Demokrati & Urbanisering PDF

DEMOKRATI & URBANISERING I-länder - En tidigare benämning på industriländer. Det var rikare länder med en utvecklad ekonomi och en väl fungerande industri med goda livsvillkor för majoriteten av befolkningen. U-länder - var en tidigare benämning på utvecklingsländer. Det var fattiga länder där de...

DEMOKRATI & URBANISERING I-länder - En tidigare benämning på industriländer. Det var rikare länder med en utvecklad ekonomi och en väl fungerande industri med goda livsvillkor för majoriteten av befolkningen. U-länder - var en tidigare benämning på utvecklingsländer. Det var fattiga länder där de flesta människors livsvillkor var dåliga. Demografi - Vetenskapen om befolknings fördelning, storlek, förändring och sammansättning. Naturlig folkökning - Om fler människor föds än dör i ett land så har landet naturlig folkökning. Befolkningstillväxt- Hur befolkningen förändras i procent under ett år. Fruktsamhetstal - Medelvärdet av antal barn som en kvinna förväntas föda under en livstid. Den demografiska transitionen - En modell som beskriver hur ett lands naturliga befolkningsökning förändras i takt med att landet utvecklas. Modellen innehåller fem stadier. Medellivslängd - Den genomsnittliga åldern på invånarna i ett land som dör under ett år. Barnadödlighet - Ett mått på antalet barn som dör innan de har fyllt 5 år. Mödradödlighet - Ett mått som anger hur många kvinnor som dör i samband med förlossning. Kluster - En samling av något som har likadana egenskaper. Exempelvis städer med samma typ av arbetsplatser. Slum - stadsområden som växt fram utan egentlig planering och där bostäderna ofta saknar rinnande rent vatten inomhus samt hygieniska toaletter och duschmöjligheter. 1.- Ge exempel på saker som leder till goda livsvillkor för en människa. Goda livsvillkor för en människa skapas av en kombination av faktorer, såsom tillgång till god hälsovård, utbildning och arbete, en trygg och säker bostad, samt socialt stöd från familj och vänner. Ekonomisk stabilitet och möjlighet att påverka sitt eget liv är också viktiga förutsättningar. Ett inkluderande och jämlikt samhälle där individen känner sig värderad och delaktig bidrar till välbefinnande och livskvalitet. 2.- Vad är skillnaden mellan de tre begreppen extrem, multidimensionell och relativ fattigdom? Extrem fattigdom innebär att en person lever under en nivå där de inte har tillräckligt med resurser för att täcka grundläggande behov som mat, rent vatten och tak över huvudet. Multidimensionell fattigdom tar hänsyn till fler faktorer än bara inkomst, såsom tillgång till utbildning, hälsovård, och bostad. Relativ fattigdom definieras utifrån ett samhälles levnadsstandard, där en person anses fattig om deras resurser är betydligt lägre än genomsnittet, vilket leder till social utslagning eller missade möjligheter. 3.- Vilket mått mäter värdet av ett lands produktion av varor och tjänster delat på antalet invånare? Det mått som mäter värdet av ett lands produktion av varor och tjänster per invånare kallas BNP per capita (bruttonationalprodukt per capita). 4.- Vad mäter HDI? HDI (Human Development Index) mäter ett lands totala utveckling genom att ta hänsyn till tre faktorer: livslängd (hälsa), utbildningsnivå och inkomstnivå. 5.- I vilka tre grupper utifrån inkomst kan man dela världens länder? Världens länder kan delas in i tre inkomstgrupper baserat på deras ekonomiska förutsättningar. Låginkomstländer har en låg inkomst per person, där många invånare lever med begränsade resurser och svår tillgång till grundläggande tjänster som hälsovård och utbildning. Medelinkomstländer, som ofta delas upp i lägre och övre medelinkomstländer, har en växande ekonomi med förbättrad levnadsstandard, men står fortfarande inför ekonomiska utmaningar. Höginkomstländer har däremot en hög inkomst per person, välutvecklad infrastruktur och god tillgång till samhällstjänster, vilket ger en hög levnadsstandard för befolkningen. 