RED2 - sammanfattning.pdf
Transcript
REDOVISNING II FÖRELÄSNING 1 - Ekonomistyrningens grunder och RED I repetition EKONOMISTYRNING - är användningen av olika styrverktyg för att skicka styrsignaler om...
REDOVISNING II FÖRELÄSNING 1 - Ekonomistyrningens grunder och RED I repetition EKONOMISTYRNING - är användningen av olika styrverktyg för att skicka styrsignaler om Resultaträkning = Inkomster - Kostnader organisationens strategiska, taktiska och operativa Inkomst - är vad företaget får vid försäljning aka ambitioner. Detta är företagets interna redovisning. talet som står på fakturan och redovisas när företaget skriver ut dessa (uppstår vid Ekonomistyrningens 3 nivåer försäljningstillfället) 1. Strategisk Utgift - är vad företaget betalar för allt de - lång tidshorisont ( era år) anska ar aka talet som står på fakturan/ kvitton - övergripande aktiviter (påbörja webförsäljning) och redovisas när företaget mottar dessa - kvalitativ/övergripande typ av data (uppstår vid anska ningstillfället) 2. Taktisk - medel tidshorisont (ett par år) Intäkt - är försäljningsvärdet av de prestationer - mellannivå aktiviteter (lansera webbplats) som levereras eller utförs under en viss period - blandad typ av data (uppstår vid prestationstillfället) 3. Operativ Kostnad - är värdet på de resurser som - kort tidshorisont (veckor/månader) företaget förbrukar under en viss tid (uppstår vid - detaljerade aktiviteter (uppdatera webbplatsen) förbrukningstillfället) - välspeci erad/kvantitativ typ av data Kassa öde = Inbetalningar - Utbetalningar Inbetalning - är pengar som betalats in på kontot (uppstår vid betalningstillfället) Utbetalning - är pengar som betalats ut från kontot (uppstår vid betalningstillfället) Balansräkning Eget kapital - är residualen av företagets tillgångar och skulder och är då ägarnas. Denna räknas som företagets skuld till ägarna, därför skall EK nnas under skulder i BR. I EK nns ägarnas insats. Grundläggande styr loso - innebär att chanserna till framgång ökar om verksamheten styrs medvetet (genom mätningar och utvärderingar). Styrvariabler kan handla om var man ska, vart man be nner sig och hur man når dit man vill samt vad för framgång man faktiskt vill ha Grundläggande principer (då olika typer av framgång kräver olika strategier och mäts annorlunda). Aktieägarperspektivet: - betonar nansiell lönsamhet och resultat - värdeskapande är fokuserat på aktieutdelning och aktieresultat Intressentperspektivet: - bredare synsätt på värdeskapande - balanserar olika intressen (inkluderar naturen som en intressen och en intressent är aldrig överordnad en annan) - 3 dimensioner som måste hanteras med ömsesidig hänsyn (ekonomiskt, socialt, miljömässigt) ff fl fi fi fi fl ff fi fi f fi REDOVISNING II FÖRELÄSNING 2 - Finansiell styrning och lönsamhet Finansiell styrning - innebär att styra en 3. Räntabilitet/avkastning på eget kapital (Re) verksamhet med hjälp av nansiell information. - är en ägarnyckeltal och beskriver hur ägarnas kapital förräntas Nyckeltalsanalys - innebär att analysera si ror Re = Resultat efter nansiella poster / Eget och mått relevanta för vår organisation. Med hjälp kapital av dessa kan vi planera för framtiden samt se historiska samband och sköta uppföljning, Viktiga nansiella mått: kommunikation osv. Vinstmarginal VM = Resultat / Omsättning - om VM är 15% så säger det att för varje 100kr så 2 strategier med nyckeltalsanalys: återstår 15kr efter att alla kostnader (förutom - Longitudinell metod (trender/trendbrott över tid) nansiella kostnader och skatt) har betalats - Tvärsnittsmetod (benchmarking, studera andra Bruttomarginal = Bruttoresultat / Försäljning företag i samma bransch, jämförelseföretag osv) Rörelsemarginal = Rörelseresultat / Omsättning - beskriver om företaget är lönsamt Varianter hos nyckeltal: - Nyckeltal som visar på lönsamhet (tex Kapitalomsättningshastighet KOH = avkastning på