Introduktion till juridik 1 PDF

När det gäller de inledande föreläsningarna i allmän rättslära (svensk rätt, folkrätt och EU-rätt) är det framför allt rättskällorna, olika rättsprinciper och tolkningsprinciper samt vad som gäller vid konflikter mellan olika rättsregler inom och mellan olika regelsystem som ni bör fokusera. Fokus...

När det gäller de inledande föreläsningarna i allmän rättslära (svensk rätt, folkrätt och EU-rätt) är det framför allt rättskällorna, olika rättsprinciper och tolkningsprinciper samt vad som gäller vid konflikter mellan olika rättsregler inom och mellan olika regelsystem som ni bör fokusera. Fokus i den internationella rätten är också på de centrala människorättsdokumenten/rättsakterna vad dessa hör till för regelsystem (EU:s stadga för grundläggande rättigheter som är EU-rätt, Europakonventionen och barnkonventionen som är folkrätt) samt vad som gäller vid konflikter mellan dessa och svensk rätt. Svensk Rätt Rättsregler- författningar/föreskrifter: Rättskällor: Författningar/ föreskrifter (grundlag, lag, förordning, myndighetsföreskrift) Förarbeten (propositioner, betänkanden, lagrådsremiss, SOU/ Ds) Rättspraxis (prejudikat och andra vägledande avgöranden- tidigare domar) Doktrin (rättsvetenskaplig litteratur, lagkommentarer) Supplerande rättskällor (handelsbruk, sedvänja mm) Centrala rättsprinciper: oskriven rätt men som även finns i bl.a. regeringsformen ★ Rättssäkerhet ★ Legalitet ★ Likabehandling ★ Saklighet ★ Opartiskhet ★ Icke-diskriminering ★ Proportionalitet ★ Självständighet Centrala tolkningsprinciper- hur ska man tolka ett visst begrepp inom en viss lag inom ett visst rättsområde? exempelvis barn.. hur tolkar man det? Ett ords betydelse område: ex “hund” Kärnområde (hund) Oklart (varghund) Utanför (varg, katt) 1. Bokstavstolkning (ordalydelsen): Man tolkar exakt vad som står i lagen, utan att gå utanför ordens betydelse. Om lagen säger "hund", då omfattar den bara "hund". Exempel: En hund omfattas eftersom det står "hund" i texten. 2. Restriktiv tolkning (snäv tolkning): Man tolkar lagen väldigt strikt och smalt. Endast det som ligger inom kärnan av ordet "hund" omfattas. Exempel: En varghund omfattas inte, eftersom man tolkar "hund" snävt och varghund är inte riktigt samma sak som en vanlig hund. 3. Extensiv tolkning (vid tolkning): Man tolkar lagen bredare och inkluderar fler saker. Här tolkar man ordet "hund" så brett som möjligt. Exempel: En varghund omfattas, eftersom man tolkar "hund" som att det även kan omfatta liknande djur. 4. Analogisk tolkning (liknelsetolkning): Man använder en liknande lag eller regel för att fylla i ett gap. Här använder man en lag om hundar för att också omfatta liknande djur som kanske inte nämns. Exempel: Varg och katt omfattas, eftersom de är liknande djur och man använder en annan liknande regel som jämförelse. 5. E contrario tolkning (motsatsvis tolkning): Man tolkar lagen motsatt till vad som står. Om det står "hund", så innebär det att andra djur inte omfattas. Exempel: Varg och katt omfattas inte, eftersom det står "hund" i lagen, och då gäller det bara för hundar och inte andra djur.  6. Teleologisk tolkning (ändamålstolkning): Man tolkar lagen efter vad syftet eller ändamålet med regeln är. Om syftet är att skydda människor mot allergier, så kan fler djur än hundar omfattas, även om bara "hund" står i texten. Exempel: Varg och katt omfattas, eftersom regeln syftar till att hantera allergirisker, och även katter och vargar kan vara allergiframkallande. 