Makro del 2 inför tenta PDF

lOMoARcPSD|16423509 Makro del 2 inför tenta Makroekonomi (Linnéuniversitetet) Scan to open on Studocu Studocu is not sponsored or endorsed by any college or university Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected]) ...

lOMoARcPSD|16423509 Makro del 2 inför tenta Makroekonomi (Linnéuniversitetet) Scan to open on Studocu Studocu is not sponsored or endorsed by any college or university Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Sammanfattning Kapitel 22: Extramaterial + det internationella växelkurssystemet Definitioner Appreciering - en växelkurs förstärkning under ett system med rörliga växelkurser - När en valuta förstärks jämfört med en annan valuta. T.ex. USD blir billigare gentemot SEK säger att den Svenska kronan deprecierat mot USD Depreciering - En växelkurs försvagning under ett system med rörliga växelkurser - När en valuta försvagas jämfört med en annan valuta. T.ex. USD blir dyrare gentemot SEK så har den svenska kronan deprecierat mot USD. Revalvering - ett alternativ för appreciering fast med länder som har fast växelkurs - En revalvering innebär att man skriver upp värdet på valutan mot en annan valuta. Om den fasta växelkursen mellan Sverige och USA är 10 SEK/USA så kan en revalvering av den svenska kronan innebära att den nya växelkursen blir 5 SEK/USD. Det kommer att göra det lättare för amerikanska exportörer att sälja varor till Sverige. Om ett land genomför en revalvering så kommer det att bli en devalvering för det andra landet. Devalvering - ett alternativ för depreciering fast med länder som har fast växelkurs - Om det verkar omöjligt att försvara den fasta växelkursen kan ett land genomföra en devalvering av den egna valutan. En devalvering innebär att man skriver ned värdet på valutan mot en annan valuta. Om den fasta växelkursen mellan Sverige och USA är 10 SEK/USA så kan en devalvering av den svenska kronan innebära att den nya växelkursen blir 15 SEK/USA. Det kommer att göra det lättare för svenska exportörer att sälja varor till USA. Hur finansieras internationell handel? Export av varor och tjänster leder till: ○ Inflöde av pengar från utlandet ○ Utländsk valuta säljs och svenska kronor köps på valutamarknaden Import av varor och tjänster leder till: ○ Utflöde av kapital från hemlandet ○ Svenska kronor säljs och utländsk valuta köps på valutamarknaden Valutamarknaden och växelkursen När svenska varor exporteras köper importören SEK på valutamarknaden Ökad efterfrågan på svenska exportvaror leder till: ○ Ökad efterfrågan på SEK ○ Högre pris på SEK ○ Appreciering av SEk: SEK/€ minskar (d.v.s. €/SEK ökar) ○ Stark SEK gentemot EUR (D.v.s. Svag EURO gentemot SEK) Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Svenska importörer köper utländsk valuta på valutamarknaden Ökad efterfrågan på importvaror leder till: ○ Ökad efterfrågan på utlandets valuta, ex. EURO (€) ○ Ökat utbud av SEK ○ Depreciering av SEK: SEK/€ ökar (d.v.s €/SEK minskar) ○ Svag SEK gentemot EUR (d.v.s. stark EUR gentemot SEK) Växelkursen Nominella växelkursen är en marknad där valuta köps och säljs mot varandra Växelkursen påverkas även av: Ränteskillnader mellan Sverige och andra länder Förväntad framtida växelkurs Högre ränta i Sverige i jämfört med utlandet = Mer lönsamt att investera i kapital i SEK Ökad efterfråga på SEK SEK apprecieras gentemot EURO (d.v.s. SEK /€ minskar) Förväntad stark SEK (d.v.s allmänheten tror att växelkurs (SEK/€) ska minska i framtiden) = Lönsamt att köpa SEK idag och sälja dyrare imorgon Ökad efterfrågan på SEK idag (vilket innebär att det finns ökad utbud av EURO) SEK apprecieras (redan idag) gentemot Euro (dv.s. SEK /€ minskar) Hur kan växelkursen ändras? Vertikal axel= antal dollar/pund Horisontell axel = Kvantitet pund Fokusen på en valutamarknad där dollar och pund köps och säljs mot varandra En ökning i valutakursen minskar efterfrågan av pund → och ett fall i växelkursen ökar efterfrågan av pund Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 En ökning i valutakursen ökar utbudet av pund → och ett fall i växelkursen minskar utbudet av pund. Efterfrågan på valuta påverkas av: (ökad efterfrågan = skift utåt) Exportefterfrågan Ränteskillnader mellan länderna Förväntningar om framtida växelkurs Utbudet av valuta påverkas av: (ökat utbud = skift utåt) Importefterfrågan Ränteskillnader mellan länder Förväntningar om framtida växelkurs Jämvikt på valutamarknaden Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Vid en rörlig växelkurs bestäms växelkursen av efterfrågan