Offentlig reglering och kontroll - Juridik i offentlig förvaltning PDF

Offentlig reglering och kontroll - Juridik i offentlig förvaltning 6/11 föreläsning: Legalism Varifrån får rättssystemet sin auktoritet? Juridiken hittar sin legitimitet genom att vara opolitisk. För att ha ett gott omdöme och agera opolitisk Rättsvetenskapliga svar (naturrättsfilosofi) Här ses...

Offentlig reglering och kontroll - Juridik i offentlig förvaltning 6/11 föreläsning: Legalism Varifrån får rättssystemet sin auktoritet? Juridiken hittar sin legitimitet genom att vara opolitisk. För att ha ett gott omdöme och agera opolitisk Rättsvetenskapliga svar (naturrättsfilosofi) Här ses rättssystemets auktoritet som grundad i moralen. Enligt naturrättsfilosofi ska lagarna stämma överens med grundläggande moraliska principer, och domstolarnas omdöme baseras på en koppling till en högre moralisk ordning. Historiskt sett har detta ibland inneburit en gudomlighet eller setts som en högre makt, exempelvis det amerikanska rättssystemets legitimitet kopplas till konstitutionen, som ses som en moralisk och juridisk grund. Rättsvetenskapliga svar (rättspositivism) Detta perspektiv, som är mer centralt i svenska rättssystemet, grundar sig i ett rationellt och systematiskt skapande av lagar där juridikens legitimitet kommer från en strikt följd av formella regler snarare än moraliska värden. Lagar härleds genom rationellt tänkande snarare än moraliska principer. Normgivningshierakin 1. EU-rätt - Står högst i hierarkin och har företräde över nationell rätt inom de områden där EU har lagstiftningskompetens. 2. Grundlag - Sveriges grundlagar (Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen) är överordnade alla andra svenska lagar och skyddar grundläggande fri- och rättigheter. 3. Lag - Lagar stiftas av Sveriges riksdag och står över förordningar och föreskrifter. 4. Förordning – Utfärdas av regeringen och gäller inom ramen för lagens regler. 5. Föreskrift - Utfärdas av myndigheter inom särskilda områden och står längst ner i hierarkin. Domstolshierarkin Domstolshierarkin i Sverige beskriver ordningen mellan olika typer av domstolar och deras överordnade/underordnade roller. Det finns två parallella domstolssystem: 1. Allmänna domstolar (som hanterar brottmål och civilmål): ○ Högsta domstolen (HD): Högsta instansen och sista möjligheten att överklaga i allmänna mål. ○ Hovrätter (6 st): Andra instans där överklaganden från tingsrätterna prövas. ○ Tingsrätter (48 st): Första instans för civil- och brottmål. 2. Förvaltningsdomstolar (som hanterar tvister mellan enskilda och myndigheter): ○ Högsta förvaltningsdomstolen (HFD): Högsta instansen inom förvaltningsmål. ○ Kammarrätter (4 st): Andra instans för överklaganden av förvaltningsrättens domar. ○ Förvaltningsrätter (12 st): Första instans för mål som rör tvister mellan enskilda och myndigheter. Specialdomstolar, som miljödomstolar och migrationsdomstolar, har också egna strukturer och hör inte till dessa två huvudkategorier. Rättskällehierarki Rättskällehierarki beskriver ordningen mellan olika rättskällor, det vill säga vilka juridiska källor domstolar och myndigheter ska följa eller kan använda som stöd vid tolkning av lagar. I svensk rätt är hierarkin följande: 1. Lagtext: Den högsta rättskällan. Lagtexten, det vill säga själva lagarna och reglerna som stiftas av riksdagen, är den primära källan som domstolar måste följa. Den har störst tyngd och är grundläggande för rättstillämpning. 2. Förarbeten: Dessa är dokument som skapas vid lagstiftningsprocessen och inkluderar utredningar, propositioner och betänkanden som förklarar lagstiftarens intentioner. Förarbeten används för att tolka och förstå lagens syfte och är särskilt viktiga när lagtexten är otydlig. 3. Rättspraxis: Domstolarnas tidigare domar och avgöranden, särskilt från högre instanser som Högsta domstolen (HD) och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), fungerar som vägledning för hur lagen bör tolkas i liknande fall. Praxis kan vara  avgörande när det saknas tydlig lagtext eller för att skapa enhetlighet i rättstillämpningen. 4. Doktrin: Rättsvetenskaplig litteratur, som akademiska verk och forskningsartiklar, där jurister och forskare analyserar och tolkar lagar och rättsfall. Doktrin används ofta som kompletterande vägledning, särskilt inom mer komplexa rättsområden där praxis och lagstiftning är oklara. Varifrån får rättssystemet sin auktoritet? Sociologins svar: - genom att stödja makten - status quo - Genom att framställa sig som oberoende och rättvis domstolar och juridik får sin auktoritet för att de har nära till makten Stark relation mellan domstolar och andra elit Bourdieu menar att deras omdöme faller i hur personen lever och socialiserar, och att det faktiskt påverkar professionen. Det här kan man säga är ett marxistisk synsätt. Pierre Bourdieu och rättssystemets kraft Han var en fransk sociolog. Enligt Bourdieu får rättssystemet auktoritet genom sitt nära förhållande till makten och genom att framställa sig som oberoende och rättvist. Rättsväsendet och dess aktörer uppfattas som en homogen grupp genom liknande bakgrunder och habitus, ett sammanhängande sätt att tänka och agera. fält: Ett samhällsområde där det råder egna (oskrivna) regler och normer. Inom samma fält kan olika individer inneha olika positioner med olika mycket inflytande och makt. symbolisk kapital: Det som inom en grupp uppfattas som värdefullt (klädsel, utbildning , släktförbindelser, sociala nätverk och därmed fördelar makt inom ett fält Habitus: Oskrivna normerna som han tar upp, mellanting mellan rationella intentioner eller omedvetna vanor. Sociologiskt svar på juridikens auktoritet hierarkisk arbetsfördelning inom fältet skapar föreställning om ordning och rationalitet.  juridiskt språkbruk skapar föreställning om distans till vardagen. Jurister tenderar att tala samma språk och dela en liknande social bakgrund, vilket bidrar till att förstärka deras legitimitet och auktoritet i samhället. juridiskt habitus skapar föreställning om homogen profession, alltså att de pratar likadant, de bor på samma ställen, alltså Bourdieu menar att det är en inre krets. känslor skapar föreställning om objektivitet (Flower). Flower menar att i hur en juristutbildning lär sig hur man ska lära sig, kontrollera sina känslor och hålla sina känslor utanför för att kunna vara objektiva. Hon menar att även att objektivitet är en känsla i sig. det skiljer sig kulturellt mellan olika länder Juridiskt habitus Homogen social bakrund skapar likformiga beslit närheten till den politiska och ekonomiska makten genom utbildning och social bakgrund Dessa gruppers normer och praktiker förvandlas till regler för alla Ex: Borgerliga äktenskap, Vad anser Bourdieu? Enligt Pierre Bourdieu innebär "juridiskt habitus" att jurister utvecklar gemensamma sätt att tänka, tala och agera, präglade av deras utbildning och sociala bakgrund. Detta habitus formas inom juridikens fält, där jurister ofta delar liknande sociala och ekonomiska erfarenheter och en nära koppling till makten – både politiskt och ekonomiskt. Den homogena bakgrunden skapar en inre krets av jurister med likformiga åsikter och normer, vilket kan leda till en enhetlig syn på vad som är "rätt" och "giltigt" i samhället. Bourdieu menar att juridikens auktoritet och normer, även om de framställs som neutrala och opolitiska, i praktiken är färgade av de normer och värderingar som är rådande i juristkåren. Dessa normer blir ofta en sorts osynlig standard som speglar elitens synsätt och intressen. Exempelvis kan borgerliga äktenskap ses som ett uttryck för denna process – en form av juridisk reglering som återspeglar vissa sociala och kulturella värderingar, snarare än att vara en neutral institution. Bourdieu skulle hävda att rättssystemet genom denna struktur och sitt habitus tenderar att bevara status quo, eftersom det bär på och implementerar