Psykologi PDF

Psykologins målsättning är att förstå och förklara människans beteende och hur psyket fungerar. Det är många gånger svårt att förstå sitt handlande, eftersom det är så mångfasetterat. Vår aktivitet påverkas samtidigt av många olika biologiska, sociala och psykiska faktorer. När vi förklarar vår aktivitet ur ett psykologiskt perspektiv koncentrerar vi oss på det som händer i vårt psyke. I vardagligt tal talar vi om tankar, känslor och begär. Inom psykologin kompletterar vi dem dessutom med exakta vetenskapliga begrepp. Den psykiska aktiviteten består på vetenskapligt språk av kognitiva funktioner (kognitioner), emotioner och motivation. Den här helheten kallas också för psyke. De kognitiva funktionerna hör ihop med hur vi bearbetar information, som uppmärksamhet, perception, minnen och tänkande. Emotioner är det samma som känslor. Den helhet som bildas av de enskilda motiven eller orsakerna till våra handlingar kallas motivation. De tre psykologiska perspektiven. Bakom alla psykologiska fenomen finns en biologisk förklaring och de har alltid en koppling till vår sociala aktivitet och kultur. Vad beror förälskelse på? Varför förälskade jag mig just i hen? Förälskelse hör ihop med många olika emotioner, som förtjusning, spänning, lycka och ibland också stor besvikelse. Den som är förälskad iakttar föremålet för sin förälskelse, kommer ihåg gemensamma stunder och gör upp planer för hur hen skulle kunna lära känna sin älskade bättre. De här är kognitiva funktioner. Ur motivationens synvinkel innebär förälskelse också längtan efter närhet, acceptans och sexuell tillfredsställelse. Olycklig kärlek kan motivera den drabbade att skriva kärleksdikter, men kan också leda till desperata handlingar. Den psykiska aktiviteten beskrivs med en triangel där motivation, emotioner och kognitiva funktioner utmärker var sin spets. I en triangel är det omöjligt att urskilja var en spets slutar och följande börjar. På samma sätt hör psykets olika delar ihop. Känslor uppstår ofta i situationer när vi försöker bedöma om vi kommer att lyckas uppnå ett viktigt mål. Då står känslorna i förbindelse med motivationen. Vad vi observerar i situationen och hur vi tolkar det – alltså den kognitiva funktionen – påverkar också våra känslor. Undersökningar har visat att när vi är arga gör vi annorlunda observationer och har andra målsättningar än när vi har positiva känslor. När vi studerar aktiviteten ur ett biologiskt perspektiv riktar vi uppmärksamheten mot det som sker i kroppen och regleras av nervsystemet och andra kroppsliga faktorer. Aktiviteten förklaras utgående från hjärnverksamheten, det genetiska arvet eller evolutionen. Hormonerna och kroppens biologiska tillstånd har ett samband med hur lätt vi blir förälskade och vilka egenskaper vi uppfattar som attraktiva. Förälskelsen hör via sexualiteten ihop med artens överlevnad och är därför nödvändig och meningsfull ur ett evolutionärt perspektiv. När vi ser på förälskelse ur det sociala perspektivet fäster vi uppmärksamhet vid att vi människor är beroende av de grupper vi bildar. Människorelationer, gruppdynamik och kulturella drag påverkar på många sätt vår aktivitet. Våra förälskelser styrs av såväl nära människorelationer i barndomen som av vår kulturs uppfattning om vilka egenskaper hos män och kvinnor vi upplever som attraktiva. Det medvetna och det omedvetna Play Current Time 0:00 / Duration Time 0:00 Loaded: 0% Förälskelse är ett bra exempel på en aktivitet som har både medvetna och omedvetna sidor. Medvetna är de aktiviteter som en människa observerar och identifierar i sig själv. En förälskad persons tankar, iakttagelser och känslor är innehållet i hens medvetande. I förälskelsens första yra kan det kännas som om minnena av gemensamma stunder och förväntningarna på kommande situationer uppfyller tankarna. Då är det svårt att koncentrera sig på något annat. Vi påverkas också av omedveten psykisk aktivitet. Det är inte lätt att ge en uttömmande förklaring på varför vi blivit förälskade i en viss person. Det kan också hända att vi uppför oss annorlunda än normalt när vi är tillsammans med föremålet för vår förälskelse. Vår aktivitet påverkas av både medvetna och omedvetna faktorer. Det medvetna Play Current Time 0:00 / Duration Time 0:00 Loaded: 0% Det medvetna är bekant för oss alla. Du skulle inte kunna läsa den här texten, känna eller iaktta någonting utan att vara medveten om det. När du är vid medvetande är du också medveten om vad som händer. Medvetandets innehåll täcker alla upplevelser: sinnesförnimmelser, iakttagelser, känslor och tankar. Förmågan till dylika subjektiva och personliga upplevelser är den mest grundläggande formen för medvetenhet och kallas därför för primärt medvetande. Hos en förälskad person består innehållet i det primära medvetandet exempelvis av minnen