och utbud på valutan. Växelkursen bestäms på valutamarknaden. Jämvikts Kursen på valutamarknaden kallas “fundamentala värdet”. I jämvikt finn det varken ett utbuds- eller efterfrågeöverskott. Om växelkursen är högre än jämvikts kursen → ett utbudsöverskott → växelkursen sjunker Om växelkursen är lägre än jämvikts kursen → ett efterfrågeöverskott → växelkursen stiger Valet av växelkurssystem Ett land har både en inhemsk och en internationell sida: Inhemsk - Omfattar de institutioner och de regler som bestämmer den inhemska penningmängden Internationella - Hänför sig till de arrangemang som knyter samman penning systemen i olik länder Fullständigt fast växelkurs Historiskt sett är fasta växelkursen förknippade med framväxten av penningsystem byggda på metallmyntfot. Fasta växelkurser uppstår nämligen med nödvändighet mellan länder som använder samma myntmetall. Valutakursen under metallmyntfot bestäms genom relationen mellan valuta enheternas metallinnehåll. Storbritannien 10 gram guld = 1 pund, Sverige 1 gram guld = 1 krona = 10 kr/pund. Valutaunionen: ett exempel på en typ av fast växelkursarrangemang Det är ett antal länder som kommit överns om att använda samma valuta t.ex. euroområdet eller USA med alla dess delstater En valutaunion kan också vara ett antal länder som genom ett internationella avtal lovat varandra att deras centralbanker köper och säljer varandras valutor till en överkommen fast kurs. Valutakris inom valutaunionen: spekulativa attacker, innebär att landets valutareserv hotas då det finns misstankar om framttida devalvering eller depreciering som gör att spekulanter köper utländsk valuta och säljer inhemsk. Finns detta typ av hos mot ett land inom valutaunionen ställer retsen av länderna upp med utläsndsk valuta i enighet med det löfte som avlagts. Sedelfond: System med fast växelkurs so bygger på en enkel centralbank med 100% täckning av den inhemska monetära basen i utländsk valuta. Enda uppgiften är att köpa och sälja utländsk valura i utbyre mot egen monetär bas i form av sedlar. Spekulativa attcker kan inte uppstå med tanke på täckningen, såvida man inte misstänker att reserverna försnillats. (Fast med justerbar växelkurs) Är en fast växelkurs som kan devalveras eller devalveras. Till denna kategori tillhör Bretton Woods Systemet och ERM vilken föregick bildandet av EMU. Svenska kronans kurs var fast med justerbar under hela efterkrigstiden fram till 1992 då riksbanken lät kronan flyta. Fasta Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 med justerbara växelkurser fungerar inte under fri internationell kapitalrörlighet och är därför inte ett hållbart alternativ för dagens internationella valutasystem p.g.a. risk för spekulativa attack (valutakris). Rörlig växelkurs Monetära arrangemang med rörliga växelkurser förutsätter pappersmyntfot. Regimen kan i sin tur vara grundad på någon norm (regel) för centralbankens beteende (t.ex. pris- och löne stabilisering) eller på diskretionär politik (avsaknad av bindande regler för centralbankens beteende). Kapitel 11: Pengar Pengar är ett objekt som används som allmänt accepterat betalningsmedel: mest konkreta exemplet är kontanter men idag utgörs huvudmassam av banktillgodohavanden. I makroekonomiska sammanhang måste man bortse från hur vi pratar om pengar i vardagliga språk: - “Hen tjänar mycket pengar” = pengar = inkomst - “Hen har gott om pengar” = pengar = förmögenhet Bytesekonomi En ekonomi i vilken en vara byts mot en anna vara utan att allmänt accepterat betalningsmedel. Detta medför att handla varor blivit besvärligt: - Direkt byte - Bägge parter är nöjda efter bytet (“double coincidence of wants” - dubbla villkoret). - Indirekt byter - T.ex. bohuslän producerad fisk och önskade att köpa järn, Värmland producerade det önskade järnet men vill inte ha fisk utan önskade smör = ingen “double coincidence of wants”. Problemet löstes genom att bohuslän sålde fisk till Dalarna i utbyte mot smör som sedan såldes till Värmland i utbyte mot järn. Byteshandel är kostsamt och hindrar därmed specialisering och tillväxt. Byten medför massvis med transporter, opraktiskt eftersom de som handlar hela tiden måste hålla igång bytesrelationerna mellan varorna på marknaden Det finns dessutom ingen gemensam enhet i vilken värdet av de olika varorna kan mätas och uttryckas - lätt jämförbara Priset på en vara kan uttryckas på lika många sätt som antalet övriga varor och tjänster på marknaden. Antalet priser är mycket större än i en penningekonomi. Obekvämt sätt att lagra köpkraft: går ej att