6.- Vilka är de olika faserna i den demografiska transitionen? Vad kännetecknar varje fas? Den demografiska transitionen beskriver hur befolkningstillväxten förändras i takt med samhällsutvecklingen och består av fyra faser. I den första fasen är både födelse- och dödstalen höga, vilket gör att befolkningstillväxten är låg. Många dör tidigt på grund av sjukdomar, svält och brist på medicinsk vård. I den andra fasen börjar dödstalen sjunka snabbt tack vare förbättrad sjukvård, bättre hygien och ökad matproduktion, medan födelsetalen fortfarande är höga, vilket leder till en kraftig befolkningstillväxt. Under den tredje fasen börjar även födelsetalen minska, bland annat på grund av bättre utbildning, familjeplanering och förändrade samhällsnormer, vilket gör att tillväxten avtar. I den fjärde och sista fasen har både födelse- och dödstalen stabiliserats på en låg nivå, vilket resulterar i en långsam eller helt avstannad befolkningstillväxt, ofta i kombination med en hög levnadsstandard. 7.- Varför föds det fler barn i låginkomstländer? Fler barn föds i låginkomstländer eftersom barn ofta behövs för att bidra till familjens försörjning, och barnadödligheten är hög, vilket gör att fler barn föds för att säkerställa att några överlever. Begränsad tillgång till preventivmedel och låg utbildning om familjeplanering spelar också en stor roll. 8.- Vilket samband finns det mellan bättre levnadsvillkor, utbildning och fruktsamhetstal? Bättre levnadsvillkor och högre utbildning leder ofta till lägre fruktsamhetstal. Med ökad utbildning, särskilt bland kvinnor, ökar kunskapen om familjeplanering och tillgången till preventivmedel. Ekonomisk trygghet minskar behovet av många barn, och förbättrad hälsa minskar barnadödligheten, vilket också bidrar till färre födslar. 9.- Barnadödligheten är lägre i världens höginkomstländer. Förklara vad det beror på. Barnadödligheten är lägre i höginkomstländer tack vare bättre sjukvård, näring och hygien. Tillgång till vaccinationer, rent vatten och avancerad medicinsk behandling minskar risken för sjukdomar och komplikationer vid födseln. Utbildning och resurser för föräldrar bidrar också till en tryggare uppväxtmiljö. 10.- På vilket sätt kan korruption leda till att människor i ett land får sämre livsvillkor? Korruption leder till sämre livsvillkor eftersom resurser som borde gå till sjukvård, utbildning och infrastruktur ofta förskingras eller missbrukas. Det skapar ojämlikhet, minskar tillgången till samhällstjänster och försvagar rättssystemet, vilket drabbar de mest utsatta hårdast och hindrar ekonomisk utveckling. 11.- På vilka sätt bidrar jämställdhet till en positiv utveckling hos individer och i samhället? Jämställdhet främjar positiv utveckling genom att ge alla, oavsett kön, lika möjligheter till utbildning, arbete och hälsovård. Det leder till ökad ekonomisk tillväxt, förbättrad livskvalitet och social stabilitet. När individer får delta fullt ut i samhället utnyttjas deras potential bättre, vilket gynnar både familjer och samhällen som helhet. 12.- Vilka samband finns det mellan kolonialiseringen på 1800-talet och dagens låginkomstländer? Kolonialiseringen på 1800-talet ledde till ekonomisk exploatering och skapade ojämlika maktförhållanden, där kolonialmakterna plundrade resurser och försvagade lokala ekonomier. Detta har påverkat dagens låginkomstländer genom fortsatt fattigdom, politisk instabilitet och hinder för ekonomisk utveckling, eftersom många länder kämpade för att bygga upp sina egna ekonomier efter avkoloniseringen. 