Litteraturens historia - tenta prepp PDF
Document Details
Tags
Summary
This document is a study guide for a literature history course, covering ancient Greek, Roman, Medieval and Renaissance literature. It includes key figures and themes from each period.
Full Transcript
**Grekisk antik -- 700-300 f.kr.** · **Homeros, Iliaden och Odysséen** Homeros är en av de mest kända grekiska poeterna, aktiv under 700-talet f.Kr. Iliaden handlar om det trojanska kriget och dess hjältar, medan Odysséen följer Odysseus\' äventyr på väg hem efter kriget. Centrala teman inkluderar...
**Grekisk antik -- 700-300 f.kr.** · **Homeros, Iliaden och Odysséen** Homeros är en av de mest kända grekiska poeterna, aktiv under 700-talet f.Kr. Iliaden handlar om det trojanska kriget och dess hjältar, medan Odysséen följer Odysseus\' äventyr på väg hem efter kriget. Centrala teman inkluderar ära, lojalitet och mänsklig svaghet. - **Karaktärer:** Achilles, Hector, Odysseus, Penelope. - **Relevanta begrepp:** Epos, hjältemod, öde. **Sofokles, Antigone** Sofokles var en grekisk dramatiker som levde under 400-talet f.Kr. Antigone är en tragedi som utforskar konflikten mellan individens plikter och statens lagar. Antigone, dotter till Oidipus, står emot kung Kreon för att ge sin bror en värdig begravning. - **Karaktärer:** Antigone, Kreon, Ismene. - **Relevanta begrepp:** Tragik, moral, lag och rättvisa. Vem var Homeros? Frågan har att göra med ursprunget av berättelserna. Två hypotesgrupper: analytiker och unitarier. Analytiker: hopkok: Snöbollsteorin: en berättelse byggs på efter hand Motsägelsefulla uppgifter, ex person på begravning efter egen död. Ord används felaktigt Flera olika sorters grekiska förekommer i texterna Detta tyder på olika författare Unitarier: en författare: Liknelser Illiaden; Berättar om kriget mellan Troja och Aten Bortförandet av hederna. Det utlöstes av att Paris, son till Trojas kung Priamos, rövade bort Helena, hustru till Spartas kung Menelaos. För att hjälpa Menelaos att utkräva hämnd seglade Hellas furstar under befäl av grekernas storkonung, Agamemnon av Mykene, ut från Aulis på ett gemensamt härtåg mot Troja. Iliaden och Odysséen är två delar av den trojanska cykeln som består av åtta epos Odyssén: Ramberättelse på 40 dagar med återberättande stycken Skildrar hemfärden Antigone: Grekiskt drama -- Sofokles räknas som en av de tragediförfattarna av denna epok **Romersk antik -- 753 f.kr. -- 476 e.kr.** **Vergilius, Aeneiden** Vergilius var en romersk poet som levde under 70- och 60-talet f.Kr. Aeneiden är ett epos som berättar om Aeneas, en trojansk hjälte, och hans resa för att grunda Rom. Verket betonar dygd, plikt och den romerska identiteten. - **Karaktärer:** Aeneas, Dido, Turnus. - **Relevanta begrepp:** Epos, romersk mytologi, plikt. **Gunnlaug Ormstunga** Gunnlaug Ormstunga är en isländsk saga från medeltiden, som handlar om kärlek och rivalitet mellan två poeter, Gunnlaug och Hrafn. Sagan utforskar teman som ära, kärlek och död. - **Karaktärer:** Gunnlaug, Hrafn, Helga. - **Relevanta begrepp:** Saga, skald, heder. Aneiden: Aneiden var ett försök av Vergilius att övertrumfa Homeros verk Likheter: Samma hexameter Samma tema: gudar och deras förhållande till människor, resande, troja Samma mytologi Olikheter: 24 sånger/ 12 sånger Mytiskt författarnamn/ verklig författare Grekiska/Latin Bygger på lång muntlig tradition/ skriftlig från början Natur/kultur Original/ efterbildning Berättarposition osynlig/ tydligare berättarposition Det förflutna som ett ständigt nu/ omfattar det förflutna, nuet och framtiden Den isländska sagan Poetiska eddan: Codex regius (1270) Prosasiska eddan: den yngre eddan. Skriven av Snorre Sturlasson Två delar av fornordisk poesi: Eddadikter: - enkla versmått anonyma författare dikter om gudar och hjältar voluspa och havamal Skaldedikter - komplicerad struktur ofta hyllningsdikter till olika härskare, prisar givmildhet och framgång i krig **Völuspa. Versmått? Kenningar?** 66 strofer. Versmått fornyrdislag: åtta rader med två betonade stavelser (allitteration) i varje rad Kenningar: bildspråk Friprosa: muntlig tradition, sagorna tillkomna i nära anslutning till händelserna Bokprosa: skriftlig tradition, verken tillkomna i betydligt senare tid **Medeltid -- 476 -- 14-1500** **Provençalsk trubadurlyrik** Trubadurlyriken från Provence under 1100- och 1200-talet fokuserar på kärlek och romantik. Bernhard de Ventadour och Beatrice de Dia är framstående trubadurer som bidrog till denna litterära tradition. - **Karaktärer:** Bernhard de Ventadour, Beatrice de Dia. - **Relevanta begrepp:** Courtly love, lyrik, trubadur. **Walther von der Vogelweide** Walther von der Vogelweide var en tysk trubadur från 1200-talet, känd för sina kärleksdikter och politiska sånger. Hans verk reflekterar