förskjuta inköpen till mer passande tillfällen eftersom det finns risk att varor förstörs och betingar ett lägre pris. Antalet relativpriser = N(N-1)/2 Handel i penningekonomi Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Monetär ekonomi: varje slutlig handelstransaktion involverar högst två byten där en av parterna använder sig av pengar. I samhället är alltså pengar något som är godkänt som byter förmedlare för varje transaktion. Antalet relativpriser = N-1 Pengar har hög likviditet: går lätt och snabbt att sälja utan att priset förändras nämnvärt. Pengar förenklar bytet av varot mellan individer, skär ner kostnaden för bytet och främjar handel och ökad specialisering och produktion. Pengars funktioner Värdemätare - om en vara fastställs som värdemätare, kan de övriga varornas värde uttryckas i denna gemensamma värde enhet. Man får då ett system av priser som gör varornas bytesvärden jämförbara. Utan pengar är det svårt att mäta värde av t.ex. varor. Värdebevarare - pengar fungerar som värdebevarare. Att pengar fungerar som värdebevarare betyder inte, att deras värde alltis är konstant eftersom prisnivån växlar. Inflation och deflation förstör långsamt penningens funktion som värdebevarare. Pengar bevarar värdet, desto mer pengar man har, desto rikare är man. Bytesmedel - pengar fungerar som bytesmedel. pengarnas grundläggande roll är den som bytesmedel. Om en vara ska fungera som pengar måste den vara ett allmänt accepterat bytesmedel som utan tvekan accepteras i utbyte mot varor och tjänster. Från varupengar Penningväsendet har blivit allt effektivare över tiden Förr använde man varor som pengar, kravet för att en vara skulle funka som pengar var att den var varaktig, så att de inte förstördes medan de förbrukades som bytesmedel Man använde även metaller som pengar, men de var för tunga och ansågs vara otympliga så dessa förbrukades som pengar. Ytterligare ett steg i utvecklingen → man började att använda mynt, Myntningen innebar att metallen delades upp i standardiserade viktenheter. Penningenheten var helt enkelt en viktenhet. Detta underlättade handeln, eftersom man inte behövde väga metallen utan endast räkna mynten. Under metallmynt foten, innebar inflation, det krävdes ett visst antal myntenheter för att komma upp i en viss mängd äkta silver. När myntet minskar i vikt, så minskar myntets värde och inflation uppstod. Sedan uppfann man ett avräkningssystem, en form av clearingsystem. istället för att vid varje transaktion betala med mynt, betalade man efter marknadens slut. Denna betalning gjorde en central kassa får man tog ut pengar för sin överskottsförsäljning. Kreditpengar Under tiden växte bankrörelsen fram en helt ny typ av pengar, s.k kreditpengar: 1. Guldsmederna tog guld och silver i förvar i utbyte mot ett deposition vid. Det blir vanligt vid betalning att bara lämna över depositionsbevis till säljaren, än att gå till guldsmeden och hämta ut sina pengar. Pengarna behövdes på så sätt aldrig flyttas från Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 guldsmederna utan blev liggande i deras kassavalv. Guldsmedernas reservkvot är 100%, d.vs. kvoten mellan reserver och despositionskvitton är ett. 2. Guldsmederna upptäckte att de kunde tjäna pengar genom att låna ut en del av det deponerade gulden mot ränta och endast behålla en del guld för att kunna möta variationer i efterfrågan på deponerade (insatta) medel. Därmed hade guldsmederna mindre än full täckning för sina dispositioner, dvs. reservkvoten var mindre än 100%. 3. Mängden depositionsbevis, dvs. mängden pengar har därmed ökat. Dessa nya pengar är kreditpengar då de inte motsvaras av guld utan av skuldsedlar som ligger i förvar hos guldsmeden. banker kan skapa pengar inom vissa gränser: möjligheten att lösa in depositionsbevis mot guld var inga bekymmer eftersom in- och utbetalningarna av guld motsvarade varandra och man behövde endast reserver för att kunna möta tillfälliga avvikelser. Uppkomsten sedlar, som fungerade som ett allmänt accepterat bytesmedel. Sedan uppkom check- och giroräkningssystem → inga sedlar behövs utan betalningar blir en överföring av pengar från en persons bankkonto till någon annans. Därför skedde det överföringar genom checkar. Uppkomsten av allmänna betalningsmedel: Mynt → despotionsbevid → sedlar → meddelanden via grip, checkar och betalkort. Bankpanik Den rusning som uppstår när insättare till följd av ett rykte förlorar förtroendet för banken och därmed kräver att få sina depositioner inlösta. Innebär att bankernas reserver (dess likviditet) var