sysselsatt kapital) Omsättning / Totalt kapital - Nyckeltal som visar tillväxt (tex - beskriver hur mycket kapital som organisationen omsättningstillväxt) kräver - Nyckeltal som visar på nansiell balans (tex likviditet och soliditet) Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar OT - - Nyckeltal som visar på operationell e ektivitet varulager) / Korta skulder (tex lagrets omsättningshastighet) Balanslikviditet = Omsättningstillgångar OT / Korta skulder RÄNTABILITET - är ett annat ord för lönsamhet - beskriver om företaget har likviditet och handlar om att relatera det ekonomiska resultatet till det kapital som investerats för att Soliditet E/S = Justerat EK / Totalt kapital uppnå resultat. Grundformeln är: Justerat EK = Bokfört EK + (1-skattesats) x Obeskattade reserver Lönsamhet = Resultat / Kapital - beskriver hur stor av företagets tillgångar som nansierats av ägarna 1. Räntabilitet/avkastning på totalt kapital (Rtot) - är en förvaltningsnyckeltal och beskriver hur väl Skuldränta Rs = Räntekostnad / Skulder man har lyckats förvalta det totala kapitalet i - visar kostnaden för allt främmande kapital organisationen Rtot = (Resultat efter nansiella poster + Skuldsättningsgrad S/E = Räntebärande skulder Finansiella kostnader) = Totalt kapital / Eget kapital Rtot = Vinstmarginal x KOH - beskriver ett företags nansiella risk genom att visa förhållandet mellan dess skulder och eget 2. Räntabilitet/avkastning på sysselsatt kapital kapital (Rsyss) - är en förvaltningsnyckeltal och beskriver hur väl Förräntningsmaringal = Rtot - Rs man har lyckats förvalta det sysselsatta kapitalet i - beskriver företagets förmåga att betala sina en organisation nansiella kostnader Sysselsatt kapital = Totalt kapital / Räntefria skulder Sysselsatt kapital = Eget kapital + Räntebärande skulder Rsyss = (Resultat efter nansiella poster + Finansiella kostnader) / Sysselsatt kapital fi fi fi fi fi fi fi fi fi fi ff ff 3 nansiella strategier för ökad lönsamhet: Två typer av risker: Kostnadsminskningar A ärsrisk = Rtot av hävstångsformeln Intäktsökningar Finansiell risk = (Rtot - Rs) x (S/E) av Minskning i omsättningstillgångar hävstångsformeln DUPONT MODELLEN - visar sambanden mellan Kritik mot den nansiella logiken inom nyckeltal och baseras på att två speci ka nyckeltal ekonomistyrning är ofta riktad mot att påverkar räntabilitet, nämligen Vinstmarginal och beräkningarna är i fokus istället för de Kapitalomsättningshastighet KOH. Detta innebär underliggande faktorerna som nns bakom att et tföretags lönsamhet består av VM (intäkter si rorna. Man kritiserar även den kortsiktiga och kostnader) och KOH (storleken på kapitalet). inställningen. Detta visualiseras av nyckeltalet: Rtot = Vinstmarginal x KOH 3 potentiella problem med ekonomistyrningen i en organisation: 1. Brist på verksamhetsinriktning 2. Att den inte lyckas motivera sina arbetare 3. att personliga begränsningar gör att tex övergripande mål ej kan realiseras BELÖNINGSSYSTEM - är en samling av organisations policys, processer och praxis för att belöna medarbetare utifrån kunskap, bidrag till verksamheten samt generell kompetens. Det är en viktig del inom ekonomistyrningen då belöningssystem bidrar till ökad motivation hos arbetarna. HÄVSTÅNGSSAMBANDET - är ett annat sätt att Olika typer av belöningssystem: räkna ut Re och är därmed: Resursorienterat Re = Rtot + (Rtot - Rs) x (S/E) Processorienterat Re = Operativ lönsamhet + Förräntningsmarginal x Prestationsorienterat Skuldsättningsgrad E ektorienterat Re beror därmed på 3 faktorer: Olika typer av belöningar: 1. Rtot Finansiella (lön/löneutveckling, bonus, pension) 2. Förräntningsmarginal = Rtot - Rs Icke- nansiella (beröm, erkännande, status, 3. Skuldsättningsgrad = Skulder / E befordran) Ägarandelar (populärt inom privata Detta visar tex att ju mer man lånar desto högre organisationer - får personen att känna större blir