Vetenskapsteoretiska begrepp: Ontologi, Epistemologi

Centrala vetenskapsteoretiska begrepp

• Ontologi handlar om verklighetens natur och vilka fenomen som existerar.
  • Ett exempel är frågan om sociala strukturer existerar oberoende av individer, eller om samhället är summan av individuella handlingar.
• Epistemologi berör kunskapens natur, källor och gränser.
  • Ett exempel är frågan om kunskap är objektiv eller alltid är beroende av kontext.
• Metodologi beskriver de metoder och tekniker som används i forskning.
  • Exempelvis om man använder kvantitativa enkäter eller kvalitativa intervjuer.

Olika vetenskapliga perspektiv

• Positivism fokuserar på objektiva, mätbara fakta och bygger på empiriska observationer och vetenskaplig metod.
  • Ett exempel är statistisk analys av hur inkomst påverkar utbildning.
• Empirism innebär att kunskap bygger på observation och erfarenhet.
  • Forskare strävar efter att minimera subjektivitet genom systematiska metoder, såsom enkäter om väljarbeteende och kvantitativa analyser av valdeltagande.
• Induktiv slutledning börjar med observationer och leder till teori.
  • Ett exempel är observationen att studenter i små klasser presterar bättre, vilket leder till en teori om klassstorlekens påverkan på inlärning.
• Deduktiv slutledning börjar med en teori och testar den med data.
  • Ett exempel är hypotesen att högre inkomst leder till högre utbildning, vilket testas genom statistik.

Forskningsparadigm

• Vetenskaplig realism innebär att verkligheten existerar oberoende av vår uppfattning, men att våra teorier är approximationer.
  • Ett exempel är modeller för globala maktförskjutningar.
• Interpretivism innebär att social verklighet är subjektiv och formas av individers uppfattningar och erfarenheter.
  • Ett exempel är studier om hur politiska ledare skapar narrativ för att legitimera makt.
• Kritisk realism innebär att både strukturer och aktörer påverkar verkligheten.
  • Ett exempel är institutionella ramar som påverkar valkampanjer, men kampanjer kan också förändra normer.
• Konstruktivism innebär att verkligheten är socialt konstruerad och beror på kulturell och historisk kontext.
  • Ett exempel är att definitionen av "demokrati" varierar mellan samhällen.

Objektivitet och värderingar i forskning

• Positivismen förespråkar värderingsfri forskning, men kritiker menar att forskarens val och bakgrund alltid påverkar forskningen.
  • Studier om klimatförändringar påverkas av forskarens syn på ekonomi kontra miljö.
• Reflexivitet innebär att forskaren analyserar sin egen påverkan på forskningen, till exempel genom att föra forskningsdagbok eller låta kollegor granska arbetet.

Forskningsprocessen

• Forskningsproblem bör vara relevant, specifikt och forskningsbart.
  • Källor till forskningsproblem kan vara teoretiska luckor, praktiska samhällsproblem eller tidigare forskning.
• Forskningsfrågor besvarar vad, hur och varför.
  • Det finns tre typer av forskningsfrågor: beskrivande (vad händer?), explanativa (varför händer det?) och normativa (hur bör det vara?).
• Bra forskningsfrågor ska vara tydliga, specifika, relaterade till forskningsproblemet och empiriskt undersökningsbara.

Avgränsa en forskningsfråga

• Viktiga faktorer att tänka på är frågans relevans, koppling till aktuella utvecklingar, tidsram, kontext och tillgänglig data.
• Exempel:
  • Otydlig forskningsfråga: Hur ska regeringar hantera korruption?
  • Fokuserad forskningsfråga: Vilka institutionella mekanismer minskar korruption mest i nya demokratier?
  • För bred forskningsfråga: Vad påverkar allmänhetens åsikter?
  • Fokuserad forskningsfråga: Hur påverkar desinformationskampanjer på sociala medier opinionen om invandring i USA?

Litteraturöversikten

• Litteraturöversikt identifierar kunskapsluckor, placerar forskningen i en teoretisk kontext och visar att forskaren är insatt i tidigare forskning.
• Steg för en litteraturöversikt:
  • Kartläggning: Sök forskning i databaser som Google Scholar.
  • Analys: Bedöm kvaliteten på tidigare studier.
  • Syntes: Jämför resultat och dra slutsatser.