otillräcklig. Banken kunde då tvingar gå i konkurs. En bankpanik kan även uppstå om banken inte är konkursmässig, d.vs. även om dess egna kapital är positivt: så längde det egna kapitalet är positivt är despositinerna tänkta av lån och reserver. Men är reservkvoten mindre än 100% kan banken inte växla in alla dispositioner mot reserver. Banken är solid när det egna kapitalet är positivt och baken är likvid om de har en tillräcklig mängd likvida medel till sitt förfogande. Från metallmyntfot till pappersmyntfot Metallmyntfot = Ett system i vilket pengar består av metall och kunde lösas in mot metall, oftast guld och silvermyntfot. Pappersmyntfot = Ett system i vilket pengar inte kan lösas in mot någon metall, sedlar. Centralbanken uppstod ur de banker som fungerade som bankernas bank genom att vara centrala depositionskontonr för guldet. Den enskilde banken satte in guld hos Centralbanken och fick någon form av insättningsbevis, d.vs. sedlar eller tillgodohavanden utställda på centralbanken, i utbyte. Centralbankens pengar fungerar som bankernas reservmedel. På så sätt garanterades guldvärdet på insättningar hos de enskilda bankerna. Centralbanken lånar ut reserver i guld till enskilda banker när dessa upplever bankpanik. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 metallmyntfot beror på Centralbankens innehav av metall och bankernas lösta i sina insättningsbevid mot metallen. Pappersmyntfot uppstår när detta löfte upphävs. Anledningen att reserverna har varit låga, är för centralbanken har lånat ut för mycket, mer än vad dem har kapacitet till. Pappersmyntfot är idag den vanliga myntfoten i världen. Vad är penningmängden? = Pengar, det som fungerar som allmänt accepterat betalningsmedel. I sverige uppfyller kontanter och banktillgodohavanden som medgett betalning med check, giro eller betalkort, villkoret att vara allmänt accepterat betalningsmedel. Den främsta skillnaden mellan snävt (pengar=kontanter, check- och giroräkningar) och brett mått (pengar= det som inkluderas i snävt + tillgångar) på pengar är att det omfattar tillgångar som inte omedelbart kan användas som betalningsmedel, utan som först måste omvandlas till kontanter eller checktillgodohavande. Penningmängdsmått - Internationella beteckningar är t.ex. M0 (snävaste begreppet), M1, M2, M3 osv. M2 är det penningmängdsmått som beräknas i Sverige av Riksbanken och som består av kontanter hos hushållen och företag utanför finanssektorn och bankinlåning. M2= kontanter hos allmänheten (CU) + bankinlåning (D) Centralbanken och penningmängden Monetära basen = Centralbanken sedlar och mynt och bankernas tillgodohavande hos centralbanker är centralbankspengar. Detta kallas även monetär bas under pappersmyntfot. Under metallmyntfot ät denna lika med mängden monetär metall. I Sverige består den monetära basen av kontanter → sedlar. Pappersmyntfot uppstod då riksbanken skyldighet att lösa in sina sedlar mot guld upphävdes → riksbankens sedlar fortsatte att fungera som monetär bas. Hur bestäms penningmängden? 1. Bestämning av den monetära basens storlek. - Den monetära basen utgörs av fordringar på centralbanken och återfinns på skuldsidan i balansräkningen hos centralbanken. - Den monetära basen består av kontanter hos allmänhet och banker samt av tillgodohavanden hos centralbanken. - Monetära basen ökar = centralbanken köper tillgångar i utbyte mot monetär bas. Detta betyder i balansräkningen att centralbankens tillgångar ökar, samtidigt som skulderna av monetär bas ökar. - Monetära basen minskar = Centralbanken säljer tillgångar i utbyte mot monetär bas. - Intervention: när centralbanken köper eller säljer utländsk valuta på valutamarknaden. - Öppen marknadsoperation: när centralbanken köper eller säljer statspapper. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 2. Bestämningen av den monetära basens uppdelning mellan allmänheten och banker - Den monetära basen används antingen av allmänheten som betalningsmedel, eller som reserver i bankerna. Hur mycket av som går in i bankerna som reserver och hur mycket som används av allmänheten, bestäms av allmänhetens behov av kontanter. - Efterfrågan på kontanter speglar allmänhetens betalningsvanor 3. Bestämning av mängden bankpengar genom kreditmultiplikatorn - Hur mycket bankpengar som genererar av den mängd monetär bas som blir reserver hos bankerna beror på bankernas reservkvot. - Om reservkvoten är 10%, innebär detta att mängden bankpengar (kreditpengar) är 10 gånger större än bankernas reserver. - Bankerna kan skapa pengar genom