Muntlig tentamen omvårdnad PDF

1.**Beskriv** och **reflektera** över vad som skiljer ***naturalistisk människosyn*** från ***humanistisk människosyn***, och de konsekvenser respektive människosyn kan få för vårdandet **Den naturalistiska människosynen** utgår från att människan betraktas som en biologisk varelse, där människans...

1.**Beskriv** och **reflektera** över vad som skiljer ***naturalistisk människosyn*** från ***humanistisk människosyn***, och de konsekvenser respektive människosyn kan få för vårdandet **Den naturalistiska människosynen** utgår från att människan betraktas som en biologisk varelse, där människans natur styrs av fysikaliska och biologiska lagar. Denna syn innebär att människan är en del av naturen och följer dess regler, precis som andra levande organismer. Människan förstås främst genom att studera kroppen och dess funktioner. Ur detta perspektiv ses sjukdomar som biologiska avvikelser som kan identifieras och behandlas med hjälp av vetenskap och teknik. **Den humanistiska människosynen** ser människan som mer än bara en biologisk varelse. Den betonar människans frihet, värdighet och förmåga att fatta egna beslut. Här ligger fokus på människans subjektiva upplevelse och de existentiella aspekterna av att vara människa. Människan ses som ett självständigt subjekt med förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och sina egna handlingar, vilket innebär att vårdaren ska möta patienten som en individ med unika behov och känslor. **Konsekvenser för vårdandet** blir att en naturalistisk syn kan leda till mer standardiserad vård där fokus är att snabbt behandla fysiska problem, medan en humanistisk syn innebär mer individanpassad vård där vårdrelationen och patientens personliga behov står i centrum. Båda synsätten har sina styrkor, men en överdriven betoning på det ena kan leda till att viktiga aspekter av patientens vård förbises. Därför skulle en balanserad vård där både naturalistiska och humanistiska aspekter integreras vara optimal för patientens välbefinnande. 2.**Beskriv** utgångspunkter för att ***omvårdnad*** skall kunna ske ***på personnivå***, och hur ***människan betraktas*** i detta synsätt. **Beskriv** också vilka omvårdnadshandlingar som kan användas utifrån dessa utgångspunkter**,** och **referera** till **Reflektera** över och **ge exempel** på en omvårdnadshandling utifrån en vårdsituation, och vilken betydelse handlingen kan ha i vårdandet Att omvårdnad sker på personnivå innebär att den omvårdnadsvetenskapliga kunskapen och forskningen inte utgår från t.ex. organ- och cellnivå utan den **utgår från människan som enhet.** **Människan betraktas som en fri person** som har förmåga att göra val och ta ansvar; människan är ett handlande subjekt. Omvårdnadsvetenskapen lyfter fram att **människan är unik** och att hen ska bemötas individuellt efter sina unika förutsättningar. **Människan är inte reducerbar**, dvs. man kan inte förstå människan genom att enbart betrakta hennes delar utan människan ska förstås i ett helhetsperspektiv. Omvårdnadshandlingar kan vara att ha en sann och äkta närvaro i mötet med patienten, att förmedla hopp, att stödja livsuppehållande funktioner, vårda kroppen samt systematiskt lyssna, träna och undervisa patienten. Dessa handlingar kan få patienten att uppleva självrespekt, kontroll, styrka och uppskattning. Andra resultat kan vara att patienten upplever minskad främlingskap, ökat välbefinnande eller upplever mening och en känsla av hopp. 3.**Beskriv** de grundläggande ***etiska begreppen*** för att ringa in ***människan som en person*** och **exemplifiera** hur dessa begrepp kan ta sig i uttryck i vårdandet**. Perspektiv och förhållningssätt 311- 336** **Autonomi:** autonomi handlar om individers rätt att fatta egna beslut och att styra över sitt eget liv. För vårdaren innebär det att respektera patientens önskningar och val. Inom vården innebär autonomi bland annat om att ge patienter tillräckligt med information om sin sjukdom och behandling så att de själva kan fatta ett informerat beslut. **Värdighet:** värdighet handlar om att se och behandla varje människa som värdefull och unik, oavsett deras situation eller tillstånd. Man bör ge vård med respekt och omtanke oavsett patientens diagnos eller livssituation. **Integritet:** integritet innebär att skydda individens privatliv och personlig uppgifter, samt att respektera deras känslor och gränser. Inom vården handlar integritet om att hantera journaler och patientinformation men stor försiktighet. Det handlar också om att respektera patientens fysiska och känslomässiga gränser. **Sårbarhet:** sårbarhet beskriver människans beroende och känslighet, särskilt i tillstånd av sjukdom eller nedsatt förmåga. Inom vården är det viktigt att erkänna och hantera patientens sårbarhet genom att erbjuda stöd, omsorg och förståelse. Sårbarhet kräver att vårdpersonalen är lyhörd för patientens behov av trygghet och hjälp. För en vårdare kan det innebära att erbjuda extra stöd och empati, lyssna aktivt på patientens oro och att skapa en stödjande och trygg miljö. **4.