Nervsystemet och dess funktioner
37 Questions
0 Views

Choose a study mode

Play Quiz
Study Flashcards
Spaced Repetition
Chat to lesson

Podcast

Play an AI-generated podcast conversation about this lesson

Questions and Answers

Vad är den primära funktionen för nervsystemet på cellnivå?

  • Reglera kroppstemperatur
  • Överföra motoriska signaler
  • Upprätthålla homeostas (correct)
  • Bearbeta känslor

    • Vilket påstående om synapser är korrekt?

  • De fungerar endast med myeliniserade axon.
  • Transmittorsubstanser påverkar den presynaptiska cellen.
  • De överför endast elektriska signaler.
  • De är kontaktpunkter mellan neuron. (correct)

    • Vad beskriver begreppet 'decussatio'?

  • Överföring av motoriska signaler
  • Fettisolering av axon
  • En typ av synaps
  • Korsning av nervsignaler över medellinjen (correct)

    • Vad händer när en aktionspotential når nervändslutet?

    <p>Frisättning av transmittorsubstanser.</p> Signup and view all the answers

    Vilken typ av nervledning är snabbare?

    <p>Myeliniserad nervledning</p> Signup and view all the answers

    Vilket begrepp hänvisar till nervsignalens riktning mot musklerna?

    <p>Efferens</p> Signup and view all the answers

    Vilket av följande alternativ beskriver en sensorisk nervsignal?

    <p>Signal som går från PNS till hjärnan</p> Signup and view all the answers

    Vad kallas det när transmittorsubstanser diffunderar bort från synapsspalten?

    <p>Diffusion</p> Signup and view all the answers

    Vilken av följande transmittorsubstanser är excitatorisk?

    <p>Glutamat</p> Signup and view all the answers

    Vad kallas de nervceller som använder dopamin som transmittorsubstans?

    <p>Dopaminerga</p> Signup and view all the answers

    Vilken del av ryggmärgen ansvarar för motoriska axon?

    <p>Ventralrot</p> Signup and view all the answers

    Vilken funktion har cerebellum?

    <p>Samordnar och finjusterar rörelser</p> Signup and view all the answers

    Vilken del av nervsystemet innehåller både sensoriska och motoriska neuron?

    <p>Perifera nervsystemet</p> Signup and view all the answers

    Vilken funktion är inte kopplad till hypothalamus?

    <p>Hörsel</p> Signup and view all the answers

    Vilken av följande nerver ansvarar för ögonmuskler och pupillstorlek?

    <p>III.N.oculomotorius</p> Signup and view all the answers

    Vilket av följande påståenden stämmer inte överens med sympaticus funktion?

    <p>Stimulerar salivproduktion</p> Signup and view all the answers

    Vilken del av hjärnan är mest kopplad till känslor som rädsla och ångest?

    <p>Amygdala</p> Signup and view all the answers

    Vilken av följande nerver har både sensoriska och motoriska funktioner?

    <p>IX.N.glossopharyngeus</p> Signup and view all the answers

    Vilken typ av sinnescell aktiveras av extrem temperatur och smärta?

    <p>Nociceptorer</p> Signup and view all the answers

    Vad är huvudfunktionen hos septum i hjärnan?

    <p>Lustcentra</p> Signup and view all the answers

    Vilken nerv styrs av den motoriska funktionen och påverkar musklerna i ansiktet?

    <p>VII.N.facialis</p> Signup and view all the answers

    Vilken struktur är viktig för överföring av minnen från arbetsminnet till långtidsminnet?

    <p>Hippocampus</p> Signup and view all the answers

    Vad är en funktion hos astrocyter i CNS?

    <p>Avlägsna transmittorsubstanser från synapser</p> Signup and view all the answers

    Vilken funktion har blod-hjärnbarriären?

    <p>Skydda CNS från skadliga ämnen</p> Signup and view all the answers

    Vilket område i hjärnan är ansvarigt för att producera tal?

    <p>Brocas area</p> Signup and view all the answers

    Vilka celler i det perifera nervsystemet (PNS) svarar mot oligodendrocyter i CNS?

    <p>Schwannceller</p> Signup and view all the answers

    Vilken vätska finns i CNS och omger PNS?

    <p>Cerebrospinalvätska</p> Signup and view all the answers

    Vilken del av hjärnan reglerar vakenhet och sömn?