sin utlåningsverksamhet → kreditmultiplikatorn - Kreditmultiplikatorn = Den process som leder till skapande av nya bankpengar genom ett inflöde av ny monetär bas till bankerna. Kreditmultiplikatorn = kvoten mellan penningmängd och monetär bas, ett tal större än 1 när reservkvoten är mindre än 1. mm = M / MB → mm = (c+1) /(r+c) Kreditmultiplikatorn är ett tal större än 1 om reservkvoten är mindre än 1. Ju mindre reservkvot → destor större kreditmultiplikator, då en viss mängd reserver ger upphov till en större mängd bankpengar Kreditmultiplikatorn blir 1 om reservkvoten är 1, då inga nya pengar skapats. Ju mindre allmänhetens kontantkvot är, desto större kreditmultiplikator → då större del av den monetära basen hamnar som reserver i bankerna. mm= M/MB → mm * MB = M kreditmultiplikatorn * MB = M kreditmultiplikatorn * Δ MB =ΔM Kapitel 21: stabiliseringspolitiken i Sverige Den institutionella ramen Uppdelningen av stabiliseringspolitikens ansvarsområden anges i regeringsformen. Stabiliseringspolitiken i Sverige utformas av 2 av varandra oberoende organ, vilka bägge lyder under riksdagen. finanspolitiken är regeringens ansvar medan penningpolitiken är riksbankens ansvar. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Riksdagen = Sveriges högsta beslutande organ: bestämmer, framför allt genom lagar, ytterst över regeringen och Riksbanken Riksbanken = sveriges centralbank: ansvarar för penningpolitiken och säkerheten i betalningssystemet. Riksbanken är oberoende av regeringen och deras mål är att hålla ett fast penningvärde. Riksbanksfullmäktige = Riksbankens övervakande organ: tillsätts av riksdagen och utser ledamöterna i direktionen, inklusive riksbankschefen. Denna saknar penningpolitiska befogenheter. Riksbanksdirektionen = riksbankens ledning: bestämmer reporäntans nivå. Här bestäms penningpolitiken och ordförande i direktionen är riksbankschef Finansmakten = riksdagens makt över statens utgifter och inkomster Finansdepartementet: Regeringens organ som formulerar och utformar finanspolitiken under ledningen av finansministern Riksbanken är oberoende av regeringen. Detta för att Riksbanken skapar trovärdighet att det penningpolitiska målsättningen inte ändras. Det är frestande för regeringen att ändra målet med låg inflation för att skapa kortsiktig tillväxt och lägre arbetslöshet. Hög inflation förknippat med samhällsekonomiska kostnader. En lägre inflation än 2% skapar risk för fallande priser (deflation) vilket kan bromsa ekonomisk tillväxt. En högre räntenivå ger en lägre aktivitet i ekonomin. Mål Den svenska offentliga verksamhetens övergripande mål: Trygghet för den enskilde individen när det gäller arbete, ekonomi, bostad, utbildning och omsorg till en god hälsa. Regeringsformen anger ett mål för sysselsättning. Penningpolitikens mål Penningpolitikens målsättning är prisstabilitet och finansiell stabilitet. Detta skapas när riksbanken bestämmer räntan på repomarknaden. Riksbankens tolkning är att inflationen ska vara 2%. En för hög inflation är skadlig för ekonomin eftersom inflationen brukar variera mycket när den är hög. En låg och stabil inflation skapar flera skäl goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Men en alltför låg inflation är inte heller bra eftersom det ökar risken för deflation, det vills säga att den allmänna prisnivån faller. Deflationen har historiskt visat sig kunde skapa problem eftersom det framtida priserna kommer att vara lägre än dagens. Detta leder till att hushållen väntar med att konsumera till dess att priserna fallit och företagen skjuter å sin sida upp investeringarna. Detta gör att produktionen kan falla så länge Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 som deflationen pågår och det kan vara svårt att bryta en sådan deflation process (bromsar den ekonomiska tillväxten). Genomförandet av penningpolitiken Riksbanken kan styra penningpolitiken genom antingen den monetära basen eller reporäntan. Sverige har valt att styra med reporäntan. Reporäntan är den ränta bankerna betalar för reporna, alltså för de låneavtal där riksbanken lånar ut monetär bas till bankerna i utbyte mot statspapper. Genom detta påverkar riksbanken indirekt den monetära basen. Vad gör centralbanken för att avgöra om räntan bör höjas, sänkas eller förbli oförändrad? Generellt kan man säga att centralbanker ändrar räntan baserat på prognoser över tre ekonomiska variabler: Inflationstakten Arbetslösheten BNP-gapet Om prognoserna säger att inflationstakten kan komma att stiga, arbetslösheten sjunka eller BNP stiga över