Koppla teori till forskning

• Teorin fungerar som en guide, hjälper till att formulera hypoteser samt förklarar och tolkar forskningsresultat.
• Tre sätt att använda teori:
  • Deduktion: Börjar med teori och testar hypotes med data.
  • Induktion: Börjar med data och utvecklar teori.
  • Abduktion: Kombinerar båda (tolkar oväntade resultat med teori).
• Risker att undvika:
  • Teoretiska bias: Att förutfattade idéer styr tolkningen.
  • "Cherry-picking" av data: Att bara välja bevis som stödjer teorin.

Hypotesformulering

• En hypotes är ett antagande om sambandet mellan två variabler.
• Måste vara testbar och tydlig.
• Exempel på olika typer av hypoteser:
  • Kausal: "Ökad arbetslöshet leder till högre stöd för radikala högerpartier."
  • Korrelation: "Det finns ett samband mellan utbildning och miljömedvetet beteende."
  • Nollhypotes (H₀): "Det finns ingen skillnad i politiskt deltagande mellan kvinnor och män."
• En hypotes testas genom att samla data och analysera sambandet, samt använda statistiska metoder för att bekräfta eller förkasta den.

Vanliga misstag vid hypotesformulering

• För bred hypotes:
  • Dåligt exempel: ”Utbildning påverkar politik."
  • Bra exempel: ”Högre utbildning minskar sannolikheten för stöd till auktoritära partier.”
• Ej testbar hypotes:
  • Dåligt exempel: ”Politik påverkas alltid av kultur.”
  • Bra exempel: ”Länder med proportionella valsystem har högre kvinnlig representation än länder med majoritära system.”
• Otydliga variabler:
  • Dåligt exempel: ”Ekonomisk politik påverkar välbefinnande.”
  • Bra exempel: ”Högre offentliga utgifter på hälsovård leder till färre sjukhusinläggningar per capita.”

Forskningsdesign

• Forskningsdesign är en plan för hur forskningen ska genomföras för att besvara forskningsfrågor.
  • Viktiga komponenter är att klargöra forskningsmål, välja metoder för datainsamling och analys, samt identifiera resurser och tidsramar.
• Syftet är att skapa en logisk och sammanhängande struktur för forskningsprojektet.

Typer av forskningsdesign

• Explorativ design utforskar nya fenomen med begränsad tidigare forskning
  • Använder ofta kvalitativa metoder (t.ex. intervjuer, fallstudier).
• Beskrivande design syftar till att kartlägga och beskriva fenomen.
  • Vanligt med kvantitativa metoder som enkätundersökningar.
• Explanativ design fokuserar på att förklara kausala samband mellan variabler.
  • Kan använda experimentella eller longitudinella studier.

Operationalisering

• Forskningsfrågor ska vara tydliga och empiriskt testbara.
• Konceptualisering innebär förfining och klargörande av begrepp.
• Operationalisering innebär omvandling av abstrakta begrepp till mätbara indikatorer.
  • Exempel:
    • Begrepp: Politiskt deltagande
    • Operationalisering: Mätning via valdeltagande, antal demonstrationer, medlemskap i politiska organisationer.

Validitet och reliabilitet

• Validitet:
  • Intern validitet: Mäter studien det den avser att mäta?
  • Extern validitet: Kan resultaten generaliseras?
• Reliabilitet:
  • Är mätningarna konsistenta och reproducerbara?
• Triangulering:
  • Användning av flera metoder eller datakällor för att öka trovärdigheten.

Datainsamling och analys

• Data är information som samlas in för att besvara forskningsfrågor.
• Typer av data:
  • Primärdata: Insamlad av forskaren, t.ex. enkäter, intervjuer, observationer.
  • Sekundärdata: Existerande data från andra källor, t.ex. officiella rapporter, databaser, tidigare forskning.
  • Big Data: Stora datamängder som analyseras digitalt.
• Mixed methods: Kombination av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Kriterier för datakvalitet

• Validitet: Är datan relevant och korrekt?
• Reliabilitet: Är datan konsekvent och reproducerbar?
• Objektivitet: Undvik bias vid insamling och analys.
• Etiska överväganden: Skydda deltagarnas integritet.

