Befolkningstillväxt och utveckling

Mindre resurser och tillgång till sjukvård, mat, rent vatten och hygien leder till fler dödsfall bland barn under 5 år.

Ökad utbildning, särskilt bland kvinnor, leder till ökad tillgång till preventivmedel och kunskap om familjeplanering. Det leder till mindre antal barn per familj.

Korruption leder till att resurser avsedda för viktiga områden som sjukvård, utbildning och infrastruktur används felaktigt eller försvinner. Detta skapar ojämlikhet och hindrar samhällets utveckling.

Jämställdhet ger kvinnor och män lika möjligheter till utbildning, arbete och hälsovård, vilket leder till en mer rättvis och hållbar samhällsutveckling.

Under kolonialtiden plundrades resurser från kolonierna och deras ekonomier försvagades. Detta har lett till att många länder fortfarande kämpar med fattigdom och hinder för utveckling efter självständigheten.

Fattigdom, politisk instabilitet, brist på utbildning och svag infrastruktur hindrar ekonomisk tillväxt i låginkomstländer. Dessa faktorer skapar en ond cirkel där det är svårt att bryta ur.

Korruption, dåliga styrformer och bristande rättsstatsprincipen hindrar rättvis fördelning av resurser och skapar sämre livsvillkor.

Tillgång till rent vatten är livsviktig för hälsa, matproduktion och sanitet. Brist på rent vatten leder till sjukdomar, minskad produktivitet och ökad fattigdom.

Extremväder, som torka, översvämningar och stormar, blir vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringar, vilket drabbar svaga samhällen med begränsade resurser hardest.

Megastäder är städer med över 10 miljoner invånare, ofta ekonomiska, kulturella och politiska centra med intensiv urbanisering. De har stora utmaningar som trängsel, föroreningar och social ojämlikhet.

Krympande städer kan leda till arbetslöshet, fattigdom, minskad tillgång till tjänster, social oro, avfolkade områden och miljöproblem som föroreningar.

Växande städer kan erbjuda fler jobb och bättre tillgång till utbildning och hälsovård, men också leda till trängsel, höga levnadskostnader, luftföroreningar, social ojämlikhet och belastning på naturresurser.

Städer kan bli mer inkluderande och säkra genom att erbjuda grundläggande tjänster (utbildning, hälsovård, bostäder) för alla, investera i offentliga platser, transport och infrastruktur för att minska segregation, och stärka rättigheter för alla.

Hållbar transport (kollektivtrafik, cykelvägar), energieffektivisering (förnybar energi, energieffektiva byggnader) och gröna ytor/återvinning (parker, gröna tak, återvinning) minskar miljöpåverkan.

Resiliens är förmågan att återhämta sig från svårigheter, motstå negativa påfrestningar och anpassa sig till förändringar. Det gäller individer, samhällen eller ekosystem och innebär att hantera och återuppbygga efter kriser eller stressande situationer.

Rikare länder med en utvecklad ekonomi och väl fungerande industri, vilket ger goda livsvillkor för majoriteten av befolkningen.

Fattiga länder där de flesta människors livsvillkor är dåliga.

Studiet av befolkningsfördelning, storlek, förändring och sammansättning.

När fler människor föds än dör i ett land.

Hur befolkningen förändras i procent under ett år.

Medelvärdet av antal barn som en kvinna i ett land förväntas föda under sin livstid.

En modell som beskriver hur befolkningstillväxten förändras i ett land när det utvecklas.

Genomsnittsåldern på invånarna i ett land som dör under ett år.

Antal barn som dör innan de fyllt 5 år per 1000 barn.

Mäter hur många kvinnor som dör i samband med förlossning.

En grupp med liknande egenskaper. Exempelvis städer med liknande arbetsplatser.

Stadsdelar som växer fram utan planering och saknar grundläggande hygien, som rinnande rent vatten och toaletter.

En kombination av faktorer som god hälsovård, utbildning, arbete, trygg bostad och socialt stöd.

Extrem fattigdom innebär att en person inte har tillräckligt med resurser för grundläggande behov, medan multidimensionell fattigdom tar hänsyn till fler faktorer än bara inkomst.

BNP per capita mäter värdet av ett lands produktion av varor och tjänster delat på antalet invånare.

