Anatomi 2002 del 2 PDF

Nervsystemet Nervceller (neuron) -- skickar och tar emot elektriska signaler Nervsystemets viktigaste funktioner: - Cellnivå: Homeostas (stabil inre miljö) konstant miljö temperatur, pH, blodtryck, vätskebalans, saltbalans och mycket mer - Organnivå: Blixtsnabb och precis överföring...

Nervsystemet Nervceller (neuron) -- skickar och tar emot elektriska signaler Nervsystemets viktigaste funktioner: - Cellnivå: Homeostas (stabil inre miljö) konstant miljö temperatur, pH, blodtryck, vätskebalans, saltbalans och mycket mer - Organnivå: Blixtsnabb och precis överföring av information mellan organ - Överordnad nivå: Tankar, känslor, språk, socialt beteende, inlärning, minne osv CNS- Hjärna och ryggmärg PNS- perifert ute i kroppen Begrepp: Superiort = ovanför Inferior = Under Anterior/ ventralt = framför Posterior/ dorsal= bakåt Rostral = mot näsan Caudal = mot svansen Medial = mot mitten Lateral = mot sidan Kontralateral = motsatt kroppshalva Ipsilateral = samma kroppshalva Sensorisk = från PNS till hjärnan Motorisk = från CNS till muskel Afferens = nervsignal till en struktur Efferens = nervsignaler som går från en struktur Decussatio = överkorsning (över medellinje) Nervledning och synaps Aktionspotentialer når andra neuron via synapser = kontaktpunkter mellan neuronen Inflöde av Na orsakar depolarisering av axonet Myeliniserad = fettisolering som gör att nervledningen " hoppar" mellan (ranvierska) noder (saltatorisk) (***snabb***) Icke- myeliniserad = kontinuerlig depolarisering utefter axonet (***långsamt***) Hur sker signalöverföringen ut? Presynaptisk och postsynaptisk cell -- kontaktytan mellan dessa = synaps När nervsignalen når nervändslutet frisätts transmittorsubstanser Transmittorsubstanser påverkar den postsynaptiska cellen Kemisk signal ***Synaps***: 1. Elektrisk signal når nervändslutet (icke myeliniserat) 2. Det presynaptiska cellmembranet depolariseras av aktionspotentialen 3. Spänningsstyrda Ca2- kanaler öppnas 4. Vesiklar med transmittorsubstans töms ut (exocytos) i synapsspalten 5. Ca2- koncentrationen återställs -- kort aktivering 6. Endast vissa vesiklar frisläpper transmittorsubstans och det bildas successivt nya 7. Transmittorsubstans diffunderar över synapsspalten 8. Binder receptor i postsynaptiska cellmembran och aktiverar ligandstyrda jonkanaler 9. Transmittorsubstanser finns kort tid i synapsspalten (diffunderar bort, tas upp eller bryts ned) 10. Beroende på funktion antingen depolariserar (excitatorisk) eller hyperpolariserar (inhibitorisk) transmittorsubstansen Lågmolekylära (transmittorsubstanser): Glutamat -- excitatorisk GABA och glycin -- inhibitorisk Biogena aminer: serotonin, dopamin, adrenalin, noradrenalin, histamin Acetylkolin Neuropeptider (transmittorsubstanser) Endorfiner och enkefaliner Substans P Neuron benämns utifrån vilken transmittorsubstans de signalerar med, ex kolinerga, dopaminerga osv. Perifera nervsystemet Kranialnerver Spinalnerver Perifera nerver Perifera delar av autonoma nervsystemet Dessa innehåller såväl sensoriska som motoriska neuron 31 par spinalnerver på väg in i CNS Delar upp sig i spinalrötter: Dorsalrot/bakrot = sensoriska axon Ventralrot/framrot = motoriska axon Centrala nervsystemet, ryggmärgen Ryggmärgen, medulla spinalis finns skyddad i kotpelaren Sensoriska (ascdenderande) Motoriska (descenderande) Styr spinala