Untitled

Grundläggande fri- och rättigheter

• Är en begränsning av statens makt.
• Bostaden är ett privat område fredat från statligt intrång.
• Vissa grundläggande fri- och rättigheter kan begränsas för vissa ändamål, men endast genom lag.
• I vissa situationer kan polisen genomföra en husrannsakan, vilket är ett tvångsmedel som innebär att de går in i någon annans bostad i ett specifikt syfte, till exempel för att eftersöka bevis eller gripa någon efterlyst.

Rättighetskataloger

• Regeringsformen (RF) Kap 2 utgör den svenska grundlagen.
• Enligt 1 kap 10 § RF är Sverige medlem i Europeiska unionen och deltar inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.
• Europakonventionen (EKMR) är knuten till Europarådet.
• EU har en stadga om de grundläggande rättigheterna, kallad rättighetsstadgan.

Regeringsformen (RF)

• Enligt 1 kap 8 § RF finns domstolar för rättskipningen och statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter för den offentliga förvaltningen.
• Enligt 1 kap 9 § RF ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.

Opinionsfriheter - RF 2 Kap 1 §

• Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, alltså frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
• Informationsfriheten innebär frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
• Mötesfriheten garanterar frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
• Demonstrationsfriheten ger frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats.
• Föreningsfriheten ger frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.
• Religionsfriheten innebär frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Kroppslig integritet och rörelsefrihet

• Dödsstraff får inte förekomma, enligt 2 kap 4 § RF.
• Enligt 2 kap 5 § RF är var och en skyddad mot kroppsstraff och ingen får utsättas för tortyr eller medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.
• Enligt 2 kap 6 § RF skyddas var och en gentemot det allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än de som avses i 4 och 5 §§.
• Detta innefattar även skydd mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, undersökning av brev och annan förtrolig försändelse samt mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
• Utöver detta skyddas var och en mot betydande intrång i den personliga integriteten genom övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden utan samtycke.
• Enligt 2 kap 7 § RF får ingen svensk medborgare landsförvisas eller hindras att resa in i riket.
• Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap.
• Enligt 2 kap 8 § RF är var och en gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden, och svenska medborgare är även tillförsäkrade frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det.

Rättssäkerhet

• Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål (2 kap 9 § RF).
• Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks, och inte heller dömas till svårare brottspåföljd än den som var föreskriven då (2 kap 10 § RF).
• Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning eller för en viss tvist eller i övrigt för visst mål (2 kap 11 § RF).
• En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid, och förhandling vid domstol ska vara offentlig.

Diskrimineringsskydd

• Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att hen tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg, eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning (2 kap 12 § RF).
• Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt (2 kap 13 § RF).

EKMR i RF

• Enligt 2 kap 19 § RF får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter 2 kap 20 § RF

• Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21 - 24 §§, begränsas genom lag:
  • Yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § 1 st 1 - 5).
  • Skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6§).
  • Frihetsberövanden och rörelsefrihet (8 §).
  • Offentligheten vid domstolsförhandling (11 § 2 st 2 meningen).
• Begränsningar enligt 20 § får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap 21 §).
• Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
• Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
• 2 kap 22 § RF reglerar lagstiftningsförfarandet.
• 2 kap 23 § RF reglerar begränsningar gällande yttrande- och informationsfrihet.
• 2 kap 24 § RF reglerar begränsningar gällande mötes-, demonstrations- och föreningsfrihet.
• 2 kap 25 § RF reglerar begränsningar för andra än svenska medborgare i riket.
• Dom Högsta Förvaltningsdomstolen 8 december 2022 i mål 4266-21.

Europarådet, EKMR och Europadomstolen

• Europarådet grundades 1949 av tio länder, däribland Sverige.
• Organisationen arbetar för mänskliga rättigheter och har sitt säte i Strasbourg.
• Europarådet har inga överstatliga befogenheter och har idag 46 medlemsländer.
• Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) tillkom 1950.
• Tilläggsprotokoll finns till EKMR.
• Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen) är knuten till EKMR.

