets syn på världen, politik, och samhälleliga frågor. Instuderingsfrågor Orsaker Under den industriella revolutionen blev kol och järn viktiga resurser. Senare blev också stål en viktig sådan - Hur påverkade dessa resurser till utbrottet av första världskriget 1914? Under den industriella revolutionen blev kol, järn och stål avgörande resurser som kraftigt bidrog till utvecklingen av industrier och infrastruktur i Europa. Kol användes som energikälla i fabriker och järn- och stålproduktion blev centrala för byggandet av järnvägar och krigsmateriel, som vapen och fartyg. Dessa resurser bidrog också till första världskrigets utbrott eftersom länderna, särskilt i Europa, använde dem för att bygga upp sina militära styrkor. Upprustning blev ett sätt för stormakterna att visa sin makt, och när konkurrensen mellan länderna om resurser och inflytande ökade, blev det en viktig orsak till de spänningar som ledde fram till kriget 1914. Vilka var allianserna och varför spelade de en roll innan första världskriget? Ententen: Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Senare också Italien och USA m.fl. Centralmakterna: Tyskland, Österrike-Ungern och Italien. Italien gick aldrig med i kriget 1914 på centralmakternas sida. Senare var också Osmanska riket också med. Bildandet av allianser var en reaktion på de ökade spänningarna och syftade till att skapa en försvarsställning. Trots att allianserna var tänkta som skyddande åtgärder för länderna, ledde de i händelse av en konflikt till en kedjereaktion där flera länder drogs in i kriget. Här kan man argumentera att allianserna var en stor faktor till att det blev just ett världskrig och inte ett mindre regionalt krig någonstans i Europa. Varför var nationalism, imperialism och kolonialism viktiga orsaker till första världskrigets utbrott? (Tänkbara motivationer) Nationalism: Länder ville visa sin överlägsenhet och nationella stolthet, vilket skapade rivalitet mellan stormakterna. Nationalism ledde till en stark lojalitet till egna landet och misstro mot andra nationer, vilket ökade spänningarna. Imperialism: Stormakterna tävlade om att skapa imperier och kontrollera kolonier runt om i världen. Denna tävling om kolonialmakt skapade konflikter och fiendskap, särskilt mellan Europas största makter. Kolonialism: Kampen om att kontrollera råvaror och kolonier i Afrika och Asien ökade motsättningarna mellan länder som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, vilket bidrog till att de sökte militära lösningar på sina konflikter. Hur kunde de europeiska stormakterna skaffa sig så många kolonier och varför ville de det? De europeiska stormakterna kunde skaffa sig många kolonier genom sin överlägsna militära styrka, teknologi och skeppsfart under 1800-talet. Den industriella revolutionen gjorde att de hade bättre vapen och transportsystem, vilket gav dem fördelar över andra regioner. Dessutom ville de ha tillgång till råvaror som guld, gummi och olja, samt nya marknader att sälja sina varor till, vilket motiverade dem att erövra och kontrollera kolonierna. Händelseförloppet Vad var “skotten i Sarajevo”? Skotten i Sarajevo var den händelse som utlöste händelsekedjan som ledde till första världskriget. Det inträffade den 28 juni 1914 i Sarajevo, då ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike-Ungern och hans fru Sophie mördades av Gavrilo Princip, en medlem av den nationalistiska organisationen "Svarta handen". Morden var den direkta orsaken till att Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien en månad senare, vilket utlöste kedjereaktionen av allianser och förklaringar om krig mot varandra bland de europeiska makterna. Österrike-Ungerns krav på Serbien var så omfattande och orimliga att Serbien inte kunde godta dem fullt ut, vilket eskalerade spänningarna och ledde till att konflikten spred sig och förvandlades till första världskriget.  