Grundläggande fri- och rättigheter - Malmö universitet PDF

GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER & INTERNATIONELL RÄTT  Repetition juridikens grunder Rättsstat Legalitetsprincipen Lagstiftningsprocessen Rättsreglers uppbyggnad Tolkning av lagtext Rättskällornas hierarki Domslut och domskäl Rättsområden Domstolar Juridisk metod  Grundläggande...

GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER & INTERNATIONELL RÄTT  Repetition juridikens grunder Rättsstat Legalitetsprincipen Lagstiftningsprocessen Rättsreglers uppbyggnad Tolkning av lagtext Rättskällornas hierarki Domslut och domskäl Rättsområden Domstolar Juridisk metod  Grundläggande fri- och rättigheter Är en begräsning av statens makt Ex) Bostaden är ett privat område fredat från statligt intrång Några av de grundläggande fri- och rättigheterna kan för vissa ändamål begränsas (kan endast ske genom lag) Ex) I vissa situationer kan polisen genomföra en husrannsakan som är ett tvångsmedel som innebär att ni går in i någon annans bostad i ett specifikt syfte t.ex. eftersöka bevis eller gripa någon efterlyst  RÄTTIGHETSKATALOGER - REGERINGSFORMEN (RF) Kap 2 – Svensk grundlag 1 kap 10 § RF Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. - EUROPAKONVENTIONEN (EKMR) – Europarådet - EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan) - EU  REGERINGSFORMEN (RF) 1 kap 8 § RF För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. 1 kap 9 § RF Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. OPINIONSFRIHETER – RF 2 KAP 1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Kroppslig integritet och rörelsefrihet 2 kap 4 § Dödsstraff får inte förekomma. 2 kap 5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Kroppslig integritet och rörelsefrihet 2 kap 6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev och annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskilde personliga förhållanden. Kroppslig integritet och rörelsefrihet 2 kap 7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap /…/ 2 kap 8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. RÄTTSSÄKERHET 2 kap 9 § Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. 2 kap 10 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Rättssäkerhet 2 kap 11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för visst mål. En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Diskrimineringsskydd 2 kap 12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg, eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. 2 kap 13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. EKMR i RF 2 kap 19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter 2 kap 20 § RF Följande fri- och rättigheter får, i den utsträcknings som medges i 21 – 24 §§, begränsas genom lag: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § 1 st 1 – 5) 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6§)  2 kap 20 § forts 3. Frihetsberövanden och rörelsefrihet (8 §) 4. Offentligheten vid domstolsförhandling (11 § 2 st 2 meningen) Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter 2 kap 21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter 2 kap 22 § lagstiftningsförfarandet 2 kap 23 § begränsningar gällande yttrande- och informationsfrihet 2 kap 24 § begränsningar gällande mötes-, demonstrations- och föreningsfrihet 2 kap 25 § begränsningar för andra än svenska medborgare i riket Dom Högsta Förvaltningsdomstolen 8 december 2022 i mål 4266- 21  Europarådet, EKMR och Europadomstolen Grundat 1949 av tio länder (däribland Sverige) Organisation för mänskliga rättigheter Säte i Strasbourg Inga överstatliga befogenheter Idag 46 medlemsländer Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) tillkom 1950 Tilläggsprotokoll Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen) EKMR Art 2 – Rätt till livet /…/ 2. Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning, b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma, c) för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror. EMKR Art 5 – Rätt till frihet och säkerhet 1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet. Ingen får berövas friheten utom i följande fall och i den ordning som lagen föreskriver a) när någon är lagligen berövad friheten efter fällande dom av behörig domstol, b) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten, antingen därför att han underlåtit att uppfylla en domstols lagligen meddelade föreläggande eller i syfte att säkerställa ett fullgörande av någon i lag föreskriven skyldighet, c) när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att ställas inför behörig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta, /…/ EKMR 2. Var och en som arresteras skall utan dröjsmål och på ett språk som han förstår underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot honom. 3. Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1 c skall utan dröjsmål ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag får fullgöra dömande uppgifter, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång. För frigivning får krävas att garantier ställs för att den som friges inställer sig till rättegången. 4. Var och en som berövas friheten genom arrestering eller på annat sätt skall ha rätt att påfordra att domstol snabbt prövar lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige honom, om frihetsberövandet inte är lagligt. 