skuldsättningsgraden och Re, samtidigt som ansvar gentemot företaget) om Rs är större än Rtot så sjunker Re. Då är det bättre för ägarna att ha pengarna på banken. Exempel - ändrat kapital Skuldsättning och avkastning - har 3 scenarios: Ett företags resultat är 15 och helt nansierat med Utan skulder = 15% = 15% + (15% - 0) x 0 EK 100, alltså: Hälften skulder = 20% = 15% + (15% - 10%) x 1 Om räntekostnader ökar samtidigt som Re = 15% och Soliditet = 100% konkurrensen ökar och Rtot sjunker = -5% = 5% + (5% - 15%) x 1 Resultatet är stabilt om: Hävstångse ekten - visar att det kan vara Re = 15/50 = 30% och Soliditet = 50/100 = 50% gynnsamt att låna pengar snarare än att nansiera något genom EK. Man ökar då sin skuldsättning Vad har hänt i företaget? med konsekvensen att Re då också ökar. - återbetalat EK med kassan Förräntningsmarginalen ska då vara så stor som - ersatt EK med skulder och fått in pengar i kassan möjligt. igen - Re ökar då mindre det nns mindre EK i bolaget (vinsten är stabil) - Soliditet minskar ff ff ff fi fi ff fi fi fi fi fi fi REDOVISNING II FÖRELÄSNING 3 - Kalkylering på lång sikt Investering - är en större kapitalsatsning som Att beräkna nuvärde påverkar en organisations ekonomiska status under en längre tid. Det handlar om att ge upp kapital idag för att under en längre tid erhålla ekonomiska fördelar som investeringen erbjuder (dvs de nitionen av en tillgång). En investering bör alltså leda till högre avkastning än om organisationen väljer att behålla pengarna och inte investera. Detta innebär att vi yttar värdet av ett betalnings öde med lika stora belopp årligen bakåt INVESTERINGSKALKYLERING - även kallade i tiden till år 0. lång kalkyler, handlar om hur företag kan använda kalkyler på lång sikt som underlag för Exempel - beräkna nuvärde beslutsfattande. En investeringskalkyl beräknar En organisation erhåller 2 000 000kr om 1 år. Hur därmed en investerings värde (värdet av mycket är 2 000 000kr om 1 år värt idag? betalnings öden investeringen genererar) och Kalkylränta är 8%. intresserar sig då endast för betalnings öden. 2 000 000 / (1 + 0,08) = 1 851 852kr DISKONTERING - är vad man använder sig av för att hantera tidsfaktorn (time value of money) vid Alternativt kan man beräkna nuvärdet med hjälp av investeringar. Det innebär att man yttar ett nuvärdesfaktorn 2 000 000 x 1 / (1 + 0,08) = 1 851 penningvärde från en period till en annan. För att 852. göra detta använder man sig av kalkylränta. Nuvärdesfaktorn - är värdet av samtliga förväntade in och utbetalningar år 0. Detta beräknas med: Nettonuvärde NNV - även kallad Net present KALKYLRÄNTA - även kallad Weighted average value, är värdet av samtliga förväntade in och cost of capital WACC, beräknas för att svara på utbetalningar år 0. Detta beräknas med: frågan ”hur starkt föredrar företaget att få x kr idag jämfört med x kr om ett år?” Nettonuvärde NNV = -Grundinvestering + (Inbetalning - Utbetalningar) Kalkylränta = (EK x Räntesats avkastning + Skulder x Räntesats lån) / (EK + Skulder) NUVÄRDESKALKYLERING - är när man beräknar alla inbetalning och utbetalningar till en och samma tidpunkt så att de blir jämförbara. Detta leder till termerna: Slutvärde (vad beloppet är värt i framtiden, dvs år x) Nuvärde (vad ett framtida belopp är värt idag, dvs år 0) fi fl fl fl fl fl REDOVISNING II FÖRELÄSNING 4 och 5 - Resultatanalys och Kalkylering på kort sikt RESULTATANALYS - behandlar beslut på kort sikt KALKYLERING VID RESULTATPLANERING - tex hur en organisation ska planera sin produktion behandlar hur man beräknar produktkalkyler med för nästföljande år eller vilka priser de ska sätta på rörliga och fasta kostnader samt intäkter i fokus. varor och tjänster. Alla kalkyler har en viss Det används alltså för att svara på frågan ”hur beslutssituation som utgångspunkt. utvecklas en organisations resultat vid olika volymer och strategier för kostnadsstruktur?”