Vetenskapsteoretiska Frågor: Ontologi, Epistemologi

Vetenskapsteoretiska Frågor

• Vetenskapsteoretiska frågor är grundläggande för att förstå forskningens natur och genomförande
• Det finns tre centrala begrepp inom vetenskapsteori: ontologi, epistemologi och metodologi

Ontologi

• Handlar om verklighetens natur och vilka fenomen som existerar
• Ett exempel är frågan om sociala strukturer existerar oberoende av individer, eller om samhället endast är summan av individuella handlingar

Epistemologi

• Fokuserar på kunskapens natur, källor och gränser
• Ett exempel är frågan om kunskap är objektiv eller beroende av kontext

Metodologi

• Beskriver de metoder och tekniker som används i forskning
• Det är relevant att fundera på om man använder kvantitativa enkäter eller kvalitativa intervjuer.

Vetenskapliga Perspektiv översikt

• Det finns olika vetenskapliga perspektiv som påverkar hur forskning bedrivs, inklusive positivism och empirism
• Det tas även upp induktiv och deduktiv slutledning

Positivism

• Innebär ett fokus på objektiva, mätbara fakta
• Det bygger på empiriska observationer och vetenskaplig metod

Empirism

• Innebär att kunskap bygger på observation och erfarenhet
• Forskare strävar efter att minimera subjektivitet genom systematiska metoder

Induktiv Slutledning

• Innebär att man börjar med observationer och sedan drar en teori
• Ett exempel är att se att studenter i små klasser presterar bättre, och sedan dra en teori om att klassstorlek påverkar inlärning

Deduktiv Slutledning

• Innebär att man börjar med en teori och sedan testar den med data.
• Ett exempel är hypotesen att högre inkomst leder till högre utbildning, som sedan testas genom statistik.

Forskningsparadigm

• Forskningsparadigm ger en ram för hur forskning ska utföras och hur kunskap ska tolkas
• Exempel på forskningsparadigm är vetenskaplig realism, interpretivism, kritisk realism och konstruktivism.

Vetenskaplig Realism

• Innebär att verkligheten existerar oberoende av vår uppfattning, men våra teorier är approximationer av den
• Exempel är modeller för globala maktförskjutningar

Interpretivism

• Innebär att social verklighet är subjektiv och formas av individers uppfattningar och erfarenheter
• Studier om hur politiska ledare skapar narrativ för att legitimera makt är ett exempel

Kritisk Realism

• Innebär att både strukturer och aktörer påverkar verkligheten
• Institutionella ramar kan påverka valkampanjer, men kampanjer kan också förändra normer

Konstruktivism

• Innebär att verkligheten är socialt konstruerad och beror på kulturell och historisk kontext
• Definitionen av "demokrati" är ett exempel som varierar mellan samhällen

Objektivitet och Värderingar i Forskning

• Objektivitet och värderingar är viktiga aspekter att beakta i forskning
• Positivismen förespråkar värderingsfri forskning, men kritiker menar att forskarens val och bakgrund alltid påverkar
• Reflexivitet innebär att forskaren analyserar sin egen påverkan på forskningen genom att föra forskningsdagbok eller låta kollegor granska arbetet.

Forskningsprocessen

• Finns olika steg i forskningsprocessen, från forskningsproblem till forskningsfrågor
• Det inkluderas även hur forskningen operationaliseras

Forskningsproblem

• Bör vara relevant, specifikt och forskningsbart
• Källor kan vara teoretiska luckor, praktiska samhällsproblem eller tidigare forskning

Forskningsfrågor

• Ska svara på frågorna: Vad? Hur? Varför?
• Det finns beskrivande, explanativa och normativa forskningsfrågor
• Att specificera frågor är väsentligt

Bra Forskningsfrågor

• Tydliga och specifika, relaterade till forskningsproblemet och empiriskt undersökbara

Avgränsning av En Forskningsfråga

• Frågan bör vara relevant, kopplad till aktuella utvecklingar, ha en tydlig tidsram och kontext, och det bör finnas tillgänglig data

Litteraturöversikt

• En nyckelkomponent i forskningen som syftar till att identifiera kunskapsluckor, placera forskningen i en teoretisk kontext och visa att forskaren är insatt i tidigare forskning

Steg För En Litteraturöversikt

• Kartläggning för att söka forskning i databaser som Google Scholar
• Analys av kvaliteten på tidigare studier
• Syntes för att jämföra resultat och dra slutsatser