5. Var och en som arresterats eller på annat vis berövats friheten i strid med bestämmelserna i denna artikel skall ha rätt till skadestånd. EKMR Art 6 – Rätt till en rättvis rättegång 1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. /…/ 2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts. (Oskyldighetspresumtionen) EKMR 3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimirättigheter a) att utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom, b) att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar, c) att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som han själv utsett eller att, när han saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar, d) att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas mot honom samt att själv få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom, e) att utan kostnad bistås av tolk, om han inte förstår eller talar det språk som begagnas i domstolen. EKMR Art 7 – Inget straff utan lag 1. Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett strängare straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks. /…/ EKMR Art 10 – Yttrandefrihet 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. /…/ 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott /…/ EKMR Art 11 - Frihet att delta i sammankomster och föreningsfrihet 1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster /…/ 2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter EU:s Rättighetsstadga Värdighet – t.ex. förbud mot dödsstraff och tortyr Friheter – t.ex. religions-, yttrande-, mötes- och föreningsfriheter Jämlikhet – t.ex. garanti för allas likhet inför lagen Solidaritet – t.ex. rätt till social trygghet Medborgarnas rättigheter – inom unionen Rättskipning – t.ex. opartisk domstol och oskuldsprincipen Allmänna bestämmelser – tolkning och tillämpning av stadgan  INTERNATIONELL RÄTT Rättsordningen – ett lands nu gällande rätt Rättsordning är i grunden nationell men har allt mer fått en internationell prägel INTERNATIONELL PÅVERKAN Förhållandet mellan stater regleras av folkrätten (sedvana och överenskommelser) Fritt att komma överens (konventioner), men ingen överstatlig makt (internationella domstolar men ingen verkställande kraft) RF 1 kap 10 § 1: Europarådet (EKMR) 2: FN (tortyr-, barnkonvention m.fl.) 3: EU DUALISM och MONISM Monism – när internationella överenskommelser blir lag direkt när de ratificeras, tex som i USA, Frankrike och Belgien Dualism – när det måste lagstiftas nationellt om ikraftträdande innan bestämmelserna får rättsverkan i landet, tex GB, Sverige (och övriga norden), Tyskland och Italien. Denna anpassning sker genom 1) transformering- när internationella överenskommelser måste arbetas in i gällande nationell rätt (det vanligaste sättet i Sverige) 2) inkorporering – när en lag stadgar att internationella överenskommelser i del eller helhet har rättsverkan i Sverige 3) normharmoni – ingen anpassning behövs då de nationella reglerna korresponderar med de internationella  EU Primärrätt – sekundärrätt Förordningar – direktiv EU kommissionen föreslår/verkställer EU parlamentet och Ministerrådet beslutar EU-domstolen (även förhandsbesked) EU:s straffrättsliga samarbete (Eurojust och Europol) Svensk domstols rätt att döma över brott begångna utanför Sverige Svensk jurisdiktion – 2 kap BrB Svensk domstol dömer över brott begångna i Sverige men kan i vissa fall döma över brott begångna i andra länder. Ex) Lag 2014:406 om straff för vissa internationella brott Svensk domstol kan döma över vissa speciella brott oavsett var de är begångna och oavsett vem som är målsägande eller tilltalad (universell jurisdiktion) Internationell straffrätt (folkstraffrätt)  Internationella ad hoc-tribunaler  Nürnberg (1940-talet)  f.d. Jugoslavien (1990-talet)  Rwanda (1990-talet)  Permanent internationell brottmålsdomstol?  redan tankar efter WW1 – dock nytt världskrig + kalla kriget  Romstadgan 1998 (ikraft 1/7 2002)  idag 125 stater parter till stadgan  multilateralt överenskommen (ej genom FN) ICC  Placerad i Haag  Permanent (internationell) brottmålsdomstol  Generell jurisdiktion  folkmord  brott mot mänskligheten  krigsförbrytelser  aggressionsbrott  Ej retroaktiv verkan ICC forts  Ytterligare krav (något av dem måste vara uppfyllt):  Medborgarskap  Territorium,  Land ändå väljer att accepter ICCs domsrätt  FN: säkerhetsråd hänskjutit till domstolen  Komplementaritetsprincipen  Lagföring först sedan vilja och förmåga till lagföring på nationell nivå saknas.  Personligt ansvar  Böter eller fängelse Mer om Romstadgan  Utförliga brottsbeskrivningar  Folkmord (art. 6)  Med avsikt att helt eller delvis förgöra nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan, eller  Vidta vissa gärningar avseende folkgruppen eller medlemmar av den  Brott mot mänskligheten (art 7.1)  Gärningen vidtas i viss kontext; som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkningen, och utgöra  Mord, utrotning, förslavning, deportation, tortyr, våldtäkt, förföljelse, påtvingat försvinnande av personer, apartheid eller andra omständigheter Mer om Romstadgan  Krigsförbrytelser (art. 8)  Svåra överträdelser av Genèvekonventionerna (vilka riktar sig i princip mot alla icke-kombatanter)  Annan allvarlig kränkning av lag eller sedvanerätt som är tillämplig i internationella väpnade konflikter inom den vedertagna folkrättsliga ramen  Allvarliga kränkningar av art. 3 i de olika Genèvekonventionerna i icke-internationella konflikter  Andra allvarliga kränkningar av lag eller sedvanerätt som är tillämpliga i icke-internationella väpnade konflikter