potentiell BNP kan centralbanken vara bekymrad över att inflationen kan komma att stiga → då höjer man räntan Om prognoserna säger att inflationstakten kan komma att sjunka, arbetslösheten stiga eller BNP sjunka under potentiell BNP kan centralbanken vara bekymrad över fallande priser och ökad arbetslöshet → då sänker man räntan När centralbanken sänker reporäntan faller även andra kortfristiga räntor. Landets valuta försvagas då investerare minskar sin efterfrågan på landet valuta eftersom avkastning på landets valuta minskar i och med den lägre räntan. Centralbanken sänker reporäntan genom öppna marknadsoperationer där den köper värdepapper. Bankernas reserver ökar då och de får ett överskott på reserver. bankerna lånar ut överskottet. Lånen ökar penningmängden vid kreditmultiplikatorn. utbuden på lånemedel ökar på marknade för lånemedel och den långriskita realräntan faller som ett resultat ökar konsumtionen och investerarna. nettoexporten ökar p.g.a. den lägre växelkursen. Alla dessa tre förändringar ökar aggregerad efterfrågan vilket leder till en högre real BNP och en högre prisnivå. Hur får riksbanken reporäntan att hamna på den bestämda nivån? De använder öppna marknadsoperationer för att justera mängden reserver som i sin tur påverkar reporäntan Marknadsoperation= centralbankens köp och försäljning av statspapper. Ett köp av en viss storlek innebär en expansion av den monetära basen av samma storlek. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Dagslåneräntan = räntan för endagslån av monetär bas mellan bankerna Riksbankens in- och utlåningsränta (“golv- och takränta”) = Riksbankernas fastlagda räntor för bankernas insättningar respektive lån i riksbanken. Golv- och takräntorna bildar en korridor där reporäntan och dagslåneräntan befinner sig. Takränta = utlåningsränta eftersom en dagslåneränta som är högre än utlåningsräntan är inte möjlig då banker aldrig skulle betala mer än vad de kan låna hos riksbanken. Golvränta = inlåningsränta. Finansiell stabilitet Det finansiella systemet måste fungera väl och vara stabilt för att ekonomin ska fungera och växa. Det finansiella systemet består av: Finansiella aktörer som banker och försäkringsbolag Finansiella marknader som kapital- och valutamarknaden Finansiell infrastruktur i form av tekniska system och de regler och rutiner som krävs för att göra betalningar och utbyta värdepapper. Finansiella regelverk i form av lagstiftning, regler och andra normer. Varför har vi en negativ ränta när det verkar gå ganska bra för sverige? BNP-tillväxten är ganska goc och arbetsmarknaden stärks successivt men inflationen är för låg i förhållande till det mål riksbanken ska uppnå. De senaste månaderna har inflationen börjar stiga och når målet. Att så sker är viktigt eftersom inflationsmålet är en hörnsten för en stabil ekonomisk utveckling i Sverige. Målet fungerar som ett riktmärke som vägleder förväntningar i ekonomin och som därmed lägger grunden till en välfungerande pris- och lönebildning. Många aktörer i ekonomin utgår från att inflationen kommer att vara kring 2%. De ska kunna lita på att så också blir fallet. Varför innebär det för ett vanligt hushåll av reporäntan är negativ? Riksbankens reporänta är negativ. Men det innebär inte nödvändigtvis att de utlåningsräntor som hushåll och företag möter kommer att vara negativa. Dessa räntor ligger som regel högre än reporänta. Man kan förvänta sig att ränteläget kommer att vara ovanligt låt de kommande åren. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Vad innebär den negativa räntan för bankerna? När reporäntan är negativ får bankerna betala när de behöver placera pengar hos riksbanken. Placera oengar kan bankerna antingen göra under en hel vecka genom att köpa riksbankcertifikat eller över natten så kallade finjusterande transaktioner. För riksbankcerttifikaten får bankerna betala reporäntan, det vill säga -0,25%. För placeringar över natten får bankerna betala en finjusteringsränta som är reporäntan minus 0,10 procent, det vills äga 0,35 procent. Nu står repåräntan - 0,5% Balansräkningar (tillgångar =skulder) Kapitel 16: penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Penningmarknade, LM-linjen Via räntan kan centralbanken påverka den aggregerade efterfrågan och BNP, dvs. den kan bedriva stabiliseringspolitik genom penningpolitik Räntan är låntagares kostnad för att låna pengar och långivarens avkastning på utlåningen. Centralbanken styr räntan med kort löptid, dvs. lån löper från en dag till en annan. Räntan bestäms på andrahandsmarkanden