medeltida värderingar och sociala frågor. - **Karaktärer:** Walther von der Vogelweide. - **Relevanta begrepp:** Trubadurlyrik, medeltiden, kärlek. **Dante, Den gudomliga komedin** Dante Alighieri var en italiensk poet från 1200-talet, känd för sitt verk Den gudomliga komedin, som består av tre delar: Inferno, Purgatorio och Paradiso. Inferno beskriver Dantes resa genom helvetet, medan Paradiso utforskar himlen och Guds kärlek. - **Karaktärer:** Dante, Vergilius, Beatrice. - **Relevanta begrepp:** Allegori, moral, teologi. **Boccaccio, Decamerone** Giovanni Boccaccio var en italiensk författare från 1300-talet, känd för Decamerone, en samling av 100 noveller som berättas av en grupp människor som flyr pesten. Verket utforskar mänsklig natur och sociala normer. - **Karaktärer:** Berättarna i Decamerone. - **Relevanta begrepp:** Novell, humanism, pesten. **Christine de Pisan, Kvinnostaden** Christine de Pisan var en fransk författare från 1300-talet, känd för sina verk som främjar kvinnors rättigheter. Kvinnostaden är en tidig feministisk text som argumenterar för kvinnors intellekt och värde i samhället. - **Karaktärer:** Christine de Pisan. - **Relevanta begrepp:** Feminism, medeltiden, kvinnors rättigheter. \# Hellerins återkomst Hellerins återkomst målning föreställer en scenario där en trubadur finner sin fru och dotter efter att ha återvänt från ett korståg. Under hans frånvaro verkar det ha uppstått något mellan trubaduren och frun, vilket reflekterar de höviska idealen som troubadourlyriken ofta personifierar. \# Carl den Store Carl den Store, (död 840), var en nyckelfigur under medeltiden som erövrade omfattande landområden inkluderande Västra Tyskland, nuvarande Frankrike, Norra Italien, Schweiz och Österrike. Detta ledde till små försten dömer som präglade medeltidens samhälle. \# Riddarnas regelverk Riddarnas regelverk, format som svar på medeltidens konflikter och kristen gemenskap, omfattade skyldigheter mot franska och kristna personer inkludera förvandlande, mod, lojalitet och offervillighet, samt skyldigheter gentemot Gud och kvinnor. \# Trubadurlyrikens framväxt Trubadurlyriken växte fram vid hoven i Sydfrankrike och norra Spanien, med fokus på att besjunga fruns skönhet och dygd i samhällets höviska ideal. Den occitanska dialekten användes ofta för att komponera dessa sånger. \# Exempel på trubadurlyrik Bernhard von Taddour skrev under 1100-talet, och besjöng ofta från travaduren\'s perspektiv, exempelvis i samarbete med mecenater som Eleonora av Akvitanien och Raymond av Toulouse. En annan intressant figur är kvinnliga trubaduren Beatrice som talade om sin olyckliga kärlek och känsla av svek. \# Dantes bidrag Dante Alighieri, landsförvisad från Florens, inledde arbetet på sin \"Den gudomliga komedin\". Hans kärlek till Beatrice, vilken gestaltades när de möttes första gången som barn, återspeglas starkt. Dante var gift med en annan kvinna, men kärleken till Beatrice var ett centralt tema i hans verk. \# Verkets inflytande och form Dante skrev flera viktiga verk på florentinska, vilket spelade en stor roll i utvecklingen av det italienska språket. Hans största verk, \"Den gudomliga komedin\", blev känd långt efter hans tid genom handskrifter och tryckta versioner som spreds över generationer. \# Vergilius roll Vergilius fungerar som Dantes ledsagare genom helvetet i \"Den gudomliga komedin\" trots att han inte är kristen. Detta framhäver Dantes ambition att placera sig själv i en litterär tradition som sträcker sig tillbaka till den romerska tiden. \# Avslutande kommentarer Dante använde Vergilius som en symbolisk figur för att understryka sin egen ambition att skapa ett verk med liknande inflytande. Den gudomliga komedin blev till slut ett centralt verk i europeisk litteratur. \# Inledning Versen beskriver tre viktiga teman: en jambisk pentameter, strofer med tre rader och återkommande tretal. Den struktureras i tre sektioner: Helvetet, Skärselden, och Himlen, var och en med tre sånger, vilket ger sammanlagt 100 sånger. \# Struktur och Symbolik Verket är uppbyggt i tre delar som reflekterar det heliga tretalet: Helvetet (34 sånger), Skärselden och Himlen (vart och ett 33 sånger). Symboliken i tretalet är central, även om det i helvetet tilläggs en sång för att ett annat symboliskt tal, 100, ska uppnås totalt. \# Djuren: Symbolik och Allegori De tre djuren - leopard, lejon och varginna - symboliserar dödssynder: fällust, högmod och girighet. Den allegoriska nivån visar hur Dante möts av dessa hinder på sin resa genom de olika kretsarna av helvetet. \# Mötet med Vergilius Vergilius, en ledsagare, uppmanar Dante att välja en annan väg för att undvika faran från de symboliska djuren och ledsagar honom vidare i verket. \# Tolkningar och Identiteter Referenser till regenter och figurer som kan