. Beslutssituation - bestämmer vad kalkylen avser, alltså vad kalkylobjektet är. Resultat = Totala intäkter - Totala kostnader Resultat = (Pris per enhet x Antal enheter) - Olika kostnadstyper för kalkylering: (Rörlig kostnad per enhet x Antal enheter) - - Rörliga kostnader (även kallade särkostnader, är Totala fasta kostnader kostnader som påverkas av produktions- och försäljningsvolym) Kritisk punkt - är punkten där kritisk volym och - Fasta kostnader (även kallade samkostnader, är kritisk omsättning möts, alltså när organisationen kostnader som ej påverkas av yttre faktorer) når ett break-even. Den behandlar frågan ”hur - Halvfasta kostnader (en kostnad som ökar mycket behöver vi sälja för att gå med vinst?”. språngvis, och är alltså fasta tills volymändringen är så pass omfattande att den Kritisk volym = Totala fasta kostnader / Pris per aktuella resurser behöver ökas respektive enhet - Rörlig kostnad per enhet minskas) Kritisk omsättning = Kritisk volym x Försäljningspris Säkerhetsmarginal - är den bu ert som organisationen har mellan den aktuella volymen och den kritiska volymen eller mellan den aktuella omsättningen och den kritiska omsättningen. Denna kan mätas.i både omsättning och volym och beräknas med: Säkerhetsmarginal = Aktuell försäljning - Kritisk punkt när volymen = 0 —> totala kostnader består endast av fasta kostnader när volymen ökar —> ökar kostnaderna i takt med de rörliga kostnaderna (samma %) Olika beteenden hos rörliga kostnader Proportionella rörliga kostnader —> ökar i samma takt Progressiva rörliga kostnader —> ökar i högre takt (starkt begränsade resurser) Degressiva rörliga kostnader —> minskar i högre takt (tex volymrabatter på materialkostnader) ff BIDRAGSKALKYLERING - är då endast Påläggskalkylering - är en mer avancerad särkostnader och särintäkterna räknas in, alltså kalkyltyp som beräknar självkostnad per enskild görs en ofullständig kostnadsfördelning. Detta enhet oberoende av tidsperiod. Har en teknik för leder till: hur de indirekta kostnaderna ska tilldelas de olika kalkylobjekten och utgår från den traditionella Kritisk volym = Totala fasta kostnader / tvåstegsfördelningen: Täckningsbidrag per st Kritisk omsättning = Fasta kostnader / 1. Omkostnader delas ut på olika Täckningsgrad kostnadsområden Påläggssats = Total omkostnad / Total mängd i Täckningsbidrag = Särintäkter - Särkostnader fördelningsnyckeln Täckningsgrad =Täckningsbidrag / Särintäkter 2. Sen delas de ut på enskilda kalkylobjekt Resultat = Täckningsgrad - Samkostnader Pålägg per kalkylobjekt = Fördelningsnyckel per kalkylobjekt x Påläggssats PRODUKTKALKYLERING - är kalkylering på kort sikt, ofta bara upp till 1 år. Självkostnadskalkylering - behandlar, till skillnad från resultatplanering, enskilda varor eller tjänster och deras kostnadsstruktur. Samtliga kostnader beaktas och en fullständig kostnadsfördelning sker. Innefattar både: - direkta kostnader (går att allokera direkt till ett kalkylobjekt aka enskild vara/tjänst) - indirekta kostnader (går ej att allokera till ett visst Andra bra begrepp är: kalkylobjekt utan snarare en viss avdelning eller Kostnadsställe - är den avdelningen där marknad tex reklamkostnader eller kostnaden uppstod maskinunderhåll osv) Kostnadsbärare - är den produkt som ska ”bära” kostnaden Nackdelar med självkostnadskalkylering Påläggsbas - är en fördelningsnyckel aka det Innefattar många fallgropar som kan leda till som fördelar kostnad från kostnadsställe till felaktiga resultat. En prognostiserat vinst kan leda kostnad bärare till en förlust pga tex en subjektiv Påläggssats - är den procentsats med vilket fördelningsprincip vid indelning av indirekta fördelningsnyckeln ska multipliceras kostnader. Att ekonomistyra baserat enbart på Pålägg - är den fördelade kostnaden självkostnad kan leda till suboptimering. ABC kalkylering - även kallad Activity based Periodkalkylering - är en