7. Reduktionstolkning (i strid med ordalydelse): Här tolkar man lagen så att något inte omfattas, trots att det enligt ordalydelsen borde göra det. Man ser till att en specifik situation inte ska omfattas av lagen, ofta på grund av ett särskilt skäl. Exempel: En ledarhund omfattas inte, även om lagen säger "hund", eftersom det finns ett viktigt skäl (som att ledarhundar är undantagna från reglerna). Konflikter mellan svensk lag- Precedens Regler: Lex superior/ lex inferior: Högre lag har företräde framför lägre lag. Exempelvis grundlag går före lag, lag går före förordning, förordning går före myndighetsföreskrift. Lex specialis/ Lex generalis: Speciallag har företräde framför allmän lag. Med andra ord innebär det att en regel eller lag som särskilt reglerar en situation/fråga/sak ska ges företräde framför en mer allmän bestämmelse eller lag. Lex posterior/ Lex priori: Senare lag framför tidigare lag. Dock! Vid konflikt mellan senare lag och speciallag, har speciallag företräde. Folkrätt (sedvanerätt + traktarrätt) Global nivå- FN Regional nivå- Europarådet Rättskällor: Internationella överenskommelser= instrument Internationell sedvanerätt (statspraxis): usus+ opinio juris sive necessitatis och jus cogens- tvingande sedvanerätt Allmänna rättsgrundsatser (rättsprinciper) Rättsliga avgöranden (rättspraxis) Sakkunniga författares lärosatser (doktrin) Ex aequo et bono (efter vad som är skäligt) Här kan man titta på Wienkonventionens reglering av traktaträtten Sedvanerätt: Huvudregel: binder alla stater Undantag: Stat som alltid motsatt sig är inte bunden, ex USA och barnkonventionen Undantag från undantaget: tvingande sedvanerätt- binder även USA, artikel 37 i barnkonventionen (jus cogens) Implementering/införlivning av folkrätten i svensk rätt: Inkorporering- Görs till svensk lag Transformering- Svensk lag görs Fördragskonform tolkning- Konstaterande av normharmoni/presumtion om normharmoni, Ingen lag görs. Nivåer: Internationell nivå- här kan ett avtal vara “bindande” eller “icke bindande”.Ett internationellt avtal kan vara vägledande (deklaration) utan att juridiskt tvinga en stat att följa det, medan bindande avtal (konvention) måste följas av de länder som ingått dem. Nationell nivå (stat)- När avtalet signerats (icke bindande) eller godkänts (ratificerats- bindande) innebär det att en stat officiellt godkänner avtalet. Inom monism innebär detta att ett avtal blir direkt tillämpligt efter en ratificering. När staten har bundit sig så är också domstolarna bundna och det krävs ingen ytterligare lagstiftning för att ge avtalet giltighet inom landet utan de gäller omedelbart i landet. Men inom dualism som vi har i Sverige innebär detta att avtalen måste implementeras i den nationella lagstiftningen för att gälla. Det betyder att den nationella rätten inte automatiskt överförs till den internationella rätten. Alltså är denna inte direkt tillämplig. Här visas att för att ett internationellt avtal ska bli bindande och kunna tillämpas av svenska domstolar och myndigheter, måste det implementeras i svensk lagstiftning. Det finns ett "glapp" mellan nationell och internationell rätt eftersom internationella avtal inte automatiskt blir gällande inom Sverige. Implementering krävs för att avtalet ska få rättsverkan nationellt. Förhållande svensk rätt/folkrätt Folkrättens subjekt är stater. I svensk rätt är subjekten fysiska och juridiska personer. I Sverige är staten folkrättsligt bunden, inte domstol, myndigheter, den enskilda, etc. Vid konflikt med svensk rätt och folkrätt har svensk rätt alltid företrädelse! Enligt legalitetsprincipen 1:1 RF EU-rätt Rättskällor: Primärrätt- rättsakt (föredrag, protokoll, förklaringar) Sekundärrätt- rättsakt (direktiv, förordningar, beslut) Rättspraxis Allmänna rättsprinciper Internationella överenskommelser Icke bindande rättsakter (resolutioner, deklarationer, åtgärdsprogram, rekommendationer, yttringar) Förhållande svensk rätt/ EU-rätt: Direkt tillämplig: Förordningar- Omvandlas ej till nationell rätt utan gäller omedelbart i alla medlemsstater Direkt effekt: Medborgare kan åberopa EU-rätten direkt, även om nationell lag saknas Föredrag- När det gäller EU-fördrag, som är avtal mellan medlemsstaterna, kan dessa ha direkt effekt om de är tillräckligt tydliga och ovillkorliga. Det kan ske både i förhållande till staten (vertikal effekt) och mellan individer eller företag (horisontell effekt). Direktiv- Dessa är riktlinjer från EU som medlemsstaterna måste införa i sin nationella lagstiftning. Om