Insamling och analys av data

• Metoder för datainsamling:
  • Intervjuer (djupgående förståelse).
  • Observationer (följa beteenden i naturliga miljöer).
  • Enkäter (kvantitativa mätningar).
  • Experiment (testa orsak-verkan-samband).
• Metoder för dataanalys:
  • Kvalitativ analys: Tematisk analys, kodning.
  • Kvantitativ analys: Statistiska modeller, korrelationer.

Fallstudier

• En fallstudie är en detaljerad analys av ett enskilt fall, t.ex. ett land, en organisation eller en politisk händelse.
  • Syftet är att utforska komplexa fenomen i sin kontext och att ge djup snarare än bredd.
  • Data samlas in från flera källor (intervjuer, dokument, observationer).
  • Exempel:
    • Brexit: Hur en folkomröstning påverkat EU-integration.
    • Kubakrisen 1962: Processanalys av politiska beslut.
    • Svensk pandemihantering: Jämförelse av Sveriges strategi mot andra länder.

Styrkor och svagheter med fallstudier

• Styrkor:
  • Ger djup insikt och detaljerad analys.
  • Fångar komplexitet i verkliga kontexter.
• Svagheter:
  • Begränsad generaliserbarhet.
  • Risk för subjektivitet i tolkningen.

Typer av fallstudier

• Beskrivande: Dokumenterar ett fall utan att förklara det.
• Explanativ: Identifierar kausala mekanismer.
• Utforskande: Används för att generera hypoteser i outforskade områden.
• Jämförande: Analyserar flera fall för att identifiera mönster.
• Kritisk: Testar en teori genom att undersöka ett extremt fall.
• Longitudinell: Studerar ett fall över tid för att analysera förändringar.

Process Tracing (Processpårning)

• Processpårning är en metod för att undersöka orsakssamband genom att analysera händelseförlopp.
  • Tre typer:
    • Beskrivande: Kartlägger händelser utan att analysera kausalitet.
    • Förklarande: Identifierar varför ett utfall inträffade.
    • Beslutsfattande: Undersöker aktörers val och strategier.
  • Exempel:
    • Hur en ekonomisk kris leder till politisk instabilitet.

Jämförande studier

• Jämförande studier är en systematisk analys av flera fall för att upptäcka generella mönster.
  • Syftet är att identifiera variation mellan fall och testa teoretiska antaganden.
  • Exempel:
    • Populism i Europa: Jämförelse mellan högerpopulistiska partier i Ungern och Sverige.
    • Demokratiutveckling: Varför blev vissa länder demokratiska medan andra förblev auktoritära?

Metoder inom jämförande studier

• Most Similar Systems Design (MSSD):
  • Jämför liknande fall med olika utfall.
    • Exempel: Två nordiska länder med olika policybeslut.
• Most Different Systems Design (MDSD):
  • Jämför olika fall med samma utfall.
    • Exempel: Två olika regioner med liknande politiska rörelser.
• Jämförande historisk analys:
  • Analyserar långsiktiga förändringar i institutioner och regimer.
    • Begrepp:
      • Path dependence: Tidiga val påverkar framtida utveckling.
      • Critical junctures: Avgörande tidpunkter som förändrar institutionella spår.

Kombinera kvalitativa och kvantitativa jämförelser

• Kvalitativ analys ger djup förståelse, medan kvantitativ analys ger statistisk generaliserbarhet.
  • Exempel:
    • Politiska beslut: Kvalitativ analys av beslutsprocesser + kvantitativ analys av opinionsdata.
• Metodologisk noggrannhet:
  • Triangulering: Kombinera flera metoder och datakällor.
  • Multi-level analysis: Analysera på lokal, nationell och global nivå.

Intervjuer

• En intervju är en del av kvalitativ forskning.
  • Används när forskaren vill få djup förståelse av fenomen, organisationer eller samhällsfrågor.
  • Kan vara en ensam metod eller kombineras med kvantitativa metoder.

Typer av intervjuer

• Strukturerade: Fasta frågor, samma för alla deltagare.
• Ostrukturerade: Öppen konversation, improviserade frågor.
• Semi-strukturerade: Grundstruktur men möjlighet till uppföljningsfrågor.
• Elit-/expertintervjuer: Specifikt riktade till experter inom ett område.
• Fokusgrupper: Gruppdiskussioner med flera deltagare.
• Narrativa intervjuer: Biografiskt tillvägagångssätt (deltagaren berättar sin historia).
• Online- och telefonintervjuer: Alternativ vid geografiska begränsningar.