tolkas på olika sätt såsom en vindhund och tre filtros. Betydelsen kan vara knuten till individuella härskare eller mytologiska gestalter. \# Helvetets Kretsar Helvetet består av nio kretsar: \- Första kretsen: Limbo, där personer som levde före Jesu tid eller inte var kristna hamnar. \- Andra kretsen: De vällustiga som straffas genom att för evigt blåsas runt i en storm. \- Nionde kretsen: De värsta förrädarna straffas, och där finns Satan själv på en frusen sjö. \# Exempel på Syndare Berättelser såsom om Paolo och Francesca i den andra kretsen, som genom litteraturen förfördes och begick äktenskapsbrott, visar Dantes reflexioner över sitt egna författarskap och skuld. \# Skärselden Skärselden är för de som syndat men frälsts. De straffas tillfälligt för att sedan komma till paradiset. Den är uppdelad efter de sju dödssynderna - lust, frosseri, vrede, avund och högmod. \# Koppling till Feodalsystemet Helvetets och skärseldens hierarki återspeglar det feodala samhällets stratifierade natur. Alla har sin plats i systemet, och det är ett statiskt system som individerna inte kan lämna. \# Himlens Sfärer Fyra månnivåer beskrivs, med månen som det lägsta himmelska sfäret. Där träffas bekanta karaktärer som systern Piccarda Donati, som placerades där efter att ha blivit borttagen från sitt kloster mot sin vilja. \# Christine de Pizan Christine de Pizan skrev den första feministiska boken \"Kvinnostaden,\" en allegori som framhåller kvinnors dygdiga leverne och rättigheter i en fiktiv stad. Hon levde under Karl VI:s regim och kämpade för kvinnor genom sina skrifter. \# Boccaccio Giovanni Boccaccio är känd för \"Decamerone,\" en novellsamling som berättar historier inom en ramberättelse där ett sällskap under pesten isolerar sig och berättar för varandra. Hans verk är grundläggande för novellgenren. \# Slutsats: Framställningar och Frihet Flera verk speglar underliggande värderingar i samhället, såsom religionsfrihet och moraliska dilemman inom personliga och sociala strukturer. Boccaccio och Pizan exemplifierar vikten av att ifrågasätta och framhålla individuella och kollektiva värderingar genom litteraturen. \# Sammanfattning Verket illustrerar medeltidens litterära, sociala och religiösa värderingar. Helvetet, Skärselden och Himlen är strukturerade efter handlingar och straff. Christine de Pizans \"Kvinnostaden\" och Boccaccios \"Decamerone\" belyser viktiga sociala frågor och lägger grund för vidare litterära bidrag. **Renässansen -- 1400 -- 1600** **Shakespeare, Hamlet** William Shakespeare var en engelsk dramatiker från 1500-talet, känd för sina tragedier och komedier. Hamlet handlar om prinsen av Danmark som söker hämnd för sin fars mord. Teman inkluderar existentiell ångest, svek och moral. - **Karaktärer:** Hamlet, Gertrude, Claudius, Ophelia. - **Relevanta begrepp:** Tragedi, hämnd, existens. **Cervantes, ur Don Quijote** Miguel de Cervantes var en spansk författare från 1600-talet, känd för sin roman Don Quijote, som följer en gammal man som blir besatt av riddarromaner och beslutar sig för att bli en riddare själv. Verket utforskar teman som verklighet kontra fantasi och social kritik. - **Karaktärer:** Don Quijote, Sancho Panza. - **Relevanta begrepp:** Roman, satir, idealism. \# Renaissancen och humanismen Renaissancen är en period präglad av återupplivandet av antikens kultur och ökat fokus på empirisk vetenskap och individualism. Florens står ut som ett centrum tack vare dess kapitalistiska struktur drivande på konsten och humanismen. Ekonomiska tillgångar gjorde det möjligt för stadens invånare att konsumera konst och anställa konstnärer. Den katolska kyrkans urartning ledde till kritik som bidrog till humanism och individualism. \# Viktiga personer: Michelangelo och Leonardo da Vinci Michelangelo och Leonardo da Vinci är två exempel på renässansens mångbegåvade individer. Michelangelo är känd för sin skulptur \"David\" och målningarna i Sixtinska kapellet. Leonardo da Vinci kombinerade vetenskaplig nyfikenhet med konstnärligt geni, känd för målningar som \"Mona Lisa\". \# Erasmus av Rotterdam Erasmus av Rotterdam var en central figur i renässansen, känd för sina resor och sitt arbete inom textkritik, vilket bidrog till reformationen. \# Reformationen och Martin Luther Martin Luther var en central figur i reformationen som kritiserade kyrkan och betonas framväxten av individualism. Tron och frälsning kunde inte köpas, vilket ställdes mot kyrkans urartning. \# William Shakespeare och hans dramatik Shakespeare\'s teatrar som The Globe tilltalade alla samhällsskikt och många pjäser innehöll humoristiska element. Trots spekulationer om hans identitet betraktas hans verk som uttryck för genialitet. Shakespeare\'s verk publicerades postumt, där den första folioen kom ut 1623. \# Hamlet och hans moderna