de normer som gagnar de dominerande grupperna i samhället. Varifrån får rättssystemet sin auktoritet? Statsvetenskapligt svar: - genom en legalistiskt ideologi Domstolen får sin auktoritet för att de ska värna och skydda individen från staten och reglera och kontrollera staten så att den följer reglerna. Det är den liberalistiska synen. Judith N. Shklar Enligt Judith Shklar bygger rättssystemets auktoritet på en legalistisk ideologi där regelföljande är en moralisk princip. Legalismen eftersträvar ordning, kontinuitet och formella procedurer och ser godtycklighet som sin främsta motståndare. Shklar påpekar att legalism ibland kan dölja sina ideologiska rötter, vilket innebär att även under repressiva regimer, såsom Pinochets Chile, kunde domstolar fortsätta fungera formellt korrekt, även om de legitimerade en auktoritär ordning. Legalism som ideologi Shklar menar att regelföljande som moralisk princip värderar ordning,formalitet och kontinuitet motsatsen är godtycklighet, Legalismen största fiende är inte tyranni utan godtycklighet förnekar sin ideologiska grund “it cannot be repeated often enough that procedurally “correc” repression is perfectly compatible with legalism” (Shklar) Chile under Augusto Pinochets diktatur, 1973-1990 Bakgrunden är att chile var ett välfungerande system, högt anseende i världen de hade bra ordning och reda så som man förväntar sig Pinochets tog sig in i parlamentet genom ett kupp, han avrättade väldigt många och fängslade och torterade väldigt många. Det som hände var att de tog bort alla lagar och avsatte alla statstjänstemän och tillsatte sina egna män, men de lät domstolen vara. Det betyder att domarna i domstolen hade suttit på ett demokratisk styre och ett diktatoriskt styre. De följde bara lagarna. De ställer frågan om hur demokratin ska hitta skydd i rättssystemet och skydda institutioner och värdena i ett rättssystem. Hilbinks argument i korthet: institutionella regler: Hierarkisk struktur inom rättssystemet upprätthöll formell självständighet men gjorde domare osjälvständiga i sitt tänkande. Professionella roller: “Apolitisk” ideologi var viktigare än att ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter, domarna blev “slaves of the law” genom sin roll och sin ideologi att vara "opolitiska." 18/11 Föreläsning: Rättssäkerhet Rättssäkerhet och rättvisa Här är lagens synsätt på rättvisa: Olika sätt att “mäta” rättvisa (forsknings synsätt på rättvisa: ) Processrättvisa: Det är processen som avgör om något är rättvist, inte resultatet. Lagen i detta fall är det samma oavsett vad. Det legalistiska synen gäller Utfallsrättvisa: Det är resultatet av en procedur som avgör om något är rättvist. - “samma åt var och en” - blir det en rättvis betygsättning? - “åt var och en utifrån prestation”- rättvis sjukvård? - “åt var och en utifrån behov” - rättvis lönesättning? - “åt var och en utifrån rank”- rättvis fördelning av röstsedel? Judith N. Shklar hävdar att processen kan vara rätt men att utfallet ändå blir fel, man behöver båda perspektiven.  Rättssäkerhetsbegreppet i en modern välfärdsstat Befolkningen känner missnöje i fall av “rätt” utfall utan rätt procedur och vice versa. 1) Korrekta beslut som överensstämmer med politiska målsättningar (utfallsrättvisa): - möjliggöra ett gott liv för medborgarna - enskilda policy mål såsom hälsa, god utbildning, konkurrenskraft mm - effektiv förvaltning 2) Och att proceduren för att fatta beslut är (processrättvisa): - förutsägbar - likvärdig - saklig - opartisk Mekanismer för rättssäkerhet i Sverige Rättssäkerheten i Sverige bygger på:  1. Ombudsmän: Exempelvis JO och DO som granskar myndigheter och skyddar medborgarnas rättigheter. 2. Förvaltningsdomstolar: Överprövar myndighetsbeslut i flera instanser (förvaltningsrätt, kammarrätt, HFD). 3. Granskningsmyndigheter: T.ex. Riksrevisionen, JK och IVO som kontrollerar olika samhällssektorer. 4. Specialdomstolar: Hanterar specifika rättsområden, som Arbetsdomstolen och Mark- och miljödomstolen. 5. Överprövningsnämnder: T.ex. HSAN och Migrationsöverdomstolen för specifika överklaganden. 6. Intern granskning: Myndigheternas interna revision och disciplinära kommittéer. Dessa mekanismer säkerställer kontroll, transparens och rättvis behandling inom rättssystemet och förvaltningen. Rättssäkerhet som ett forskningsområde Principer som kan användas för att utvärdera offentliga besluts rättvisa. (Vilka principer nämns inte i definitionen.) Empiriska studier har gjorts på: - hur människor uppfattar rättssäkerheten - människors användning av rättsäkerhetsmekanismer - olika rättsäkerhetsmodeller ( Nonet & Selznick, Henrichsen) Rättsäkerhetsmodeller I den repressiva statet som leder till att befolkningen blir förtryckt eftersom staten inte blir så legitimt så rör man sig mot rättsstaten responsiva staten som också kallas av Henrichsen välfärdsstaten? Den repressiva staten (the repressive law) Nonet & Selznick övergripande mål: stabilitet Målet här är att stabilisera normer i samhället, och hur hierarkiska strukturer ska se ut. konsekvenserna är att relationen till den politiska makten blir underordnad, det beror på att den politiska makten också vill ha stabilitet. Våldsmonopolet blir instanser som är väldigt viktiga att upprätthålla samhället men eftersom att dessa instanser blir så viktiga ger de också ett stort självständighet och kan leda till att de agerar våldsamt till befolkningen. Det kan man även tolka till Pinochets kupp i Chile. Inställningen till oppositionen är oacceptabel. Relationen till medborgare: Bestraffande EX: Totalitära regimer, som Nazityskland eller sovjetunionen under Stalin. Moderna exempel kan vara Nordkorea eller diktaturer där rättssystemet huvudsakligen fungerar som en förlängning av statens kontrollapparat. Rättsstaten (the law state) Nonet & Selznick Det övergripande målet blir legitimitet - Det måste finnas någon typ av överensstämmelse mellan befolkningen och makten. Det ska kännas rättvist för att upprätthålla en känsla av legitimitet. Relationen till politisk makt blir självständig. - Politiker kan till exempel inte avsätta domare utan legitima underlag. Regeringen kan inte styra över domstolsväsenden såsom de kan över till exempel länsstyrelsen. Relationen till medborgarna blir att de ska skydda mot maktutövning. Nonet & Selznicks kritik mot rättsstaten: Eftersom att allt ska vara neutralt, blir konsekvensen att man inte är öppen för perspektiv eller subjektivitet då man försöker vara objektiv. I extrema fall kan det leda till att vissa i maktpositionerna inte läser tidningar eller håller sig uppdaterade då man inte vill påverkas. Den blir för intern. Inställningen till opposition är att den accepteras inom procedurens ramar. Välfärdsstaten Henriksens begrepp (responsiva staten som Nonet & Selznick kallar det) Kan inte hålla befolkningen nöjda om man aldrig lyssnar på dem. Deras övergripande mål är policiyuppfyllelse Relationen till politisk makt blir ett samarbete - Till exempel att domare ser över politikernas beslut och försöker förstå sig på hur det tänktes inför lagstiftningen. Relationen till medborgare blir att de ska ge skydd genom maktutövande. Inställningen mot opposition är att man ser det som en möjlighet till förändring. Marknadsstaten: Henrichsen Henrichsen pratar mycket om offentligt etos Det övergripande målet är individens möjlighet till utveckling - Inte att det uppfylls för alla utan att alla har möjligheten att nå sin fulla potential. De med störst drivkraft kommer längst. Relationen till politisk makt blir distanserad - Det är lite som ett kontrakt. Staten styr bäst genom att överlåta det till en konkurrensstyrd marknad. Relationen till medborgaren blir skydd genom avsägelse av makt. Inställning till opposition är att avpolitisering av kritik genom konkurrens på fri marknad. - Överger att politik handlar om olika idéer om rättvisa och överlåter istället detta till en marknad. Det är upp till varje individ att nå sina mål. Nätverksstaten: Henrichsen Vi lever i en tid av kriser och marknaden kan inte lösa de kriserna, vi behöver varandra. Övergripande mål: allas lika möjlighet till utveckling, vi måste tänka på att alla har olika förutsättningar Relationen till politisk makt blir horisontell - Juridiken har inte en framträdande plats. Juridiken och politiken ska ha lika mycket makt. Samarbete betonas. Relationen till medborgaren blir skydd genom maktdelning - Om alla får lite makt så kan ingen utnyttja sin makt, utan måste samarbeta för att nå en lösning. Inställning mot opposition: Kritik ska förebyggas genom dialog tidigt, medborgarinflytande Var placeras den svenska staten, och vart är den på väg i framtiden? Som Nonet & Selznicks uttrycker så kan olika modeller vävas in i ett samhälle, Sverige är definitivt en blandning av vissa modeller. Vilka kan man debattera om.  