Genomförande av intervjuer

• Steg för en bra intervju:
  • Öppning: Presentera projektet och skapa en bra atmosfär.
  • Bygg förtroende: En responsiv intervju är en "give-and-take" konversation.
  • Använd en intervjuguide: Hjälper att hålla intervjun fokuserad.
• Etiska överväganden: Få informerat samtycke, fråga om citat kan användas.
• Inspelning och transkribering: Be om tillstånd innan inspelning.

Analys av intervjudata

• Tre steg:
  • Dataminimering: Identifiera relevanta delar av intervjun.
  • Dataomorganisation: Kategorisera och ordna materialet.
  • Datarepresentation: Tolkning av resultaten.
• Metoder:
  • Kodning: Märka och kategorisera text (t.ex. via program som NVivo).
  • Tematisk analys: Identifiera mönster i data.
  • Pragmatisk ansats (Meuser & Nagel, 2009): Kodning och jämförelse av teman.

Begränsningar med intervjumetoder

• Utmaningar:
  • Tidskrävande och kostsamt.
  • Risk för subjektivitet (både hos forskaren och respondenten).
  • Svårt att generalisera resultat.
  • Socialt önskvärda svar: Respondenten kan anpassa sina svar för att låta bättre.
  • Svårt att nå vissa grupper: Vissa personer kan vara svåra att få tag på.

Observationer

• Observationer är direkt datainsamling genom att observera beteenden och interaktioner i en naturlig miljö.
• Syftet är att förstå sociala sammanhang, dynamik och komplexitet, och att fånga det som inte alltid kan uttryckas verbalt (t.ex. kroppsspråk).
• Typer av observationer:
  • Strukturerad: Fasta kategorier för datainsamling.
  • Ostrukturerad: Flexibel, forskaren anpassar insamlingen.
  • Deltagande observation: Forskaren deltar aktivt i miljön.
• Etiska överväganden:
  • Informerat samtycke: Viktigt att deltagarna vet att de observeras.
  • Anonymitet och konfidentialitet: Skydda deltagarnas identitet.

Fördelar och utmaningar med observationer

• Fördelar:
  • Ger djupare insikt än enbart intervjuer eller enkäter.
  • Fångar beteenden i sin naturliga kontext.
  • Kan användas som komplement till andra metoder.
• Utmaningar:
  • Observer effect: Deltagare kan ändra sitt beteende om de vet att de observeras.
  • Subjektivitet: Forskaren kan tolka det hen ser på olika sätt.
  • Tidskrävande: Kräver ofta långvarig närvaro för att få bra data.

Textanalys

• Människor skapar mening och kommunicerar genom texter, vilket gör textanalys till ett verktyg för att förstå samhället.
• Texter kan spegla samhället och dess maktstrukturer.
• Viktigt för att analysera ideologier, värderingar och politisk kommunikation.

Kvantitativ innehållsanalys

• Analys av hur ofta vissa begrepp, idéer eller teman förekommer i texter.
• Omvandlar textinnehåll till siffror för att hitta mönster.
• Användningsområden:
  • Undersöka representation i media (exempel: hur ofta nämns kvinnor jämfört med män?).
  • Mäta förändringar i idéer över tid.
  • Analysera om ett ämne behandlas positivt eller negativt.
• Metod:
  • Operationalisering: Definiera vad som ska mätas.
  • Kodschema: Bestäm regler för vad som räknas och hur.
  • Datamatris: Samla in data och analysera resultat.
• Exempel:
  • Kristina Boréus (1994): Analys av nyliberala idéer i svensk debatt 1969–1989.
    • Material: 840 debattinlägg i SvD och DN + partiledardebatter.
    • Resultat: Ökning av nyliberala idéer, särskilt i Moderaternas retorik.

Idé- och ideologianalys

• En idé är en tanke eller föreställning som delas av flera människor.
  • Kan vara verklighetsomdömen (hur världen är), värdeomdömen (hur världen borde vara) eller handlingsföreskrifter (vad vi ska göra).
• En ideologi är ett system av idéer som organiserar politisk handling.
  • Kan vara övergripande ideologier (t.ex. liberalism, socialism) eller domänspecifika ideologier (t.ex. kärnfamiljsideologi).
• Användningsområden:
  • Analysera vilka idéer som dominerar en viss tid.
  • Undersöka vilka idéer som står i konflikt.
  • Förstå hur idéer sprids och förändras.