där man byter pengar mot värdepapper. Räntan på nya värdepapper måste anpassa sig till rådande räntenivån → penningmarknad penningmarknad är den marknad där man byter pengar mot växlar med en löptid på upp till ett år, dvs. marknaden för korta lån Portföljvalsteori = teorin för efterfrågan på värdepapper och pengar, individens valda sammansättning av sina tillgångar Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 ○ Individens portföljval= individen tar ställning till hur förmögenheten ska delar upp på olika slag av tillgångar (reala och finansiella). Här koncentrear vi oss på individens val av finansiella tillgångar: värdpapper och pengar. Skilland mellan värdepapper och pengar: ○ Värdepapper har fördelen över pengar, eftersom det ger en hög avkastning. Kontanter ger ingen avkastning och bankinlåning ger en viss avkastning, men låg ränta. ○ Pengar har fördelen över värdepapper att omdelbart kunna användas till att handla med. ○ Desto högre räntan är, desto mindre bör penninginnehavet vara ○ En individ som ökar sitt penninginnehav när räntan sjunker, byter till sina pengar genom att sälja värdepapper. IS-LM-modellen Modellen består av varumarknaden (AD → IS) och penningmarknaden (LM). Efterfrågan är endast på konsution, investeringar och offentliga utgifter -_> sluten ekonomi (ekonomi utan utrikeshandel). Modellen visar hur BNP och räntenivån bestäms samtidigt genom samspelet mellan penning och varumarknaden. Modellens namn syftar på de två kurvor, IS och LM-kurvan, som används i ett diagram med ränta på vertikal axel och BNP på horisontell. Penningefterfrågan LM-kurvan Md (nominella pengar är en negativ funktion av räntan och beror på exogena variabler: Inkomster: ju högre inkomster (Y) desto större efterfrågan på pengar. När Y stiger flyttas penningefterfrågan åt höger. Prisnivå: ju högre prisnivån (P) desto större blir penningefterfrågan. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Grad av finansiell utveckling: ju högre grad av finansiell utveckling desto lägre kostander (köp av värdepapper går upp) → lägre efterfrågan på pengar = skift år vänter i penningefterfrågan Penningutbudet Ms beror på centralbankens beslut: Penningutbudet är oberoende av räntan och kan därför respresenteras som en vertikal linje i penningmarknadsdiagrammet vid nivån för den aktuella penningmängden. Den faktiska räntan ställer in sig vid jämviksräntan där efterfrågan på utbud och penhar är lika stora. Expansiv penningpolitik: ökning av Ms → minskning av ränte (i) Kontraktiv penningpolitik: Minskning av Ms → ökning av ränta (i) Nu vill vi utröna hur BNP påverkar jämviktsräntan för att härleda en relation mellan ränta och BNP på penningmarknade. Låt oss säga att BNP ökar från Y0 till Y1. Bnp ökar penningefterfrågan (skift åt höger i Md-kurvan) → så att räntan stiger för att få bort efterfrågeöverskottet därmed blir LM-kurvan positivt lutande i i-Y-digrammet. När penningmängden (Ms) ökar faller räntan vid varje given BNP-nivå → LM-kurvan skiftar vertikalt ned. Varumarknaden (IS-kurvan) =aggregerade efterfrågan (utan import och export): 45 gradersdiagrammet: är det som beskriver varumarknaden. I kapitel 14 och 15 antog vi att räntan var exogent bestömd utanför modellen men här ska vi kolla på hur AD(Y) påverkas av räntan. Kontraktiv finanspolitik: högre ränta (i) → minskad konsumtion och investeringar -_> ADaut minska → jämvikts-BNP minskar Expansiv finanspolitik: lägre ränta (i) → ökad AD aut → jämvikts-BNP ökar Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 IS kruvan → negativt lutande kurva (högre i = minskar AD) som beskriver kombinationer av ränta och BNP sådana att det råder jämvikts på varumarknaden (AD=Y). En lägre ränte ger högre autonom efterfråga och därmed högre BNP, vilket omfattas i IS kurvan. Tvärtom gäller, en hög ränta ger en lägre BNP. IS kurvan tgår från den Kenyanska modellen. Nominell ränta minskar → konsumtionen ökar → AD flyttas uppåt → BNP ökar Skift i IS-kurvan När autonom efterfrågan ökar tex. vid en finanpolitik expansion, ökar jämvikts-BNP vid varje given räntenivå. IS kruvan skiftar horisontellt ut år höger. Skoftens storlek, dvs. förändring i autonom efterfråga. För att bestämma var på IS kruvan ekonomin kommer att hamna måste man veta LM kruvan. Offentliga utgifter ökar → AD ökar → ökar jämvikt ränte, detta är en exogen variabel i IS-LM modellen. Jämvikt på varu- och penningmarknaden Varu- och penningmarknaden är samtidigt i jämvikt där IS och LM kurvorna skär varandra. Läget på kurvorna bestämmer BNPs och räntans nivå, de