Vätskeburen värmeåtervinning och luftvärmebatterier

Speciella lameller i galler för att förhindra att fukt följer med luften in i byggnader.

En ventilationskanal kan stängas av för att hindra brandgaser, rök eller brand från att spridas. De styr också luftflödet och kan vara manuella eller elektriska.

Används för att kontrollera luftflödet till olika delar av en byggnad. Exempelvis används 'iris- eller vridspjäll'.

Används för att skydda mot brand och stängs automatiskt vid höga temperaturer i kanalen.

Används för att justera temperaturen på tilluften vid inblåsning i rummet.

Små lameller som ökar den värmeöverförande ytan i luftvärmare, förbättra effektiviteten

Stängs när fläktarna inte är i drift för att hindra uteluft från att dras in i aggregatet och orsaka problem.

Används för att reglera flödet under drift genom att anpassa trycket i kanalsystemet. Styrs av tryckgivare och motor.

Lamellerna i luftvärmebatterier är oftast gjorda av aluminium och rören av koppar för hög värmeledningsförmåga. Smuts kan sätta igen spalterna mellan lamellerna, varför filtrerad luft och rengöringsmöjlighet är viktiga.

Vissa luftvärmebatterier använder elslingor direkt i luftströmmen. Varje slinga har en viss värmeeffekt som styrs av en tyristor.

Effekten på luftvärmaren beror på luftflödet och temperaturdifferensen före och efter batteriet. Mer luft och större temperaturdifferens kräver fler rörrader och en större enhet.

Formeln P = q * p * cp * (T2 - T1) används för att beräkna luftvärmarens effekt baserat på luftflödet, densitet, specifik värmekapacitet och temperaturdifferensen.

Det finns inga strikta regler för vilken utetemperatur en luftvärmare ska dimensioneras för. Den kan antingen klara dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) eller luftens temperatur efter värmeåtervinnaren.

För vattenburna luftvärmare bestäms vattenflödet och temperaturfallet utifrån det beräknade effektbehovet.

P = q * p * cp * (T2 - T1) används för att beräkna effekten för en vattenburen luftvärmare baserat på vattenflödet, densitet, specifik värmekapacitet och temperaturdifferensen.

Vid stigande utetemperatur måste värmeeffekten i luftvärmebatteriet regleras ner. Detta görs antingen genom att minska värmevattenflödet eller sänka vattentemperaturen.

En risk som uppkommer när vattenburna värmebatterier fryser sönder på grund av låga temperaturer. För att förhindra detta används automatik som stänger av fläkten och intagspjället.

När vattenburna värmebatterier ansluts på ett sätt där framledningen är längst bak i batteriet, vilket ger den högsta verkningsgraden. Vattnet flödar då mot luftströmmen.

Används i luftbehandlingsaggregat för att kyla eller avfukta luft. Liknar värmebatterier men har större yta för att hantera mindre temperaturskillnader.

Används för att öka luftfuktigheten. Vatten förångas i luften, vilket både kyler och ökar fuktigheten.

En typ av luftfuktare som använder dysor för att fördela vatten i små droppar.

Används för att minska luftens fuktighet. Luften kyls till daggpunkten, vilket gör att fukten kondenserar, och sedan värms till önskad temperatur.

En komponent i luftbehandlingsaggregat som återvinner värme från frånluften för att värma tilluften. Det finns olika typer, inklusive roterande värmeväxlare, vätskekopplade batterier och platta värmeväxlare.

Används för att återvinna värme från frånluften. Luften passerar genom ett roterande hjul som lagrar värmen och överför den till tilluften.

Förhållandet mellan den faktiska temperaturändringen och den största möjliga temperaturskillnaden i en värmeåtervinnare.

Mäter hur effektivt värmeåtervinnaren värmer upp friskluften genom att jämföra temperaturändringen i tilluften med den största möjliga temperaturskillnaden.

Mäter hur effektivt värmeåtervinnaren tar tillvara på värmen i frånluften genom att jämföra temperaturändringen i frånluften med den största möjliga temperaturskillnaden.

Förmågan hos en roterande värmeväxlare att överföra värme mellan luftströmmarna. Typiskt cirka 85%.

För att reglera temperaturverkningsgraden hos en roterande värmeväxlare, kan man ändra rotorns rotationshastighet.

En metod för att förhindra isbildning i en roterande värmeväxlare genom att minska rotorns varvtal.

En av fördelarna med roterande värmeväxlare. De har hög genomsnittlig temperaturverkningsgrad över året.

Plattvärmeväxlare är en typ av värmeväxlare där till- och frånluft passerar i ett korsmönster. Denna konstruktion är relativt enkel och består av två platta ytor separerade av ett tunt mellanrum genom vilket värme överförs. Plattvärmeväxlare har ett något lägre tryckfall än andra typer av värmeväxlare men deras verkningsgrad är lägre på grund av risken för isbildning vid kallt väder.

När utetemperaturen är under -6°C kan is bildas på frånluftssidan av en plattvärmeväxlare. Detta beror på att den kalla luften kondenserar och fryser till is. Vidare behöver platta värmeväxlare ett droppstråg och avlopp eftersom kondens kan bildas under avfrostning.

Plattvärmeväxlare är känsliga för låga temperaturer och det finns risk för att de fryser till. En bypassventil används för att leda den kalla uteluften direkt till värmebatteriet och undvika att den passerar värmeväxlaren.

En motströmsvärmeväxlare är effektivare än en plattvärmeväxlare eftersom luften passerar i motsatta riktningar, vilket möjliggör mer effektiv värmeöverföring. Detta leder till en högre verkningsgrad på upp till 90% jämfört med 50-60% för en plattvärmeväxlare.

Motströmsvärmeväxlare har en högre verkningsgrad men kräver större plats och är dyrare att installera jämfört med plattvärmeväxlare.

Avfrostningsprocessen i en värmeväxlare innebär att den kalla uteluften omdirigeras förbi värmeväxlaren för att hindra isbildning. Under denna process passerar endast varm frånluft genom värmeväxlaren och tinar upp isen.

Vid avfrostning av en värmeväxlare kan tilluften få låg temperatur. Det kan vara nödvändigt att minska hastigheten på tilluftsfläkten för att säkerställa att tilluftstemperaturen blir tillräcklig.

Kontinuerlig avfrostning är en metod där värmeväxlaren avfrostas regelbundet när utetemperaturen är under en viss temperatur. Detta förhindrar uppbyggnad av is och säkerställer optimal prestanda.

En typ av värmeväxlare som använder vätska för att överföra värme mellan tilluft och frånluft. Den har en temperaturverkningsgrad på 40-50 %. Avfrostning sker genom att cirkulationspumpen stängs av eller genom bypass.

Ett system som återvinner värmen från frånluften och använder den för att värma tilluften. Fördelen är att det eliminerar luftutbyte, och värmen kan användas i andra system. Nackdelarna är risk för påfrysning vid kallt väder, lägre verkningsgrad på grund av påfrysning, behov av extra värmebärare och en pump.

En metod för att förhindra isbildning i värmeväxlaren. Det sker genom att cirkulationspumpen stängs av eller genom att bypass öppnas. Detta hindrar vatten från att frysa i växelväxlaren.

En typ av fläkt som är lämplig för stort tryck och flöde. In- och utlopp är i 90 graders vinkel. Höljet omvandlar dynamiskt tryck till statiskt tryck.

Avsaknaden av återvinning av värme från frånluft kan leda till: Ökad energikostnad, högre värmebehov, ökad belastning på ventilationssystemet och risken att tilluften blir för torr.