karaktär Hamlet karakteriseras som en tänkande och reflekterande individ. Hans inre konflikt och tvekan speglar modern människas komplexitet. Karaktären Ophelia visar hur Hamlets relationer påverkas av hans psyke och samhälleliga förväntningar. \# Spansk renässans: Cervantes och Don Quijote Miguel de Cervantes skrev \"Don Quijote\" som uppfattas som världens första moderna roman. Verket parodierar samtidig populär litteratur och reflekterar kring verklighet och fiktion. **Franskklassicmen --** **Jean Racine, Fedra** Jean Racine (1639-1699) var en fransk dramatiker och en av de mest framstående företrädarna för den klassiska franska tragedin. \"Fedra\" skrevs 1677 och är baserad på den grekiska myten om Fedra, som förälskar sig i sin styvson Hippolytus. Verket utforskar teman som passion, skuld och tragik. - **Karaktärer:** Fedra, Hippolytus, Theseus, Aricia. - **Handling:** Fedra kämpar med sin förbjudna kärlek till Hippolytus, vilket leder till en kedja av tragiska händelser. **Madame de La Fayette, Prinsessan de Clèves** Madame de La Fayette (1634-1693) var en fransk romanförfattare och en tidig exponent för den moderna romanen. \"Prinsessan de Clèves\" publicerades 1678 och utspelar sig vid det franska hovet under 1500-talet. Romanen handlar om en ung kvinna som kämpar med sina känslor och plikter. - **Karaktärer:** Prinsessan de Clèves, Monsieur de Nemours, Monsieur de Clèves. - **Handling:** Prinsessan de Clèves upplever en inre konflikt mellan sin plikt mot sin make och sin kärlek till Monsieur de Nemours. \# Kungar och Dynastin Vi behandlade den borboniska dynastin med Ludvig XIV som centralfigur. Han var känd som Solkungen och för byggandet av Versailles, något som symboliserade hans höga status. Hans barnbarn, Ludvig XVI, avrättades under franska revolutionen tillsammans med sin fru Marie Antoinette. Familjen Medici gifte sig in i dynastin, och många äktenskap var mellan kusiner, vilket ledde till problem. Ett exempel är Ludvig XIV:s äktenskap med sin dubbelkusin. \# Barocken Barocken kännetecknas av dramatiska känslor, storslagenhet och överdådiga excesser. En av de mest typiska konstnärerna för denna stil är Benigni, särskilt känd för sin dynamik i skulpturer. Barocken står i kontrast till renässansen som fokuserade på människan och återhållsamhet. Barocken uppstod som en extrem utveckling av renässansen och reflekterar en tid av fundamentala förändringar på 1600-talet. \# Kontraster och Motsättningar Barocken har starka kontraster som ofta reflekterar samtidens upplevelse av förändringar. Exempel på detta är Berninis skulptur \"Den heliga Teresas extas,\" där sexuell och andlig extas kombineras. Caravaggios konst är också kännetecknade av skarpa kontraster mellan ljus och mörker, samt realism blandat med våld och skönhet. \# Versailles och Naturkontroll Versailles symboliserar barockens överdåd och Ludvig XIV:s sätt att kontrollera adeln. Adeln bodde på slottet, vilket betraktades som högsta status, trots små och spartanska boenden. Trädgårdarna vid Versailles är exempel på extrem mänsklig manipulation av naturen, en ordning som sågs som civiliserad. Detta står i kontrast till den engelska trädgårdskonsten som eftersträvar att efterlikna naturens vildhet. \# Kulturell Motreaktion Madame de Scudéry var en centralfigur i salongskulturen och känd för sina långa romaner med symmetriska och konstlade beskrivningar av naturen. Under 1600-talet växte en motreaktion fram, där den engelska trädgårdskonsten hyllade naturens orördhet. \# Rasin och Förfining Rasin, en författare från fransk klassicism, använde teman från antiken och speglade en förfinad och kontrollerad stil. Hans verk, som \"Fedra,\" utmärks av strikta regler för handling, tid och rum, vilket grundar sig på Aristoteles teorier men utvecklats under renässansen. \# Les Anciens vs. Les Modernes En viktig konflikt under denna tid var mellan de som förespråkade antikens oöverträfflighet (les anciens) och de som menade att moderna uttryck och teknologier kunde överträffa antiken (les modernes). Denna debatt återspeglade större filosofiska och kulturella rörelser som upplysningstiden, vilken betonade förnuft, empirism och kritisk granskning. \# Vetenskaplig Revolution och Upplysning Upplysningen lade grunden till att vetenskapen förbättrade människors liv genom att använda förnuftet för att förstå och kontrollera naturen. Denna hållning var revolutionär och utmanade tidigare auktoriteter, inklusive både politiska och kulturella system. \# Inledning av begreppet Peripeti Peripeti betyder vändpunkt och i dramat sker peripetin när karaktärerna får ny kunskap som förändrar deras öde. Exempelvis, i en specifik rad i dramat får man veta att kungen inte är död, vilket är peripetin. Precis lika många rader före och efter peripetin, vilket innebär balans