** **Beskriv** och **reflektera** över patienten som ***jämbördig partner*** Inom personcentrerad vård talas det ofta om partnerskapet mellan vårdgivare och patient. Ett optimalt partnerskap kan endast uppstå om vårdgivaren ser patienten som en jämbördig partner och inte som den underlägsne och okunnige. Vårdaren är professionella i sin yrkesroll och man kan se det som att patienten är professionell i sin patientroll då det är patienten som har bäst kunskap om sin egen kropp och sitt eget psyke. Det är därför viktigt att ha tydliga gränsdragningar vad det gäller ansvarsbördan på patienten och vårdgivaren. Patienten ska vara delaktig i sin behandling och ha möjlighet att ta de slutgiltiga besluten. För att detta ska fungera optimalt krävs det att vårdgivaren förser patienten med adekvat information och stöd att fatta viktiga beslut. ***5.* Beskriv** vad ***hälsans bestämningsfaktorer*** innebär när det gäller sociala och ekonomiska faktorer samt livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer. **Reflektera** över två utav de klassificerade livsstilsfaktorerna och hur dessa två samverkar sinsemellan *(t.ex. psykisk hälsa och fysisk aktivitet, eller stress och familj/sociala relationer) hälsa och ohälsa 29-45 perspektiv 115-142* **Sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer:** Hälsans sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer handlar om hur levnadsförhållanden påverkar hälsan. Personer i lägre samhällsklasser löper större risk för allvarlig sjukdom och för tidig död. Faktorer som arbetslöshet, fattigdom, social isolering och långvarig stress påverkar hälsan negativt, medan god utbildning och hög inkomst främjar bättre hälsa. Diskriminering och utanförskap bidrar också till sämre hälsa. Många av dessa faktorer förstärker varandra, vilket kan skapa en ond cirkel av dålig hälsa, särskilt för de i lägre sociala grupper. **Livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer:** livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer handlar om hur människors livsstil påverkar deras hälsa, särskilt i takt med ökat välstånd. I höginkomsländer har sjukdomspanoramat förändrats från infektionssjukdomar till icke-smittsamma sjukdomar, eller livsstilssjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 2, psykisk ohälsa och KOL. Dessa sjukdomar är ofta kopplade till livsstilsvanor som dålig kost, fysisk inaktivitet och rökning. I låg- och medelinkomstländer sker en snabb utveckling av icke- smittsamma sjukdomar parallellt med en fortsatt hög förekomst av infektionssjukdomar, vilket skapar en "dubbel sjukdomsbörda". **Psykisk hälsa och fysisk aktivitet:** Två centrala livsstilsfaktorer som ofta samverkar är psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Fysik aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan på psykisk hälsa där regelbunden motion kan minska symtom på stress, ångest och depression. När vi rör på oss frisätts endorfiner och andra signalsubstanser som ger en känsla av välmående och kan hjälpa till att reglera humöret. På så vis fungerar motion som ett effektivt verktyg för att förbättra den psykiska hälsan. Samtidigt kan psykisk ohälsa som depression eller ångest ofta leda till minskad motivation till att vara fysiskt aktiv. Människor som lider av psykiska problem kan ha svårt att komma igång med träning pga lågt självförtroende, energibrist eller social isolering. Detta kan skapa en ond cirkel där inaktivitet förvärrar den psykiska hälsan och vice versa. *6.