Tre typer av idéanalys

• Beskrivande idéanalys: Kartlägga vilka idéer som finns i ett material.
• Förklarande idéanalys: Undersöka varför vissa idéer uppstod och vilka konsekvenser de fick.
• Idékritisk analys: Bedöma om idéerna är logiska, sammanhängande och hållbara.

Värden, Beskrivningar, Föreskrifter (VBF)

• Metod för att analysera idéer i texter:
  • Värden (V): Vad anses vara önskvärt?
  • Beskrivningar (B): Hur framställs verkligheten?
  • Föreskrifter (F): Vilka åtgärder föreslås?
• Exempel på VBF-triader i Moderaternas kriminalpolitik:
  • Liberal triad:
    • (V) Människor ska vara fria.
    • (B) Brott begränsar individens autonomi.
    • (F) Staten måste bekämpa brott för att säkerställa frihet.
  • Konservativ triad:
    • (V) Samhällsansvar är viktigt.
    • (B) Ungdomar utan vägledning riskerar att begå brott.
    • (F) Skola och familj måste fostra ansvarstagande medborgare.
• Användning:
  • Kan användas för att analysera politisk retorik, policyförslag, debatter osv.

Diskursanalys

• Språket är inte neutralt – det konstruerar verkligheten.
• Makt skapas genom språk och diskurser.
• Diskurser påverkar sociala identiteter och politiska strukturer.
• Språk och makt är sammanlänkade – det som kan sägas styrs av diskursens regler.

Synsätt på språkets roll

• Empiristisk syn:
  • Språket är en neutral spegling av verkligheten.
  • Används för att kommunicera objektiva fakta.
• Konstruktivistisk syn (diskursanalysens perspektiv):
  • Språket är inte neutralt.
  • Språket skapar och formar social och politisk verklighet.
  • Diskurser kan skapa makt och hierarkier.

Poststrukturalism & diskurs

• All kunskap skapas genom språk och diskurs (vi har ingen direkt tillgång till världen).
• "Sanningen" är en produkt av diskurser, inte en absolut realitet (Richard Rorty).
• Identiteter och kategorier (ex. "svensk" eller "demokrat") får mening genom språkliga kontraster.
• Exempel:
  • "Kvinna" får mening endast genom att kontrasteras mot "man".
  • "Terrorist" och "frihetskämpe" kan beskriva samma person beroende på diskursen.

Definition av diskurs

• Ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Winther-Jorgensen & Phillips, 2000).
• Diskurser bestämmer vad som kan sägas och hur det tolkas.
• De formar subjekt (individer) och objekt (samhällsfenomen).
• Exempel:
  • Diskursen kring invandring kan antingen presentera invandrare som en "resurs" eller ett "hot".

Konsekvenser av diskursanalys

• För vetenskap & politik:
  • Kunskap är alltid kopplad till makt.
  • Makt upprätthålls genom kontroll av språket och diskursen.
  • Politisk kamp = kamp om mening (Laclau & Mouffe).
• Exempel:
  • Klimatförändringar kan framställas som "kris" (kräver snabba åtgärder) eller som "naturliga variationer" (inget behov av politiska ingrepp).

Michel Foucault och diskursanalys

• Diskurs = ett regelsystem som avgör vad som är accepterad kunskap.
• Makt finns både inom diskurser ("power in discourse") och bakom diskurser ("power behind discourse").
• Exempel på maktmekanismer:
  • Vad är förbjudet/icke förbjudet att säga?
  • Vad är rätt/fel?
  • Vad är vetenskapligt accepterat?
• Metoder:
  • Arkeologisk analys: Studerar hur diskurser förändrats historiskt.
  • Genealogisk analys: Spårar maktrelationer i diskurser över tid.