i dramat. \# Karaktärernas Bakgrund Fedra är dotter till Pasipa och kung Minos. Minos hade en besvärande böjelse kopplad till minotauren. Pasipa hade en udda sexuell böjelse för en tjur, vilket ledde till födelse av minotauren, som senare dödades av Tesef med hjälp av Ariadne och hennes garnnystan. \# Familjeband och Relationer Tesef blir kung efter att ha dödat minotauren och gifter sig med Fedra. Fedra utvecklar olyckliga känslor för sin styrson Hippolytos. Tesef är frånvarande, vilket skapar utrymme för Fedra att bekänna sin kärlek. När Tesef återvänder, försöker Fedra rädda sitt rykte genom att anklaga Hippolytos för förförelse. \# Kärlek och Plikt i Dramat Hippolytos besvarar inte Fedras kärlek då han själv är förälskad i Arisia, en kärlek som också är olämplig på grund av familjekonflikter. Dessa känslor och relationer illustrerar behovet av att tukta naturen och kontrollera sina impulser, vilket Fedra inte lyckas med på grund av sitt arv och inre konflikter. \# Det Politiska Spelet och Konsekvenser Hovlivet är en komplex social struktur med intriger och hemligheter. En stark auktoritet, som solkungen Ludvig XIV, behövs för att upprätthålla ordning. Frånvarande fäder skapar kaos där individer agerar utifrån personliga motiv snarare än kollektiva plikter. Konflikten mellan individens passion och kollektivets plikt är central. \# Libertinsk Kultur och Moral Libertinernas kultur handlar om njutning och sex som förströelse, separat från känslor och plikt. Denna libertinska värld, fylld av manipulation och strategiskt tänkande, framställs som en demoraliserad miljö. Huvudkaraktären i Madame de Lafayette's \"Prinsessan de Clèves\" är ett exempel på denna konflikt, där personlig passion krockar med social plikt och heder. \# Konklusion och Diskussion om Karaktärers Handlande Prinsessan de Clèves väljer att gå i kloster för att undvika att leva med skammen och skulden över att hennes kärlek har bidragit till makens död. Detta val speglar temat av plikt och heder över individuell passion, och illustrerar den komplexa moraliska och emotionella struktur som präglar dramat. \# Sammanfattning Dramat utforskar de djupa moraliska och emotionella konflikter mellan personlig passion och social plikt. Fedras oförmåga att tukta sina känslor leder till tragedi, medan andra karaktärer kämpar med sina egna innersta drifter inom en strikt social struktur. Detta belyser vikten av självkontroll och kollektiva plikter i att upprätthålla ordning i en komplex värld. **Upplysningen -- 1600-1700?** **Jonathan Swift, Gullivers resor, del IV** Jonathan Swift (1667-1745) var en irländsk författare och satiriker. \"Gullivers resor\" publicerades 1726 och är en satirisk berättelse om resor till fantastiska länder. Del IV, \"Resan till Laputa\", kritiserar vetenskaplig och filosofisk dogmatism. - **Karaktärer:** Lemuel Gulliver, Laputans invånare. - **Handling:** Gulliver besöker Laputa, en flygande ö där invånarna är besatta av matematik och musik, men saknar praktisk förmåga. **Rousseau, ur Bekännelser** Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var en schweizisk-fransk filosof och författare. \"Bekännelser\" publicerades postumt 1782 och är en av de första moderna självbiografierna. Rousseau utforskar sina känslor och livserfarenheter. - **Teman:** Självinsikt, känslor, och det individuella jaget. - **Handling:** Rousseau reflekterar över sitt liv, sina relationer och sin plats i samhället. **Montesquieu, ur Persiska brev** Montesquieu (1689-1755) var en fransk filosof och författare, känd för sina politiska teorier. \"Persiska brev\" publicerades 1721 och är en satirisk roman som kritiserar fransk politik och samhälle genom ögonen på två persiska resenärer. - **Karaktärer:** Usbek och Rica. - **Handling:** Genom sina brev hem till Persien kommenterar Usbek och Rica det franska samhället och dess brister. \# Upplysningen och dess betydelse Upplysningen utgjorde en tid av stora intellektuella och kulturella förändringar som främst drevs av framstegen inom vetenskap och filosofi. Den ekonomiska bubblan med tulpanlökar i Holland illustrerar övergången till en kapitalistisk ekonomi och uppkomsten av en välbärgad medelklass som var fundamental för upplysningsfilosofin. Denna period präglades av ett nytt sätt att förklara världen genom observationer och experiment istället för religiösa dogmer. \# Ekonomisk bubbla och kapitalism Tulpanlökbubblan i Nederländerna var den första finansiella bubblan och signalerade en ny typ av ekonomi där kapitalismen slog igenom. En medelklass av borgare uppstod, vilket blev grundläggande för upplysningsfilosofin. Handeln bidrog till välståndet, vilket i sin tur ledde till boomen av konst och filosofi, mycket liknande renässansen. \# Filosofins och konstens framväxt Dekartes arbete med vetenskapliga