reflexer Medulla spinalis: Cervikala C1-C8  Thorakala T1-T12 Lumbala L1-L5 Sacrala S1-S5 Coccygealt Hjärnan -- Encephalon [Hjärnstammen:] Stora hålet för hjärnstammen = foramen magnum Styr vitala funktioner såsom vakenhet, medvetande, andning och puls Kranialnervkärnor (utom I, II och XI) Balans, kroppshållning Delas in i : Mesencephalon Pons Medulla oblongata [Cerebellum:] Samordnar, finjusterar rörelser, upprätthåller balansen, ögonrörelser Komplexa funktioner som grammatik Omfattande afferens från olika områden i nervsystemet Arbor vitae = livets träd med grå substans på utsida och vit på insidan Består av funktionella enheter, anatomiskt uppdelad i två hemisfärer där förbindelsen kallas för vermis. Cerebrocerebellum med information från storhjärnan, motsvarar yttre delarma av lobus posterior Spinocerebellum med information från ryggmärgen ligger medialt i lobus posterior och anterior och större delen av vermis Vestibulocerebellum med information från hjärnstammen består framförallt av flocculusnodulusloben [Cerebrum:] Består av yttre Telencephalon och inre Diencephalon = storhjärnan Diencephalon: Thalamus = nav all sensorik förutom lukt, förmedlar signaler till och från andra delar av hjärnan Hypothalamus = basala funktioner såsom törst, hunger och energiomsättning Hypofysen = styr kroppens hormoner Hypofysen = styr kroppens hormoner Corpus pineale = bidrar med hormonet melatonin  Capsula interna = tätt sammanpackade axon (vit substans) från och till storhjärnan t.ex. pyramidhjärnan Telencephalon: - Frontalloben (lobus frontalis) = planering, motorik - Temporalloben (lobus temporalis) = hörsel, minnen - Parietalloben (lobus parietalis) = känsel - Occipitalloben (lobus occipitalis) = synd Corpus callosum = hjärnbalken Förbinder höger och vänster hemisfär som gör att hjärnhalvorna kan kommunicera med varandra Insula = cortex/grå substans på "insidan" tar emot känsel från inre organ [Grå/vit substans:] Cortikal Subcortikal Nucleus Galnglion Basala ganglier: Utöver att kontrollera rörelser är basala ganglierna involverade i många andra funktioner t.ex.: Kognition genom kommunikation med frontalloben  Belöningssystem [Cortex:] Gyrus (vindling) Sulcus (fåra)\ Fissur (springa) Primära motor cortex -- Gyrus precentralis Sulcus Primära somatosensoriska cortex -- Gyrus postcentralis 80% av cortex hanterar integration/bearbetning av information, uppmärksamhet, planering mm. Minne: Korttidsminne -- registrering och sortering av information som hålls kortvarigt i minnet Arbetsminne -- när det man utför en aktivitet finns information i minnet lättillgängligt men inte medveten, som beror på aktiviteten som utförs Prospektivt minne -- att komma ihåg något i framtiden t.ex. tömma tvättmaskinen Långtidsminne -- ska lagras länge ibland livslångt - Procedurminne = hur man utför något motoriskt, cerebellum viktig - Episodiskt minne = vad som har skett, kopplat till associationscortex - Semantiskt minne = att minnas saker som inte har med egna upplevelser att göra t.ex. att Helsingfors är Finlands huvudstad För att lagra minne behöver det överföras från arbetsminne till långtidsminne Den senare kräver förändringar i synapserna (plasticitet) Hippocampus (medialt i temporalloben) är en viktig struktur för att överföra från arbets- till långtidsminnet Språk: Tal och språk är inte samma Viktiga områden i dominant hemisfär är Brocas (frontalloben) för att producera tal och Wernickes area (temporalloben) för att förstå tal Språk är betydligt mer komplext och involverar bägge hemisfärer, subcortikala områden och cerebellum Vakenhet och sömn: Styrs i samverkan mellan hjärnstammen, thalamus och cortex RAS= retikulära aktiveringssystemet Under inflytande från hypothalamus via hypothalamus klockan Emotioner: Stimuli antingen från kroppen eller omgivningen som leder till autonoma reaktioner Hypothalamus, amygdala, hippocampus är viktiga strukturer som tar emot information och förmedlar dels autonoma reaktioner samt projicerar till cortex och gör oss medvetna Sexuella funktioner: Hypothalamus viktig struktur för sexualitet och fortplantning Nervvävnad är uppbyggd av nervceller (neuron) eller gliaceller Gliaceller: Astrocyter: - Den vanligaste gliacellen finns endast i CNS - Bidrar till blod-hjärnbarriären - Avlägsnar transmittorsubstanser från synapser - Har också möjlighet att kommunicera med andra astrocyter och neuron Oligodendrocyter **CNS**: Bildar myelinskidor runt axonerna i **CNS** genom myelinbildande utskott Bidrar till att fortledningen av nervsignaler kan ske med hög hastighet Mikrogliaceller: Makrofager för **CNS** genom att fagocytera cellfragment och skadad vävnad Schwannceller **PNS** : Motsvarar oligodendrocyter Myelinet är inte utskott utan hela cellen har formen som lagren av en lök runt axonet och cellkärnan Blodförsörjning, likvor Likvor: - Vätska som finns i **CNS** och omger **PNS** - **500ml** bildas dagligen - Stötdämpande funktion - Transporterar substanser inom CNS - Prov kan tas från ryggen - Består av ventrikelsystemet och subduralrummet Hjärn-/ryggradshinnor: Dura mater Arachnoidea mater (likvorfyllt rum, här återfinns också de stora blodkärlen) Pia mater (följer CNS yta) Falx cerebri (blad av dura mater mellan hemisfärerna) Tentorium cerebelli Hjärnans blodförsörjning:  Blod-hjärnbarriären:\ Barriär på blodkärlen (astrocyter (rosa), pericyter (gula), endotel (röda)) Dessa gör det svårare för ämnen och bakterier att ta sig in i CNS Skyddar på så vis CNS Kranialnerver: I. Olfactorius = lukt (sensorisk) II. N. opticus = syn (CNS sensorisk) III. N. oculomotorius = ögonmuskler (motorisk) (blinka, pupillstorlek) IV. N. trochlearis = ögonmuskler (motorisk) V. N. trigeminus = känsel ansikte (sensorisk) VI. N. abducens = ögonmuskler (motorisk) VII. N. facialis = muskler ansikte (motorisk) VIII. N. vestibulocochlearis = balans, hörsel (sensorisk) IX. N. glossopharyngeus = känsel och muskler svalget (sensorisk + motorisk) X. N. vagus = parasympaticus mm (sensorisk och motorisk) XI. N. accessorius = trapezius, sternocleidomastoideus (motorisk) XII. N. hypoglossus = tungmuskler  Gyrus cinguli = smärtreaktioner, behov av skärpt uppmärksamhet Amygdala = stor betydelse för emotioner såsom rädsla, ångest och inlärning av känslosamma situationer Hippocampus = Minne Septum = lustcentra och del av belöningssystemet Hypothalamus: - Dygnsrytmen - Törst, hunger - Sexualitet och fortplantning - Energiomsättning och kroppstemperatur - Endokrina system (hormoner) via hypofysen - Styr autonoma nervsystemet via amygdala och hjärnstammen Sympaticus (fight or flight): - Ökar hjärtfrekvens och blodtryck - Luftvägarna relaxerar - Frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjurarna - Dilaterar pupillenm minskar salivproduktion - Stimulerar svettning - Hämmar matspjälkningen - Relaxerar urinblåsan och sfinktern vid miktering - Stimulerar orgasm Parasympaticus (rest and digest): - Sänker hjärtfrekvens - Konstringerar (drar samman) luftvägarna - Ackommoderar linsen, kontraherar pupillen och stimulerar salivproduktion - Stimulerar matspjälkning samt ökar genomblödning i tarmen (näringsupptag) - Tarmtömningsreflex - Stimulerar erektion och sexuell upphetsning Sinnena och huden Sinnesceller med receptorer som aktiveras av stimuli Aktivering leder till sensorisk information som fortleds till CNS tolkning Sinnesceller kan antingen aktiveras genom nervändslut och fortleda själva, eller via synaps till sensoriskt neuron Huden: - Epidermis (överhuden) - Dermis (underhuden) - Underhuden med subkutan fettväv - Hudreceptorer Temperatur och smärta:\ Förmedlas via fria nervändar Köldfiber respektive värmefiber Vid extrema temperaturer även aktivering av smärtreceptorer Smärtreceptorer: nociceptorer Övrig sensorik från kroppen: T.ex. receptorer som mäter blodtryck (baroreceptorer), gaser i blodet (kemoreceptorer) Viktiga för bland annat autonoma nervsystemet Smärta: Nociceptiv smärta (ex bränna sig på ett ljus): Akut nociceptiv Skyddsmekanism Hotande eller faktisk vävnadsskada Orsakar fysiologiska reaktioner och beteenden Skydda, underlätta läkning, inlärning av beteende A-delta, snabba och långsamma c- fibrer förmedlar nervsignaler till CNS. Refererad smärta -- Ex inre organ som hjärta uppfattas som smärta som utgår från nerver. Neuropatisk smärta: Skada/sjukdom i det somatosensoriska systemet som orsakar smärta Central (ex ryggmärgsskada) neuropatiska smärta beroende på var skadan/sjukdomen är lokaliserad Kan utlösas spontant eller av stimuli Ofta andra neurologiska symtom i samma område ex domningar/stickningar Nociplastisk smärta: Typiska symtom är att smärtan sprider sig Smärtan blir diffus och mer svåravgränsad Smärtkänsligheten ökar Mängden symtom ökar Lukt Förnimmelse av kemiska föreningar i omgivningen Kemiska förgreningar som flyktiga gaser eller upplösta i små vattendroppar - Luktcellerna finns överst i näshålan - Luktcellerna reagerar på doftmolekyler och förmedlar nervimpulser - Doftmolekyler finns i slemskikt (cilierna ger stor kontaktyta) Smak Kemiskt sinne Salt sött, surt, bittert, umami - Omkring 5000 smaklökar i munhålan - Nybildas efter ca 10 dagar - Aktiveras av stimuli via receptorer Hörsel och balanssinne 1. Ytterörat samlar in ljud och leder till trumhinnan 2. Trumhinnan vibrerar och överför via malleus, incus och stapes till ovala fönstret 3. Ljudvågorna fortplantas i cochlea (vätskefyllda kanaler) 4. Detta får en stående våg att fortplanta sig över basilarismembranet 5. Detta leder till att sträckkänsliga receptorer på inre hårceller i cochlea aktiveras 1. Från innerörat fortleds hörsel via n. vestibulocochlearis till hjärnstammen 2. Sedan via thalamus till temporalloben 3. Hörsel från kontralateralt öra korsar över så att information kommer från båda öronen 1. Fotoreceptorer (tappar och stavar) 2. Interneuron (förmedlar information från fotoreceptorerna till ganglioncellerna) 3. Ganglionceller (vars axon bildas n.opticus) Tappar kan detektera ljus- blått, rött och grönt Stavar - mörkerseende Ljuset bryts främst av cornea men också linsen Bilden vänds på retina, fokuseringen gör att ljuset kommer projiceras mot gula fläcken