enklare variant av costing, är kalkylering där fokuset ligger på de självkostnadskalkyl som beräknar självkostnad aktiviteter verksamheten har som påverkar varan/ utifrån total kostnad och volym för en viss tjänsten under den tid värdeskapandet sker i tidsperiod. Utgångspunkten är att kostnader organisationen. Togs fram som kritik till de fördelas på kalkylobjekt baserat på volym. traditionella kalkylerna. Divisionskalkyl - är användbart i situationer där produktionsvolym och varans eller tjänstens innehåll är lika mellan perioder. Självkostnad per enhet = Totala kostnader för perioden / Total produktionsvolym för perioden Fasta kostnader per enhet = Totala fasta kostnader / Total volym REDOVISNING II FÖRELÄSNING 6 och 7 - Budgetering och Standardkostnader Budget - är en plan för en organisations ekonomi Prestationsbudget över en viss period. - volymen av prestationen bestämmer resursfördelning BUDGETERING - handlar om att planera en organisations resultat, likviditet, tillgångar, eget Aktivitetsbaserad budget kapital eller skulder. Budgetering förekommer i: - fokus ligger på aktiviteter istället för på O entliga sfären funktioner - stat, kommuner och regioner - man bedömer vem som får resurser genom att - lagkrav att budgetera göra en prognos av marknaden och bestämma - budget ses som ett medel vilka aktiviteter man vill fokusera på Företagssfären BUDGETUPPSTÄLLANDE - handlar om hur man - era branscher och företagsforrmer ställer upp budgeten, där alternativen är antingen - valfritt att budgetera top-down, bottom-up eller en blandning av dem. - budget ses som ett mål Det nns.3 metoder till budgetuppställande: Privata sfären Nedbrytningsmetoden - har utgångspunkten i - hushållsbudget toppen. Budgeten framställs och bearbetas av - budgetering handlar oftast om likviditet ledningen, för att sedan skickas ned till företagets avdelningar. Tre typer av budget Uppbyggnadsmetoden - har utgångspunkt i de 1. Resultatbudget (ekonomiska prestationen över lägre nivåerna där medarbetarna själva upprättar ne kommande period) budgetar från företagets grund, för att sedan 2. Likviditetsbudget (kommande in-och skickas uppåt i leden (där till sist VD fastslår utbetalningar) budgeten). 3. Balansbudget (tillgångar, eget kapital och Iterativ process - är en blandning av de skulder vid ett visst ögonblick) ovannämnda. BUDGETMODELLER Inkrementalistisk budget - marginella tillägg utifrån föregående års budget - målet är att budgeten ska växa från föregående år - är ej e ektivt i en snabbt föränderlig marknad Nollbasbudget - utvecklades som kritik till den inkrementalistiska budgeten - är ständigt ifrågasättande av posterna i budgeten - bidrar till en total genomgång av organisationen - svårt att implementera till 100% pga det kräver stora resurser och mängder av tid fl ff fi ff Rörlig budget - ger möjligheten att ändra budgeten om förändringar sker som organisationen själva har svårt att råda över. Då är den vanliga utgångspunkten att låta de budgeterade värdena bli beroende av volymen i verksamheten. Eftersom de rörliga värdena är i fokus i en rörlig budget så påverkas både intäkterna och kostnaderna. Denna budget är relevant att tillämpa när det råder stor osäkerhet om framtiden, men det kan vara tidskrävande. Reviderad budget - är en budget som kan ändras utefter behov. Det nns inget givet intervall för när den kan ändras utan det görs när det är relevant. Fördelar är att budgeten ständigt hålls aktuell och uppdaterad, medan nackdelar är att det saknas fasta referenspunkter vilket kan få budgeten att kännas något ”svävande”. Rullande budget - är en budget som heal tiden rullas framåt. Budgetåret kommer aldrig att ta slut då man ständigt fyller på med ett kvartal framåt. en nackdel kan tänkas vara att det aldrig nns en konkret slutpunkt. BUDGETERINGSPROCESSEN AVVIKELSEANALYS - är ett sätt att jämföra budget mot faktiska utfall, en sorts