Juridifiering Föreläsning 19/11 Juridifiering av politik - “fler viktiga politiska frågor avgörs av domstolar och andra judiciella organ istället för, som tidigare, av centrala politiska organ som regering och riksdag" - Fler rättsliga regler inom ett politikområde, mer och mer regler som är rättsligt bindande, las på Sverige en enorm överbyggnad av nya regler som man behöver implementera, regler man måste anpassa sig i den offentliga regeringen, behövs jurist kompetens i större utsträckning - Fler jurister inom ett politikområde, jurister gör mer intåg i politiken, de centrala positionerna, jurister får mer inflytande - Fler konflikter löses genom rättsliga procedurer, olika intressen i samhället och vi måste enas gemensamt om olika saker, ett sätt att lösa är genom politiska mekanismer, mer förhandlingar, med ett parlament system löses saker och ting med förhandlingar, även intressen - Konsekvenser av att man löser samhälleliga problem i domstolar!!!! - Fler samhällsproblem ramas in som ett rättighetsproblem, förr procedurer och nu juridiska, ett sätt man ställer krav, ett sätt är att prata om rättigheter istället för att grupper har intressen. Politiska tankesätt: grupper makt och förhållanden, Juridisk tankesätt: intressen Fler konflikter löses genom rättsliga procedurer - Fler domstolsprövningar av myndigheters beslut idag - Tvåpartförfaranden istället för enpartsförfaranden - Jurister får mer inflytande (informellt och formellt) - Politiska konflikter formuleras som individens "rättigheter och skyldigheter" istället för intressekonflikter mellan grupper - “Lagligt/olagligt” istället för ideologisk rätt/fel - Procedurerna har negativa och positiva saker - Jurister har blivit viktiga för myndigheterna när man går in i ett tvåpartsförfarande i en domstol, för myndighetens talan Exemplet tvångsvård av psykiskt sjuka (lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT) - Utgör en stor fara för sig själv och sitt liv, självmordsbenägen, kan också handla om att man utgör en stor fara för omgivningen - Personlig integritet och rättssäkerhet - Tankar om repressiva rätt av staten och när människan inte vill ha vård - Fram till 1990 - överläkaren bestämde om tvångsvård skulle tillämpas - gick inte att överklaga till domstolen - Efter 1990 - överläkaren ansöker hos förvaltningsrätten om att få tvångsvårda en patient - kan överklagas till kammarrätten - Svårt att ta den sjuka till domstolen, man tar domstolen till den sjuka istället, processerna behöver gå fort - Detta handlar om otrolig specificerad kompetens om psykiatrisk vård - Konsekvenserna är att mer än 99% av fallen får läkaren rätt och får som den vill Exemplet asylpolitik - Det fanns ingen domstol som bestämde, förr var det politiken och regeringen som löste det (politiksbeslut). Invandrarverket (idag Migrationsverket), då var det empatisk förfarande  - Man kunde ge det till Utlänningsnämnden för att överklaga men om de var osäkra kunde de be staten om hjälp - Fram till 1992: regeringen överprövar alla beslut - 1992-2006: utlänningsnämnden överprövar alla beslut, man inrättande en nämnd - 2006-: Förvaltningsrätterna överprövar alla beslut, man ville ha det mer rättssäkert och ville flytta det från politiker till förvaltningsrätten, då genomfördes en reform och de tog över - 2008-: EU får mer inflytande över asylpolitiken i Sverige - Enpartsförfarandet på invandrarverket Varför uppstår juridifiering? - Institutionella förklaringar - Oberoende rättssystem kommer leda till att de blir mer makt hos domstolarna dels för de tar på sig mer frågor men framför allt för att individer och olika intressegrupper ska tas av domstolar än politiker och konflikthantering, saklig och opartisk beslut därav är domstolen bra - Enkelt att få tillgång till rättssystemet, kan se olika ut i olika länder, har enklare att kunna ta kontakt - Abstrakt lagprövningsrätt leder till att de blir juridifierat, vilka regler som står i hierarkin, prövar en lags giltighet gentemot högre stående lag, normgivningsmakten (hierarkin), pröva om en myndighets förändring står över en ovanstående lag, prövar en lag när den blir till, använder detta innan lagen har börjat tillämpas. Många länder har författningsdomstol: man kan inte ha ett system där lagar går emot varandra därav hierarkin. Vi har inte detta i Sverige, vi har inte heller abstrakt lagprövnings rätt - I Sverige har vi konkret lagprövningsrätt, myndigheten som tillämpar en lag ska inte gå emot högre lag, ansvar på varje myndighet - Centraliserad lagprövningsrätt: ett organ på central nivå som har denna funktionen, att pröva lag  - Decentraliserad lagprövningsrätt: att den är utspridd, kan ske på olika nivåer (Sverige), vi har en konkret och decentraliserad lagprövning. Gör att juridiken kan bli starkare - Rationalistiska förklaringar: - Rationalism: är en föreställning kring hur människor fungerar och att vi är nyttomaximerande individer, kommer från ekonomiska termer att vi kan förutse val som maximerar deras egna nytta och det de vill som är rationellt för dom - Nyttomaximerande beteende hos domstolar för att, vilka mål domstolarna har - Människor strävar att uppnå mål och agerar utifrån det - Öka sin vinst? - Öka sin makt? - i samhället, tar mer makt från politiker, vill ha mer inflytande i samhället - Öka sin legitimitet? - Ute efter legitimitet - Legitimitet: genom att uppträda på ett visst sätt, opartisk och saklig… - Kontextuella förklaringar: - Vi lever i en mer komplex omvärld, Henriksen - Finns mer internationella samhällen - Länder är mer beroende av varandra - Svårare för den nationella politiken att kontrollera vad som händer - Mer samarbeten på internationell nivå - Marknadsekonomi, bundit ihop länder - Överstatliga samarbeten  - Växlande politiska majoriteter, ger konsekvenser för vi har olika mandat under olika mandatperioder därav så ger man en del ansvar till juridiken - Pluralistiska samhällen, vi har blivit mer olika - Misstro mot politiken, lättare för politiker att föra över frågor i de juridiska organen, människorna litar mer på juridiken än politiken - Politiker vill slippa ansvar för saker de gjort Normativa argument för juridifiering (Nergelius) - inför seminariet på fredag - Demokrati ska inte gå över majoritetens tyranni - Demokrati kräver stark rättsstat, kräver att det finns en maktdelningsprincip och att juridiken … - Rättsstatsprincipen ger minoriteter skydd mot majoritetens tyranni - Domstolar är bättre på att uttolka rättsliga principer än myndigheter - Domstolar är mer öppna för insyn än myndigheter - Domstolen är mer tillgängliga för befolkningen ön myndigheter, i allmänhet som vill föra sin talan - Rätten tänker mer långsiktigt än politiken, juridiken har sina ideer om hur lagar ska tillämpas osv, det är bra, skapar stabilitet i samhället, får egna populistiska förslag som asylrätt och tvångsvård Normativa argument mot juridifiering (Wiklund) - inför seminariet på fredag - Domare skapar lag utan att vara demokratiskt