Traditioner inom diskursanalys

Diskursteori (Laclau & Mouffe)

• Fokus på maktdynamik och politisk kamp om mening
• Studerar hur vissa diskurser blir dominerande (hegemoni).
• Viktiga begrepp:
  • Ekvivalenskedjor: Hur begrepp länkas samman för att skapa en viss verklighetsbild.
  • Flytande signifikanter: Begrepp vars mening ständigt omförhandlas (ex. "demokrati").
• Exempel:
  • Protesterna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001:
    • Media och politiker konstruerade "demonstrant" som synonymt med "huligan".
    • Den politiska dimensionen av protesterna försvann i diskursen.

Diskurspsykologi (Wetherell & Potter)

• Fokus på hur individer använder diskurser i samtal.
• Individer skapar och återskapar mening genom diskursiva strategier.
• Viktiga begrepp:
  • Tolkningsrepertoarer: Mönster i hur människor pratar om en fråga.
  • Subjektspositioner: Hur en person placeras i diskursen (ex. "offer" vs. "gärningsman").
• Exempel:
  • Hur personer pratar om brottslighet kan skapa olika subjektspositioner:
    • "Ungdomar är lata och kriminella" → Kriminalitet ses som en individfråga.
    • "Samhället har misslyckats med integrationen" → Kriminalitet ses som en strukturell fråga.

WPR-approachen (Carol Bacchi)

• Analyserar hur sociala problem konstrueras i policy och politik.
• Fokus på vilka antaganden som ligger bakom en policy.
• Viktiga frågor:
  • Hur representeras problemet?
  • Vilka antaganden ligger bakom denna representation?
  • Vilka effekter skapas av denna problemrepresentation?
• Exempel:
  • Medborgarskapspolitik:
    • "Språkbonus" för snabbare medborgarskap → Antagande: språkkunskaper = integration.
    • "Ökade möjligheter för barn och unga" → Antagande: unga är mer integrerbara än vuxna.

Kvantitativa metoder

• Fokuserar på mätbara fenomen och analys av stora datamängder.
• Ofta jämfört med kvalitativa metoder, som studerar kontext och djupare förståelse.
• Kvantitativt exempel: "Hur många röstar på ett visst parti?"
• Kvalitativt exempel: "Hur motiverar väljare sina politiska val?"

Grundbegrepp i kvantitativ forskning

• Analysenheter: Vad undersöks? Exempel: individer, länder, partier, organisationer.
• Variabel: Egenskap som varierar mellan analysenheter (exempel: kön, ålder, inkomst).
• Variabelvärde: Det specifika värdet en analysenhet har på en variabel (exempel: 25 år, 500 000 kr i årsinkomst).
• Datamatris: Samlad data i tabellform där rader = analysenheter och kolumner = variabler.

Variabeltyper

• Diskreta variabler: Kan endast anta specifika värden. Exempel: Antal barn i en familj, valda partier.
• Kontinuerliga variabler: Kan anta vilket värde som helst inom ett intervall. Exempel: Inkomst, längd, ålder.

Variablers skalnivåer

• Nominalskala: Kategoriska värden utan inbördes ordning. Exempel: Kön (man/kvinna), partipreferens (Moderaterna, Socialdemokraterna).
• Ordinalskala: Kategoriska värden med ordning, men ingen jämn avståndsskala. Exempel: Utbildningsnivå (grundskola, gymnasium, universitet).
• Intervallskala: Mäter avstånd mellan värden, men ingen absolut nollpunkt. Exempel: Temperatur i Celsius (0°C betyder inte "ingen temperatur").
• Kvotskala: Har en absolut nollpunkt, vilket möjliggör beräkning av proportioner. Exempel: Inkomst, antal invånare i ett land.

Insamling av kvantitativ data

• Metoder:
  • Enkäter (standardiserade frågor).
  • Experiment (testar orsakssamband).
  • Officiell statistik (exempel: SCB-data).
• Exempel på enkätfrågor & variabeltyper:
  • "Röstade du i senaste valet?" (Ja/Nej) – Nominal
  • "Hur nöjd är du med regeringen?" (1-5 skala) – Ordinal
  • "Hur många år har du gått i skolan?" (antal år) – Intervall/Kvot

Operationalisering

• Omvandla abstrakta begrepp till mätbara variabler.
• Exempel:
  • Begreppet "demokrati" → Mätbart genom fria val, pressfrihet, maktdelning.
  • Begreppet "socioekonomisk status" → Mätbart genom inkomst, utbildning, yrkesnivå.