metoder och filosofiska tankar var centralt. Rembrandts konst visade på välmåendet hos den holländska borgarklassen. Experimentvetenskap blev populär och ledde till studier som illustrerade förståelsen för människan och naturen, med exempel som användningen av vakuumexperiment. \# John Locke och naturrätten John Locke föreslog att människan föds som ett oskrivet blad, vilket stod i kontrast till deterministiska synsätt där biologin styrde människans liv. Locke argumenterade för individens rättigheter såsom äganderätt, åsiktsfrihet och religionsfrihet, och menade att statens roll var att optimera friheten för den enskilda individen. \# Thomas Hobbes och kritik mot naturtillståndet Thomas Hobbes såg naturtillståndet som präglat av konkurrens och den starkastes rätt, där statens uppgift var att skydda de svaga från de starka. Filosofer som Locke och Hobbes hade olika syn på naturtillståndet och naturrättens roll, men båda förespråkade olika typer av samhällsorganisation. \# Franska upplysningen och encyklopedin Den franska upplysningen, ledd av filosofer som Diderot och Voltaire, var central för spridandet av upplysningsidéer. Diderots encyklopedi samlade och spridde vetenskaplig och teknisk kunskap. Voltaire populariserade upplysningsidéerna och hans inflytande sträckte sig över hela Europa. \# Rousseau och samhällsfördraget Jean-Jacques Rousseau förespråkade idéer om samhällsfördraget, där frihet och jämlikhet skulle vara centrala. Han betonade vikten av ett samhälle där individerna har rättigheter och skyldigheter som garanteras av staten, vilket lade grunden för den franska revolutionens ideal. \# Immanuel Kant och kritiskt tänkande Immanuel Kant beskrev upplysningen som människans utträde ur sin självförvållade omyndighet. Han betonade betydelsen av kritiskt tänkande och statens roll i att garantera individens autonomi och möjlighet att ifrågasätta traditioner och tankesystem. \# Franska revolutionen Den franska revolutionen, med idealen liberté, égalité, fraternité, inspirerades av upplysningsidéerna och syftade till att skapa ett samhälle av jämlika och fria medborgare. Revolutionen ledde dock till omfattande våld och avrättningar, särskilt under Robespierres skräckvälde. \# Institutionell dynamik och nutida relevans Moderna teorier om varför nationer misslyckas betonar viktigheten av dynamiska institutioner, vilket har sitt ursprung i upplysningens idéer om att skapa välfungerande stater genom balanserade system av rättigheter och skyldigheter. \# Sammanfattning Upplysningen var en tid av intellektuell och kulturell förnyelse som drevs av vetenskaplig och filosofisk utveckling. Ekonomisk tillväxt, särskilt i Holland, lade grunden för medelklassens uppkomst och upplysningsidéernas spridning. Filosofer som Locke, Hobbes, Voltaire och Rousseau utvecklade teorier om individens rättigheter och samhällsorganisation, vilket kulminerade i den franska revolutionen och dess ideal om frihet, jämlikhet och broderskap. \# Barn av sin tid Han skrev över 200 politiska pamfletter, små skrifter med politiska budskap. Jonathan Swift skrev exempelvis \"A Modest Proposal\", en ironisk pamflett om att lösa samhällsproblem genom att börja äta barn. Pamfletter skrev i en turbulent tid med politiska diskussioner på kaffehus i Europa. Kaffehusen fungerade som diskussionsforum. Anställd av Whigs-partiet skrev han även för Tories för att svartmåla dem, vilket kan liknas vid dagens fake news-kampanjer. Han blev offentlig lynchad och skrev senare en bok som stöd för en union mellan England och Skottland. \# Robinson Crusoe Romanen är typisk för upplysningen och speglar imperialism och rationell problemlösning. Robinson kommer till en ö och utnyttjar sin omgivning på ett rationellt och pragmatiskt sätt. Han använder sitt förnuft för att bygga upp sin tillvaro och uppnå viss välstånd. Nyfikenhet och förnuft är centrala teman. Robinson Crusoe är ett exempel på upplysningens betoning på rationalitet och individuell självständighet. \# Robinsonader och deras påverkan Robinson Crusoe skapade en genre kallad Robinsonader. Den påverkade litteratur som William Goldings \"Flugornas herre\" och TV-serien \"Lost\". Jonathan Swifts \"Gulliver's Travels\" svarade på sätt och vis på Robinson Crusoe, men var mer satirisk. Gulliver besöker samhällen, som exempelvis de rationella häst-varelserna Houyhnhnms, som framställs som överlägsna människan. Swifts bok ifrågasätter idén om att den europeiska människan är överlägsen och civiliserad. \# Swift mot Defoe Swift använder satir för att betona meningslösheten i de europeiska krigen och ifrågasätter den västerländska överlägsenheten. Defoes roman återspeglar upplysningens imperialistiska ambitioner medan Swifts verk ger en konservativ kritik mot upplysningen. \# Rousseau och uppfostran Rousseau