    <p>Retikulära aktiveringssystemet</p> Signup and view all the answers

    Vilken av följande påståenden om språk är korrekt?

    <p>Språk involverar både hemisfärer och subcortikala områden.</p> Signup and view all the answers

    Vilken typ av smärta orsakas av hotande eller faktisk vävnadsskada?

    <p>Nociceptiv smärta</p> Signup and view all the answers

    Vad är ett kännetecken för neuropatisk smärta?

    <p>Förekommer efter skada eller sjukdom i det somatosensoriska systemet</p> Signup and view all the answers

    Hur aktiveras smaklökar i munhålan?

    <p>Av kemiska stimuli</p> Signup and view all the answers

    Vad är funktionen hos baroreceptorer?

    <p>De registrerar förändringar i blodtryck</p> Signup and view all the answers

    Vad gör fotoreceptorer i ögat?

    <p>Detekterar ljus och färger</p> Signup and view all the answers

    Vilken del av hörselsystemet leder ljudsignaler till hjärnstammen?

    <p>Vestibulocochlearis nerv</p> Signup and view all the answers

    Vilka typer av smärta kännetecknas av att smärtan blir diffus och mer svåravgränsad?

    <p>Nociplastisk smärta</p> Signup and view all the answers

    Vilken typ av receptorer är ansvariga för att känna av doftmolekyler?

    <p>Luktceller</p> Signup and view all the answers

    Study Notes

    Nervsystemet

    • Nervsystemet är uppbyggt av nervceller (neuron) som skickar och tar emot elektriska signaler.
    • Viktiga funktioner på cellnivå inkluderar homeostas, som innebär att upprätthålla en stabil inre miljö med konstant temperatur, pH och blodtrycksnivåer.
    • På organnivå möjliggör nervsystemet snabb och exakt informationsöverföring mellan organ.
    • På en högre nivå styr nervsystemet tankar, känslor, språk, socialt beteende, inlärning och minne.
    • Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet (CNS), medan det perifera nervsystemet (PNS) utgör de delar som finns utanför CNS.

    Anatomiska termer

    • Superiort: ovanför
    • Inferiort: under
    • Anterior/ventralt: framför
    • Posterior/dorsalt: bakåt
    • Rostral: mot näsan
    • Caudal: mot svansen
    • Medial: mot mitten
    • Lateral: mot sidan
    • Kontralateral: motsatt kroppshalva
    • Ipsilateral: samma kroppshalva
    • Sensorisk: från PNS till hjärnan
    • Motorisk: från CNS till muskel
    • Afferens: signal till struktur
    • Efferens: signal från struktur
    • Decussatio: överkorsning (över medellinje)

    Nervledning och synapser

    • Aktionspotentialer, elektriska signaler, når andra neuron via synapser.
    • Synapser är kontaktpunkter mellan neuron.
    • Inflöde av natriumjoner (Na+) orsakar depolarisering av axonet.
    • Myeliniserade axoner har fettisolering som gör att nervledningen "hoppar" mellan noder, vilket är snabbare.
    • Icke-myeliniserade axoner har kontinuerlig depolarisering, vilket är långsammare.

    Synaps

    • Presynaptisk och postsynaptisk cell utgör kontaktytan vid en synaps.
    • När en nervsignal når nervändslutet, frisätts transmittorsubstanser.
    • Transmittorsubstanser påverkar den postsynaptiska cellen via en kemisk signal.

    Stegen i synaptisk transmission

    1. Elektrisk signal når nervändslutet (icke myeliniserat).
    2. Det presynaptiska cellmembranet depolariseras av aktionspotentialen.
    3. Spänningsstyrda kalciumkanaler (Ca2+) öppnas.
    4. Vesiklar med transmittorsubstans töms ut (exocytos) i synapsspalten.
    5. Ca2+-koncentrationen återställs - kort aktivering.
    6. Endast vissa vesiklar frisläpper transmittorsubstans och nya bildas successivt.
    7. Transmittorsubstans diffunderar över synapsspalten.
    8. Binder receptor i postsynaptiska cellmembran och aktiverar ligandstyrda jonkanaler.
    9. Transmittorsubstanser finns kort tid i synapsspalten (diffunderar bort, tas upp eller bryts ned).
    10. Beroende på funktion kan transmittorsubstans antingen depolarisera (excitatorisk) eller hyperpolarisera (inhibitorisk).