Statistik: Centralmått & spridningsmått

• Centralmått (vad är typiskt i datan?):
  • Medelvärde: Summan av alla värden / antal observationer.
  • Median: Mittenvärdet i en ordnad lista.
  • Typvärde (Mode): Det vanligaste förekommande värdet.
• Spridningsmått (hur mycket varierar datan?):
  • Variationsvidd: Skillnaden mellan högsta och lägsta värde.
  • Standardavvikelse: Hur mycket värdena avviker från medelvärdet.
• Exempel:
  • Elva studenters månadsinkomst (i tusen kr): 4, 6, 8, 8, 10, 10, 10, 12, 14, 16, 20
    • Medelvärde = 10,73
    • Median = 10
    • Typvärde = 10

Deskriptiv och inferentiell statistik

• Deskriptiv statistik: Beskriver dataset (centralmått, spridningsmått).
• Inferentiell statistik: Drar slutsatser om en hel population baserat på ett stickprov.

Samband mellan variabler

• Bivariat analys: Undersöker samband mellan två variabler (exempel: utbildningsnivå → inkomst).
• Multivariat analys: Undersöker flera variabler samtidigt (exempel: kön + utbildning → inkomst).
• Oberoende variabel (X): Påverkar utfallet.
• Beroende variabel (Y): Det som påverkas.
  • Exempel:
    • Studietimmar (X) → Tentamensresultat (Y).
    • Inkomst (X) → Politisk tillit (Y).

Regression och kausalitet

• Regression: Metod för att kvantifiera hur mycket en variabel påverkar en annan.
  • Linjära regressionsmodellen: y = a + bx (b = lutningskoefficient, visar påverkan av X på Y).
• Korrelation ≠ Kausalitet: Bara för att två variabler samvarierar betyder det inte att den ena orsakar den andra!
• Exempel på falska samband:
  • Ökad glassförsäljning → Fler drunkningsolyckor (pga varmt väder).
  • Större skostorlek → Högre inkomst (egentligen pga ålder).
• För att bevisa kausalitet krävs:
  • Statistisk samvariation.
  • Tidsordning (orsak före verkan).
  • Uteslutning av alternativa förklaringar.

Visualisering av samband: Pildiagram

• Ett diagram som visar hur vi tänker oss att variabler påverkar varandra.
• Används för att illustrera relationer mellan oberoende och beroende variabler.
• Exempel:
  • Utbildningsnivå → Inkomst
  • Politisk ideologi → Partipreferens
  • Medievanor → Politiskt engagemang

Sannolikhetsteori och statistik

• Sannolikhet = Hur troligt det är att något inträffar.
• Uttrycks som en siffra mellan 0 och 1 (0 = omöjligt, 1 = helt säkert).
  • Exempel:
    • Sannolikheten att få "krona" vid ett myntkast = 0,5 (50%).
    • Sannolikheten att slå en sexa på en tärning = 1/6 (16,67%).
• Sannolikhet inom statistik:
  • Vi vet aldrig exakt hur verkligheten ser ut.
  • Stickprov används för att dra slutsatser om en population.
  • Risk: Stickprovet kan vara skevt!

Normalfördelning och den centrala gränsvärdessatsen

• Normalfördelning:
  • En klockformad kurva där de flesta observationer ligger nära medelvärdet
  • Används för att förutsäga sannolikheten för olika utfall.
• Den centrala gränsvärdessatsen:
  • Om vi gör många stickprov från en population → Stickprovens medelvärde kommer att fördela sig normalfördelat.
  • Konsekvens: Vi kan använda sannolikhetsteori för att tolka våra resultat!
• Exempel:
  • Om vi frågar 100 slumpmässigt utvalda personer vilket parti de skulle rösta på, får vi olika resultat i varje urval.
  • Men om vi upprepar urvalet många gånger, kommer resultaten att följa en normalfördelning kring det verkliga stödet i befolkningen.

Konfidensintervall

• Ett intervall som anger hur säker vår uppskattning är.
• Vanligast: 95% konfidensintervall
  • "Vi är 95% säkra på att det verkliga värdet ligger inom detta intervall."
• Exempel:
  • En opinionsundersökning visar att 40% av väljarna stöder ett parti med ett 95% konfidensintervall på ±3%.
    • Tolkning: Det verkliga stödet i