valda, det ska finnas majoritetens vilja, den ska sitta igenom, men det blir inte så med de juridiska insatserna - Rättsliga procedurer premierar processrättvisa framför andra värden - vill ha andra moraliska värderingar än bara proceduren (processen), bättre att politiken hanterar detta - Äganderätten premieras framför andra rättigheter, pratar om EU-rätten. Det som snabbt formaliseras är äganderätten, i EU rätten handlar om äganderätten - Rätten är svårtillgänglig (kräver juridisk kompetens), kräver att du är juridiskt kvalificerad, betala för att få sådan kompetens - Rätten är konservativ och bakåtsträvande, den tittar bakåt i tiden, hur såg det ut förut  - Rätten är inte neutral utan styrs av en elitgrupp intressen, speciella människor i samhället som blir jurister, inte vem som helst - Juridiken kommer inte kunna lösa framtidslösningar, vilja ha förändring, komma fram till bra lösningar “Mega politiska” frågor bör inte lösas av domstolar - Kan inte lösas av en liten elitgrupp - Det kan vara bra att ha i domstolen men vissa frågor borde stanna hos politiken - Utgången av demokratiska val bör inte beslutat i juridiska organ, ingen bra idé, måste kunna lösas på ett annat sätt - Stora reformer av statens budget - Utrikespolitiska frågor - Försoningsprocesser efter inbördeskrig, där samhället måste gå förbi och man måste leva tillsammans - Frågor om nationell identitet, nationella identiska olika geografiska områden blir självständiga eller ingå i olika nationer Rättighetsföreläsning 20/11 Rättslig aktivism i Sverige Sverige har ett rättssystem där individuella rättigheter inte skyddas lika starkt som i vissa andra länder. Begränsningar finns både i rättigheternas omfattning och i möjligheten att pröva lagar och beslut. Svaga rättigheter: Exempelvis kan rätten till egendom eller yttrandefrihet inskränkas genom vanlig lagstiftning, utan krav på grundlagsändring. Rättsprövning: Högsta Förvaltningsdomstolen fokuserar på om lagar följts, snarare än om lagarna är rättvisa eller förenliga med mänskliga rättigheter. Avsaknad av författningsdomstol: Begränsar möjligheten att ogiltigförklara lagar som strider mot grundlagen. Förändringar har dock skett. År 2011 avskaffades uppenbarhetskravet, vilket gav domstolar större utrymme att tolka och tillämpa lagen. EU-rätten har också stärkt individens rättigheter genom att Europakonventionen för mänskliga rättigheter kan tillämpas direkt i svensk rätt. Rättigheter som myt och politik Rättigheter kan både ses som en myt och ett politiskt verktyg. Rättigheter som myt: Enligt Scheingold (1974) finns en överdriven tro på att lagen ensam kan fungera som en moralisk kompass och skapa ett rättvist samhälle. Legalism innebär att man antar att det som står i lagen (“law in the books”) automatiskt fungerar i praktiken (“law in action”). Ett exempel är vindkraftsparken i Fosen, där lagstöd för samiska rättigheter inte ledde till att vindkraftverken avlägsnades. Rättigheter som politik: Rättigheter kan användas för att mobilisera människor till politisk kamp och påverka opinion. Exempelvis används rättigheter av klimatrörelser som ett verktyg för att skapa uppmärksamhet, som i Auroramålet i Sverige. Exempel: Vindkraftsparken i Fosen, Norge Norska staten gav tillstånd att bygga vindkraftverk på samisk mark, vilket urfolkens företrädare menade stred mot deras rättigheter. Högsta domstolen fastslog att tillståndet var olagligt, men vindkraftverken står fortfarande kvar. Lärdomarna är att även om lagliga beslut fattas, garanterar det inte att de efterlevs. Fallet visar att rättigheter måste kombineras med politiska strategier för att skapa verklig förändring. Olika perspektiv på rättsprocesser Rättsprocessens effekter kan analyseras ur två olika perspektiv: Instrumentellt perspektiv: Här betonas de direkta och mätbara effekterna av rättsliga processer. Ett domstolsbeslut kan tvinga fram policyförändringar eller ge upprättelse till en individ. Konstituerande perspektiv: Detta perspektiv ser rättssystemet som en aktiv del av hur samhället formas. Enligt Silverstein (2004) bidrar lagen till att skapa kultur, relationer och identitet. Exempelvis har debatten om könsneutral äktenskapslagstiftning inte bara ändrat lagen utan också påverkat hur samhället ser på äktenskap som institution.Är domstolar neutrala arenor? Domstolars påstådda neutralitet är omtvistad, särskilt med avseende på strukturell partiskhet.  Strukturell partiskhet: Enligt Brännström tenderar juridiska system att stödja etablerade maktstrukturer. Rättssystemet är ofta bakåtblickande och konservativt, med fokus på att lösa individuella fall snarare än att förändra strukturer. Diskurspåverkan: Domstolar påverkas av rådande samhällsdiskurser. Lainpelto visar exempelvis att stereotypa föreställningar om etniska grupper kan påverka rättsprocesser och domar. Diskriminering inom rättssystemet Lainpeltos studie från 2017 belyser hur etnisk diskriminering kan påverka både rättsprocesser och domar. Experiment: Nyanlända män ansågs mindre trovärdiga än svenska män, och deras brott bedömdes som mer obehagliga. Kvantitativa fynd: Analys av sexualbrottsdomar visade att etnisk bakgrund påverkade sannolikheten för fällande domar 2017, medan tidigare år inte visade samma samband. Kvalitativa fynd: Svenska män dömdes oftare när bevisläget var starkt och brotten begicks i privata miljöer, medan nyanlända män anklagades oftare i fall där bevisläget var svagare och brotten skedde i offentliga miljöer. Gruvtillståndsprocessens partiskhet Processen för att bevilja gruvtillstånd i Sverige missgynnar urfolkens rättigheter. I tidiga stadier, när undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner utfärdas, sker inget samråd med samebyar. Först i slutskedet, när platsen redan är vald, involveras samebyarna. Detta visar att processen strukturellt gynnar exploaterande aktörer och marginaliserar urfolkens perspektiv. Auroramålet och demokratisk legitimitet Auroramålet väcker frågor om domstolars roll i att hantera politiska frågor som klimatförändringar. Pro: Målet kan ge klimataktivister en röst och sätta press på politiker. Det kan också bidra till att stärka rättsliga mekanismer för att hantera klimatfrågor. Con: Domstolar kan ses som olämpliga för att fatta beslut med stora samhällspolitiska konsekvenser, vilket riskerar att underminera deras legitimitet. Om aktivisterna vinner kan detta leda till striktare klimatpolitik men också till ökad debatt om domstolarnas roll i demokratin. Om staten vinner riskerar aktivister att förlora förtroende för rättssystemet. Förvaltningsrätt I 25/11 Introduktion till arbetet i den offentliga förvaltningen Den offentliga förvaltningen skiljer sig från den privata sektorn genom att den styrs av principer och regler som reglerar samhällets maktutövning över enskilda individer och organisationer. Historiskt sett har offentliga byråkratier existerat i tusentals år, exempelvis i antika Egypten och Kina. I Sverige är förvaltningsrätten en central del av offentlig rätt, som hanterar relationen mellan myndigheter och enskilda. Vad är offentlig förvaltning? Offentlig förvaltning omfattar all verksamhet inom den offentliga sektorn som inte sker i beslutande församlingar (t.ex riksdagen eller kommunfullmäktige). Den inkluderar statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter, vilka ansvarar för genomförande av beslut och handläggning av ärenden. År 2021 fanns 249 statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Domstolar räknas dock inte som förvaltningsmyndigheter. Förvaltningslagen (FL) och dess tillämpning Förvaltningslagen (2017:900) syftar till att skapa enhetliga regler för handläggning av ärenden hos myndigheter. Lagen reglerar bland annat: Handläggning av ärenden, från initiering till beslut och verkställande. Kommunikation mellan myndigheter och medborgare. Rättssäkerhetsgarantier såsom partsinsyn, proportionalitet och jävsregler. Grundläggande principer för den offentliga förvaltningen Legalitetsprincipen: Myndigheter får endast agera med stöd av lag.  