HDI (Human Development Index) mäter ett lands totala utveckling utifrån tre faktorer: livslängd, utbildningsnivå och inkomstnivå.

Världens länder kan delas in i låginkomstländer, medelinkomstländer och höginkomstländer baserat på deras ekonomiska förutsättningar.

Den demografiska transitionen består av fyra faser som beskriver förändringar i födelse- och dödstal.

Högre barnadödlighet, behov av arbetskraft inom familjen och begränsad tillgång till preventivmedel bidrar till fler barn i låginkomstländer.

Bättre levnadsvillkor och högre utbildning, särskilt bland kvinnor, leder till lägre fruktsamhetstal.

Lägre barnadödlighet i höginkomstländer beror på bättre sjukvård, näring och hygien. Tillgång till vaccinationer och avancerad medicinsk behandling minskar risken för sjukdomar.

Korruption hindrar rättvis fördelning av resurser och skapar ojämlikhet och sämre livsvillkor för de mest utsatta.

Jämställdhet ger alla, oavsett kön, lika möjligheter till utbildning, arbete och hälsovård, vilket leder till ökad ekonomisk tillväxt, förbättrad livskvalitet och social stabilitet.

Tidigare kolonialisering ledde till ekonomisk exploatering av kolonierna, vilket har skapat hinder för ekonomisk utveckling och fattigdom i många länder.

Bristfällig utbildning, politisk instabilitet och otillräcklig infrastruktur är tre hinder för ekonomisk tillväxt i låginkomstländer.

Dåliga styrformer, korruption och bristande rättsstatsprincipen kan leda till ineffektiv resursanvändning och ojämn fördelning av resurser.

Tillgång till rent vatten är avgörande för god hälsa, livsmedelsproduktion och sanitet. Brist på vatten kan leda till sjukdomar, minskad produktivitet och fattigdom.

En positiv utvecklingsspiral skapas genom att satsa på utbildning, hälsovård och infrastruktur, vilket leder till ökad produktivitet, bättre folkhälsa och ekonomisk utveckling.

FN arbetar för att främja fred, säkerhet, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter genom programs som UNICEF, WHO och initiativ som de Globala målen för hållbar utveckling.

Humanitärt bistånd ger snabb hjälp vid akut kriser, medan långsiktigt bistånd syftar till att stärka ett lands ekonomi och samhällsutveckling över tid.

Svenskt bistånd, genom Sida, fokuserar på att stödja utbildning, hälsovård, jämställdhet och klimatåtgärder för att förbättra levnadsvillkoren på lång sikt.

Ekonomisk tillväxt påverkas av utbildning, arbetskraftens produktivitet, infrastruktur, teknologisk utveckling, naturresurser, politisk stabilitet och globala ekonomiska förhållanden.

Ett låginkomstland kan öka sin produktivitet genom att investera i utbildning, infrastruktur, teknologi och kapital för småföretag.

Politisk stabilitet kräver en stark rättsstatsprincip, fungerande demokrati, transparens i regeringsbeslut, effektiv förvaltning och social rättvisa.

Urban är relaterat till tätbefolkade områden med mer infrastruktur och tjänster, medan rural handlar om landsbygdsområden med mindre infrastruktur och mer jordbruk.

De flesta städer ligger vid vatten för att det historiskt sett var viktigt för handel, transport, tillgång till resurser och jordbruksutveckling.

Städer har ofta vuxit fram på bördig jordbruksmark för att det ger goda förutsättningar för livsmedelsproduktion och handel.

Jordbrukets utveckling möjliggjorde permanent bosättning, överskott av mat, specialisering på olika yrken och handel, vilket skapade förutsättningarna för stadsbildning.

En organisk stadsplan växer naturligt över tid utan förutbestämda regler, medan en planerad stadsplan är noggrant designad och byggd enligt ett systematiskt schema.

Städer växer ofta på grund av fler jobb, utbildning och hälsovård, medan de kan krympa på grund av ekonomiska nedgångar, arbetslöshet eller flytt av industri.

Krympande städer kan leda till arbetslöshet, fattigdom, minskad tillgång till tjänster och social oro, samt skapa miljöproblem.

Att främja hållbar transport, energieffektivitet och gröna ytor kan minska en stads miljöpåverkan.