    Transmittorsubstanser

    • Lågmolekylära:

      • Glutamat: Excitatorisk
      • GABA och glycin: Inhibitoriska
      • Biogena aminer: Serotonin, dopamin, adrenalin, noradrenalin, histamin
      • Acetylkolin

    • Neuropeptider:

      • Endorfiner och enkefaliner
      • Substans P

    • Neuron benämns utifrån den transmittorsubstans de signalerar med, exempelvis kolinerga, dopaminerga, etc.

    Perifera nervsystemet

    • Kranialnerver, spinalnerver och perifera nerver är viktiga komponenter i PNS.
    • PNS innehåller både sensoriska och motoriska neuron.
    • 31 par spinalnerver går in i CNS.
    • De delas upp i spinalrötter:
      • Dorsalrot/bakrot: sensoriska axon
      • Ventralrot/framrot: motoriska axon

    Centrala nervsystemet - Ryggmärgen

    • Ryggmärgen, medulla spinalis, finns skyddad i kotpelaren.
    • Den förmedlar sensoriska signaler (ascenderande) och motoriska signaler (descenderande).
    • Ryggmärgen styr spinala reflexer.
    • Ryggmärgen delas in i segment:
      • Cervikala: C1-C8
      • Thorakala: T1-T12
      • Lumbala: L1-L5
      • Sacrala: S1-S5
      • Coccygealt

    Hjärnan - Encephalon

    Hjärnstammen

    • Hjärnstammen passerar genom foramen magnum (stora hålet i skallbenet).
    • Den styr vitala funktioner som vakenhet, medvetande, andning och puls.
    • Den innehåller kranialnervkärnor (utom I, II och XI).
    • Den är involverad i balans och kroppshållning.
    • Hjärnstammen delas in i:
      • Mesencephalon (mitthjärnan)
      • Pons (bryggan)
      • Medulla oblongata (förlängda märgen)

    Cerebellum (lillhjärnan)

    • Samordnar och finjusterar rörelser.
    • Håller balansen och styr ögonrörelser.
    • Involverad i komplexa funktioner som grammatik.
    • Får omfattande afferens från olika områden i nervsystemet.
    • Arbor vitae ("livets träd") beskriver det vita substansstråket i cerebellum.
    • Består av två hjärnhalvor (hemisfärer) som är förbundna med en struktur som kallas vermis.

    Minne

    • För att lagra ett minne behöver information överföras från arbetsminne till långtidsminne.
    • Långtidsminnet kräver förändringar i synapserna (plasticitet).
    • Hippocampus (medialt i temporalloben) är en viktig struktur för överföringen av information från arbetsminne till långtidsminne.

    Språk

    • Tal och språk är inte samma sak.
    • Viktiga områden i den dominanta hjärnhalvan är:
      • Brocas area (frontalloben): Producerar tal.
      • Wernickes area (temporalloben): Förstår tal.
    • Språk är mer komplext och involverar båda hjärnhalvorna, subkortikala områden och cerebellum.

    Vakenhet och sömn

    • Styrs genom samverkan mellan hjärnstammen, thalamus och cortex.
    • RAS (Retikulära aktiveringssystemet) i hjärnstammen är involverat i vakenhet.
    • RAS påverkas av hypothalamus, som i sin tur styrs av en "hypothalamus-klocka".

    Emotioner

    • Stimuli från kroppen eller omgivningen leder till autonoma reaktioner.
    • Hypothalamus, amygdala och hippocampus är viktiga strukturer som tar emot information och förmedlar autonoma reaktioner till cortex, vilket gör oss medvetna om emotionen.

    Sexuella funktioner

    • Hypothalamus är en viktig struktur för sexualitet och fortplantning.

    Nervvävnad

    • Nervvävnad består av neuron och gliaceller.

    Gliaceller

    • Astrocyter:

      • De vanligaste gliacellerna, finns endast i CNS.
      • Bidrar till blod-hjärnbarriären.
      • Avlägsnar transmittorsubstanser från synapser.
      • Kan kommunicera med andra astrocyter och neuron.

    • Oligodendrocyter (CNS):

      • Bildar myelinskidor runt axoner i CNS.
      • Bidrar till snabb nervledning.

    • Mikrogliaceller (CNS):

      • Makrofager för CNS.
      • Fagocyterar cellfragment och skadad vävnad.

    • Schwannceller (PNS):

      • Motsvarar oligodendrocyter.
      • Myelinet är inte ett utskott utan hela cellen, runt axonet, har formen som lagren av en lök.