från gemensamma stunder, saknad och känslan av beröring på huden. Människan har också förmågan att fästa uppmärksamhet vid sitt eget medvetande och beskriva det med ord. Den här förmågan kallas för reflektivt medvetande. Vi flyter inte bara med i strömmen av erfarenheter, utan vi kan se på oss själva utifrån och betrakta det som händer i vårt psyke. Tack vare det reflektiva medvetandet kan vi bedöma våra egna föreställningar och handlingar. I svåra situationer kan vi ta avstånd från de omedelbara känslorna och bedöma olika handlingsalternativ. Vi kan utveckla självkänsla, empati och etik. När vi blir förälskade kan vi till exempel bedöma våra egna känslors djup och äkthet eller fundera på hur vi ska förhålla oss till känslorna. Den tredje typen av mänskligt medvetande är självmedvetandet, alltså vår förmåga att se oss själva som enskilda individer. Forskare har undersökt självmedvetandet genom att måla en prick i pannan på ett barn utan att det märker det. När barnet sedan ser sig själv i spegeln lägger det märke till pricken. Om barnet blir förvånat över pricken och försöker ta på pricken i pannan för att få reda på vad det är, anser vi att barnet har förmåga till självmedvetande. Hos barn uppstår den förmågan ungefär vid ett och ett halvt års ålder eller lite senare. När barnet känner igen sig själv i spegeln är det samtidigt medvetet om att det är en enskild individ. ”Mnåga läesr så fylantde att det egligenten itne har ngåon btyesdlse om bkostäervna är i rtät ornding. Ett barn som ska lräa sig lsäa sklule itne knuna lsäa den här tettxen, men i ohc med autimotaseringen ser vi odren som hehleter i stlälet för enkislda bkostevär.” ”Många läser så flytande att det egentligen inte har någon betydelse om bokstäverna är i rätt ordning. Ett barn som ska lära sig läsa skulle inte kunna läsa den här texten, men i och med automatiseringen ser vi orden som helheter i stället för enskilda bokstäver.” zakaz86 zakaz86 Den första bilden visar ett landskap. Den andra bilden är ett försök att åskådliggöra hur ögats näthinna vid en viss tidpunkt tar emot information om omgivningen på bilden. Landskapet upplevs ändå som enhetligt. Det beror på att iakttagelserna sammanställs till en helhet i hjärnan. Sammanställningen sker omedelbart i hjärnan och så obemärkt att vi inte blir medvetna om bristerna i den ursprungliga bilden. Vad händer utanför medvetandet? Play Current Time 0:00 / Duration Time 0:00 Loaded: 0% Människans aktivitet påverkas också av sådana iakttagelser, tankar, känslor och motiv som människan själv inte alls märker eller identifierar. Då är det frågan om omedvetna psykiska aktiviteter. Hjärnan behandlar också mycket sådan information som vi inte är medvetna om, men som trots allt påverkar vår aktivitet. Exempelvis när det gäller synsinnet kan vi tydligt urskilja bara ett område av en fingertopps storlek åt gången. Den övriga omgivningen skulle vi inte kunna se tydligt om inte hjärnan ständigt skulle komplettera iakttagelsen med stöd av minnet. Dessutom gör hjärnan skilda tolkningar av föremålets form, färg, placering och rörelse. Den här processen är vi inte medvetna om, utan vi upplever föremålet som en enda perception. En del av det som händer i vårt omedvetna är en följd av att en aktivitet har automatiserats och inte längre behöver medveten styrning. Läsning är ett exempel på en automatiserad förmåga. Så länge vi lär oss läsa koncentrerar vi oss medvetet på bokstäver och ljud. Senare behöver vi inte längre tänka på detta och bokstäverna bildar ord utan medveten ansträngning från vår sida. För den som läser flytande är det närmast omöjligt att låta blir att läsa de ord man ser. Automatiseringen frigör resurser och uppmärksamhet som vi kan använda till annat. Omedvetna faktorers inverkan på våra handlingar kommer fram i många undersökningar. Bateson, Nettle och Roberts (2000) ville undersöka hur en annan människas blick kan påverka betalningsbeteendet vid kaffemaskinen i ett universitet. Där betalade de studerande för sitt kaffe genom att lägga pengarna i en oövervakad burk. Prislistan fanns tydligt framsatt på en skåpdörr bredvid kaffemaskinen. I prislistans övre kant fanns en bild som forskarna bytte ut varje vecka. Varannan vecka hade prislistan en bild av ett par ögon och varannan vecka en blombild. De som använde kafferummet var inte medvetna om att deras beteende undersöktes. Då de efteråt informerades om undersökningen, hade ingen av dem märkt att bilderna byttes ut och ingen av dem hade varit medveten om att bilderna inverkade på betalningen för kaffet. Inom den psykodynamiska psykologin poängterar man också de omedvetna motivens och känslornas inverkan på våra aktiviteter. Det psykodynamiska tänkesättet beskrivs närmare i fördjupa delen.

Document Details

Tags

Related

Summary

Full Transcript

Upgrade to continue