***Beskriv** de tre interagerande delar som ***vårdklimatet*** består av samt reflektera över en av dessa tre delar när det gäller möjligheter och utmaningar att stödja patienten i dess vårdmiljö. **Fysiska miljön:** Den fysiska miljön omfattar de fysiska utrymmen där vården bedrivs. Detta inkluderar sjukhusets arkitektur, belysning, ljudnivåer, temperatur och renlighet. En väl utformad fysisk miljö kan ha en lugnande effekt på patienterna medan en dåligt planerad miljö kan skapa stress och obehag. **Psykosociala miljön:** Den psykosociala miljön handlar om interaktionerna mellan människor, det emotionella stödet från vårdpersonal, samt hur kommunikationen fungerar i vårdsituationen. Här ingår även hur patienten upplever sin vård och relationerna med vårdgivarna. **Organisatoriska miljön:** Den organisatoriska miljön inkluderar de strukturer och processer som styr hur vården bedrivs. Detta omfattar vårdens organisation, bemanning, och tillgång till resurser. En välorganiserad arbetsmiljö kan skapa trygga och effektiva vårdprocesser för patienterna medan en oorganiserad miljö kan leda till frustration och otrygghet. 7.**Beskriv** vad begreppet ***intersektionella maktordningar*** **Reflektera** över språkets betydelse för normativa stereotyper utifrån egna konkreta erfarenheter eller utifrån exempel som ges i kurslitteraturen över omvårdnad Intersektionella maktordningar beskriver hur olika sociala kategorier som kön, klass, sexualitet, ålder och funktionsnedsättning samverkar och överlappar för att forma individers erfarenheter av privilegium och diskriminering. Begreppet innebär att dessa identitetskategorier inte verkar isolerat utan överlappar och förstärker varandra. Sjuksköterskans språk och attityd påverkar patienternas upplevelse av vården. Om sjuksköterskan använder inkluderande och respektfullt språk kan det bidra till att minska negativa effekter av intersektionella maktordningar. Ett medvetet och reflekterande språkbruk kan också hjälpa till att utmana och förändra normativa stereotyper och bidra till en mer rättvis vård. 8.**Beskriv** vad det teoretiska perspektivet ***närhetsetik*** innebär i en vårdsituation. **Reflektera** över det etiska krav som uppstår i mötet med den andre. Perspektiv och förhållningssätt 259- 279 Närhetsetikens teoretiska perspektiv i vården innebär att sjuksköterskan måste vara öppen och lyhörd för patientens sårbarhet och den etiska dimension som uppstår i möten. Detta förhållningssätt innebär att vårdaren måste fatta beslut baserat på varje enskild patients behov och känslor, och samtidigt vara medveten om de gränser som autonomi och självbestämmande sätter. Vårdaren måste balansera mellan att agera utifrån patientens sårbarhet och att undvika att behandla patienten som ett objekt, vilket kräver stor etisk uppmärksamhet och känslighet. Det etiska kravet i mötet med den andre innebär att vårdaren måste vara lyhörd och anpassningsbar för att möta patientens unika behov. Det handlar om att erkänna och respektera den andres sårbarhet, att balansera autonomi och omsorg, och att skapa en vårdrelation som bygger på närhet och respekt. Varje möte kräver en individuell bedömning och en medvetenhet om de etiska utmaningar som kan uppstå i relationen mellan vårdare och patient. 9.**Beskriv *vårdrelationens*** asymmetriska ansvar och beroende, och vad detta innebär i förhållande till sårbarhet***.*** **Reflektera** över skillnaden i ett emancipatoriskt respektive manipulativt förhållningssätt hos sjuksköterskan och hur dessa kan påverka omvårdnaden **Vårdrelationens asymmetriska ansvar** innebär att vårdgivaren har ett betydande ansvar för vård och medicinska beslut medan patienten som ofta är mer sårbar pga sjukdom eller skada har ett mindre direkt ansvar. **Det asymmetriska beroendet** innebär att patienten är beroende av vårdgivaren för att få vård och behandling. Detta beroende skapar en obalans i maktförhållandet vilket kan förstärka patientens sårbarhet, särskilt om de känner sig utom kontroll eller utan inflytande över sin egen vård. **Emancipatoriskt förhållningssätt:** sjuksköterskan arbetar för att stärka patientens autonomi och självbestämmande genom att involvera dem i beslutsfattande och ge relevant information. Detta kan minska patientens sårbarhet genom att öka deras engagemang och ansvarstagande, vilket kan leda till bättre behandlingsresultat och en mer positiv vårdupplevelse. **Manipulativt förhållningssätt:** sjuksköterskan kontrollerar patientens beslut och beteenden vilket kan leda till misstro och konflikt. Detta kan öka patientens sårbarhet genom att minska deras känsla av kontroll och delaktighet vilket kan resultera i försämrad vårdkvalitet och lägre följsamhet.