    Blodförsörjning och likvor

    • Likvor:

      • Vätska i CNS och PNS.
      • Ca 500 ml bildas dagligen.
      • Stötdämpande funktion.
      • Transporterar substanser inom CNS.
      • Prov kan tas från ryggen.
      • Består av ventrikelsystemet och subduralrummet.

    • Hjärn-/ryggradshinnor:

      • Dura mater (hårda hjärnhinnan)
      • Arachnoidea mater (spindelvävshinnan)
        • Likvorfyllt rum.
        • Innehåller stora blodkärl.
      • Pia mater (kärlhinna)
        • Följer CNS yta.
      • Falx cerebri (hjärnskölden)
        • Blad av dura mater mellan hjärnhalvorna.
      • Tentorium cerebelli (lillhjärnskölden)
        • Dura mater som skiljer lillhjärnan från storhjärnan.

    • Hjärnans blodförsörjning:

      • Bild: Illustration av hjärnans blodkärl.
      • Blod-hjärnbarriären är en barriär på blodkärlen (astrocyter, pericyter, endotel), som gör det svårare för ämnen och bakterier att ta sig in i CNS.

    Kranialnerver

    • I. N. Olfactorius: Lukt (sensorisk)

    • II. N. Opticus: Syn (CNS sensorisk)

    • III. N. Oculomotorius: Ögonmuskler (motorisk), blinka, pupillstorlek.

    • IV. N. Trochlearis: Ögonmuskler (motorisk)

    • V. N. Trigeminus: Känsel i ansiktet (sensorisk)

    • VI. N. Abducens: Ögonmuskler (motorisk)

    • VII. N. Facialis: Muskler i ansiktet (motorisk)

    • VIII. N. Vestibulocochlearis: Balans, hörsel (sensorisk)

    • IX. N. Glossopharyngeus: Känsel och muskler i svalget (sensorisk + motorisk)

    • X. N. Vagus: Parasympaticus m.m. (sensorisk och motorisk)

    • XI. N. Accessorius: Trapezius, sternocleidomastoideus (motorisk)

    • XII. N. Hypoglossus: Tungmuskler

    • Bild: Kranialnervernas förlopp.

    Hjärnans olika områden

    • Gyrus cinguli: Smärtreaktioner, skärpt uppmärksamhet.
    • Amygdala: Viktig för känslor som rädsla och ångest, inlärning av känslosamma situationer.
    • Hippocampus: Minne.
    • Septum: Lustcentra, del av belöningssystemet.
    • Hypothalamus:
      • Styr dygnsrytmen.
      • Törst, hunger.
      • Sexualitet och fortplantning.
      • Energiomsättning och kroppstemperatur.
      • Endokrina system (hormoner) via hypofysen.
      • Styr det autonoma nervsystemet via amygdala och hjärnstammen.

    Autonoma nervsystemet

    • Sympaticus (fight or flight):

      • Ökar hjärtfrekvens och blodtryck.
      • Relaxerar luftvägarna.
      • Frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjurarna.
      • Dilaterar pupillen.
      • Minskar salivproduktionen.
      • Stimulerar svettning.
      • Hämmar matspjälkningen.
      • Relaxerar urinblåsan och sfinktern vid miktion.
      • Stimulerar orgasm.

    • Parasympaticus (rest and digest):

      • Sänker hjärtfrekvens.
      • Konstringerar luftvägarna.
      • Ackommoderar linsen, kontraherar pupillen och stimulerar salivproduktionen.
      • Stimulerar matspjälkningen, ökar blodflödet i tarmen (näringsupptag).
      • Tarmtömningsreflex.
      • Stimulerar erektion och sexuell upphetsning.

    Sinnena och huden

    • Sinnesceller har receptorer som aktiveras av stimuli.

    • Aktivering leder till sensorisk information som tolkas i CNS.

    • Sinnesceller kan aktiveras via nervändslut eller via synapser till sensoriskt neuron.

    • Huden:

      • Epidermis (överhuden)
      • Dermis (underhuden)
      • Underhuden med subkutan fettväv)
      • Hudreceptorer

    Temperatur och smärta

    • Förmedlas via fria nervändslut.
    • Köldfiber respektive värmefiber.
    • Extremt höga eller låga temperaturer aktiverar även smärtreceptorer (nociceptorer).