kritiserade civilisationen och ekonomisk tillväxt. Han förespråkade en naturlig och fri uppfostran för pojkar, där barn skulle lära sig genom upptäckt och erfarenhet snarare än strikt undervisning. Han ansåg att civilisationen gjorde människor olyckliga och genererade sociala orättvisor och destruktiva ideal. \# Rousseaus verk och inflytande Hans verk \"Julie, eller den nya Heloise\", \"Emil\", \"Samhällsfördraget\" och \"Bekännelser\" har haft stor påverkan. \"Julie\" påverkade den romantiska rörelsen och verk som Goethes \"Den unge Werthers lidande\". I \"Samhällsfördraget\" diskuterar han sociala kontrakt och allmän vilja som centrala för ett fungerande samhälle. Hans idéer influerade både demokratiska och totalitära rörelser. \# Bekännelsernas genombrott \"Boken Bekännelser\" är en föregångare till självbio-grafiska verk. Rousseaus brutala ärlighet om sina brister och självförsvar gör verket relevant än idag. Hans bekännelser påverkar än idag genrer som autofiktion. \# Problematiseringen av Rousseau Trots hans bidrag till upplysningen kritiseras hans idéer för att ha inspirerat diktatorer som Robespierre, Pol Pot, och Mao Zedong. Rousseau ansåg att samhällen skulle fungera bäst som små stadsstater. Mot slutet av sitt liv levde han ändå inte efter sina egna ideal, vilket visar på en komplex relation mellan hans filosofiska idéer och hans liv. **Svenska författare och verk** **Anna Maria Lenngren, "Några ord til min k. Dotter..."** Anna Maria Lenngren (1754-1817) var en svensk poet och författare, känd för sina satiriska och humoristiska verk. \"Några ord til min k. Dotter...\" är en dikt som ger råd och reflektioner till hennes dotter. - **Teman:** Moderlig visdom, livets realiteter. - **Handling:** Lenngren ger råd om kärlek, livets utmaningar och vikten av att vara förnuftig. **Johan Henric Kellgren, "Den nya Skapelsen"** Johan Henric Kellgren (1751-1795) var en svensk poet och dramatiker. \"Den nya Skapelsen\" är en dikt som reflekterar över människans plats i världen och skapelsens mysterier. - **Teman:** Skapelse, mänsklighetens villkor. - **Handling:** Dikten utforskar relationen mellan människan och naturen. **Heliga Birgitta, ur Uppenbarelser** Heliga Birgitta (1303-1373) var en svensk mystiker och helgon, känd för sina uppenbarelser och religiösa skrifter. \"Uppenbarelser\" är en samling av hennes visioner och budskap från Gud. - **Teman:** Tro, mystik, och gudomlig vägledning. - **Handling:** Birgitta beskriver sina visioner och uppmanar till omvändelse och tro. **Georg Stiernhielm, Hercules** Georg Stiernhielm (1598-1672) var en svensk poet och anses vara en av de första svenska klassiska poeterna. \"Hercules\" är en episk dikt som handlar om den grekiska hjälten Herkules och hans äventyr. - **Teman:** Hjälteideal, styrka och mod. - **Handling:** Dikten skildrar Herkules\' strider och hans kamp mot det onda. · Heliga Birgitta, ur Uppenbarelser, urvalet i TSS Magnus Eriksson var kung i Sverige Den heliga Birgitta är känd inom svensk litteraturhistoria, även om hon inte skrev poesi. Hon har internationell berömmelse och var verksam under den tid då Magnus Erik var kung i Sverige. Birgittas familj hade en hög status, vilket gjorde att hon blev involverad i det svenska hovet. Birgittas far tillhörde finsta ätten och hennes mor tillhörde Bjälbo ätten, en släkt som svenska kungar också kom ifrån. Birgitta gifte sig med Ulf Gudmarsson från Ulvåsa. Paret bosatte sig i Alvastra i Östergötland. Efter makens död bosatte sig Birgitta i Bastena, där hon senare grundade ett kloster. Birgitta kritiserade kungen och drottningen för olika saker och anklagelser för giftermord och homosexualitet framkom. Birgittas internationella berömmelse kommer från hennes inblandning i kyrkliga konflikter. Hon reste till Rom för att grunda ett kloster och blev involverad i att försöka flytta påvestolen tillbaka från Avignon till Rom. Birgittas Uppenbarelser: Birgitta hade flera uppenbarelser om påvens verksamhet och kyrkans tillstånd. Hon förutsåg bland annat dödsfall, vilket ibland var korrekt. Hon blev officiellt tillåten att starta sitt kloster 1370 och är känd för sina uppenbarelser. Klostrets Historia och Birgittas Helgonförklaring: Birgitta insjuknar under en pilgrimsvandring till det heliga landet men hennes kloster invigs efter hennes död. Hon blev helgonförklarad av påven Bonifatius IX 1391 och firas sedan 1470. Klostret stängdes under protestantismen men öppnades igen på 1960-talet. Birgitta och Emanuel Swedenborg delar en tradition av uppenbarelser. Swedenborgs verk beundras av många internationellt framstående författare. Poem \"De Förödda Vingårdarna\" Birgittas texter kritiserar kyrkans urartning och manar till återgång till ödmjukhet, kyskhet och försakelse. Hennes språk är både fysiskt och realistiskt, vilket