efterkalkyl. Med hjälp av denna kan man: - lära sig mer om verksamheten - förbättra sina uppskattningar inför kommande budgetperiod - utkräva ansvar En avvikelseanalys görs genom att man antar att en post beror på två variabler, nämligen pris och kvantitet. Flexibel budget - är en slags utvecklad rörlig budget där man tar hänsyn till (utöver verksamhetsvolymen) er faktorer som tex antal kategorier av kunder, timanställda, varor osv. fi fl fi Budgeterad kostnad = Budgeterat pris x Metoder för att skapa underlag för Budgeterad kvantitet standardkostnader: Faktisk kostnad = Faktiskt pris x Faktiskt 1. Process- och metodstudier kvantitet 2. Historisk data Avvikelse = Budget - Faktisk 3. Jämförelser Prisavvikelse = (Budgeterat pris - Faktisk pris) x 4. Försöksproduktion Faktisk kvantitet 5. O ertupphandling Kvantitetsavvikelse = (Budgeterad kvantitet - Faktisk kvantitet) x Budgeterat pris INTERN PRISSÄTTNING - även internpriser, Total avvikelse = (Budgeterat pris x Budgeterad förklarar det faktum att inom en organisation ofta kvantitet) - (Faktisk pris x Faktisk kvantitet) nns en köpare och en säljare och därmed även ett Avvikelse = Prisavvikelse + Kvantitetsavvikelse pris kopplat till transaktionen. Det kan tex handla om färdigproducerade varor som överförs från produktionsavdelningen till försäljningsavdelningen. Man gör detta i syfte att synliggöra vilka kostnader en viss enhet inom organisationen står för och därmed även se dess ekonomiska utfall. Standardkostnader används ofta som utgångspunkt för att ta fram internpriser. Syften med internpriser är: 1. Ska ge relevanta och tydliga ekonomiska incitament för enheter. Att motivera till a ärsmässighet och kostnadsmedvetenhet är centrala funktioner. 2. Ska bidra till att information skapas om hur de olika enheterna och dess ansvariga presterar. 3. Kan användas för att medvetet ytta vinster mellan avdelningar (vilket står i kon ikt med punkt 1 och 2), som tex att ytta en vinst till ett land med lägre skatt. Utmaningar är: STANDARDKOSTNAD - är en kalkylerad kostnad Olika föreställningar (olika uppfattningar bland för en speci k prestation under en given avdelningarna) tidsperiod. Den fastställs före den aktuella Suboptimering (en enhets agerande är positivt perioden och synliggör antingen den totala för dem men negativt för en annan avdelning i kostnaden för Totala prestationen eller organisationen) Prestationen per enskild enhet. Prestationerna i sig Uppkomst av informella beslutsvägar samt kan tex utgöras av varor, arbetsmoment eller en minskad sammanhållning viss arbetstid. Byråkratisering och ökad komplexitet över tid Standardkostnader kan uttryckas i: Metoder för att fastställa interpriser: Totalkostnad = Kostnad per styck x Planerad volym Marknadspris - utgår från att det nns en fungerande marknad som är formad efter utbud/ Kostnad per styck = Totalkostnad / Planerad efterfrågan. Interpriset sätts därför utefter volym marknadspriset. Standardkostnad = Direkt kostnad per enhet + (Totala indirekta kostnader / Volym) Kostnadsbaserat pris - interna priset sätts utefter kostnaden för att skapa varan/tjänsten. Standardintäkt - är en på förhand kalkylerad Dualprissättning - två olika priser används, där di erensen tillskrivs ett konto i organisationen intäkt för en tillhandahållen prestation. (kan leda till att enheterna visar på bättre resultat än vad de egentligen presterar) Standardkostnader underlättar: - budgetering (arbete, resursåtgång och volymer Förhandlat pris - berörda parter kommer överens om pris. de nieras) - prissättning (standardintäkter ställs i relation till förväntade kostnader) - uppföljning (standardkostander och intäkter skapar referensramar) fi ff ff ff fi fi fl fl fi fl REDOVISNING II FÖRELÄSNING 8, 9 och 10 - Icke- nansiella nyckeltal och Projektstyrning Nyckeltal - är tal som används för att värdera en BALANSERADE STYRKORT - fokuserar på att