    Övrig sensorisk information från kroppen

    • Receptorer som mäter blodtryck (baroreceptorer) och gaser i blodet (kemoreceptorer).
    • Viktiga för det autonoma nervsystemet.

    Smärta

    • Nociceptiv smärta (ex. bränna sig på ett ljus):

      • Akut nociceptiv.
      • Skyddsmekanism.
      • Hotande eller faktiskt vävnadsskada.
      • Orsaker fysiologiska reaktioner och beteenden. (Skydda, underlätta läkning, inlärning av beteende).
      • A-delta och C-fibrer förmedlar nervsignaler till CNS.

    • Refererad smärta: Exempelvis inre organ som hjärta uppfattas som smärta som utgår från nerver.

    • Neuropatisk smärta:

      • Skada/sjukdom i det somatosensoriska systemet som orsakar smärta.
      • Central neuropatisk smärta (ex. ryggmärgsskada) beroende på var skadan/sjukdomen är lokaliserad.
      • Kan utlösas spontant eller av stimuli.
      • Ofta andra neurologiska symtom i samma område, exempelvis domningar/stickningar.

    • Nociplastisk smärta:

      • Smärta sprider sig.
      • Smärta blir diffus och svåravgränsad.
      • Smärtkänsligheten ökar.
      • Mängden symtom ökar.

    Lukt

    • Förnimmelse av kemiska föreningar i omgivningen, flyktiga gaser eller upplösta i vattendroppar.
    • Luktceller i näshålan reagerar på doftmolekyler och förmedlar nervimpulser.
    • Doftmolekyler finns i slemskikt, där cilier ger stor kontaktyta.

    Smak

    • Kemiskt sinne.
    • Smaklökar i munhålan detekterar sött, salt, surt, bittert och umami.
    • De nybildas efter ca 10 dagar.
    • Smak aktiveras via receptorer i smaklökarna.

    Hörsel och balanssinne

    • Hörsel:

      1. Ytterörat samlar in ljud och leder det till trumhinnan.

      2. Trumhinnan vibrerar och överför via hammaren, städet och stigbygeln till det ovala fönstret.

      3. Ljudvågorna fortplantas i cochlea (vätskefyllda kanaler).

      4. Detta får en stående våg att fortplanta sig över basilarmembranet.

      5. Detta leder till att sträckkänsliga receptorer på inre hårceller i cochlea aktiveras.

      6. Hörselinformation leds via n. vestibulocochlearis till hjärnstammen.

      7. Sedan vidare via thalamus till temporalloben.

      8. Hörsel från motsatt öra korsar över så att information kommer från båda öronen.

    • Balans:

      • Vestibularapparaten i innerörat, som innehåller båggångar och säckar, detekterar rörelser och huvudposition.

    Syn

    • Ögat:

      1. Fotoreceptorer (tappar och stavar)
      2. Interneuron (förmedlar information från fotoreceptorerna till ganglioncellerna)
      3. Ganglionceller (vars axon bildas n. opticus)

    • Tappar kan detektera ljus – blått, rött och grönt.

    • Stavar är ansvariga för mörkerseende.

    • Ljuset bryts främst av hornhinnan (cornea) men även av linsen.

    • Bilden vänds på näthinnan (retina).

    • Fokusering gör att ljuset projiceras mot gula fläcken.

    Studying That Suits You

    Use AI to generate personalized quizzes and flashcards to suit your learning preferences.

    Quiz Team

    Related Documents

    Anatomi 2002 del 2 PDF

    Description

    Denna quiz testar din kunskap om nervsystemet på cellnivå och de olika neurologiska funktionerna. Frågor inkluderar synapsers funktion, nervledningshastigheter och specifika delar av hjärnan och ryggmärgen. Perfekt för studenter som vill fördjupa sina kunskaper inom neurovetenskap.

    More Like This

    Neuroanatomi: Definér nervesystemets termer
    5 questions

    Neuroanatomi: Definér nervesystemets termer

    UpbeatHill avatar
    UpbeatHill
    Nervsystemet och dess funktioner
    40 questions

    Nervsystemet och dess funktioner

    MeritoriousHaiku5238 avatar
    MeritoriousHaiku5238
    Nervsystemet och dess funktioner
    46 questions

    Nervsystemet och dess funktioner

    SmoothDouglasFir6033 avatar
    SmoothDouglasFir6033
    Use Quizgecko on...
    Browser
    Open
    Browser
    Browser