ankrar hennes visioner i den verkliga världen. · Georg Stiernhielm, Hercules, TSS Barocken Barockens poesi präglas av överdåd, repetition och starka känslor. Poeter som Stjernhjälm och Vivalius är representativa för barocken med sin svulstiga och sensuella stil. Barocken var en reaktion mot reformationen och kännetecknades av överdrifter i konst och arkitektur. Epok/stilriktning främst inom konst Stilen är dramatisk, storslagen och överdådig med slingrande former och gärna stora kontraster mellan ljus och mörker Hercules: Kommer ifrån den grekiska antiken Allegori -- långt utdragen metafor · Lars Wivallius ("Klage-Wijsa Öfwer Thenna torra och kalla Wååhr") Bedragare -- påstår sig vara svensk adelsman, gifter sig under falsk identitet · Anna Maria Lenngren "Några ord til min k. Dotter..." TSS · Johan Henric Kellgren, "Den nya Skapelsen" TSS 1751-1759 Eva Hættner Aurelius, "Begärets och känslans språk är sanningens språk", s 1--12 Sammanfatta följande verk: · Jean Racine, Fedra · Madame de La Fayette, Prinsessan de Clèves Jonathan Swift, Gullivers resor, del IV · Rousseau, ur Bekännelser · Montesquieu, ur Persiska brev · Anna Maria Lenngren "Några ord til min k. Dotter..." TSS · Johan Henric Kellgren, "Den nya Skapelsen" · Heliga Birgitta, ur Uppenbarelser · Georg Stiernhielm, Hercules, Sammanfattningen ska innehålla bakgrund om författaren, historisk kontext, karaktärer, handling och relevanta begrepp \# Renässansens Introduktion i Sverige Renässansen började i Italien efter Dante och blomstrade under 1400-talet. Den nådde Sverige först med Stiernhielm, som var den första poeten att representera renässanstänkande i svensk litteratur. Han förespråkade att skriva på folkspråket, svenska, och försökte visa att svenska språket kunde användas för att skriva poesi enligt antik tradition. \# Stiernhielms Språkpolitik Stiernhielm arbetade för att definiera svenska verser i termer av förhållanden mellan betonade och obetonade stavelser, vilket skiljer sig från grekiskans långa och korta vokalljud. Hans verk \"Gamla svea och göta folkets fatabur\" kombinerade språkhistoria och språkpolitik. Han ville skapa ett svenskt språk för poesi och förvaltning. \# Stiernhielms Ambitioner om Ursprung Stiernhielm drev tesen att gotiskan var världens urspråk och att hyperboreerna, ett nordiskt folk, var världens ursprungsfolk. Hans idéer, tillsammans med spekulationer om Atlantis och Adam och Eva, stärktes av Olof Rudbeck, som hävdade att Atlantis låg i närheten av Sverige. \# Stiernhielms Övriga Aktiviteter Stiernhielm bidrog till att bestämma mått och viktenheter, gav ut världskötta lagen och blev föreståndare för Antikvitetskollegiet i Stockholm. Efter en skada i ett krogs slagsmål, skrev han med vänster hand. \# Hercules och Allegorin Stiernhielms text om Hercules, hämtad från antiken genom Xenophon, är en allegori. Hercules möter två karaktärer som representerar dygd och last, vilket symboliserar två livsval. Allegoriska gestalter representerar olika egenskaper eller dygder, som i George Orwells \"Animal Farm\" som illustrerar utvecklingen i Sovjetunionen. \# Fru Lusta och Fru Dygd I Hercules-allegorin får Fru Lusta mer uppmärksamhet än Fru Dygd, vilket reflekterar en motstridighet i Stiernhielms verk som skrivits enligt barockens konventioner, trots hans motstånd mot dess extravagans. \# Barockens Språklek Stiernhielms stil är typisk för barocken; använder långa sekvenser, alliterationer och upprepningar som förstärker innehållet. Döden beskrivs genom mörka, dystra och upprepande ord som förstärker känslan av förgänglighet. \# Lars Vivalius - En Bedragare och Skald Lars Vivalius, känd för sina bedrägerier under falska identiteter, skrev under sin fångenskap \"Klagovisor över denna torra och kalla vår\". Dikter som denna betonar kontrasten mellan fruktbarhet och död. \# Källgrens \"Den nya skapelsen\" Källgrens dikt \"Den nya skapelsen\" markerar övergången mellan upplysning och romantik. Genom känslan förändras världen och blir livfull vid mötet med Hilma. Dikten reflekterar romantikens syn att känslor påverkar hur vi uppfattar verkligheten. \# Anna-Maria Lenngrens Ironi Lenngrens dikt \"Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon\" är ironisk. Dikten ger ironiska råd om traditionella kvinnosroller men avslutas med en tydlig indikation på att författaren egentligen inte lever enligt dessa normer. \-\-- \*\*Sammanfattning:\*\* Renässansens, barockens och romantikens olika aspekter i svensk litteratur belystes genom Stiernhielm, Vivalius och Källgren. Stiernhielms bidrag till svensk språkpolitik och hans allegoriska verk, liksom Vivalius\' dikt om liv och död samt Källgrens romantiska influenser, visar alla på hur dessa litterära rörelser formade och utvecklade svensk poesi och språk. VoicePen apple.co/3sSVNoU