organisation och dess verksamhet. Nyckeltal kan bryta ner organisationens visioner och strategier till vara: konkreta nyckeltal. Dess grundmodell är: - Finansiella ( nansiella mått som visar på en organisations nansiella styrka) Ekonomiperspektivet - innefattar nyckeltal som - Icke- nansiella (visar information om är av tillbakablickande karaktär (relaterade till organisationens kunder, medarbetare, lönsamhet, soliditet, kassa öde) produktkvalitet, klimatpåverkan osv) Kundperspektivet - handlar om hur kunden - Hybrid (relativa nyckeltal som används för uppfattar organisationen och dess erbjudande jämförelse) (nyckeltal kan vara NKI andel a ärsavslut per kundbesök) Viktigt att komma ihåg att nyckeltal är Processperspektivet - fokuserar på branschspeci ka. verksamheten (nyckeltal är utnyttjande, genomsnittlig ledtid) Utvecklingsperspektivet - handlar om vad organisationen ska bli bättre på i framtiden (nyckeltal kan vara antal implementerade förbättringsförslag från anställda tex) Nyckeltalsanalys - är när man analyserar en organisations nyckeltal genom att ställa dem i relation til varandra. Högt NKI (nöjd-kund-index) = nöjda kunder = goda a ärer = lönsamhet Höga kursutvärderingar = nöjda studenter = bildade studenter = god bildning vid SU Vad ska balanseras? balans mellan perspektiven Nu börjar vi presentera 4 styrverktyg som har sin balans i tid (ekonomi- tillbakablickande - nuet - utgångspunkt i ett tydligt icke- nansiellt utveckling framåt) perspektiv, där samtliga är beroende av balans mellan släpande nyckeltal (hur det har välutformade nyckeltal. gått) och drivande nyckeltal (vad vi vill uppnå) För att tydliggöra sambanden mellan de olika perspektiven och deras relation till visionen. Utgångspunkten är en beskrivning av hur handlingar inom utvecklingsperspektivet ska bidra till utveckling av interna processer som i sin tur ska bidra till kundvärde och därmed ekonomisk framgång. INTELLEKTUELLT KAPITAL - eller kortare IK, är till för att synliggöra vikten av medarbetarna i organisationen och att de bör förvaltas och utvecklas. IK = Marknadsvärde - Bokfört värde fi ff fi fi fi fl fi ff fi LEANs principer: 1. Basera beslut på långsiktigt tänkande 2. Rätt process ger rätt resultat 3. Att tillföra värde genom att utveckla medarbetare och samarbetspartners 4. Att ständigt söka grundorsaken till eventuella problem driver lärandet inom organisationen PROJEKT - är en uppsättning aktiviteter avsedda att åstadkomma slutresultat av tillräcklig betydelse för att vara av intresse för ledningen. Det är teamets uppgift att: IK delas in i: - utföra uppgiften (task) Humankapital - nå det unika målet (transition) Strukturkapital - åstadkomma det ovanstående under en Relationskapital förutbestämd tid (time) BENCHMARKING - handlar om jämförelser, Projekt innehåller: antingen internt eller externt för organisationen, - mål och skapar möjligheter till organisatoriskt lärande. - start och slut datum - budget Konkurrentbaserad benchmarking - jämför tex - personella och icke personella resurser eget utfall av nyckeltal med andra liknande aktörer - era involverade yrkeskategorier på marknaden. Förutom att jämföra o ciell information, som tex den externa redovisningen, Linjeverksamhet - är den operativa verksamheten kan olika aktörer ingå avtal med varandra då de som inte drivs i projektform, tex en stadigvarande utbyter icke- nansiell statistik osv med varandra. verksamhet som löpande över tid genomför arbete som på en övergripande nivå är av likartat slag. Funktionsbaserad benchmarking - jämförelse av Det kan vara organisationens utvecklingsavdelning, speci ka eller generiska funktioner och processer produktionsavdelning osv. eller utfall av nyckeltal med organisationer oavsett branschtillhörighet. Detta kan i sin tur göra att utbytet av information är mindre känsligt i och med i och med 0 konkurrens. Intern benchmarking - jämförelser inom