Objektivitet och saklighet: Beslut ska fattas utan partiskhet. Likabehandling: Alla medborgare ska behandlas lika inför lagen. Proportionalitetsprincipen: Myndighetsbeslut ska stå i proportion till syftet. Självständighetsprincipen: Myndigheter ska vara oberoende i sina beslut. Vad innebär myndighetsutövning? Myndighetsutövning är en form av maktutövning där en myndighet fattar beslut som påverkar enskilda personers rättigheter, skyldigheter eller förmåner. Det kan röra sig om gynnande beslut, som ekonomiskt bistånd, eller betungande beslut, som indraget tillstånd. Myndighetsutövning måste alltid ha lagstöd och får inte vara godtycklig. Handläggning av ärenden enligt förvaltningslagen Ett ärende initieras genom en ansökan från enskild eller genom att myndigheten agerar på eget initiativ (ex officio). Handläggningen omfattar: Utredning och beredning: Myndigheten samlar in information och prövar ärendet mot gällande regelverk. Partsinsyn: Den enskilde har rätt att ta del av allt material i ärendet. Beslut: Beslut ska vara skriftliga, tydligt motiverade och innehålla information om hur de kan överklagas. Kommunikationsplikt och rättssäkerhet Myndigheter har en skyldighet att kommunicera med den enskilde under handläggningen av ett ärende. Detta inkluderar att informera om försenade beslut, använda tolk vid behov och ge parten möjlighet att yttra sig. Kommunikation kan dock undantas i vissa fall, exempelvis vid studentantagningar eller betygssättning. Överklagande och laga kraft Beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol om vissa villkor är uppfyllda, såsom att överklagandet sker inom tre veckor från det att parten fått del av beslutet. Överklaganden kan avse sakfel, bristande process eller jäv. Ett beslut vinner laga kraft när överklagandetiden har gått ut, vilket vanligtvis är tre veckor. Gynnande beslut, som ekonomiskt bistånd, gäller dock ofta omedelbart. Tjänstemäns ansvar och principer 1. Ansvar att handla enligt lag Alla beslut måste ha stöd i lag enligt legalitetsprincipen. Godtycklighet är förbjudet; tjänstemän måste agera rättssäkert. Brott mot lagen kan leda till rättsligt ansvar, exempelvis för tjänstefel eller korruption. 2. Grundläggande principer Saklighet och opartiskhet: Beslut ska vara neutrala och rättvisa. Likabehandling: Alla medborgare behandlas lika inför lagen. Proportionalitet: Åtgärder ska vara rimliga och inte mer ingripande än nödvändigt. Transparens: Beslut ska dokumenteras tydligt och vara förståeliga. 3. Konsekvenser av överträdelser Disciplinära åtgärder: Varning, löneavdrag eller avsked. Rättsligt ansvar: Straff för tjänstefel eller mutbrott enligt brottsbalken. 4. Respekt för den enskilde Kommunikationen med medborgaren ska vara tydlig och respektfull. Den enskilde har rätt att yttra sig och ta del av material i sitt ärende. 5. Kontroll och tillsyn Intern och extern granskning säkerställer att tjänstemän följer regler. Justitieombudsmannen (JO) kan utreda klagomål mot felaktiga beslut. Förvaltningsrätt II 26/11 Förvaltningsrättens grunder och den statliga värdegrunden Förvaltningsrätten bygger på principer som legalitet, proportionalitet och objektivitet, vilket innebär att myndigheterna måste följa lagen, anpassa sina åtgärder efter situationen och agera opartiskt. Den nya förvaltningslagen (2017) ersatte tidigare lagstiftning från 1971 och 1986. Den infördes för att säkerställa rättssäkerhet och en enhetlig myndighetsutövning samt för att bättre hantera digitala arbetssätt. Grunderna för förvaltningslagen inkluderar:  Legalitet: Myndigheternas åtgärder måste ha stöd i lag. Proportionalitet: Åtgärder får inte vara mer ingripande än nödvändigt. Objektivitet: Myndigheter ska vara sakliga och opartiska i sin bedömning. Service och tillgänglighet: Medborgare ska få hjälp snabbt och enkelt, och myndigheter ska samverka när det behövs. Ärendehandläggning och verksamhet I offentlig förvaltning skiljer man på ärendehandläggning och verksamhet. Ärendehandläggning rör myndighetsutövning där ett ärende slutar med ett beslut, till exempel bygglov eller socialt bistånd. Verksamhet, som vård eller undervisning, är däremot pågående och innebär inte alltid att ett beslut tas. Ärendehandläggningens krav: Måste följa förvaltningslagen. Kräver tillräcklig utredning för att kunna fatta ett rättssäkert beslut. GRÅZONER Gråzoner uppstår när det inte är klart om en åtgärd ska behandlas som ett formellt beslut eller som en löpande verksamhet. Detta händer ofta i akuta situationer där myndigheter behöver agera snabbt, som vid polisingripanden eller räddningsinsatser. Trots att dessa åtgärder inte alltid följer den formella handläggningsprocessen, måste de ändå baseras på lag och följa vissa rättsliga principer: Gråzoner är viktiga för att myndigheter ska kunna agera snabbt i nödsituationer, men de innebär också risker för maktmissbruk och rättsosäkerhet. Därför krävs efterhandsgranskning och dokumentation för att säkerställa transparens och ansvar. Långsam handläggning och dess konsekvenser Enligt Europakonventionen har varje individ rätt till en rättvis och snabb prövning av sina ärenden. Trots detta är långsam handläggning ett återkommande problem i Sverige, där Justitieombudsmannen (JO) får hundratals klagomål årligen om fördröjda beslut. JO:s granskning visar att: De flesta klagomål rör förvaltningsmyndigheter. Kritik från JO ges i upp till 30 % av fallen, även om siffran har minskat över tid. Fördröjningar skadar medborgarnas förtroende för förvaltningen och riskerar att bryta mot internationella konventioner. Kommunalt lagtrots Kommunalt lagtrots uppstår när kommuner vägrar följa lagar eller domstolsbeslut, ofta för att gynna lokala intressen utan stöd i lagen. Exempelvis kan en kommun ignorera en kammarrätts domslut, vilket leder till JO-anmälan. Faktorer bakom lagtrots: Konflikt mellan kommunalt självstyre och statlig styrning. Lokala prioriteringar som saknar lagstöd. JO övervakar och kritiserar sådana överträdelser för att säkerställa lagens efterlevnad. Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen, som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF), ger allmänheten rätt att ta del av offentliga handlingar. En handling anses allmän om den inkommit till eller upprättats hos en myndighet. Vad är en allmän handling? Brev som rör tjänsteutövning och som lämnas till myndigheten. Dokument som förvaras hos eller tillhör myndigheten. Undantag från offentligheten: Minnesanteckningar eller utkast som inte är färdigställda. Information som rör rikets säkerhet, enskildas integritet eller ekonomiska intressen. Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) OSL reglerar när allmänna handlingar ska hållas hemliga. Sekretessen syftar till att skydda både staten och individers integritet, till exempel inom sjukvården eller socialtjänsten. Två typer av sekretessbedömningar: Hård sekretess: Offentlighet är undantag, till exempel vid känsliga personuppgifter. Mjuk sekretess: Offentlighet är regel, om inte skada kan bevisas. Sekretessen skyddar bara individrelaterad information och får inte användas för att skydda grupper. Begäran om handlingar Allmänheten har rätt att begära ut offentliga handlingar anonymt och snabbt. Myndigheter är skyldiga att prioritera sådana förfrågningar. Förfrågningar ska hanteras enligt följande: Handlingar lämnas ut direkt eller skickas samma dag. Avslag ska motiveras med hänvisning till relevant lag. Vid behov kan handlingar avidentifieras för att skydda känsliga uppgifter. Förseningar på mer än två till tre dagar anses oacceptabla, vilket ställer höga krav på myndigheternas effektivitet. Offentlig upphandling 2/12 Varje år så har den offentliga sektorn 921 miljarder kronor att upphandla för. Det motsvarar 17,7% av Sveriges BNP. Upphandling är