13.- Ge tre exempel på hinder som försvårar ekonomisk tillväxt i låginkomstländer. Tre hinder för ekonomisk tillväxt i låginkomstländer är: brist på utbildning, politisk instabilitet och otillräcklig infrastruktur. 14.- Ge exempel på några politiska orsaker som leder till sämre livsvillkor. politiska orsaker till sämre livsvillkor kan vara korruption, dåliga styrformer och bristande rättsstatsprincipen, vilket förhindrar effektiv resursanvändning och rättvisa fördelningar. 15.- På vilka sätt är tillgången till vatten viktig för goda livsvillkor? Tillgång till rent vatten är avgörande för god hälsa, livsmedelsproduktion och sanitet. Brist på vatten kan leda till sjukdomar, minskad produktivitet och ökad fattigdom. 16.- Den globala uppvärmningen gör redan sårbara platser mer sårbara. Förklara varför det är så. Den globala uppvärmningen gör sårbara platser mer utsatta eftersom extremväder som torka, översvämningar och stormar blir vanligare och mer intensiva. Detta påverkar redan svaga samhällen med begränsade resurser för att hantera sådana kriser. Klimatförändringarna förvärrar fattigdom, skördar jordbruk och hälsa, vilket gör det svårare för dessa områden att återhämta sig och utvecklas. 17.- Ge exempel på hur man kan skapa en positiv utvecklingsspiral i ett land. Ta hjälp av bilden på sid. 389 när du svarar. En positiv utvecklingsspiral kan skapas genom att satsa på utbildning, som leder till en mer kvalificerad arbetskraft och ökad produktivitet. Investeringar i hälsovård förbättrar folkhälsan, vilket minskar sjukfrånvaro och ökar arbetsförmågan. Genom att bygga infrastruktur, som vägar och elnät, kan handel och företagande underlättas, vilket skapar fler jobb och högre inkomster. Detta ökar skatteintäkterna, vilket kan återinvesteras i samhället för fortsatt utveckling. 18.- Vilken roll har FN i arbetet med att skapa bättre livsvillkor för människor? Ge flera exempel. FN spelar en central roll i att skapa bättre livsvillkor genom att främja fred, säkerhet, och hållbar utveckling. Genom sina program som UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO) arbetar FN för att förbättra hälsovård, utbildning och skydda barn. Dessutom stödjer FN fattigdomsbekämpning genom initiativ som de Globala målen för hållbar utveckling, och tillhandahåller humanitärt bistånd i krisområden. FN främjar också mänskliga rättigheter och samordnar globala insatser för att bekämpa klimatförändringar och ojämlikheter. 19.- Vad är det för skillnad på humanitärt och långsiktigt utvecklingsbistånd? Humanitärt bistånd fokuserar på att ge snabb hjälp vid akuta kriser, som naturkatastrofer eller konflikter, för att rädda liv och lindra lidande. Långsiktigt utvecklingsbistånd syftar till att stärka ett lands ekonomi och samhälle över tid, genom projekt inom utbildning, hälsovård och infrastruktur för att förbättra levnadsvillkoren på lång sikt. 20.- Ge exempel på svenskt bistånd och hur det kan bidra till att människor och ett land kan utvecklas. Svenskt bistånd, genom exempelvis Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete), fokuserar på att stödja utbildning, hälsovård, jämställdhet och klimatåtgärder. Genom investeringar i utbildning och hälsosystem förbättras individers livsvillkor och arbetsmöjligheter. Klimatinvesteringar och hållbar utveckling hjälper länder att anpassa sig till klimatförändringar, samtidigt som svenska företag och teknologier kan bidra till att bygga infrastruktur och skapa jobb. Detta stärker både den ekonomiska och sociala utvecklingen på lång sikt. 21.- Vad påverkar ett lands ekonomiska tillväxt? Ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av faktorer som utbildning, arbetskraftens produktivitet, investeringar i infrastruktur, teknologisk utveckling och tillgång till naturresurser. Politiska beslut, stabilitet och god styrning spelar också en stor roll, likaså externa faktorer som handel och globala ekonomiska förhållanden. När dessa faktorer samverkar positivt kan ett land uppleva ökad tillväxt och förbättrade levnadsvillkor. 22.- Ge exempel på hur ett låginkomstland kan öka sin produktivitet. Ett låginkomstland kan öka sin produktivitet genom att investera i utbildning och kompetensutveckling för arbetskraften, vilket leder till bättre arbetskraft och innovation. Förbättrad infrastruktur som vägar, energi och kommunikationer underlättar handel och produktion. Teknologiska framsteg och bättre tillgång till kapital för småföretag kan också öka effektiviteten och skapa fler jobb, vilket driver ekonomisk tillväxt. 23.- Vad behöver ett land för att uppnå politisk stabilitet? För att uppnå politisk stabilitet behöver ett land en stark rättsstatsprincip, där lagar och rättigheter skyddas för alla medborgare. En fungerande demokrati, transparens i regeringsbeslut och en effektiv, icke-korrupt förvaltning är avgörande. Social rättvisa, jämlikhet och ekonomiska möjligheter för alla medborgare bidrar också till stabilitet genom att minska orättvisor och konflikter. 24.- Vad betyder begreppen urban och rural? "Urban" refererar till områden som är tätbefolkade och utvecklade, som städer och stora samhällen, där det finns mer infrastruktur, jobb och tjänster. "Rural" syftar på landsbygdsområden, ofta med lägre befolkningstäthet, mindre utvecklad infrastruktur och en större andel jordbruk och natur. 25.- Varför ligger de allra flesta av världens städer vid vatten? De flesta av världens städer ligger vid vatten för att vattendrag och kuster har varit viktiga för handel, transport och tillgång till livsnödvändiga resurser som vatten och mat. Historiskt sett gav närhet till vatten fördelar för jordbruk, fiske och industriell utveckling, vilket bidrog till att städer växte och blev ekonomiska centra. 26.- Varför har städer växt fram på bördig jordbruksmark? Städer har ofta vuxit fram på bördig jordbruksmark eftersom sådan mark ger goda förutsättningar för livsmedelsproduktion, vilket är grundläggande för att försörja en växande befolkning. När människor började bosätta sig och odla jorden, skapades överskott av mat som möjliggjorde urbanisering och handel. Denna mark var också strategisk för att stödja städer genom handel och närhet till resurser. 27.- Vilka samband finns det mellan jordbrukets utveckling och de första städerna? Jordbrukets utveckling ledde till att människor började bosätta sig permanent på ett och samma ställe, vilket skapade förutsättningar för de första städerna. Överskott av mat från jordbruket gjorde det möjligt för befolkningen att växa, och vissa människor kunde specialisera sig på andra yrken än jordbruk, som hantverk och handel. Detta skapade ekonomisk och social komplexitet som ledde till stadsbildning. 28.- Vilka skillnader finns det mellan en organisk och en planerad stadsplan? Utgå från fotona på sid. 413 och 414 i dina svar. En organisk stadsplan, som i Carcassonne, utvecklas naturligt över tid utan förutbestämda regler. Gatorna är ofta oregelbundna, smala och slingrande, och staden växer utifrån behov snarare än design. Carcassonne har en medeltida struktur med trånga gränder som anpassar sig efter terräng och historisk utveckling. En planerad stadsplan, som på Place Charles de Gaulle i Paris, är noggrant designad och byggd enligt ett systematiskt schema. Gatorna är breda och raka, ofta med symmetriska arrangemang, och designen följer en övergripande plan för att skapa en funktionell och estetiskt tilltalande stad. Place Charles de Gaulle har ett cirkulärt arrangemang med stora avenyer som går ut från en central punkt. 