en organisation. LEAN PRODUCTION - härstammar från Toyota och den förvandling de genomgick för att förbättra e ektivitet, produktivitet och kvalitet i tillverkningsprocessen. Ekonomistyrning, med hjälp av LEAN, tar sin utgångspunkt i Total Quality Management TQM. Kunden står därmed i fokus tillsammans med en nyanserad bild på sina medarbetare. Ständiga förbättringar är en tydlig utgångspunkt för LEAN. Betydelsen av processer - är stor inom LEAN då alla processer analyseras ständigt så att de kan förbättras. Förändringarna sker på medarbetarenivå och ej ledningsnivå. Betydelsen av nyckeltal - är stor inom LEAN då man använder nyckeltal för att mäta, följa upp och utvärdera all prestation. Detta leder till lärande och verksamhetsutveckling. fl ff fi fi ffi Projektorganisationen - består av: 1. Planeringen sköts via WBS, Work Breakdown Projektägare (beställaren av projektet samt dess Structure, där stora delar bryts ned till mindre kund och nansiär) work packages. Styrgrupp (står för den övergripande ekonomistyrningen och ser till att projektet 2. Två typer av nyckeltal: fortskrider på ett önskat sätt) - de som direkt relaterar till den planering som har Projektledare (ansvarig för projektets skett med hjälp av något work packages-verktyg genomförande) - de som rör aspekter som prestanda och Projektmedarbetare (ansvarar för det operativa konsekvenser av de genomförda arbetspaketen arbetet) Tid - talar om att utgångspunkten är tidsåtgången —> Planeringsfasen baserat på den arbetsrelaterade planeringen som —> Genomförandefasen skett. Man använder vanligtvis: —> Utvärderingsfasen Gantt schema ( PERT ( Olika typer av projekt: 1. A ärsprojekt 1. Planeringen kräver: - direkt marknadsorienterade och innefattar - fastställande av tidsåtgången aktiviteter för att skapa värde för kunden - identi erande av behoven - i organisationer som tillämpar denna typ av - beräkning av den kritiska linjen projekt är projektformen vanligen det huvudsakliga sättet att genomföra 2. Det nyckeltal man använder sig av är: kärnverksamheten - gör implementering av a ärssystem, Förväntad total färdigställandetid = Faktisk miljöcerti ering, workshops osv tidsåtgång vid tidpunkt X.+ Planerad tidsåtgång - ska ha ett resultatansvar för resterande del - utvärderingen sker med hjälp av nansiella och Kostnad - riktar sig mot att kostnadssätta icke- nansiella nyckeltal arbetspaketen samt övriga resurser. 2. Utvecklingsprojekt 1. Planeringen handlar om att upprätta kostnads- - handlar om utveckling av varor och/eller tjänster eller resultatbudget och eventuell - forskningsverksamhet och/eller likviditetsbudget utvecklingsverksamhet därav kan risken i projekten variera kraftigt beroende på typen av 2. Det nyckeltal man använder är: projekt - har en budget samt icke- nansiella mål (som tex Kostnadsavvikelse = Faktisk kostnad för framtagandet av ett läkemedel) arbetspaketet - Planerad kostnad för - strikt nansiella mått kan vara direkt skadliga vid arbetspaketet utvärdering PROJEKTRAPPORTERING - har 3 olika delar och PROJEKTTRIANGELN är viktigt för att säkerställa utveckling av organisationen med hjälp av kontinuerlig uppföljning och avrapportering. Arbetsrapporter (utfall för funktionalitet, tid och kostnad jämförts med planen) Problemrapporter (potentiella och inträ ade problem rapporteras) Ekonomirapporter (ligger som grund för ersättning från kunder) Funktionalitet - avser vad projektet ska resultera i PROJEKTUTVÄRDERING - är otroligt viktigt för tillsammans med dess egenskaper. Det är att snabbt kunna korrigera problem och säkerställa projektets primära utgångspunkt och därför långsiktig positiv utveckling för organisationen. påbörjas ofta planeringen i denna dimension. Projektutvärdering har 2 steg: 1. Utvärdering av projektets genomförande (tar sin utgång i projektets rapporteringsstruktur) 2. Resultatet av projektet i sig ff fi fi fi fi fi ff fi fi ff