Vad innebär begreppet ”skyttegravskrig” och varför blev det så på västfronten? Båda sidor grävde ner sig i djupa och väl skyddade skyttegravar som sträckte sig över hela frontlinjen. Dessa skyttegravar var utrustade med sandväggar, taggtråd, bunkrar och skydd för att minska risken för fiendens vapen. En stillastående frontlinje formades, där striderna ofta stagnerade utan större territoriella förändringar. Det resulterade i långa perioder av ingen eller minimal rörelse. Båda sidor använde maskingevär, artilleri och dödlig gas för att bryta sig igenom och vinna kriget. Det skedde många attacker, attacker som ofta resulterade i höga förluster på båda sidor. Moderna vapen som maskingevär, artilleri och kemisk gas gjorde anfall öppna för stora förluster och gjorde försvar i skyttegravarna attraktivt. Terrängen man slogs på var också väldigt öppen vilket gjorde det enkelt att försvara mot attacker. När och varför gick USA med i kriget? USA förklarade krig mot Tyskland i april 1917. Det fanns flera anledningar till detta, men två av de främsta är: Ubåtskriget: Tyskland genomförde en intensiv ubåtskampanj i Atlanten och sänkte flera fartyg, inklusive neutrala amerikanska fartyg. Ett av de mest betydelsefulla var sänkningen av det passagerarångfartyget Lusitania 1915, där många amerikanska medborgare dog. Zimmermanntelegrammet: Tyskland skickade ett krypterat meddelande till Mexiko där de erbjöd Mexiko att anfalla USA i utbyte mot territoriell vinning. När detta meddelande avkodades och blev känt för amerikanerna, ökade den amerikanska opinionen mot Tyskland. Det fanns också ideologiska och ekonomiska skäl då USA var nära Storbritannien, både kulturellt och ekonomiskt. USA hade en demokrati och man ansåg att Storbritannien låg i framkant kontra Tyskland. Konsekvenser Hur påverkade första världskriget politiska strukturer och maktbalansen i Europa? Det blev en rad förändringar i Europa efter första världskriget: Kollapsen av imperier: Efter kriget kollapsade flera stora imperier i Europa, inklusive det ryska, det tyska, det österrikisk-ungerska och det osmanska imperiet. Detta ledde till uppkomsten av nya nationer och omstruktureringar av territoriella gränser. Förändring av politiska system: Monarkier ersattes av republiker och demokratier i flera länder som en följd av kriget. I Tyskland föll kejsardömet och ersattes av en republik, vilket också skedde i Österrike och Ungern. Försvagning av Europas dominans: Efter kriget minskade Europas globala dominans och dess inflytande i världen, särskilt med framväxten av nya stormakter och med de enorma förluster och förödelse som drabbade kontinenten. Uppkomsten av nya politiska ideologier: Efter kriget ökade populariteten för olika politiska ideologier såsom kommunism och fascism. Många såg demokratin som svag och ineffektiv efter krigets förödelse. Förändringar i maktbalans: Med de tidigare dominerande krafternas kollaps och uppkomsten av nya nationer förändrades maktbalansen i Europa drastiskt. Detta skapade en ny dynamik och spänningar mellan länderna. Sammanfattningsvis förändrade första världskriget Europa på ett fundamentalt sätt genom att omstrukturera politiska system, förändra maktbalansen och skapa nya politiska och ideologiska strömningar. Det ledde till en omvälvning som hade långtgående konsekvenser för Europas framtid och för världens geopolitik. Vilken roll spelade första världskriget i uppkomsten av nya politiska ideologier eller rörelser? Kommunismen: Kriget skapade en stor arbetskraftsbrist och ekonomisk ojämlikhet, vilket förstärkte missnöjet bland arbetare. Den ryska revolutionen 1917 ledde till upprättandet av en kommunistisk regim under Lenin, vilket inspirerade liknande rörelser runt om i världen. Fascismen: Efter kriget ledde socioekonomiska problem och politisk instabilitet till att vissa människor sökte efter en stark och auktoritär ledare. Italien var ett av de första länderna där fascismen, under ledning av Mussolini, fick fäste. Denna ideologi betonade nationalism, auktoritär statlig kontroll och starkt ledarskap. Nationell självbestämmanderätt: Efter kriget ökade intresset för självständighet och nationellt självbestämmande för olika folkgrupper. Flera nya nationer uppstod eller stärktes som en följd av krigsslutet och omgruppering av territorier. Pacifism och internationalism: Krigets brutala natur och de stora förlusterna ledde till en starkare pacifistisk rörelse som strävade efter att undvika framtida krig. Dessutom ökade intresset för internationell samverkan och skapandet av organisationer som skulle förhindra krig, såsom Nationernas förbund. Sammanfattningsvis stimulerade första världskriget en rad olika politiska reaktioner och ideologiska rörelser. De socioekonomiska förändringarna och de politiska omvälvningarna efter kriget skapade en grogrund för nya ideologier och politiska rörelser runt om i världen.  