EKMR - Rätt till livet (Artikel 2)

• Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt, t.ex.
  • för att försvara någon mot olaglig våldsgärning
  • för att verkställa en laglig arrestering eller hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma
  • för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror

EKMR - Rätt till frihet och säkerhet (Artikel 5)

• Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet.
• Ingen får berövas friheten utom i följande fall och i den ordning som lagen föreskriver:
  • när någon är lagligen berövad friheten efter fällande dom av behörig domstol
  • när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten, antingen för att han underlåtit att uppfylla en domstols lagligen meddelade föreläggande eller i syfte att säkerställa ett fullgörande av någon i lag föreskriven skyldighet
  • när någon är lagligen arresterad eller på annat sätt berövad friheten för att ställas inför behörig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att ha begått ett brott, eller när det skäligen anses nödvändigt att hindra honom från att begå ett brott eller att undkomma efter att ha gjort detta
• Var och en som arresteras skall utan dröjsmål och på ett språk som hen förstår underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse.
• Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten skall utan dröjsmål ställas inför domare eller annan ämbetsman, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång.
• Var och en som berövas friheten genom arrestering eller på annat sätt skall ha rätt att påfordra att domstol snabbt prövar lagligheten av frihetsberövandet och beslutar att frige hen, om frihetsberövandet inte är lagligt.
• Var och en som arresterats eller på annat vis berövats friheten i strid med bestämmelserna i denna artikel skall ha rätt till skadestånd.

EKMR - Rätt till en rättvis rättegång (Artikel 6)

• Var och en skall, vid prövningen av hens civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag.
• Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hens skuld lagligen fastställts (oskyldighetspresumtionen).
• Var och en som blivit anklagad för brott har rätt att utan dröjsmål, på ett språk som hen förstår och i detalj, underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen.
• Den anklagade har rätt att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar.
• Den anklagade har rätt att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som hen själv utsett eller att, när hen saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar.
• Den anklagade har rätt att förhöra eller låta förhöra vittnen samt att själv få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden.
• Den anklagade har rätt att utan kostnad bistås av tolk, om hen inte förstår eller talar det språk som begagnas i domstolen.

EKMR - Inget straff utan lag (Artikel 7)

• Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt.
• Inte heller får ett strängare straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks.

EKMR - Yttrandefrihet (Artikel 10)

• Var och en har rätt till yttrandefrihet.
• Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till förebyggande av oordning eller brott.

EKMR - Frihet att delta i sammankomster och föreningsfrihet (Artikel 11)

• Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster.
• Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till förebyggande av oordning eller brott.

EU:s Rättighetsstadga

• Värdighet omfattar till exempel förbud mot dödsstraff och tortyr.
• Friheter omfattar till exempel religions-, yttrande-, mötes- och föreningsfriheter.
• Jämlikhet omfattar till exempel garanti för allas likhet inför lagen.
• Solidaritet omfattar till exempel rätt till social trygghet.
• Medborgarnas rättigheter gäller inom unionen.
• Rättskipning omfattar till exempel opartisk domstol och oskuldsprincipen.
• Det finns även allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan.

Internationell rätt

• Rättsordningen definieras som ett lands nu gällande rätt.
• Rättsordningen är i grunden nationell men har alltmer fått en internationell prägel.
• Förhållandet mellan stater regleras av folkrätten, som består av sedvana och överenskommelser.
• Det är fritt att komma överens genom konventioner, men det finns ingen överstatlig makt, vilket innebär att internationella domstolar saknar verkställande kraft.
• RF 1 kap 10 § hänvisar till Europarådet (EKMR), FN (tortyr-, barnkonvention m.fl.) och EU.