Koppla Teori till Forskning

• Teorier hjälper till att formulera hypoteser och förklarar och tolkar forskningsresultat

Sätt Att Använda Teori

• Deduktion som börjar med teori och testar hypotes med data
• Induktion som börjar med data och utvecklar teori
• Abduktion som kombinerar båda genom att tolka oväntade resultat med teori

Risk att Undvika

• Teoretiska bias där förutfattade idéer styr tolkningen
• Cherry-picking av data där man bara väljer bevis som stödjer teorin

Hypotesformulering och Prövning

• En hypotes är ett antagande om sambandet mellan två variabler som måste vara testbart och tydligt

Typer av Hypoteser

• Kausal hypotes som anger en orsakssamband
• Korrelation som anger ett samband utan att specificera orsak
• Nullhypotes (Ho) som anger att det inte finns någon skillnad eller samband

Hur Testas En Hypotes?

• Genom att samla data och analysera sambandet med statistiska metoder för att bekräfta eller förkasta hypotesen

Vanliga Misstag vid Hypotesformulering

• Att hypotesen är för bred, inte testbar eller innehåller otydliga variabler bör undvikas

Forskningsdesign och Data

• Forskningsdesign beskriver plan för hur forskningen ska genomföras för att besvara forskningsfrågor

Viktiga designkomponenter

• Klargör forskningsmål, välj metoder för datainsamling och analys och identifiera resurser och tidsramar

Syfte med Design

• Att skapa en logisk och sammanhängande struktur för forskningsprojektet

Typer av Forskningsdesign

• Explorativ design för att utforska nya fenomen med begränsad tidigare forskning, ofta med kvalitativa metoder
• Beskrivande design för att kartlägga och beskriva fenomen, vanligt med kvantitativa metoder som enkätundersökningar
• Explanativ design för att förklara kausala samband mellan variabler, kan använda experimentella eller longitudinella studier

Forskningsfrågor och Operationalisering

• Forskningsfrågor ska vara tydliga och empiriskt testbara
• Konceptualisering förfinar och klargör begrepp
• Operationalisering omvandlar abstrakta begrepp till mätbara indikatorer

Validitet och Reliabilitet

• Validitet mäter om studien mäter det den avser att mäta, både internt och externt (om resultaten kan generaliseras)
• Reliabilitet mäter om mätningarna är konsistenta och reproducerbara
• Triangulering använder flera metoder eller datakällor för att öka trovärdigheten

Datainsamling och Analys

• Data är information som samlas in för att besvara forskningsfrågor

Datatyper

• Primärdata samlas in av forskaren genom enkäter, intervjuer eller observationer
• Sekundärdata är existerande data från andra källor som officiella rapporter eller databaser
• Big Data är stora datamängder som analyseras digitalt

Datakvalitet

• Validiteten säkerställer att datan är relevant och korrekt
• Reliabiliteten säkerställer att datan är konsekvent och reproducerbar
• Objektiviteten undviker bias vid insamling och analys
• Etiska överväganden skyddar deltagarnas integritet

Metoder för Datainsamling

• Intervjuer för djupgående förståelse
• Observationer för att följa beteenden i naturliga miljöer
• Enkäter för kvantitativa mätningar
• Experiment för att testa orsak-verkan-samband

Metoder för Dataanalys

• Kvalitativ analys använder tematisk analys och kodning
• Kvantitativ analys använder statistiska modeller och korrelationer

Fallstudier och Jämförande Studier

• Fallstudier och jämförande studier är metoder för att analysera komplexa fenomen i verkliga kontexter

Fallstudie Definition

• En detaljerad analys av ett enskilt fall, som ett land, en organisation eller en politisk händelse

Syfte med fallstudier

• Utforska komplexa fenomen i sin kontext, med djup snarare än bredd och samla in data från flera källor

Styrkor med fallstudier

• Djup insikt och detaljerad analys, fångar komplexitet i verkliga kontexter

Svagheter med fallstudier

• Begränsad generaliserbarhet och risk för subjektivitet i tolkningen

Olika fallstudietyper

• Beskrivande studier dokumenterar ett fall utan att förklara det
• Explanativa studier identifierar kausala mekanismer
• Utforskande studier genererar hypoteser i outforskade områden
• Jämförande studier analyserar flera fall för att identifiera mönster
• Kritiska studier testar en teori genom att undersöka ett extremt fall
• Longitudinella studier studerar ett fall över tid för att analysera förändringar