endogena variablerna i IS-LM-modellen. Denna modell analyserar effekter av stabiliseringspolitik. Penningpolitik Penningpolitik är en form av stabiliseringspolitik som kan användas för att påverka BNP. Centralbanken kan påverka räntan och räntan påverkar investeringarna och därmed den totala efterfrågan och produktionen Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Orsakskedjan vid en ökning i penningmängden ser ut såhär: M ↑→i↓→I↑→ADAutonom↑→Yjämvikt↑ S En expansiv penningpolitik sänker räntan vilket ökar investierngarna → ökar den autonoma efterfrågan → via multiplikatoreffekter ökar jämvikts-BNP. En uppgång i jämviks-BNP ökar efterfrågan på pengar, vilket ökar räntan Orsakskedjan i andra rundan ser it såhär: Yjämvikt↑→Md↑→i↑→I↓→Yjämvikt↓ Finanspolitik Finanspolitikens effekter kan sammanfattas i följande orsakskedja för en expansiv finanspolitik: Yjämvikt↑→Md↑→i↑→I↓→Yjämvikt↓ Därmed dämpas effekten på BNP → BNP dämpar sedan räntan Uppgången i oofentliga utgifter minskar de privata investeringarna vid ränteuppgången. Effekter kallas crowding-out, dvs, utträngning. Det är den process där finanspolitisk utgiftsökningar tränger ut i privata investeringar genom att räntan stiger. Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena multiplikatoreffekten, pga. crowding-out Valutamarknaden IS-LM-modellen utvidgas nu till en öppen ekonomi genom att lägga till en ytterligare markandsvalutamarkanden För att vi svenskar ska kunna köpa en utländsk vara eller ett utländskt värdepapper behöver vi först köpa utländsk valuta. Köpa utländsk valuta = sälja inhemsk valuta. Alltså - vår efterfrågan på utländsk valuta ger samtidigt upphov till ett utbud av svenska kronor som riktar till utlandet Vertikal axel: vi mäter kronans växelkurs som priset på utländsk valuta: antal SEK/utländsk valuta enhet (t.ex. euro) Horisontell axel, antel euro När utländsk valuta apprecieras (ökar i värde) → kronan deprecieras (minskar i värde) Vår efterfrågan på utländsk valuta = vår efterfrågan på import av varor, tjänster och värdepapper Negativt lutande kurva = efterfrågan (demand) SEK-Dsek Positivt lutande kurva = utbud (supply) SEK - Ssek Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 Ett ökat utbud på utländsk valuta vid varje nivå på växelkursen beror på att efterfrågan från utlandet på svenska kronor och värdepapper har ökat. Detta kan bero på att svenska varor blivit billigare relativt utlandets, att utlandet önskar importera mera pga. Ökade inkomster eller pga. Att räntan på svenska värdepapper stiger relativt utländska värdepapper. Motsvarande gäller svenskars efterfråga på utländsk valuta. Fri internationell kapitalrörlighet = ett tillstånd när inga begränsningar på köp och försäljning av utländska tillgångar gäller. Där medborgarna har full frihet att köpa och sälja utländska finansiella tillgångar. Internationell öppen ränteparitet = inhemsk och utländsk ränta är lika under fri internationell kapitalrörlighet → jämviktsvillkoret: i= i* Liten öppen ekonomi = Öppen ekonomi vars räntenivå är bestämt av den utländska räntenivån. Det innebär att ett litet land inte kan påverka världsmarknads räntan och dess räntenivå är därmed bestämd utifrån. Sverige kan betraktas som en liten öppen ekonomi. Mundell-Fleming-modellen = keynesiansk kortsiktig modell för en liten öppen ekonomi där fri kapitalrörlighet och internationell ränteparitet (den avkastning man kan få nä man placerar sina pengar på en bank i Sverige, räntorna blir samma internationellt) gäller Modellen kallas även för IS-LM-FE modellen, efter det diagram som beskriver modellen. FE-kurvan, horisontell linje i IS-LM diagrammet får inhemsk ränta är lika med utländsk. Längs linjen är valutamarknaden i jämvikt. Jämvikt på kort sikt inträder när varu-, penning- och valutamarknaden samtidigt är i jämvikt, dvs. i skärningspunkten mellan IS-, LM och FE-kurvan. Expansiv penningpolitik fast växelkurs (funkar inte!) i=i* 1. Riksbanken ökar penningmängden genom att köpa obligationer → driver upp obligationspriset och i sjunker. i < i* LM flyttas åt höger 2. → Inte attraktivt att behålla SEK, man säljer den men den köps inte upp och därför får man utbudsöverskott. Downloaded by Nicole Shahrestani ([email protected])  lOMoARcPSD|16423509 3. → centralbanken måste då köpa SEK-överskottet och därmed sälja utländsk valuta i enlighet med löftet om fast växelkurs. 4. → LM flyttas tillbaka till ursprungligt läge Expansiv penningpolitik rörlig växelkurs (funkar!) 1. LM påverkas direkt eftersom Ms ökar i minskar, LM flyttas nedåt ↓ i