Dualism och monism

• Monism innebär att internationella överenskommelser blir lag direkt när de ratificeras, som i USA, Frankrike och Belgien.
• Dualism innebär att det måste lagstiftas nationellt om ikraftträdande innan bestämmelserna får rättsverkan i landet, som i Storbritannien, Sverige (och övriga norden), Tyskland och Italien.
• Anpassning sker genom:
  • Transformering: Internationella överenskommelser måste arbetas in i gällande nationell rätt (vanligast i Sverige).
  • Inkorporering: En lag stadgar att internationella överenskommelser i del eller helhet har rättsverkan i Sverige.
  • Normharmoni: Ingen anpassning behövs då de nationella reglerna korresponderar med de internationella dokumenten.

EU

• Primärrätt och sekundärrätt.
• Förordningar och direktiv.
• EU-kommissionen föreslår/verkställer.
• EU-parlamentet och ministerrådet beslutar.
• EU-domstolen (även förhandsbesked).
• EU har ett straffrättsligt samarbete genom Eurojust och Europol.
• En svensk domstol kan döma över brott begångna i Sverige men kan i vissa fall döma över brott begångna i andra länder.

Svensk domstols rätt att döma över brott begångna utanför Sverige

• Svensk jurisdiktion regleras i 2 kap BrB.
• En svensk domstol kan döma över vissa speciella brott oavsett var de är begångna och oavsett vem som är målsägande eller tilltalad (universell jurisdiktion).
• Exempel är Lag 2014:406 om straff för vissa internationella brott.

Internationell straffrätt (folkstraffrätt)

• Internationella ad hoc-tribunaler har funnits för:
  • Nürnberg (1940-talet)
  • f.d. Jugoslavien (1990-talet)
  • Rwanda (1990-talet)
• Den permanenta internationella brottmålsdomstolen (ICC) är ett resultat av tankar efter WW1.
• Romstadgan antogs 1998 och trädde i kraft 1/7 2002.
• Stadgan har idag 125 stater som parter och är en multilateral överenskommelse (ej genom FN).

ICC

• ICC är placerad i Haag och är en permanent (internationell) brottmålsdomstol.
• Domstolen har generell jurisdiktion över:
  • folkmord
  • brott mot mänskligheten
  • krigsförbrytelser
  • aggressionsbrott
• Domstolen har ej retroaktiv verkan.

ICC forts

• Ytterligare krav för att ICC ska kunna agera (något av dem måste vara uppfyllt):
  • Medborgarskap hos en stat som är ansluten till ICC.
  • Brottet har begåtts på en stats territorium som är ansluten till ICC.
  • Landet väljer att acceptera ICC:s domsrätt i ett specifikt fall.
  • FN:s säkerhetsråd har hänskjutit ärendet till domstolen.
• Komplementaritetsprincipen innebär att lagföring först sker sedan vilja och förmåga till lagföring på nationell nivå saknas.
• ICC kan döma till personligt ansvar, böter eller fängelse.

Mer om Romstadgan

• Stadgan innehåller utförliga brottsbeskrivningar.
• Folkmord definieras i artikel 6 och avser handlingar begångna med avsikt att helt eller delvis förgöra en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan.
• Brott mot mänskligheten definieras i artikel 7.1 och avser gärningar som vidtas i viss kontext; som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkningen.
• Dessa gärningar kan utgöra mord, utrotning, förslavning, deportation, tortyr, våldtäkt, förföljelse, påtvingat försvinnande av personer, apartheid eller andra omständigheter.

Mer om Romstadgan - Krigsförbrytelser (art. 8)

• Krigsförbrytelser definieras i artikel 8 och omfattar:
  • Svåra överträdelser av Genèvekonventionerna (riktar sig i princip mot icke-kombatanter).
  • Annan allvarlig kränkning av lag eller sedvanerätt som är tillämplig i internationella väpnade konflikter.
  • Allvarliga kränkningar av artikel 3 i de olika Genèvekonventionerna i icke-internationella konflikter.
  • Andra allvarliga kränkningar av lag eller sedvanerätt som är tillämpliga i icke-internationella väpnade konflikter.