ordet för inköp. Offentlig upphandling handlar då om allt som köps in, såsom läkemedel, verktyg för att bygga vägar, uniformer och annat. Så fort vi väljer att köpa in något från företag så måste man hålla sig till upphandlingsreglerna. Den offentliga verksamheten är stor och det är därför viktigt att kunna upphandlingsreglerna. Det är svårt att nyttja upphandlingsmarknaden om man inte kan reglerna. Den offentliga upphandlingen är också väldigt viktig både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Kunskap är a och o, det bidrar även till motståndskraft mot myter. Det blir ofta en diskussion om man ska göra eller köpa inom sektorn. Allt som de behöver men väljer att inte producera och istället köper, blir föremål för upphandling. Ett exempel är hygienprodukter, äldreomsorg , renhållning och etc. Det är saker som sektorn behöver men betalar för att få.. Olika skäl för detta är att man tror att det ska öka effektivitet och kvalitet. I en upphandling så agerar den offentliga sektorn som en köpare på en marknad. Så konkurrensen mellan företagen gynnar ändå den offentliga verksamheten. Processen för upphandling delas upp i tre zoner: Förberedelser (1), genomförande (2) och uppföljning (3). Zon 2 är lagstyrd. Det är den enda av zonerna som är lagstyrd. ○ Det börjar med att man annonserar vad det är man är ute efter. Allt måste ingå i denna annons; vad det är för produkt, hur mycket man ska ha, hur mycket man är villig att ge i ersättning och så vidare. ○ Sedan får man ett anbud från marknaden som har det man letar efter. Det är oftast många anbud. ○ Sen utvärderar man anbuden, objektivt. Det vill säga man får inte välja ett anbud för att man kanske har en kompis som jobbar på ett företag som ger anbud. Man måste utgå från vem som ger bäst anbud i relation till annonsen. ○ Sen när blir man tilldelad produkten som man har fått anbud för, då har man “10 dagars fristen”, vilket betyder att man har 10 dagar att överklaga om man inte tycker att det har fungerat eller om produkten inte håller måttet. ○ Om det då fungerar så skriver man då avtal med företaget.  Den offentliga sektorn har oftast fått kritik för att de inte är så duktiga på zon 3, uppföljningen. Det är inte ofta som de följer upp med företaget efter att avtalet är påskrivet. Det juridiska ramverket - Lagen om offentlig upphandling (LOU) - reglerar det mesta, detaljbestämmelser, övergripande principer, komplext, trassligt att kasta sig in i, reglerna har ett syfte att främja konkurrens, inte utestänga någon på speciella grunder - Lagen om upphandling i försörjningssektorn (LUF) - Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) - Lagen om upphandling av koncessioner (LUK) - Lagen om valfrihet (LOV) - svensk lagstiftning, som vi styr och ställer i en svensk kontext Upphandling kan beskrivas lite som ett språk så man måste lära sig lite olika begrepp för att kunna röra sig inom den världen. Vem, vad, hur? - Vem regleras av lagarna? - De offentliga organisationerna som köper är de som regleras av lagarna, alltså inte säljarna. - Vad regleras av lagen? - Alla inköp som överstiger vissa värden (tröskelvärden). Olika sektorer kan även betyda olika lagar att hålla sig till. (t.ex. LUF) - Hur regleras lagen? - Med grundläggande principer och detaljerade processregler. Direktupphandlingar Om upphandlingen understiger vissa värden så är det tillåtet att göra en direktupphandling. Detta innebär att man då inte annonserar för produkten och inte behöver gå igenom alla zoner för att göra en upphandling. Det är absolut inte tillåtet att göra detta för stora köp, det kan även vara olagligt. Men det är väldigt problematiskt. Fem grundläggande rättsprincper Likabehandlingsprincipen ○ Alla leverantörer ska behandlas lika, du får till exempel inte ge någon information till en leverantör som ingen annan leverantör får. Om en leverantör får en viss information, då måste alla andra få samma. Principen om icke-diskriminering. ○ Man får inte behandla någon leverantör annorlunda på grund av att företaget finns i ett annat land.  Principen om öppenhet/transparens. ○ Det handlar mest om att vara öppen. Lite som offentlighetsprincipen. ○ Också att vi inte får ställa krav på ett specifikt certifikat utan vi måste acceptera motsvarande certifikat från andra länder. Principen om proportionalitet Principen om ömsesidigt erkännande Ramavtal Ett ramavtal är ett avtal som fastställer villkoren för kontrakt som ska tilldelas senare, under en viss tidsperiod. Detta är bra när upphandlande myndigheter kan förutse framtida återkommande behov och vill kunna planera för det, vilket är väldigt vanligt. ○ Ramavtalet garanterar inte att alla säljare kommer få sälja något (de kommer troligen få det). Men avtalet säkerställer att myndigheten kan vända sig till de leverantörer som de har ramavtal med när de är i behov av deras produkter under den tidsperiod som de har ett ramavtal. Olika typer av ramavtal och olika regler beroende på om det är direktstyrd eller inte. Anbudsutvärdering Tanken är att man ska välja det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt. Det finns då tre utvärderingsgrunder. Bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Kostnad Pris Vad händer om man inte följer reglerna? De leverantörer som upplever att reglerna, lagarna och/eller principerna inte har följts kan överpröva till förvaltningsdomstol. Detta leder då till att man måste göra om upphandlingen. Konkurrensverkets tillsyn kan göra en inspektion. EU-domstolen kan också döma. Många verksamheter är väldigt måna om att det inte ska ske. Kommunalrätt I 10/12 Fallet Vilhelmina Väcker frågor som: ○ Är det lagligt? ○ Hur olika får gymnasister i landet behandlas? ○ Hur ska relationen till grannkommunerna se ut? ○ Är kommunalförbundet rimligt? Viktig fråga: Vad kan en kommun göra för att rädda ett lokalsamhälle som håller på att försvinna? Vad är kommunal självstyrelse? Tre perspektiv: 1. Legalistiskt: Kommunens inflytande regleras av staten. 2. Demokratiskt värde: Lokalbefolkningen styr sina egna angelägenheter.  3. Faktisk realitet: Kommunen har viss autonomi som en territoriell enhet. Legalistisk syn på självstyrelse Kommuner får sin kompetens från staten och är en del av statens förvaltningsapparat. Självstyre är ett rättsligt fenomen, men det påverkas inte om kommunerna åläggs fler uppgifter. Grundläggande värde: Demokrati på rätt nivå Lokalsamhället styrs av dess invånare, inte bara som administrativ funktion. Många får den politik de önskar. Lokal demokrati fångar aspekter som nationell demokrati inte gör (närhet, deltagande). Inte givet att det finns ett facit i lagen om vad kommuner vill göra 1 kap. statsskickets grunder § all offentlig makt i sverige utgår från folket Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Kommunernas roll i det svenska statsskicket 7§ i riket finns kommuner på lokal och regional nivå (RF) 1 kap grunderna för den kommunala verksamheten (KOMMUNALLAGEN) kommuner och regioner §1 Sverige är indelat i kommuner och regioner. varje region omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat. Sverige har 290 kommuner och 20 regioner. ○ Regionerna ansvarar huvudsakligen för sjukvård och regional utveckling. ○ Kommunerna hanterar utbildning, omsorg, samhällsplanering och mycket mer. Kommunallagen och dess principer (RF) §1 beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. lag( 2010:1409) §2 kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag. Representativ demokrati: Styret sker kollektivt, inte via borgmästare. Legalitetsprincipen: Självstyrelsens innehåll och begränsningar regleras genom lag. Proportionalitetsprincipen i Regeringsformen 3§ En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Lag (2010:1408) alltså man ska inte fatta en massa nya beslut som inskränker självstyrelsen i onödan, det står bör inte , men det är inte förbjudet Självstyret är skyddsvärt och bör inte begränsas mer än nödvändigt. Staten reglerar omfattningen av självstyret. Kommunernas beskattningsrätt (RF) 4§ kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Lag (2010:1408) 5§ kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Kommunal inkomstskatt finansierar verksamheterna. Skatteutjämningssystemet ("Robin Hood-skatt") jämnar ut skillnader mellan kommuner. Sveriges kommunindelning Historiska reformer: ○ 1862: Det moderna kommunsystemet. ○ 1952: Storkommunreformen, från 2 500 till 1 037 kommuner. ○ 1971: Enhetskommuner infördes.  ○ idag 290 st - 12 kommundelningar, kommuner har minskat sedan 70-talet så frågan är kommer det bli färre kommuner i framtiden? 1862-1971 assymetriskt kommunsystem städerna blev stadskommuner och socknarna landskommuner + köpingar och municipalsamhällen olika ansvar för olika typer av verksamheter beroende på kommuntyp enhets kommuner från 1971 en stor fråga idag är om det kommer återgå till assymetriskt system för att lösa småkommun problemet Statens styrning av kommunerna Regelstyrning: regeringsformen och kommunallagen allmän offentlig rätt- som rör alla myndigheter speciallagstiftning - om olika verksamhetsområden som kommunerna ansvarar för Annan styrning ekonomi: statsbidrag (allmänna och specialdestinerade) och utjämningssystemet mål och riktlinjer (målstyrning) - för hela landet, eller kommuner specifikt granskning och tillsyn - om kvalitet och regelefterlevnad Local autonomy index( LAI) en topplista över självstyre i europa indikatorer: Rättslig reglering: Det utrymme kommunerna har för sjäkvstädigt handlade enligt konstitutioner och lagstiftning  Kapacitet: som gäller vilka uppgifter kommunerna utgör och med vilket handlingsutrymme men också vilken tillgång till resurser och egen skatteförmåga de har. självreglering: som avser möjligheten för kommunerna att bestämma sin egen organisation samt vem man ska anställa och Vertikala relationer som gäller statens kontroller och kommunernas möjligheter att utöva inflytande över nationella beslut. Sverige: En flernivåparadox Sverige har en centraliserad välfärdsstat men decentraliserad serviceproduktion. Likvärdighetsideal och starkt kommunalt självstyre skapar spänningar. starka likvärdighetsideal i kombination med starkt självstyre självstyre har värderats olika över tid staten har gasat och bromsat - "termostatstyrning Självstyre förutsätter handlingsfrihet kapacitet tvivel och likvördugetsstärvanden leder till statlig regleringar  ett kringskuret självstyre har svårt att förverkliga den lokala demokratin Likvärdighet – ett komplext begrepp Likvärdighet handlar inte om lika service för alla, utan en rimlig nivå för alla. Utmaningar med resursfördelning och gemensamma regler för olika förutsättningar. samma regler för alla oavsett förutsättningar? Kommunal kompetens enligt Kommunallagen (KL) “Kompetens” betyder här vad kommunerna enligt lag får ägna sig åt. Alltså man har lagen på sin sida  Frågor kan ligga inom och utom den kommunala kompetensen, ibland en tolkningsfråga var gränsen går Den specialreglerade kompetensen( kompetensen enligt specialförfattningar) På många många områden reglerar staten vad kommunerna får och inte frå göra i speciella lagar (speciallagstiftning) t.ex socialtjänsten (socialtjänstlagen , hälso och sjukvården(hälso och sjukvårdslagen), miljö och hälsoskydd (miljöbalken) samt för-, grund- och gymnasieskolan (skollagen) lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter - listar många undantag från kommunallagens principer Den allmänna kompetensen är därmed i praktiken kraftigt begränsa, och omfattar en mindre del av kommunen faktiska verksamhet. Begränsningar av självstyret i kommunallagen Fler begränsningar Ytterligare begränsningar om näringsverksamhet Ekonomiska begränsningar Kommuner får inte gå med långsiktiga underskott. Självkostnadsprincipen: Avgifter får inte generera vinst eller finansiera andra verksamheter. Gränser för självstyre Staten kan inskränka självstyret genom lagar och domstolsbeslut. svårt för staten att straffa en kommun som bryter mot lagen Vad ska en kommun göra som har fler krav på sig än de har kapacitet att utföra? Kommuner kan dock ha svårt att möta både lokala och statliga krav samtidigt. Självstyre är inte bara juridik  Det är även ett demokratiskt värde där lokala invånare bestämmer över sina angelägenheter. Kommunen har en roll som en del av den samhälleliga organisationen med viss autonomi. Självstyre är: ○ Juridiskt - det inflytande som en kommun har givet de lagar och regler som staten skapat - Men också: - Ett demokratiskt värde - människors rätt att bestämma över sina lokala och regionala angelägenheter - En faktisk realitet - en territoriell del av samhällsorganisationen som ahr en viss grad av autonomi Socialtjänstlagen I Föreläsning 16/12 Verksamhetsområdet inom socialt arbete: - Stöd och omsorg till äldre - Insatser för människor med funktionsnedsättning - Missbruksvård - Ekonomiskt bistånd - Insatser för barn som far illa - Arbetet med våld i nära relationer Socialtjänstlagen: Historisk utveckling  - 60 talet: Idén om att sammanföra olika sociala vårdlagar till en med syfte att samordna socialtjänst bättre i kommunerna - Baseras på grundläggande principer: Socialvården-Mål och Medel (SOU 1974:39) - Frivillighet och samtycke - Komplettering med särskild och separat lag. Lagen om vård av unga - LVU - utan samtycke 1 kap. Socialtjänstens mål - Bärande principer - 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet - Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser - Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet Kärnprinciper - Utgångspunkter för tillämpning i förvaltningsverksamheten - Helhetssyn. Utformning av lagen, organisering, tillämpning. - Även se hela människan - Samverkan. Även en helhetssyn utanför den egna organisationen. - Flexibilitet. Inga mallar - Individuell anpassning. RAMLAG – ej detaljstyrd - Frivillighet och självbestämmande. Grundläggande fri och rättigheter. Slippa intrång i privat- och familjeliv från kommun och stat. OBS! LVU - Normaliseringsprincipen. Möjlighet att vara ”såsom andra - Kontinuitet. Förtroende fulla relationer i fokus Samverkan ”Genom en fördjupad samverkan mellan nämnda myndigheter skapas möjligheter till individuella lösningar som tar sin utgångspunkt i individens situation som helhet” ”Samtidigt kan enskilda besparas besväret att slussas från ena myndigheten till den andra” ”Det sociala arbetets metoder – såväl sådana som går ut på att stimulera individers strävan att förbättra sitt beteende, förmå människor att stå på egna ben, anpassa sig efter ekonomins och storstadens nya krav som olika försök att skapa gemenskap i det moderna samhället – kan antingen fungera som en väg till frigörelse eller som tvångsmässig framställning av ”normalitetens tyranni” som inte lämnar något annat alternativ än att anpassa sig.” (Lorenz, 2016, sid 468.) Ramlag - Kontroll - Rättslig prövning - kontroll och styrning över rättstillämpningen - Inspektören för Vård och Omsorg (IVO) Inriktade på laglighet, rättssäkerhet, kvalitet och kompetens - Justitieombudsmannen (JO) tillsyn. Riktlinjer för tillämpning och tolkning Förändringar - 1994 - Begränsade rättigheter för den enskilde i behöv av försörjningsstöd och bistånd. - Förtydligande av barnperspektivet - 2002: Gällande SFS 2001:453 - Vidgad rätt till bistånd - Rätt att överklaga alla beslut Pågpende förändringar: Lagstiftningen - 2020: Större översyn: Kommer ändras från 2023. - Baseras på utmaningar socialtjänsten möter idag, lagstiftningen kring barnkonventionens konsekvenser i praktiken, barnrättsperspektivet, särreglering kring ansvar om äldreomsorgen samt frågor kring vård av unga och lagen om vård av missbrukare. Förebyggande vs Behandlande Pågående förändringar: Organiseringen ”Se över och lämna förslag beträffande socialtjänstens struktur och konstruktion, socialtjänstens uppdrag, hur