en stat misslyckas med att införa ett direktiv inom den angivna tidsfristen, kan direktivet ändå få direkt effekt, men då bara vertikalt – alltså mellan individen och staten. Indirekt effekt: Även om ett direktiv inte har direkt effekt (t.ex. om tidsfristen inte har löpt ut), måste nationella domstolar tolka nationell rätt på ett sätt som överensstämmer med EU-direktiv, kallat "direktivkonform tolkning". Statsskadestånd: Om Sverige (eller en annan stat) inte implementerar ett direktiv korrekt eller i tid och det skadar en individ, kan staten bli skyldig att betala skadestånd (stats skadeansvar). Vad gäller vid konflikter mellan svensk rätt och EU-rätt: Enligt Företrädelseprincipen * (sui generis-av eget slag) har går EU-rätten framför svensk rätt. Unionsrättens företräde gäller också vid nationell lagstiftning som kommit till senare en motsvarande unionsrättsliga regler. EUs sekundära regler slår ut våra primär regler, samt grundlagen som ju är högst upp i hierarkin för rättsordningen, detta betyder alltså att EU-rätten slår ut våra precedens regler, en låg EU-lag går före en högre svensk lag. Ex en vanlig lag inom EU har alltså företräde för våra grundlagar. Med undantag: vi är suveräna, EU får inte lagstifta om vårt statsskick (grunderna) 10:6 RF- detta betyder inte att vår grundlag kommer före, utan specifika frågor som rör statsskick , men även om det skulle strida mot Europakonventionen 2:19 RF-grundlagsskydd. Övrigt Rättsregel: Rekvisit- de villkor som måste uppfyllas för att en viss konsekvens (rättsföljd) ska inträffa. (“Om” ett visst rättsfaktum)- Det som behöver ha hänt eller vara sant för att en regel ska kunna tillämpas. Exempel: “om någon kör för fort..” Rättsföljd- Detta är den rättsliga konsekvenser som följer om rekvisiten är uppfylld. Det beskriver vad som händer när villkoren är uppfyllda. Exempel: "...så får personen böter." Den juridiska metoden: 1. Identifiera problemet utifrån rättsfakta (det som är RÄTTSLIGT relevant) i fallet- Vilket rättsförhållanden (vilka är parterna, ex barn och föräldrar), Vilken rättsfråga (Civilrätt? -Faderskap eller vårdnad?) 2. Identifiera ev. tillämplig lag- Vilket rättsområde (ex civilrätt: familjerätt) Vilken lag? (ex föräldrabalken (1949:381, FB) Vilket lagrum= rättsregel (ex FB 1:3). Ibland finns ingen lag som reglerar frågan, om det är straffrätt så får man inte döma eller döma utifrån en annan lag, rekvisitet går inte att koppla med just det lagrummet- legalitetsprincipen, civilrätt, då måste man lösa problemet. 3. Tolka rättsregeln/orden i regeln- Rättskälleläran: rättsligt relevant material (en lära om rättskällorna och deras inbördes ordning) Den juridiska argumentationsanalysen: Vilka argument kan man använda? Detta måste vara en rättsligt relevant argumentation (utgår från olika rättsprinciper och tolkningsprinciper, precedens regler mm). Viktigt: Förenta nationerna, FN= FOLKRÄTT Europarådet = FOLKRÄTT Europeiska unionen, EU= EU-rätt Europakonventionen tillhör Europarådet! Barnkonventionen tillhör Förenta nationerna! AvtL ★ Pacta sunt servanda (1:1)- Avtal ska hållas (med undantag) ★ Anbud och accept- Detta innebär att A ger ett anbud (förslag) till B som måste acceptera budet för att avtalet ska vara slutet/ bindande mellan båda parterna. ★ Inga krav att avtal måste ha en viss form. ★ Falsus procurator - huvudman ej bunden pga fullmäktige utanför fullmaktens gränser (behörighet) Begrepp: - Behörighet - utgör gränsen för vad fullmaktstagaren kan göra med fullmakten – t. ex. köpa en bil för huvudmannens räkning. - Befogenhet - Befogenheten är de anvisningar som fullmaktstagaren fått från huvudmannen om vad fullmaktstagaren får göra inom behörigheten, ex bilen får inte kosta mer än 50 000 kr. Bundenhet: Överskridande av behörighet (falsus procutator): aldrig bunden, 10 § AvtlL Överskridande av befogenhet: bunden om tredje man i god tro, 11 § 1 st. AvtL Överskridande av befogenhet vid §18-fullmakt: inte bunden trots god tro, 11 § 2 st. AvtL (behörighet = befogenhet)