Processpårning

• En metod för att undersöka orsakssamband genom att analysera händelseförlopp

Olika typer av processer

• Beskrivande processpårning kartlägger händelser utan att analysera kausalitet
• Förklarande processpårning identifierar varför ett utfall inträffade
• Beslutsfattande processpårning undersöker aktörers val och strategier

Jämförande Studier

• En systematisk analys av flera fall för att upptäcka generella mönster

Syfte med jämförande studier

• Identifiera variation mellan fall och testa teoretiska antaganden

Kvalitativa och Kvantitativa Jämförelser

• Kvalitativ analys ger djup förståelse, medan kvantitativ analys ger statistisk generaliserbarhet
• Metodologisk noggrannhet inkluderar triangulering och multi-level analys

Intervjuer

• En metod för att samla data genom samtal med individer

Syfte med intervjuer

• Skaffa en djup förståelse av fenomen, organisationer eller samhällsfrågor.

Intervjutyper

• Strukturerade intervjuer använder samma fasta frågor för alla deltagare
• Ostrukturerade intervjuer är öppna konversationer med improviserade frågor
• Semistrukturerade intervjuer har en grundstruktur men tillåter uppföljningsfrågor
• Elit-/expertintervjuer riktar sig till experter inom ett område
• Fokusgrupper involverar gruppdiskussioner med flera deltagare
• Narrativa intervjuer använder ett biografiskt tillvägagångssätt
• Online- och telefonintervjuer används vid geografiska begränsningar

Intervjuer Stegvis

• Inled med att presentera projektet och skapa en bra atmosfär
• Bygg sedan förtroende genom en responsiv intervju
• Använd en intervjuguide för att hålla intervjun fokuserad
• Beakta etiska överväganden genom att få informerat samtycke
• Slutligen, spela in och transkribera intervjun

Intervjudataanalys

• Dataminimering identifierar relevanta delar av intervjun
• Dataomorganisation kategoriserar och ordnar materialet
• Datarepresentation tolkar resultaten med metoder som kodning, tematisk analys och pragmatisk ansats

Begränsning med intervjuer

• Intervjuer är tidskrävande och kostsamma
• Risk för subjektivitet och svårighet att generalisera resultat och att nå vissa grupper
• Respondenten kan anpassa sina svar för att låta bättre, så kallat "socialt önskvärda svar"

Observationer

• Direkt datainsamling genom att observera beteenden och interaktioner i en naturlig miljö

Syfte med observationer

• Att förstå sociala sammanhang, dynamik och komplexitet och fånga det som inte alltid kan uttryckas verbalt

Typer av observationer

• Strukturerad observation använder fasta kategorier för datainsamling
• Ostrukturerad observation är flexibel och anpassar insamlingen
• Deltagande observation innebär att forskaren deltar aktivt i miljön

Etiska Överväganden

• Att deltagarna vet att de observeras, samt anonymitet och konfidentialitet

Fördelar och nackdelat med Observationer

• Ger djupare insikt och fångar beteenden i sin naturliga kontext
• Observer effect, subjektiv tolkning och tidskrävande

Textanalys Översikt

• Textanalys involverar innehållsanalys och idéanalys för att förstå samhället och dess maktstrukturer genom texter

Innehållsanalys

• Innefattar kvantitativ analys som mäter hur ofta vissa begrepp, idéer eller teman förekommer i texter genom att omvandla textinnehåll till siffror
• Undersöka representation i media, mäta förändringar i idéer över tid och analysera om ett ämne behandlas positivt eller negativt

Idéanalys

• Inkluderar analys vilken beskriver en idé som en tanke eller föreställning som delas av flera människor och kan vara verklighetsomdömen, värdeomdömen eller handlingsföreskrifter
• En ideologi ses som ett system av idéer som organiserar politisk handling

Olika typer av idé analys

• Beskrivande idéanalys kartlägger vilka idéer som finns i ett material
• Förklarande idéanalys undersöker varför vissa idéer uppstod och vilka konsekvenser de fick
• Idékritisk analys bedömer om idéerna är logiska, sammanhängande och hållbara

Diskursanalytiska Metoder

• Diskursanalys grundar sig i att språket inte är neutralt utan konstruerar verkligheten, och att makt skapas genom språk och diskurser

Synsätt

• Den empiristiska synen ser språket som en neutral spegling av verkligheten, medan den konstruktivistiska synen betonar att språket skapar och formar social och politisk verklighet

Centrala idéer gällande diskurs

• Kunskap skapas genom språk och diskurs
• Sanningen ses som en produkt av diskurser och identiteter/kategorier

Definition vad en diskurs är

• Ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, formar subjekt och objekt

Michel Foucaults tankar

• Centrala idéer inkluderar att diskurs är ett regelsystem som avgör vad som är accepterad kunskap och att makt finns både inom och bakom diskurser och exempel på maktmekanismer; vad är förbjudet/icke förbjudet att säga, vad är rätt/fel, vad är vetenskapligt accepterat?