29.- Ge exempel på orsaker till att städer växer eller krymper. Städer växer ofta på grund av bättre jobbmöjligheter, utbildning och hälsovård, vilket lockar människor från landsbygden eller andra städer. Ekonomisk utveckling och infrastrukturförbättringar spelar också en stor roll. Städer kan krympa på grund av ekonomiska nedgångar, arbetslöshet eller när viktiga industrier flyttar bort. Urbaniseringstendenser minskar ibland också när människor söker sig till mindre städer eller landsbygdsområden för att hitta bättre livsvillkor eller undvika överbelastning och höga levnadskostnader. 30.- Vad kännetecknar en megastad? En megastad kännetecknas av en mycket stor befolkning, vanligtvis över 10 miljoner människor. Dessa städer är ofta ekonomiska, kulturella och politiska centra med intensiv urbanisering. De har omfattande infrastruktur, stor befolkningstäthet och ofta stora sociala och miljömässiga utmaningar, som trängsel, föroreningar och ojämlikhet. Exempel på megastäder inkluderar Tokyo, New York och Mumbai. 31.- Vilka konsekvenser får krympande städer som Detroit för människa, samhälle och miljö? Krympande städer som Detroit kan få flera konsekvenser för människor, samhälle och miljö. För individer innebär det ofta hög arbetslöshet, fattigdom och minskad tillgång till tjänster. För samhället leder det till ökad social oro, avfolkade områden och övergivna byggnader som skapar otrygghet. Miljömässigt kan tomma, förfallet områden leda till ökade problem med föroreningar och bristande underhåll av grönområden. Samtidigt kan det skapa en möjlighet för stadsförnyelse om resurser investeras för att återuppliva dessa områden. 32.- Vilka konsekvenser får de växande städerna för människa, samhälle och miljö? De växande städerna kan ha både positiva och negativa konsekvenser för människor, samhälle och miljö. För människor kan det innebära fler jobbmöjligheter, bättre tillgång till utbildning och hälsovård, men också ökad trängsel, högre levnadskostnader och sämre livskvalitet i form av luftföroreningar och buller. Samhälleligt kan det leda till ökad social ojämlikhet och segregation, då vissa grupper har bättre tillgång till resurser än andra. Miljömässigt innebär urbanisering ofta större påfrestningar på naturresurser, ökad energiförbrukning, förorening och minskad biologisk mångfald. 33.- Hur kan städer bli mer inkluderande och säkra? Städer kan bli mer inkluderande och säkra genom att skapa tillgång till grundläggande tjänster för alla, såsom utbildning, hälsovård och bostäder. Genom att investera i offentliga platser, bättre transport och infrastruktur kan man minska segregationen och öka tryggheten. Politiska åtgärder som att stärka rättigheter, bekämpa diskriminering och skapa möjlighet för medborgardeltagande gör att alla grupper känner sig hörda. Säkerheten kan också ökas genom ökad belysning, bättre polisiärt samarbete och åtgärder mot brott. 34.- Nämn tre åtgärder som kan minska en stads miljöpåverkan. 1.​ Främja hållbar transport – Investera i kollektivtrafik, cykelvägar och gångbanor för att minska bilberoende och utsläpp. 2.​ Energieffektivisering – Använda förnybar energi och bygga energieffektiva byggnader för att minska energiförbrukningen och utsläpp. 3.​ Gröna ytor och återvinning – Skapa fler parker och gröna tak samt främja återvinning för att minska avfall och förbättra luftkvaliteten. 35.- Vad betyder resiliens? Resiliens betyder förmågan att återhämta sig från svårigheter, motståndskraft mot negativa påfrestningar och att anpassa sig till förändringar. Det kan handla om individers, samhällens eller ekosystems förmåga att hantera och återuppbygga sig efter kriser, katastrofer eller stressande situationer.