Hur påverkade den här freden Tysklands territoriella gränser och militära styrka? Förlust av områden: Tyskland förlorade stora delar av sitt territorium enligt bestämmelserna i Versaillesfreden. Områden i Alsace-Lorraine återlämnades till Frankrike. Dessutom förlorade Tyskland andra områden till Polen och andra nya stater som skapades efter kriget. Avträdande av kolonier: Tysklands kolonier i Afrika och andra platser över hela världen avträddes och överlämnades till segrande makter eller styrdes av Nationernas förbund som mandat. Begränsning av militären: En av de betydande aspekterna av freden i Versailles var begränsningen av Tysklands militära styrka. Tyskland tvingades att avväpna betydligt och tillämpa stränga begränsningar på sin armé, flotta och flygvapen. Demilitarisering: Tyskland förbjöds att ha en stor armé, tungt beväpnade fartyg eller flygplan. Dessa begränsningar på Tysklands militära kapacitet var avsedda att förhindra ytterligare hot mot de segrande makterna och minska risken för framtida konflikter. Sammanfattningsvis resulterade freden i Versailles i betydande territoriella förluster för Tyskland och en stark demilitarisering av landet. Dessa åtgärder var avsedda att försvaga Tyskland och förhindra dess förmåga att återuppbygga en aggressiv militär och hota den framtida freden i Europa. Vilka var de viktigaste punkterna i Freden i Versailles? Hur påverkade dessa bestämmelser de besegrade nationerna? Freden i Versailles markerade det officiella slutet för första världskriget. Krigsskadestånd: Tyskland ålades att betala stora krigsskadestånd till de allierade. Detta belopp var enormt och orsakade allvarliga ekonomiska svårigheter för Tyskland under mellankrigstiden. Tysklands territoriella förluster: Tyskland tvingades avstå områden till de segrande makterna och till andra nya stater som skapats efter kriget. Detta inkluderade områden i Alsace-Lorraine som återgick till Frankrike och delar av territorier till Polen. Förlust av kolonier: Tyskland förlorade sina kolonier och dessa territorier delades upp och togs över av de segrande nationerna som mandat under Nationernas förbund. Begränsning av militären: Tysklands militära styrka begränsades betydligt. Tyskland fick endast behålla en mycket begränsad armé och fick inte ha en stor flotta eller tungt beväpnade styrkor. Krigsskyldighet: En av de mest kontroversiella punkterna var artikel 231, känd som krigsskyldighetsklausulen eller "skuldklausulen", som placerade hela ansvaret för kriget på Tyskland och dess allierade. Dessa bestämmelser i Versaillesfreden påverkade Tyskland på flera sätt och ledde till djupa och långtgående konsekvenser. Tyskland upplevde ekonomiska svårigheter på grund av krigsskadestånden och territoriella förluster. Den förnedrande naturen av freden och dess bestämmelser gav upphov till starka känslor av indignation och bitterhet i Tyskland och ansågs av många som orsaken till den framtida instabiliteten och uppkomsten av nazismen under 1930-talet. Hur påverkade första världskriget Europas ekonomi? Kortsiktiga effekter Ekonomiskt kaos: Under kriget ställdes ekonomin för att möta krigsansträngningarna. Resurserna omfördelades till krigsproduktionen, vilket ledde till brist på varor för civilbefolkningen och ökade priser. Krigets kostnader: Kriget var extremt kostsamt för deltagande länder. Det ledde till ökad statsskuld, inflation och högre skatter för att finansiera krigsinsatsen. Industriell omställning: Under kriget ökade produktionen av vapen och krigsmateriel dramatiskt. Detta ledde till en tillfällig boom för industrin och skapade arbetsmöjligheter, särskilt för kvinnor som tog över mäns arbetsplatser. Långsiktiga effekter Ekonomisk nedgång: Efter kriget hamnade Europa i en ekonomisk svacka. Ekonomin behövde återhämta sig från krigets förödelse och omställa sig till fredstidsekonomin. Skuldbördor och skadestånd: De allierade segrarna krävde stora krigsskadestånd från Tyskland genom Versaillesfreden, vilket resulterade i enorma skuldbördor och ekonomiska påfrestningar för Tyskland. Samhällsekonomiska förändringar: Efter kriget kom samhällen att omstruktureras. Många män som överlevde kriget hade fysiska eller psykiska skador, vilket påverkade arbetskraften och ekonomin. Innovationer och teknologisk utveckling: Kriget påskyndade teknologiska framsteg inom industri, medicin och kommunikation. Detta skulle på sikt bidra till ekonomisk tillväxt och utveckling. Förändringar i handelsmönster: Kriget förändrade handelsmönster och förbindelser mellan länder. Efter kriget var Europas ekonomi mer kopplad till globala ekonomiska strukturer. Sammanfattningsvis resulterade första världskriget i både omedelbara och långsiktiga ekonomiska konsekvenser för Europa. De ekonomiska omvälvningarna på kort sikt gav upphov till många utmaningar och omstruktureringar, medan långsiktiga effekter omfattade både ekonomisk återhämtning och omvandling.