Tre traditioner inom diskursanalys

• Diskursteori (Laclau & Mouffe) fokuserar på maktdynamik och politisk kamp om mening, studerar hur vissa diskurser blir dominerande (hegemoni)
• Diskurspsykologi (Wetherell & Potter) fokuserar på hur individer använder diskurser i samtal, betonar hur individer skapar och återskapar mening genom diskursiva strategier
• WPR-approachen (Carol Bacchi) analyserar hur sociala problem konstrueras i policy och politik, fokuserar på vilka antaganden som ligger bakom en policy

Kvantitativa Metoder Översikt

• Kvantitativa metoder fokuserar på mätbara fenomen och analys av stora datamängder, ofta jämfört med kvalitativa metoder som studerar kontext och djupare förståelse

Undersökning

• Undersöker analysenheter, definierar variabler och specificerar variabelvärden och samlar data i en datamatris

Variabler

• Diskreta variabler kan endast anta specifika värden (exempel: antal barn i en familj, valda partier)
• Kontinuerliga variabler kan anta vilket värde som helst inom ett intervall (exempel: inkomst, längd, ålder)

Variabler Skalnivåer

• Nominalskala (kategoriska värden utan inbördes ordning, exempel: kön, partipreferens)
• Ordinalskala (kategoriska värden med ordning men ingen jämn avståndsskala, exempel: utbildningsnivå)
• Intervallskala (mäter avstånd mellan värden men ingen absolut nollpunkt, exempel: temperatur i Celsius)
• Kvotskala (har en absolut nollpunkt, vilket möjliggör beräkning av proportioner, exempel: inkomst, antal invånare)

Metoder för Insamling

• Enkäter standardiserade frågor, experiment testar orsakssamband, officiell statistik (exempel: SCB-data), samt exempel på enkätfrågor & variabeltyper

Operationalisering

• Omvandla abstrakta begrepp till mätbara variabler

Statistik

• Centralmått indikerar det vanligaste värdet, samt spridningsmått

Beskrivande Statistik

• Beskriver dataset med centralmått och spridningsmått
• Inferentiell statistik drar slutsatser om en hel population baserat på ett stickprov

Analyser av variabler

• Bivariat analys undersöker samband mellan två variabler
• Multivariat analys studerar flera variabler samtidigt

Sambanden mellan Variabler

• Oberoende variabel påverkar utfallet
• Beroende variabel påverkas

Regression

• Regression kvantifierar hur mycket en variabel påverkar en annan med linjära regressionsmodellen samt identifierar korrelation, en kausalitet

Visualisering av Samband Pildiagram

• Visar hur variabler påverkar varandra för att illustrera relationer mellan oberoende och beroende variabler

Sannolikhetslära

• Identifierar att sannolikhet är hur troligt det är att något inträffar mellan 0 och 1, samt identifierar hur stickprov används för att dra slutsatser om en population

Normalfördelning

• En klockformad kurva där de flesta observationer ligger nära medelvärdet vilket används för att förutsäga sannolikheten för olika utfall, samt den centrala gränsvärdessatsen

Konfidensintervall

• Anger hur säker uppskattning är och förklarar tolkningen av konfidensintervall

Statistisk signifikans för analys

• Om samband inte beror på slumpen, kallas = signifikant
• P-värdet anger hur sannolikt det är att ett resultat uppstod av en slump
• Exempel på hur resultaten tolkas

Korrelationsanalys

• Pearsons korrelationskoefficient (r) mäts mellan -1 och +1, mäter styrkan och riktningen på ett linjärt samband mellan två variabler

Regressionsanalys

• Visar hur beronde variabler utifrån en eller flera oberoende variabler, samt hur mycket av variationen i y som kan förklaras av x

Multivariat analys

• Används då bivariat analys (endast två variabler) kan ge missvisande samband och för att analysen ska kontrolleras med flera faktorer samtidigt