man uppnår en hållbar socialtjänst samt främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete med genomlysning av kompetensutveckling och möjligheter till förenklad handläggning utan att rättssäkerheten eftersätts” (Staaf & Corter, Socialtjänstlagen 2021) Abstrakta lagar och mål i praktiken ” De angivna målen är så allmänna att de inte i någon större omfattning kan användas som konkret vägledning i det praktiska sociala arbetet” (Staaf & Corter, 2021, sid 24.) Barnkonventionen: Barnets bästa Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige - Barnets bästa skall sättas i centrum vid alla åtgärder som vidtas av offentliga instanser som domstolar, myndigheter och lagstiftande församlingar - Sverige måste vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera de rättigheter som erkänns i konventionen - Barn i Sverige tillförsäkras rätten att ge uttryck för sina åsikter och få dem respekterade. Barnets åsikter ska då tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad Uppföljning kräver ökad dokumentation vid överväganden Det Besvärliga Våldet - Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Författare: Veronica Ekström, 2016 Policy förändring: Från BÖR till SKA hjälpa våldsutsatta - Syftet: Analysera hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation - Fråga: Hur utformas och vad innehåller det ökade stödet i praktiken? - Central del: Socialarbetarnas tolkningar av förhandlingarna - Resultat: Det stöd som erbjuds innehåller stora skillnader Resultat - Central del: Socialarbetarnas tolkningar av förhandlingarna - ”Hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd förstås” - Det stöd som erbjuds innehåller stora skillnader - Behoven är komplexa, innehåller stora variationer - Specialisering viktigt men fragmenterar insatserna - Behov och insatser matcher inte. (Boende och rättsprocesser) - Krav på kvinnan att lämna för att få hjälp ”Avhandlingen visar att gemensam kunskap och syn på sociala problem är centralt för samarbetet inom den specialiserade socialtjänsten ska fungera” Centrala aspekter inom förändringsarbetet  - Specialisering - Formalisering - Marknadisering Specialisering Helhetssyn : Samsyn Kritiskt: Vem gör vad, på vilket sätt och varför? Risker vid specialisering “Om socialarbetarna som fattar biståndsbeslut inte vet vad stödverksamheterna kan erbjuda för stöd brister helhetssynen i arbetet. Socialarbetarna hänvisar dem till kollegor och verksamheter de egentligen inte vet särskilt mycket om innehållet i. Det finns också en risk att olika former av stödinsatser inte samordnas och i värsta fall kan insatserna till och med motverka varandra.” Specialist på våld Specialist på barnavårdsutredningar Våldsutsatt Barnet Formalisering och standardisering Marknadisering “Socialarbetare och andra gatubyråkrater tenderer att identifiera behov som de kan möta med lämpliga insatser”. (Lipsky, 2010) Finns inga lämpliga insatser - medel? - Stöd i samband med rättsprocesser - Boendefrågan är det största problemet - Behandlingsinsatser Förändring av skyldigheter Kärnprinciper – Utgångspunkter för tillämpning i förvaltningsverksamheten Helhetssyn. Utformning av lagen, organisering, tillämpning. - Även se hela människan Samverkan. Även en helhetssyn utanför den egna organisationen Flexibilitet. Inga mallar - Individuell anpassning. RAMLAG – ej detaljstyrd  - Frivillighet och självbestämmande. Grundläggande fri och rättigheter. Slippa intrång i privat- och familjeliv från kommun och stat. OBS! LVU Normaliseringsprincipen. Möjlighet att vara ”såsom andra” Kontinuitet. Förtroende fulla relationer i fokus Socialtjänstlagen II Föreläsning 19/12 Kritik mot ett snävt förhållningsätt - “I want to argue that we need a wider understanding of the approaches to domestic violence for women, children and men in different practice areas in order to more fully understand the shifts needed to develop practice to the next level” (P. 839. Hester, 2011) Problem i praktiken: Våld i nära relationer - Professionellas frustrationer - Konsekvenser för individer Forskningens roll - The article takes as its starting point these frustrations and difficulties, and provides an attempt at understanding some of the systemic problems practitioners may be facing that undermine the effectiveness of their practice. Specifically, the article outlines the model of the 'three planets' as a way of conceptualising what is happening for practitioners on the ground. (P. 838. Hester, 2011) Öka förståelsen för - Oavsiktliga konsekvenser - Motsägelser i praktiken - Tre huvudområden: - Arbetet mot våld i nära relationer - Skydd av barn - Vårdnadstvister Pierre Bourdieu och rättssystemets kraft Habitus - The notion of separate 'planets' can perhaps be understood in light of what Bourdieu (1989) would call the ' habitus' of groups, where 'the mental structures through which they apprehend the social world, are essentially the product of the internalization of the structures of that world' (Bourdieu, 1989, p.19.) Grunden till spänningarna och motsättningarna i diskurser och praktiker - Olika planeter som har separata: 1. Historier 2. Kulturer 3. Lagar 4. Populationer - Professioner Vad händer?  - “The particular structures, orientations and approaches in the work of a professional group may create divides between their own everyday and commonplace professional assumptions and practices and those of other professional groups, and render them less able to see practice from a different professional perspective.” Första Planeten. Våld i nära relationer - Kvinna: Du som känner dig ensam; har det svårt; har blivit utsatt för misshandel eller våldtäkt – Behöver du någon att tala med? - Vi tror att kvinnor kan hjälpa varandra genom sina gemensamma erfarenheter Första planeten. Våld i nära relationer - Våldet är könsbaserat och ett uttryck för ojämställdhet - Våldet handlar om makt och kontroll - Oftast är mannen förövare – farlig - Oftast är kvinnan utsatt – behöver stöd och skydd - Kriminaliserat (I Sverige delvis) - Skifte från privat till offentligt problem - Vuxna Andra Planeten. Barnperspektivet - Barnkonventionen. Child´s Best Interest = Barnets Bästa? - Offentliga skall skydda barnet - Fokus på barnet /Mamman som ansvarig/Våldsutövaren försvinner - Krav på mamman att skydda via separation. Farligt + Eftervåld - Kategori: Dysfunktionell familj. Förstår ej våldets mekanismer - Hot om att ta barnet  - Utsatta söker inte hjälp - Skyddar barn. Inte vuxen. Hänger dock ihop Rättssystemets olika delar i Sverige Tredje Planeten. Vårdnad, boende och umgänge. Privat Sfär ”. Medling/Förhandling mellan parterna - Fokus på framtiden. Våld samt eftervåld blir irrelevant - Barnkonventionen. Barnets ”rätt” till båda föräldrarna - Våldet försvinner i processen - Kontaktytor ökar risk för eftervåld/våld/mord - Sveriges utveckling: Samarbetslinjen. Förflyttning till familjerätten. (Socialtjänsten) Systematiska motsägelser Systematiska motsägelser Kärnprinciper – Utgångspunkter för tillämpning i förvaltningsverksamheten. - Helhetssyn. Utformning av lagen, organisering, tillämpning. - Även se hela människan. - Samverkan. Även en helhetssyn utanför den egna organisationen. - Flexibilitet. Inga mallar - Individuell anpassning. RAMLAG – ej detaljstyrd. - Frivillighet och självbestämmande. Grundläggande fri- och rättigheter. Slippa intrång i privat- och familjeliv från kommun och stat. OBS! LVU - Normaliseringsprincipen. Möjlighet att vara ”såsom andra”. - Kontinuitet. Förtroendefulla relationer i fokus. Förutom planeterna - “ Mothers in particular may end up being subject to both formal and informal pressures from the separate 'planets', resulting in impossible choices about how they might or should be acting in order to ensure safety for themselves and their children.“ “ Moreover, children's welfare and interests are by no means achieved.” (P. 850, Hester, 2011) “Black hole”